Jordbruket och klimatet

Jordbruket påverkar klimatet

Det finns en naturlig växthuseffekt i atmosfären. Den gör det möjligt för växter, djur och människor att överleva på jorden. Men människans utsläpp av växthusgaser bidrar till att förstärka den naturliga växthuseffekten vilket leder till ett varmare klimat.

År 2018 motsvarade Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 52 miljoner ton koldioxid. Det var en minskning med 27 procent jämfört med 1990.

De vanligaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. De finns naturligt i jordens atmosfär. Andra växthusgaser är metan, lustgas, svavelhexafluorid och fluorföreningar (fluorkolväten och fluorkarboner).

Svenskt jordbruk bidrar till växthusgaserna

Inom till exempel industri och transporter är det koldioxid från fossila bränslen som generellt står för störst klimatpåverkan. I jordbruket är det i stället metan och lustgas som står för de stora utsläppen. De gaserna kommer från biologiska processer. 

Som bilden visar, binder jordbruksmarken en del koldioxid. Men jordbruket släpper också ut olika växthusgaser:

• koldioxid och lustgas från organogena jordar (även kallade mulljordar)
• lustgas och metan från gödselhantering
• koldioxid från fossila bränslen
• metan och koldioxid från biogasanläggningar
• metan från djurens matsmältning
• lustgas från kväve i marken
• koldioxid och lustgas från tillverkning av mineralgödsel.

Jordbruket står för en inte obetydlig del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Men om vi skulle minska jordbruksproduktionen i Sverige, skulle vi i stället behöva importera mer mat. Och det skulle påverka klimatet negativt eftersom utsläppen då skulle öka i det exporterande landet.

Utsläppen har minskat

Utsläppen från jordbrukssektorn var 2018 knappt 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter eller 13 procent av de totala utsläppen.

Dessa utsläpp bestod framför allt av metan från djurs matsmältning och lustgas från jordbruksmark. Jordbrukets utsläpp hade då minskat med 11 procent sedan 1990, främst på grund av att mängden djur, framför allt mjölkkor och grisar, blivit färre. Men också för att användningen av mineralgödsel hade minskat.

Även jordbruksmark är en källa till koldioxid. Den största källan är organogena jordar som årligen antas släppa ifrån sig knappt 3 miljoner ton koldioxid.

Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och lokaler motsvarar totalt knappt 1 miljon ton och utsläppen har sedan 1990 minskat med 25 procent.

Det finns också utsläpp som uppstår vid produktionen av till exempel importerat foder, mineralgödsel, strömedel och kalk. Utsläppen som kopplas till produktionen av importerade varor, till exempel soja eller mineralgödsel, räknas inte med i Sveriges klimatpåverkan.

• Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser (naturvardsverket.se)

• Rapport: Återvätning av organogen jordbruksmark som klimatåtgärd

Djurhållningen står för en stor del av de globala utsläppen

Produktionen av animaliska produkter, till exempel kött, ägg och mjölk, står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppsnivån varierar mellan länder och produktionsmetoder. Till största delen beror utsläppen på metan från idisslande djur samt hur fodret har odlats. Generellt genererar produktionen av kött mer utsläpp per kilo produkt jämfört med grönsaker och andra vegetabilier.

• Tackling climate change through livestock (fao.org) – engelsk sida

• Rapporter från IPCC (smhi.se)

Så arbetar vi med miljömålet Begränsad klimatpåverkan

Sverige har sexton så kallade miljökvalitetsmål. Begränsad klimatpåverkan är ett av dem. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet, men Jordbruksverket arbetar också för att Sverige ska nå miljömålet.

Det handlar dels om att minska utsläppen från jordbruket, men också att öka upptaget av koldioxid i mark.

Utsläppen av växthusgaser minskar också av en ökad produktivitet, till exempel genom förbättrad djurhälsa, och ett minskat läckage av näringsämnen till sjöar och hav.

Den svenska jordbrukssektorn arbetar redan aktivt inom dessa områden. Det arbetet drivs också inom ramen för andra miljömål, och utifrån målsättningar som förbättrad djurhälsa och ökad konkurrenskraft.

• Begränsad klimatpåverkan (sverigesmiljomal.se)

• Rapport: Jordbrukets roll i arbetet med det nationella klimatmålet

Klimatrådgivning anpassad till gården

Vad som är en effektiv klimatåtgärd kan skilja sig från gård till gård. Greppa Näringen är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna, och erbjuder bland annat klimatrådgivning till lantbrukare. Rådgivningen om hur man minskar jordbrukets klimatpåverkan handlar främst om hur man minskar utsläppen av lustgas och metan. Men också om hur man minskar utsläppen av koldioxid från energi- och drivmedelsanvändning och från odling av organogena jordar.

• Greppa Näringen (greppa.nu)

Klimatet påverkar jordbruket

När klimatet förändras är det nödvändigt att jordbruket också förändras. Annars kan vi inte fortsätta ha en god produktion av livsmedel. Om vi klarar av att hantera klimatförändringarna finns det stor potential för det svenska jordbruket i framtiden.

Det finns vissa positiva effekter med ett förändrat klimat:

• längre växtsäsong
• möjlighet att odla andra grödor
• högre koldioxidhalt
• möjlighet till en längre utevistelse för jordbrukets djur.

Samtidigt finns det risker och utmaningar:

• ökad och minskad nederbörd under olika säsonger
• sjukdomar
• skadedjur
• värmestress hos växter och djur.

Vi har tagit fram en kunskapssammanställning över hur jordbruket kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Vi har också en handlingsplan för hur Jordbruksverket ska arbeta med klimatanpassning inom jordbruks- och trädgårdssektorn.

• Rapport: Handlingsplan för klimatanpassning - Jordbruksverkets arbete med klimatanpassning

Ändrade förutsättningar kräver anpassning

Klimatförändringarna sker inte snabbare än att vi steg för steg kan anpassa det svenska jordbruket till ett varmare klimat med förändrat nederbördsmönster. I framtiden kommer kanske inte den viktigaste faktorn att vara en ljus och varm vår. Istället blir det viktigt att marken bär och har rätt fuktighet och att grödan hinner etablera sig ordentligt innan vårtorkan.

Förutsättningarna för skörd kan förändras. Det kan på sikt bli aktuellt med fler skördar varje år, men det kan också bli svårt att få en bra skörd vissa år. Det kommer att behövas nya grödor och metoder för till exempel sådd, skörd, gödsling, bevattningsbehov och bekämpning. Som lantbrukare blir det ännu viktigare än i dag att följa väderutvecklingen under året och att vidta åtgärder för en anpassning på lång sikt. Det kommer också att bli viktigt att tänka på hur klimatförändringar kan påverka byggnader och infrastruktur som ska finnas kvar under lång tid.

Risken för smittsamma sjukdomar kan öka

Ett förändrat klimat påverkar ekosystem och djurpopulationer. Det kan öka riskerna för utbrott av smittsamma sjukdomar. Till exempel kan mygg, knott och olika virus gynnas av att det blir varmare. Men sambanden är komplexa. Olika länder gör olika bedömningar av hur stora riskerna är och vilka sjukdomar som påverkas av klimatförändringen.

Att bevaka utvecklingen är en del av Jordbruksverkets kontinuerliga smittskyddsarbete. Jordbruksverket samverkar också med Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att bättre förstå hur ett förändrat klimat påverkar smittsamma sjukdomar och hur vi kan förhindra och minska risken för utbrott av klimatkänsliga sjukdomar.

• Klimatförändring – effekt och anpassning (sva.se)

Extremväder får konsekvenser för livsmedelsproduktionen

Översvämning, torka och skogsbrand kan få allvarliga konsekvenser för jordbrukssektorn och trädgårdsnäringen. Översvämningar och skyfall kan orsaka en stor ekonomisk skada för jordbruksföretagen eftersom det kan leda till förstörda skördar, markskador, ökade arbets- och produktionskostnader och förluster av växtnäring. För fisket och vattenbruket kan till exempel stormar orsaka problem.

• Rapport: Jordbruket och väderrelaterade störningar

• Rapport: Långsiktiga effekter av torkan 2018 och hur jordbruket kan bli mer motståndskraftigt mot extremväder

Den här filmen handlar om hur växtodlingsföretag påverkas av översvämningar.

Du kanske också är intresserad av det här

• Jordbruket och vattnet
• Hållbar mat – en komplicerad fråga
• Klimatanpassningsportalen (klimatanpassning.se)
• Rapport: Vässa växtskyddet för framtidens klimat
• Rapport: Översvämning! Samhällets krisberedskap och förebyggande arbete när det gäller översvämningar som drabbar jordbrukssektorn
• Rapport: Trädgårdsnäringen och väderrelaterade störningar
• Rapport: Vattenbruk och väderrelaterade störningar
• Klimatförändringarnas effekter för stallmiljöer i lantbruket Pdf, 2.9 MB.Kunskapssammanställning om bete och betesdrift i ett förändrat klimat Pdf, 181.2 kB.Litteratursammanställning om möjligheter och risker att använda öppna vattenresurser Pdf, 193.6 kB.Vattenbesparande åtgärder i djurhållning - Litteraturgenomgång och praktiska exempel Pdf, 420.5 kB.