Jordbruket och vattnet
Mer extremt väder med större variationer i nederbörd kommer att påverka förutsättningarna för livsmedelsproduktion i Sverige under de närmaste decennierna. Förändringarna märks redan idag och innebär utmaningar för både jordbruket och samhället.
Ökad nederbörd och vattenbrist
På hundra års sikt kommer norra Europa fortfarande att vara en relativt behaglig plats att leva på även om temperaturen höjs. I många andra delar av världen kommer brist på vatten göra livet och förutsättningarna för odling mycket svårt. Även om vi i Sverige är gynnade, sett ur ett globalt perspektiv, kommer vi ändå att behöva anpassa oss.
Klimatförändringarna väntas ge större variationer i nederbörd med större variationer i vattentillgång som följd. I framtiden spås nederbördsmönstren förändras med bland annat fler skyfall. Samtidigt tros vattentillgången minska under sommaren. Det beror på att avdunstningen kommer att öka när somrarna blir varmare, samt att nederbörden förväntas öka mest under vintern.
Idag utgör jordbrukets vattenanvändning mindre än 5 procent av den totala vattenanvändningen i Sverige. Vattenanvändningen varierar dock mycket mellan olika regioner av landet, beroende på vilka grödor som odlas och om det finns många stora djurgårdar. Olika regioner har också olika god tillgång på vatten. Därför kan jordbrukets vattenanvändning ändå utgöra en betydande del av den totala vattenanvändningen regionalt.
Utmaningar för framtiden
I framtiden kan behovet av bevattning komma att öka, beroende på bland annat jordbrukets lönsamhet och vilka grödor som odlas. Säkert är att konkurrens om vattnet kommer uppstå, särskilt i de sydöstra delarna av landet. Djurens vattenbehov bedöms däremot inte förändras särskilt mycket, det är istället mängden djur på samma plats som kan bli en utmaning framöver.
Ökad och mer intensiv nederbörd ställer större krav på jordbrukets vattenanläggningar för att leda bort vatten. Samtidigt kan behovet av att hålla kvar vatten som skydd för nedströms översvämningar eller som bevattningsvatten under torrperioder bli större.
Förändringen av nederbörden går långsamt och de insatser som görs idag måste göras för att klara framtidens vattenbelastning. Anläggningarna har en mycket lång livstid och det är kostsamt och tidsödande att i efterhand förändra ett så integrerat och omfattande system som vattenvägarna i odlingslandskapet.
I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och frekventa. Detta innebär att vi behöver öka vår förmåga att bedöma konsekvenser av översvämningar för jordbrukssektorn i ett brett perspektiv och hur konsekvenserna av extrema väderhändelser, som till exempel översvämningar och torka, ska hanteras.
Juridiska frågeställningar
Klimatförändringarna kommer att ställa krav på vattenanläggningarnas dimensionering och underhåll. Detta leder i sin tur till att de vattenrättsliga frågorna kring markavvattning och vattenverksamhet hamnar i fokus. Hur ska vi se på skador som uppkommer på grund av ett förändrat klimat? Har jag rätt att uppgradera min anläggning på grund av klimatförändringar? Vad gäller för vattenuttag? Vattenjuridiken är komplicerad och ska ta hänsyn till många aspekter, till exempel produktion, miljö, natur, rekreation, fiske och vattenkraft.
Större belastning på jordbrukets vattenanläggningar
När nederbörden ökar stiger vattenståndet i diken och vattendrag. Det betyder i sin tur att slänter eroderas och kan skadas. Vattenflödet tar med sig både näringsämnen och jord. Hur stor effekt erosionen har beror på var i landet man befinner sig samt på de lokala förhållandena kring vattendragen. Dessutom kan de lokala förhållandena ändras. Däms en sjö upp nedströms, så stiger vattenståndet i vattendraget. Ett förhöjt vattenstånd leder till försämrad dränering på åkern. Beroende på utgångsläge kan en decimeters höjning av vattenståndet innebära en märkbar förlust, cirka 10 procent, i produktionsvärdet på marken.
Redan idag kan vi se diken, vallar och andra anläggningar som är dåligt underhållna. Dessutom överbelastas de med avrinning från hårdgjorda ytor som vägar och parkeringsplatser. Anläggningar som i början av 1900-talet var tänkta för avrinningen från åkrar och skogsmark klarar inte alltid de snabba flöden som kommer från hårdgjorda ytor.
Förutom att vattenflödet i genomsnitt kommer att öka, så ökar även variationen i flödet. I södra Sverige leder detta till en ökad risk för extrema flöden. I Norrlands inland och norra kustland samt nordvästra Svealand förväntas det däremot att bli mindre vanligt med högre flöden än idag. Totalt sett lär det bli vanligare med översvämmade områden i framtiden. Med översvämningarna följer skador på åkermark, byggnader och infrastruktur som vägar och järnvägar. Däremot kommer översvämning på grund av vårfloden och snabbt smältande snö att nästan helt försvinna i stora delar av Sverige.
Viktigt att vattenanläggningar fungerar
I och med att växtsäsongen blir längre kan vårsådden göras tidigare, men då gäller det att det inte är för blött. Täckdikning och övrig avvattning är därför viktigt för att utnyttja den längre växtsäsongen. En väl dränerad åker är inte bara bra för produktionen utan också för miljön eftersom grödan där tar upp mer växtnäring och utnyttjar andra insatsmedel på ett effektivare sätt i jämförelse med en dåligt dränerad åker. En god dränering gör också att marken får ett större utrymme för att lagra vatten. Avvattningen av jordbruksmarken är dock eftersatt idag efter en lång period med lågt intresse och lite investeringar. Det finns brister i både kunskap och kompetens bland olika aktörer och satsningarna behöver öka. Det gäller både täckdikningen och huvudavvattningens vattenanläggningar.
Stigande havsnivåer hotar låglänta områden
En mycket dramatisk effekt av klimatförändringen är att havsnivån stiger. En stigande havsnivå kan leda till att vattnet stiger med cirka en meter i södra Sverige. Ju längre norrut i landet, desto mindre är vattenhöjningen på grund av landhöjningen. I södra Norrland skulle en havsnivåhöjning knappt vara märkbar.
En höjd havsnivå innebär att det kan bli svårt att dränera kustnära låglänt åkermark i framtiden. Ett ökat havsvattenstånd kan leda till översvämningar i kustnära vattendrag flera kilometer in i landet vid låglänta kuster. Områden med jordbruk eller andra anläggningar kan behöva bygga vallar för att skydda sig mot vattnet.
En höjd havsnivå påverkar också kustnära brunnar som kan börja ta in saltvatten. Det ger sämre vattenkvalitet och kan påverka möjligheterna att använda de vattenkällorna till bevattning och djurhållning.
Även flöden och vattennivåer i sjöar och vattendrag kan öka i ett förändrat klimat. Angränsande låglänt åkermark har på flera håll i Sverige vallats in för att användas för produktion. Innanför vallen sitter en pump som pumpar ut vattnet. Med ökad nederbörd kan dels vattenytan i vattendraget utanför vallen stiga, dels ökar flödet till pumpen. Detta innebär att kostnaderna för pumpningen ökar i framtiden. Eftersom många vallar är gamla och dåliga ‑ de kan vara smala, sättningsskadade, ha sorkhål eller liknande ‑ finns det anledning att se över dem.
Förändringar i landskapet påverkar vattnet
Vattensystemen har påverkats av naturliga störningar, både större störningar som istiderna och mindre störningar som ras och skred. Allt detta har format mycket av det landskap som vi ser idag. De senaste århundrandena har dock den mänskliga påverkan kommit att bli dominerande på många håll och skapat påtagliga förändringar hos vattensystemen.
I jordbrukslandskapet har våtmarker torrlagts, sjöar sänkts och vattendrag rätats ut och fördjupats för att skapa förutsättningar för odling. Detta har dock försämrat de ekologiska förutsättningarna i och längs vattnet. För att kunna göra avvägningar mellan behovet av god vattenmiljö, en sammanhängande grön infrastruktur och jordbrukets behov av odlingsbar mark krävs det dialog och ömsesidig förståelse.
Inte bara ett jordbruksproblem
Invallningar, diken med mera är i dag inte bara nödvändiga för jord- och skogsbruk, de är i många fall också en förutsättning för att skydda byggnader och infrastruktur mot översvämningar. Vattenbrist drabbar inte bara jordbruket utan även många andra delar av samhället. Jordbrukets vattenhantering påverkar alltså en rad andra områden som den allmänna vattenförsörjningen, avvattning av bebyggelse och infrastruktur, skogsbrukets behov av avvattning och arbetet med god ekologisk status i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten. Arbetet med vattenfrågor behöver hanteras över de administrativa gränserna och anpassas till vattnets väg genom landskapet, det vill säga det behövs ett avrinningsområdesperspektiv.
Så arbetar vi med jordbrukets vattenhantering
Jordbrukets vattenhantering inkluderar både vattenhushållning och vattenförsörjning. Med vattenhushållning menar vi rätt mängd vatten vid varje tidpunkt för grödans tillväxt, bärighet för maskiner och begränsad miljöpåverkan. Det omfattar åtgärder för avvattning och bevattning och handlar om förutsättningarna för odling. Vattenförsörjning handlar om att få fram det vatten som behövs för bevattning av grödor, dricksvatten till djuren och övrigt vatten som behövs i jordbruksproduktionen.
Jordbrukets vattenhantering relaterar till miljömålet Ett rikt odlingslandskap. En väldränerad mark med bra mullhalt är en viktig del i att bevara markens produktionsförmåga.
Vi arbetar med frågor om jordbrukets vattenhantering på olika sätt. Det handlar både om rådgivning och kompetenshöjande åtgärder för rådgivare, jordbrukare och andra myndigheter.
Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket
Inom kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket riktar vi oss mot andra myndigheter. Genom samverkan ska vi bidra till att öka myndigheters kompetens om jordbrukets vattenhantering. Kompetenscentrum arbetar både med vattenhushållning och vattenförsörjning. Det kan handla om att analysera jordbrukets vattenbehov, utreda åtgärder för att klara jordbrukets avvattning i ett förändrat klimat och föreslå hur vi kan göra avvägningar mellan produktion och god status i våra vattendrag.
Rådgivning om vattenhushållning
Vi utbildar både rådgivare och jordbrukare om vattenhushållning. Bland annat tar vi fram information och råd om underhåll av diken, täckdikning, bevattning och hur man kan uppnå en aktiv förvaltning av diken.
Kontakta oss om du har frågor
Om du vill veta mer om jordbruket och vattnet kan du kontakta oss via mejl.