Logotyp Jordbruksverket

Handel med livsmedel från fiske och vattenbruk

Du som yrkesmässigt handlar med livsmedel från fiske behöver följa de regler kring handelsnormer som Jordbruksverket ansvarar för. Men även andra myndigheter har regler som gäller när du handlar med livsmedel från fiske och vattenbruk.

Flera myndigheter har regler som du behöver följa vid handel med livsmedel

Jordbruksverket ansvarar för en del regler när det gäller att livsmedel som säljs eller tas in i landet uppfyller krav på kvalitet och sundhet. De reglerna kan du som yrkesmässigt handlar med livsmedel läsa om på denna sida. De flesta regler du behöver ha koll på när du hanterar livsmedel är det däremot Livsmedelsverket som ansvarar för. Det gäller exempelvis krav på godkänd anläggning för hantering av produkter med animaliskt ursprung samt märkning i butik. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar bland annat för fiskekontroll, tillstånd och kvoter. Även Tullverket har information som du kan behöva ta del av.

EU:s handelsnormer för fiskeriprodukter

EU:s handelsnormer för fiskeriprodukter gäller för ett 40-tal saltvattensfiskar, kräftdjur, kammussla och valthornssnäcka. Normerna måste vara uppfyllda för att en produkt ska få säljas som livsmedel på EU-marknaden. Normerna är en form av standardiserad produktbeskrivning. De syftar till att förbättra kvaliteten på fiskeriprodukter, underlätta handel och förhindra att konkurrensen snedvrids. Därigenom är tanken att normerna bidrar till en ökad lönsamhet för fiskare. Det är innehavaren som ansvarar för att kraven i normerna är uppfyllda, det går alltså inte att ”hänvisa” ansvaret till ett annat led i kedjan.

Normerna gäller oavsett om produkten kommer från EU eller något land utanför EU, men kraven på märkning skiljer sig något åt.

Kustfiskare som säljer små kvantiteter direkt till detaljhandlare eller konsumenter behöver inte följa handelsnormerna.

Dessa arter omfattas av handelsnormerna

Av bilaga 1 till vägledningen framgår vilka arter som omfattas av de gemensamma handelsnormerna.

Produkterna ska vara rätt märkta

En viktig del i handelsnormerna är de gemensamma kraven på märkning. Det är ansvarig aktör som ansvarar för att märkningen är rätt i alla led. Med ansvarig aktör menas den person som har fiskeriprodukterna hos sig när kontrollen sker.

Alla produkter som landas i Sverige och som omfattas av normerna ska vara märkta med

  • färskhetskategori
  • storlekskategori
  • produktform
  • nettovikt.

För produkter som importerats från länder utanför EU ska följande information framgå på förpackningen:

  • ursprungsland
  • vetenskapligt namn och handelsnamn
  • produktform
  • färskhets- och storlekskategori
  • nettovikt i kilo
  • datum för sortering och avsändningsdatum
  • leverantörens namn och adress.

Aktuella färskhets- och storlekskategorier framgår av bilaga 2 och 3 till vägledningen.

Partiet ska vara märkt i rimlig tid innan försäljningen. Med rimlig tid avses att listan ska vara utskriven och produkterna ska vara märkta och uppställda till försäljning minst 60 minuter innan auktionen startar.

Om märkningen inte stämmer kan den person som är ansvarig för produkterna välja att:

  • sortera och märka om produkterna så att partiet blir enhetligt
  • märka om lådorna med korrekta uppgifter
  • klassa ned partiet till en lägre klass.

Märkning i detaljhandeln

Det finns även krav på märkning av produkter i detaljhandeln. Märkningen ska underlätta för konsumenter att göra medvetna val. De reglerna ansvarar Livsmedelsverket för.

Partierna ska vara enhetliga

Fiskeriprodukter ska delas in i partier som ska vara enhetliga. Ett parti är enhetligt om maximalt 10 procent av partiets totala vikt tillhör en färskhets- eller storlekskategori omedelbart under eller över den kategori som anges på partiet. Undantaget gäller inte nivån under den lägsta kategorin.

Om partiet inte är enhetligt ska det delas upp i två eller flera partier som var för sig är enhetliga.

Det finns undantag från kravet på enhetligt parti om partiet är litet. Det gäller för partier som inte överskrider en total kvantitet på 100 kg av produkten i fråga, som landats av ett fartyg och är avsedd för en bestämd försäljning.

Ett parti utgörs av den mängd fiskeriprodukter av samma art som bearbetats på samma sätt och som kommer från samma fångstplats och samma fartyg.

Produkter som inte uppfyller normerna

Om produkterna inte uppfyller normerna, eller om partierna inte är korrekt märkta, kan de användas till andra ändamål, t.ex. fiskmjöl, fiskolja, sällskapsdjursfoder, livsmedelstillsatser, läkemedel eller kosmetika. Partiet/lådan måste i dessa fall tydligt märkas så att produkterna inte av misstag säljs som direkt humankonsumtion.

Det finns regler kring hur produkter från djurriket som inte är livsmedel, och som ännu inte bearbetats eller behandlats till att ingå i begreppet framställda produkter, ska hanteras. Sådana produkter kallas animaliska biprodukter (ABP).

Upp till 10 procent av den totala fångst som behålls ombord av de pelagiska arterna sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill kan dock säljas för direkt humankonsumtion även om fisken är mindre än den minsta referensstorleken för bevarande.

Avgifter vid kontroll av handelsnormer

Du får betala en avgift för offentlig kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter. En årlig samordningsavgift på 39 900 kronor per anläggning och år. Du behöver också betala 950 kronor per påbörjad timme vid varje kontrolltillfälle. Antal kontroller fastställs i en kontrollplan för varje år och kan variera från år till år.

Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete

Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.

Förbud mot handel med signalkräfta

Signalkräftan är en invasiv art, vilket innebär att den inte hör hemma i Sverige och att den lätt etablerar och sprider sig och därmed konkurrerar ut andra djurarter. För att förebygga, minimera och mildra effekter av invasiva främmande arter på djur och natur, människors hälsa eller ekonomi finns regler kring hur man får handla med och hantera dem. Sådana regler finns därför även för signalkräfta. Det är till exempel inte tillåtet att handla med okokt signalkräfta på många platser i Sverige. Man får heller inte föra in levande sötvattenskräftor i landet. Mer om reglerna kring fiske och hantering av signalkräfta finns på Havs- och vattenmyndigheten.

Sundhets­certifikat behövs när du handlar med länder utanför EU för produkter som räknas som växter

Om du ska köpa produkter som räknas som växter från ett land utanför EU så ska produkterna ha ett sundhets­certifikat. Det gäller till exempel alger. Sundhetscertifikat är ett dokument som växtskydds­myndigheten i export­landet utfärdar som visar att de har kontrollerat produkterna och sett att de är fria från reglerade växtskadegörare.

Handel med hotade arter - ål och kaviar

Ål är upptagen på CITES-konventionens lista över utrotningshotade arter. Det är därför förbjudet att importera och exportera ål.

Import till EU-länder av kaviar från störartade fiskar är strikt reglerad och i många fall finns ett importförbud för kaviar från vilda fiskar.

Stöd för att bilda producent- och branschorganisationer

För att se till att medlemsländerna når målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik ser EU gärna att yrkesfiskare och vattenbrukare samarbetar och utbyter kunskap. Det kan de göra genom att bilda producentorganisationer eller branschorganisationer.

EU ger stöd för att bilda producent- eller branschorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer inom fiske eller vattenbruk.

Tull vid handel med länder utanför EU

EU:s handelsavtal påverkar tullar

När du importerar produkter från ett land utanför EU kan du behöva betala tull. EU har slutit en mängd handelsavtal med både grannländer och mer avlägsna länder. Ett viktigt inslag i avtalen är att de sänker eller tar bort tullarna vid import av vissa produkter. Tullsänkningen kan avse all import av den aktuella produkten eller en begränsad kvantitet, tullkvot. Alla EU-länder tar ut samma tullar på varor som importeras från länder utanför EU, vilket också gäller reducerade tullar vid import från länder som man slutit avtal med.

Ta reda på tullsatsen

Tullsatser vid import

Om du vill veta vilken tullsats EU tar ut när du ska importera en vara från ett land utanför EU kan du använda Tullverkets tjänst för att söka i tulltaxan.

Tulltaxan är uppbyggd efter avdelningar, kapitel och underavdelningar. För alla produkter finns en varukod, så kallat KN-nummer, som är gemensamt för alla länder som är medlemmar i Världhandels­organisationen upp till sexsiffrig nivå. Länderna kan lägga till ytterligare siffror för att anpassa systemet till nationell nivå. I Tullverkets tjänst behöver KN-numret anges på tiosiffrig nivå för att få ut information om tullsatser.

Tullsatser vid export

Om du vill veta vilken tull andra länder tar ut på en viss produkt från EU och Sverige kan du använda EU:s databas Access2Markets.

Fångstintyg krävs vid import och export

För att förhindra att produkter från olagligt fiske förs till eller från EU-länderna finns krav på att fiskeriprodukter åtföljs av ett fångstintyg. Fångstintyget utfärdas av myndigheten i det land där fartyget är registrerat för hantering av fiskeriprodukter.

Vid import och export av svärdfisk samt storögd tonfisk krävs dessutom att sändningen följs av ett statistikdokument och vid reexport av dessa arter krävs ett intyg för reexport.

I Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som administrerar fångstintyg.

Fler krav vid import och export

Förutom att känna till vad som gäller kring handelsnormer, fångstintyg och tullsatser kan det finnas annat du behöver tänka på när du ska importera eller exportera livsmedel.

För att ta reda på vilka frågor du berörs av och vilken myndighet du ska kontakta kan du använda de guider som flera myndigheter tillsammans har tagit fram.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2019:75

Länk till sidan:
https://jordbruksverket.se/3264.html
Sidan uppdaterades senast 2024-09-18.

Läs qr-koden med mobilen för att öppna sidan