Jordbruksföretagens kombinations­verksamheter 2020

Syfte

Undersökningen om kombinationsverksamheter i jordbruket är en urvalsundersökning som ingår i de EU-reglerade strukturundersökningarna. Undersökningar om strukturen i jordbruket genomförs inom EU i varierande omfattning tre gånger under en 10-årsperiod. I juni 2020 genomfördes en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige, varav ett urval om 20 689 företag även besvarade frågor om eventuell kombinationsverksamhet. I denna statistikrapport redovisas resultatet avseende jordbruksföretagens kombinationsverksamheter från Strukturundersökningen 2020. 

Med kombinationsverksamhet menas en inkomstbringande verksamhet som inte är en jordbruksverksamhet, men som nyttjar jordbruksföretagets resurser. Jordbruksföretagets resurser är exempelvis mark, byggnader, maskiner eller produkter från det egna jordbruket.

Statistik om kombinationsverksamhet används, både nationellt och inom EU, bland annat för att följa den långsiktiga utvecklingen inom jordbrukssektorn. Statistiken kan exempelvis användas som underlag för analyser inför kommande jordbrukspolitiska beslut och till analyser av jordbrukssektorns bidrag till sysselsättningsgraden, som är en viktig faktor i medlemsländernas och unionens ekonomiska utveckling.

I Sverige används undersökningens resultat bland annat av Näringsdepartementet, Jordbruksverket, länsstyrelser, kommuner, branschorganisationer, och enskilda företag till marknadsbedömningar, kalkyler, prognoser och utredningar med mera.

I Jordbruksverkets statistikdatabas redovisas statistiken för riket, fördelat på län och produktionsområde, företagens arealmässiga storlek, driftsinriktning samt kombinationsverksamhetens andel av företagets omsättning. Även medelfel, som är ett mått på osäkerheten i de skattade variablerna, redovisas i statistikdatabasen.

Kombinationsverksamhetens totala omfattning

Av samtliga jordbruksföretag i Sverige 2020 ägnade sig uppskattningsvis 42 % åt någon form av kombinationsverksamhet. Sedan 2010 har andelen företag med kombinationsverksamhet ökat med 8 procentenheter, men är på samma nivå som 2016 års mätning. Detta motsvarar en ökning av antalet företag som bedriver kombinationsverksamhet från drygt 24 000 till knappt 25 000 mellan 2010 och 2020, och en minskning från knappt 27 100 till knappt 25 000 mellan 2016 och 2020. I figur A visas andelen av samtliga jordbruksföretag med och utan kombinationsverksamhet under åren 2010–2020.

För de företag som bedrev kombinationsverksamhet ökade dess relativa ekonomiska betydelse påtagligt mellan 2013 och 2016, för att sedan minska igen 2020. Andelen företag som angav att kombinationsverksamheten utgjorde mer än hälften av företagets omsättning minskade från 33 % till 26 % mellan 2016 och 2020, medan andelen för vilka samma verksamhet utgjorde mindre än 11 % istället ökade från 33 % till 44 %.

Totalt sett innebär det att majoriteten av omsättningen för drygt 11 % av samtliga svenska jordbruksföretag 2020 kommer från kombinationsverksamhet. I figur B illustreras kombinationsverksamhetens andel av företagets totala ekonomiska omsättning för de företag som bedrev kombinationsverksamhet åren 2010–2020.

Kombinationsverksamhetens nyanser

Typ av verksamhet

Den i särklass vanligaste typen av kombinationsverksamhet 2020 var Arbete på entreprenad. Denna form av kombinationsverksamhet bedrevs av 14 730 jordbruksföretag, vilket motsvarar en fjärdedel av samtliga svenska jordbruksföretag 2020, och närmare 60 % av företag med kombinationsverksamhet. Entreprenadarbete kan delas upp i arbete inom eller utom jordbruk, där den förra typen bedrevs av drygt 7 900 och den senare av drygt 10 400 företag.

Den vanligaste verksamheten förutom entreprenadarbete var Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter som bedrevs av drygt 4 900 företag, följt av Förädling och försäljning av gårdsprodukter som bedrevs av drygt 3 500 företag. Sedan 2016 är antalet i det närmaste oförändrat för Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter, medan Förädling och försäljning av gårdsprodukter ökat med 18 %. 

I figur C visas antalet företag med respektive kombinationsverksamhet 2016 och 2020. Procentuellt sett är Produktion av förnybar energi för försäljning den kombinationsverksamhet som ökat mest sedan mätningen 2016.

Trenden för samtliga kombinationsverksamheter har sedan 2010, och ännu längre tillbaka, varit ett ökande antal utövande företag. År 2020 bedrevs dock hälften av de enskilda kombinationsverksamheterna av färre företag jämfört med 2016. Antalet jordbruksföretag som bedrev Vattenbruk minskade med 41 %, medan Utbildning och omvårdnad samt Arbete på entreprenad utanför jordbruket minskade med närmare 9 % vardera.

Minskningen för Vattenbruk var relativt liten i absoluta tal med drygt 100 företag, medan antalet företag som bedrev Entreprenadarbete utanför jordbruket minskade från 11 400 till 10 400 företag mellan 2016 och 2020.

Kategorierna Produktion av förnybar energi för försäljning, Förädling och försäljning av gårdsprodukter, samt Förädling av trä utövades av påtagligt fler företag 2020 jämfört med 2016. Ökningen för den förstnämnda var hela 55 %, medan ökningen för de två övriga kategorierna var 18 % respektive 2 %.

Den procentuella förändringen av antalet företag som bedrev respektive verksamhet mellan 2016 och 2020 visas i figur D.

Av de företag som utövade kombinationsverksamhet 2020, ägnade sig 78 % åt en enskild kategori, medan 18 % utövade två typer och övriga 4 % ägnade sig åt tre eller fler kategorier. Under perioden 2010–2020 varierade andelen företag som ägnade sig åt enbart en typ av kombinationsverksamhet mellan 68 % och 78 %.

Geografisk hemvist

Kombinationsverksamhet är vanligt förekommande i hela landet, men andelen jordbruksföretag som ägnar sig åt sådan verksamhet skiljer sig något från län till län. I Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län utövade uppskattningsvis 48‑49 % av jordbruksföretagen kombinationsverksamhet. Lägst andel återfanns i Västerbottens, Jämtlands och Värmlands län, där mellan 37 och 39 % av jordbruksföretagen ägnade sig åt kombinationsverksamhet i någon form.

Jämfört med 2016 ökade antalet jordbruksföretag som bedrev kombinationsverksamhet framförallt i Örebro och Norrbottens län, som uppvisade ökningar med 9 respektive 12 %, men också i Jönköpings, Östergötlands och Gotlands län. Procentuellt minskade antalet företag med kombinationsverksamhet mest i Jämtlands län, en minskning med 21 %, följt av Hallands och Skåne län med minskningar om 19 % respektive 15 %.

I Kronobergs och Jönköpings län syntes den största ökningen av antalet företag som bedrev Produktion av förnybar energi för försäljning som kombinationsverksamhet, ökningar motsvarande 144 % vardera.

Antalet företag med Entreprenadarbete både inom och utom jordbruk minskade med 30 % i Jämtlands län, medan det ökade i Norrbottens län med 28 %.

Inom kategorin Förädling och försäljning av gårdsprodukter syntes en kraftig uppgång i Södermanlands län, motsvarande 78 %, medan minskningen var som störst i Gävleborgs län, motsvarande 25 %.

Företagsstorlek

Andelen jordbruksföretag som utövar kombinationsverksamhet har ett tydligt samband med företagets storlek, mätt i areal brukad åkermark eller jordbruksmark. Med undantag för kategorin med upp till 2,0 hektar åkermark, är det vanligtvis så att ju större areal jordbruksmark företagen brukar, desto större andel av företagen bedriver kombinationsverksamhet i någon form. I Figur F visas andelen företag med kombinationsverksamhet uppdelat efter storleksklasser baserade på brukad areal åkermark 2010–2020.

Sambandet mellan andelen företag med kombinationsverksamhet och företagets storlek är starkast mellan andelen företag som bedrev entreprenadverksamhet, framför allt inom jordbruk, och storlek på företag i storleksklasserna mellan 2,1 hektar och mer än 100 hektar.

Motsatt minskar andelen företag som bedrev kombinationsverksamhet inom Utbildning och omvårdnad, med storlek åkermark. Övriga kategorier av kombinationsverksamhet påvisar inte några tydliga samband med företagets storlek. 

Företag med mindre än 2,1 hektar jordbruksmark bedrev Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter i större omfattning än övriga storleksgrupper.

Driftsinriktning

Andelen företag som bedriver kombinationsverksamhet skiljer sig åt något beroende på driftsinriktning. Mellan 47 % och 63 % av företagen med olika typer av växtodling som huvudinriktning bedrev kombinationsverksamhet under 2020, medan andelarna för jordbruksföretag med skötsel av lantbruksdjur av olika slag som bedrev kombinationsverksamhet 2020 varierade mellan 39 % och 60 %.

Den högsta andelen företag med kombinationsverksamhet fanns inom driftsinriktningen Blandad växtodling, följt av företag inriktade på Blandad lantbruksdjursskötsel, med andelar motsvarande 63 % respektive 60 %. Som kontrast fanns den allra lägsta andelen inom driftsinriktningen Småbruk, där endast 32 % av företagen bedrev någon form av kombinationsverksamhet.

Företagen inom de olika driftsinriktningarna skiljer sig även åt sett till vilken typ av kombinationsverksamhet de ägnar sig åt. Entreprenadarbete utgjorde den största andelen kombinationsverksamhet i samtliga driftsinriktningar 2020.  

Förädling och försäljning av gårdsprodukter utgjorde en viktig kombinationsverksamhet 2020 bland företag som inriktade sig på Blandat jordbruk. På motsvarande sätt var Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter viktig för företag inom Småbruk.

Omvänt sett bedrevs Entreprenadarbete i relativt liten utsträckning av företag med inriktning Småbruk.

Ett jordbruksföretags driftsinriktning anger företagets huvudsakliga verksamhet. Indelningen efter jordbruksföretagens driftsinriktning baseras på uppskattningar av det standardiserade arbetsbehovet. Läs mer om typologi i statistikrapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020. Svensk typologi

Tabeller

I följande tabeller redovisas statistiken efter riket och län. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns längre tidsserier samt uppgifter för storleksklass åkermark och jordbruksmark. I databasen redovisas även medelfel.

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport redovisas antalet svenska jordbruksföretag som bedrev kombinationsverksamhet den 4 juni 2020. Med kombinationsverksamhet menas en inkomstbringande verksamhet som inte är en jordbruksverksamhet, men som nyttjar jordbruksföretagets resurser. Med jordbruksföretagets resurser menas exempelvis mark, byggnader, maskiner eller produkter från det egna jordbruket.

Statistiken baseras på uppgifter i Lantbruksregistret (LBR) 2020 som i sin tur är resultatet av Strukturundersökningen 2020, vilket är en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige. Undersökningen omfattar samtliga jordbruksföretag som var aktiva i Sverige den 4 juni 2020.

Med jordbruksföretag i LBR avses en inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som räkningsdagen 4 juni 2020 uppfyllde något av följande kriterier:

• brukade mer än 2,0 ha åkermark
• brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal
• bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta
• innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).

Definitionen av jordbruksföretag har gällt sedan 2010 års LBR. Till följd av en definitionsändring år 2010 utökades LBR 2010 med 4,3 % företag, främst små företag.

Så tar vi fram statistiken

Statistik om kombinationsverksamheter i jordbruket tas fram i samband med de EU-reglerade strukturundersökningarna. Undersökningarna genomförs i varierande omfattning tre gånger under en tioårs-period. I juni 2020 genomfördes en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige. Ett urval om 20 689 av dessa företag besvarade även frågor om eventuell kombinationsverksamhet. Resultaten från denna urvalsundersökning har sedan räknats upp för att representera de 58 791 företag som utgjorde Sveriges samtliga jordbruksföretag 2020.

Enkätundersökningen innehöll frågan Vilka kombinationsverksamheter har du utfört? med följande svarsalternativ:

• Ingen kombinationsverksamhet
• Jordbruksarbete på entreprenad
• Annat arbete på entreprenad (t.ex. snöröjning)
• Turism, uthyrning och andra fritidsaktiviteter
• Utbildning och omvårdnad
• Förädling och försäljning av gårdsprodukter
• Förädling av trä (t.ex. sågning av timmer)
• Produktion av förnybar energi för försäljning
• Hantverk
• Vattenbruk
• Övrigt, ange vad

Ovanstående fråga har, med ett par undantag, varit nästintill oförändrad i samtliga undersökningar. I och med 2010 års undersökning delades kategorin ”Arbete på entreprenad” upp i nuvarande två kategorier, och i 2016 års undersökning infördes kategorin ”Utbildning och omvårdnad”. I den senare undersökningen minskades även antalet angivna exempel för ”Produktion av förnybar energi för försäljning”.

I undersökningen ingår även frågan Hur stor del av jordbrukets totala omsättning kommer från kombinationsverksamheten?, som besvaras med ett av tre intervall: 0‑10 %, 11‑50 % eller 51‑100 %. Denna fråga infördes i samband med 2010 års undersökning. Företagets totala omsättning utgörs av samtliga intäkter från jordbruket (inklusive stöd och ersättningar) samt intäkterna från kombinationsverksamheter.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, modellfel, mätfel och bearbetningsfel. Den samlade bedömningen är att dessa fel sammantaget har liten inverkan på statistikens tillförlitlighet.

Statistiken presenteras som skattningar med tillhörande medelfel. Medelfelet är ett mått på de redovisade uppgifternas precision och täcker de felaktigheter som urvals- och bortfallsfel kan ge upphov till, men inkluderar inte effekterna av täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. I de fall ett värde har ett medelfel högre än 35 % av skattningen har värdet anses det vara för osäkert för att publicera och därför ersatts av ”..” i databasen.

Utförligare beskrivning av statistikens tillförlitlighet finns i avsnitt 2 i Kvalitetsdeklarationen under Metod och kvalitet.

Bra att veta

Statistikens jämförbarhet

Jämförbarheten gentemot motsvarande statistik för tidigare år anses överlag vara god. Frågorna som berör kombinationsverksamhet har dock förändrats något över tid, vilket i viss mån påverkar jämförbarheten. Mellan 2007 och 2010 ökade antalet företag som angav att de ägnade sig åt entreprenadarbete påtagligt. Ökningen är troligtvis en effekt av att frågan ändrades i 2010 års undersökning. På motsvarande sätt kan en mindre utförlig beskrivning av kategorin Produktion av förnybar energi för försäljning på blanketten delvis ligga bakom den minskning av antalet utövande företag som syns i 2016 års undersökning. År 2016 infördes även kategorin Utbildning och omvårdnad med effekten att ett påtagligt antal färre företag angav Övrigt som svar.

Jämförbarheten gentemot övrig strukturell och produktionsmässig svensk och europeisk jordbruksstatistik är mycket god, eftersom LBR används som utgångspunkt för majoriteten av den svenska jordbruksstatistiken och variabel- såväl som objektsdefinitionerna är samordnade med EU:s jordbruksstatistik.

Mer information om statistiken, dess framställning och dess kvalitet, ges i dokumenten Statistikens framställning och Kvalitetsdeklaration under Metod och kvalitet.

Annan statistik

Uppgifter om antalet jordbruksföretag efter exempelvis brukningsform och företagskategori och antalet jordbruksföretagare efter ålder och kön redovisas i statistikrapporten Jordbruksföretag och företagare 2020.

Uppgifter om jordbruksföretagens driftsinriktning redovisas i statistikrapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020. Svensk typologi.

Uppgifter om sysselsättning återfinns i statistikrapporten Sysselsättning i jordbruket 2020.

Statistikrapporten Heltidsjordbruket i Sverige 2020 publiceras 2021-06-23.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 341.4 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 1.8 MB.

Summary in English

Other gainful activities important

In 2020, 42 % of the Swedish agricultural holdings employed other gainful activities, that is, activities that are not agricultural production but make use of resources from the agricultural holding. The share of holding with other gainful activities has increased from 34 % in 2010, to 42 % in 2020.

Moreover, the share of holdings for which other gainful activities represented more than half of the revenue was 26 % in 2020. For about 30 % of the holdings other gainful activities represented 11-50 % of the revenue.   

In total, 11 % of all Swedish agricultural holdings earn over half of their revenue from other gainful activities.

Contractual work the most common

The most common form of other gainful activities in 2020 was contractual work. A quarter of all agricultural holdings practised contractual work, including both farm work and other contractual work. The share of holdings perfoming contractual work was correlated to the size of the holding (as measured by the area of utilized farm land).

The second largest category of other gainful activities was tourism, rentals and other recreational activities, which was pursued by more than 8 % of the agricultural holdings.

Varying regional distribution

The share of holdings employing other gainful activities varied by county as well as by type of farming. From a geographical point of view, holdings in the counties of Stockholm, Södermanland and Östergötland were the most inclined to employ other gainful activies, the share varying between 48-49 %.

With respect to the type of farming, holdings focusing on animal husbandry were more prone to exercise other gainful activities than holdings focused on crop production or small farms.