Logotyp Jordbruksverket

Jordbruksstatistisk sammanställning 2021

Den jordbruksstatistiska sammanställningen är en fortsättning av den tidigare publiceringen Jordbruksstatistisk årsbok i ett nytt format. Syftet med sammanställningen är att ge en övergripande bild av det svenska lantbruket genom att sammanställa den statistik som publicerats under det senaste året. Tabellernas kapitelindelning och namn refererar till den Jordbruksstatistiska årsboken och följer samma struktur så långt det har varit möjligt. Tabellerna i denna publikation uppdateras löpande med nyproducerad statistik medan texten ligger fast från augusti 2021 och uppdateras årsvis.

Företag, företagare och areal

Det fanns knappt 58 800 jordbruksföretag i Sverige år 2020. De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och 460 000 hektar betesmark. Gemensamt utgör åker- och betesmark, det vill säga jordbruksmark, ungefär 7 % av Sveriges totala landareal. Drygt 610 000 hektar eller ungefär 20 % av all jordbruksmark används till ekologisk produktion.

I genomsnitt 43 hektar åkermark per företag

I genomsnitt år 2020 brukade ett jordbruksföretag drygt 43 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och två av tre brukade mindre än 20 hektar åkermark. Däremot brukades drygt 60 % av all åkermark av de företag som brukar mer än 100 hektar. Av jordbruksmarken är drygt två hektar av fem arrenderade, det vill säga att jordbruksföretagen arrenderar i genomsnitt 40 % av den åker- och betesmark de brukar. I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan 2010 och 2020 uppdelat på storleksgrupper baserat på brukad areal åkermark.

Tablå A. Antal jordbruksföretag per storleksgrupp

Storleksgrupp,

hektar åkermark

2010

2013

2016

2020

- 2,0¹

3 785

3 935

4 156

4 236

2,1-5

11 601

10 142

9 080

8 775

5,1–10

13 943

13 857

13 482

12 825

10,1-20

13 008

12 439

11 408

10 316

20,1-30

6 603

6 022

5 413

4 795

30,1-50

7 490

6 778

5 901

5 232

50,1-100

8 205

7 368

6 807

5 896

100,1 -

6 456

6 605

6 690

6 716

Totalt

71 091

67 146

62 937

58 791

1. I gruppen ”-2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 236 företag som ingår i denna grupp 2020 är det 31 %, 1 328 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.


166 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2020 var drygt 166 000 personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 000 män och knappt 72 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2020.

Av driftsledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år 2020 var 48 800 män och knappt 10 000 kvinnor. Knappt 80 % av jordbruksföretagen hade därmed en företagsledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med 2 procentenheter.

Många jordbruksföretagare över 65

År 2020 var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år. 2010 var den siffran ungefär en av fyra. På jordbruksföretag som brukar över 100 hektar åkermark är det vanligast att företagaren är mellan 55 och 64 år.

Produktionen i jordbruksföretagen

Den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi visar att det totala produktionsvärdet i jordbruket var 64 miljarder kronor år 2020. Det är en ökning med nästan 1 % jämfört med 2019. Knappt 46 % av produktionsvärdet utgjordes av försäljning av spannmål, potatis, trädgårdsväxter och andra grödor och 44 % av produktionsvärdet kom från animalieproduktion till exempel slakt, mjölk och ägg. Produktionsvärdet från växtodlingen minskade med 2 % mellan åren 2019 och 2020 medan värdet från animalieproduktionen ökade med 3 %.

Enligt den preliminära statistiken minskade även de totala kostnaderna. Det innebär att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökade med 3 % jämfört med 2019. Företagsinkomsten beräknas år 2020 uppgå till 8 miljarder kronor enligt den preliminära statistiken.

Sammantaget var skördarna något lägre år 2020 jämfört med 2019, medan slaktvolymerna och mjölkproduktionen var större år 2020.

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, minskade med 1 % mellan 2019 och 2020. För växtodlingsprodukter minskade priserna med 4 %. Spannmålspriserna ökade något mellan åren 2019 och 2020, medan priserna för potatis och grönsaker minskade. Det sammanvägda indexet för animalieprodukter minskade med 2 %. Priserna för griskött ökade med 12 % medan mjölkpriserna var stabila och priserna för ägg minskade.

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2019 var den taxerade medelinkomsten per hushåll från tjänst drygt 410 000 kronor, från näringsverksamhet drygt 87 000 kronor och från kapital 27 000 kronor. De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag samt företag med blandad mjölk- och nötköttsproduktion.Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar. Det vill säga att för hushåll kopplade till jordbruksföretag med mer än 200 hektar åker, vilket är den kategori med störst åkerareal, var inkomsten från näringsverksamhet högst.

Både för vegetabilie- och animalieproduktionen står de företag som brukar mer än 100 hektar för den största delen av produktionen.

Ökad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2019/20 beräknades öka med 18 % jämfört med närmast föregående gödselår. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 90 kg per hektar för riket, en ökning med 14 kg per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor, kalium och svavel per hektar utnyttjad åkermark har däremot varit relativt konstant under de senaste fem åren.

Energianvändningen i lantbruket har ökat mellan 2018 och 2019. Andelen energi som kommer från biobränslen har ökat något mellan samma år och ligger för 2019 på drygt 35,6 %.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2019 till knappt 6 950 000 ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 1 % från föregående år. Växthusgasutsläppen från åkermark har minskat med 4,5 % mellan 2018 och 2019 och ökat med dryga 25 % från betesmark. Mellan 2018 och 2019 minskade utsläppen för kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och ammoniak med mellan 0,5 % och 2 %.

Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med drygt 7 % och uppgick år 2019 till 506 000 ton koldioxidekvivalenter. Däremot ökade dessa utsläpp mellan 2018 och 2019 med knappt 4 % vilket förmodligen åtminstone delvis beror på att utsläppen var låga år 2018 på grund av torka och därmed minskad användning av jordbruksmaskiner.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. De senaste fem åren har antalet djur minskat i alla grupper. Däremot har såväl nötkreatursslakten som den invägda mjölken från mjölkproduktionen ökat under de senaste tre respektive fem åren.

I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen hos jordbruksföretag i Sverige i juni 2020. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget i de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

Tablå B. Antal djur i juni 2020 och jordbruksföretag med djur, fördelat på djurslag och ekologisk produktion

Djurslag

Antal djur

Varav ekologiska

Företag

Varav ekologiska

Nötkreatur

1 452 982

331 735

15 426

3 017

Varav mjölkkor

303 390

57 187

3 087

559

Varav dikor

206 950

74 103

10 063

2 291

Får

501 153

110 113

7 956

828

Grisar

1 367 755

35 564

1 146

61

Värphöns¹

8 403 424

122 2543

2 451

98

Slaktkycklingar¹

10 779 686

148 860

186

18

1. Antalet djur avser en ögonblicksbild över antalet levande djur. I antalet värphöns och slaktkycklingar räknas inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreaturens användning för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken 2020 för mjölkproduktion var 98 kor per företag vilket är en ökning med 4 kor per besättning sedan 2019. Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag är 21 kor per företag.

Ungefär 434 000 nötkreatur slaktades under 2020. Detta gav en slaktad kvantitet på drygt 141 000 ton nötkött. Den slaktade kvantiteten ökade med 1 % från 2019. De flesta slaktade nötkreaturen tillhörde kategorin ungtjur och därefter ko. Under 2019 var drygt 16 % av de slaktade nötkreaturen ekologiska.

År 2020 vägde mejerierna in knappt 2,8 miljoner ton mjölk och knappt var femte liter var ekologisk mjölk.

500 000 tackor, lamm och baggar i Sverige 2020

En besättningsstorlek mellan 10 och 24 får var vanligast år 2020. Störst del av alla tackor och baggar, knappt 60 %, fanns däremot i besättningar som hade mer än 50 djur.

Totalt slaktades ungefär 207 000 lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till drygt 3 900 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till ungefär 33 000 vilket motsvarade en slaktad kvantitet om knappt 1 000 ton. Under 2019 uppgick den ekologiska får- och lammslakten till 21 % av den totala slakten av får och lamm.

Störst slaktad kvantitet från gris

Knappt 130 000 av grisarna i juni 2020 var suggor, 370 000 var smågrisar under 20 kg, 1 400 var galtar och 870 000 var slaktsvin över 20 kg. Under 2020 slaktades totalt drygt 2 620 000 grisar vilket gav en slaktad kvantitet på knappt 247 000 ton griskött.

Under året 2019 slaktades drygt 65 000 ekologiskt hållna grisar motsvarande 2,6 % av alla slaktade grisar 2019.

Nästan alla suggor och galtar, 95 %, fanns i besättningar med fler än 100 avelsgrisar. Knappt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med fler än 500 avelsgrisar. Totalt hade drygt 700 företag suggor och galtar och ungefär 280 av dem hade fler än 100 avelsgrisar. Drygt 380 företag hade färre än 50 avelsgrisar.

Nästan alla slaktgrisar, 98 %, fanns på gårdar med fler än 250 slaktgrisar. Drygt hälften, 55 %, fanns på besättningar med fler än 2 000 slaktgrisar. Totalt fanns det drygt 900 företag med slaktgrisar och två tredjedelar av dem hade fler än 250 slaktgrisar. Drygt 300 företag med slaktgrisar hade färre än 100 grisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

År 2020 hade 2 000 av företagen med värphöns, knappt 82 %, färre än 50 hönor och det totala antalet höns i dessa besättningar stod för knappt 0,4 % av Sveriges totala antal höns. Nästan alla värphöns, 98 %, fanns i de 200 besättningar som höll fler än 5 000 hönor.

Den slaktade kvantiteten kött från kyckling uppgick till drygt 162 000 ton under 2020. År 2019 uppgick slakten av ekologiskt hålla kycklingar till knappt 1 % av den totala kycklingslakten.

Knappt 130 000 ton ägg vägdes in under 2020 varav ungefär 20 450 ton var ekologiska.

I tablå C visas slaktad kvantitet i ton av olika djurslag och andelen av slakten som kommer från ekologiskt hållna djur.

Tablå C. Slaktad kvantitet i ton av olika djurslag samt andel ekologisk slakt


2010

2019

2020¹

Nötkreatur

137 800

139 670

141 000

Andel eko i %

11,1

16,0

-

Gris

263 480

240 290

246 540

Andel eko i %

1,3

2,6

-

Får

4 990

5 090

4 860

Andel eko i %

16,6

20,9

-

Slaktkyckling

112 640

155 180

162 060

Andel eko i %

0,4

0,9

-

1. Statistik om ekologisk slakt för 2020 publiceras den 19:e augusti 2021.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre om grödorna sås på hösten. Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för stora höstsådda arealer.

Den tidiga våren 2020 var torr och kall vilket ledde till en del problem med ojämn uppkomst av sådden respektive frostskador på grödorna. Merparten av landet fick sedan normala regnmängder under växtodlingssäsongen. Även vallskörden påverkades på vissa håll negativt av den torra och kalla våren.

Huvuddelen av skördearbetet 2020 kunde genomföras tidigt och i gynnsamt väder. I slutet av september började regnväder dra in och särskilt i Norrland medförde långvariga regnperioder och därefter tidig snö att skörden försenades eller uteblev.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

Tablå D. Areal, skörd per hektar och totalskörd för olika grödor samt ekologisk areal, skörd per hektar och totalskörd


Totalt

Varav ekologiskt


Areal

hektar

Kg/ha

Totalskörd

ton

Areal hektar

Kg/ha

Totalskörd

ton

Höstvete

401 170

7 450

2 990 200

31 560

4 650

146 800

Vårkorn

272 240

5 070

1 379 900

23 170

3 170

73 400

Havre

178 120

4 530

807 600

43 700

3 400

148 500

Spannmål

totalt

993 340

.

5 954 500

125 430

.

459 800

Slåtter- och betesvall¹

1 066 166

5 090

4 267 000

257 010

4 540

903 800

1. Hektarskörd (kg/ha) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

Spannmål

Totalt användes knappt 967 000 hektar till spannmålsodling 2020 och knappt 13 % av den arealen användes till ekologisk spannmålsodling. Areal för ekologisk odling av spannmål har ökat med 3 % sedan 2019. Det används större areal åkermark till spannmålsodling i slättbygderna än i skogsbygderna och Norrland. Ekologisk spannmålsproduktion är vanligast i Östergötlands län och Västra Götalands län sett till odlad areal.

Den totala skörden för spannmålsgrödor uppgick till knappt 6 miljoner ton, vilket är 3 % mindre än under 2019. Den vanligaste spannmålsväxten är vete och ungefär hälften av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete. Efter vete är korn den vanligaste spannmålsgrödan sett till antal odlade hektar.

Vall och majs

Det mesta av slåttervallen som odlas i Sverige används till djurfoder. I slättbygderna odlas även vall för att tröska fröna och 2020 brukades knappt 22 000 hektar till vallfröodling. Den totala arealen som använts till slåtter- och betesvall har minskat med 1,8 %, eller knappt 20 000 hektar, mellan 2019 och 2020. Arealen för ekologisk slåtter- och betesvall minskade med drygt 2,2 %, knappt 5 800 hektar, under samma period. Totalt skördades knappt 4,3 miljoner ton slåttervall och drygt 21 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Majs odlas också till djurfoder men i mindre utsträckning jämfört med slåttervallen. Vanligast är majs i Skåne, Kalmar, Halland och Gotlands län.

Andra grödor

Andra grödor som odlas är baljväxter, oljeväxter, potatis och sockerbetor. Exempel på baljväxter är bönor och ärtor. Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2020 användes drygt 42 000 hektar till odling av baljväxter för foderproduktion, vilken består av kok- och foderärter, vicker, åkerbönor med mera. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på drygt 5 600 hektar.

Raps och ryps är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Drygt 98 000 hektar användes till odling av raps och ryps. Av oljeväxterna är raps som såtts på hösten det vanligaste, så kallad höstraps. Totalt skördades 327 700 ton höstraps år 2020 och genomsnittsskörden per hektar var 3 560 kg.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2020 användes knappt 29 800 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor var drygt 2 miljoner ton och skörden per hektar var i snitt 68 000 kg.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse. Det vanligaste är att odla matpotatis. År 2020 skördades totalt nästan 540 000 ton matpotatis. Skörden per hektar var i genomsnitt 36 260 ton. Matpotatis är vanligast i Hallands län. Totalt odlades det potatis på 24 000 hektar år 2020.

Knappt 180 000 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Drygt 137 000 hektar, motsvarande 5 %, av åkermarken ligger i träda och drygt 42 000 hektar används till exempelvis trädgårdsväxter och energiskog.

Trädgårdsodling

Under 2020 bedrev drygt 1 800 svenska företag yrkesmässig odling av trädgårdsväxter, vilket sysselsatte knappt 14 800 personer. Totalt sett ägnade sig 1 490 företag åt frilandsodling på 13 700 hektar, medan knappt 700 företag bedrev växthusodling på 290 hektar. År 2019 användes knappt 2 300 hektar till ekologisk trädgårdsodling på friland och knappt 30 hektar användes till ekologisk trädgårdsodling i växthus.

Av de 13 700 hektar som användes till frilandsodling användes drygt 8 200 hektar till köksväxter. Antalet företag som odlade köksväxter på friland var ungefär 790 stycken. Knappt 3 200 hektar användes till frilandsodling av bär och 1 800 hektar till odling av frukt.

Skördarna av flera betydelsefulla grönsaker, frukter och bär var förhållandevis stora under 2020. För betor, matlök, jordgubbar och tomat var skördarna rekordstora, men även morot, äpple och kålväxter visade upp relativt stora skördar.

Energiomställningen fortsätter men saktar ner

Omställningen av växthusproduktionens energiförbrukning som pågått under hela 2000‑talet fortsatte under perioden 2017–2020, om än i något lägre takt. Energi­förbrukningen som sjönk till närapå hälften under perioden 2002–2011 har sedan dess legat stabilt på drygt 600 gigawattimmar per år. Samtidigt fortsatte utfasningen av fossila bränslen, vars användning minskade med 30 % mellan 2017 och 2020, för att i slutet av perioden bara utgöra 13 % av den totala energiförbrukningen i trädgårdsnäringen.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2019 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat. Sedan 2010 har konsumtionen av kött minskat med 4 kg eller knappt 4,5 % och konsumtionen av köksväxter har ökat med knappt 10 kg eller drygt 16 %.

Konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 10 % mellan 2010 och 2019. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat med knappt 18 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med knappt 11,6 respektive 1,3 % under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilo.

Tablå E. Konsumtion av olika varor i kilo eller liter per person och år


2005

2010

2015

2019 prel.

Mjöl och gryn

71,07

66,11

63,32

59,45

Kött

82,53

86,36

87,73

82,51

Konsumtionsmjölk, liter

108,07

95,72

81,62

69,97

Ost

17,96

18,84

20,23

19,09

Ägg

12,05

13,39

14,29

14,94

Socker och sirap

45,84

47,46

41,31

38,92

Kaffe, rostat

7,73

8,83

7,51

7,79

Köksväxter, färska och frysta

57,39

59,73

66,40

69,49

Frukter och bär, färska och frysta

63,49

62,80

68,37

61,08

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel inom handeln i Sverige uppgick år 2019 till 162 300 miljoner kronor. De tre största delarna av det totala försäljningsvärdet kommer från försäljning av varugrupperna kött, sötsaker och glass samt bröd och övriga spannmålsprodukter.

Svensk export av livsmedel och jordbruksprodukter för 98 miljarder

Värdet av exporterade jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, uppgick år 2020 till drygt 93 miljarder. Det ger ett ökat exportvärde med 0,6 % mellan 2019 och 2020 och under de senaste fem åren har exportvärdet öket med 17,9 %. Fisk, kräft- och blötdjur var den varukategori som stod för den enskilt största andelen av exportvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel, drygt 35,6 miljarder.

Totalt importerade vi år 2020 jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, till ett värde av knappt 146 miljarder kronor. Under de senaste fem åren har importvärdet ökat med 12,2 %. Mellan 2019 och 2020 har det däremot minskat med drygt 3 %. Även för importen var fisk, kräft- och blötdjur den varukategori som stod för det enskilt största värdet, knappt 38,7 miljarder.

Mest använda tabeller

Här hittar du de tabeller i Jordbruksverkets databas som är mest använda.

Tabell 1.a Jordbruksmarkens användning

Tabell 1.b Hektarskörd, kg/ha

Tabell 1.c Areal trädgårdsodling

Tabell 1.d Antal djur och jordbruksföretag med djur

Tabell 1.e Antal jordbruksföretag

Tabell 1.f Antal sysselsatta

Tabell 1.g Produktion av matfisk, matkräfta och mussla

Kapitel 2 Företag och företagare

I kapitel 2 redovisas antalet jordbruksföretag uppdelade efter län eller produktionsområde och driftsinriktning, storleksgrupp eller skötsel av lantbruksdjur. Ett jordbruksföretag är ett företag som bedriver verksamhet inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Sverige delas in i åtta produktionsområden utifrån var i landet jordbruksföretaget befinner sig samt om det är slättbygd eller skogsbygd.

Kapitel 3 Åkerarealens användning

I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat finns uppgifter om arealen är ägd eller arrenderad, vilka grödor som odlas och antal företag med odling av olika växtslag.

Uppgifter om trädgårdsodling redovisas i kapitel 5.

Ekologiska åkerareal redovisas i kapitel 11.

Kapitel 4 Skördar

I kapitel 4 redovisas hektar- och totalskördar samt normskördar för olika jordbruksgrödor.

Skördar inom trädgårdsodlingen redovisas i kapitel 5.

Skördar av ekologiskt odlade grödor redovisas i kapitel 11.

Kapitel 5 Trädgårdsodling

Kapitel 5 innehåller information om

  • Frilandsarealer
  • Växthusytor
  • Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär
  • Äppelträd
  •  

Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas i kapitel 11.

Kapitel 6 Lantbrukets djur

I kapitel 6 redovisas statistik över antal lantbruksdjur och antal företag med lantbruksdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Nötkreatur, får, grisar, höns, kycklingar, kalkoner och hästar ingår i statistiken.

Uppgifter om ekologisk djurhållning redovisas i kapitel 11.

Tabell 6.1 Antal djur av olika slag

Tabell 6.2 Antal företag med nötkreatur, får, svin, höns m.m.

Tabell 6.3 Underlag för beräkning av genomsnittlig besättningsstorlek

Tabell 6.4 Antal nötkreatur

Tabell 6.5 Antal mjölkkor

Tabell 6.6 Antal företag med nötkreatur

Tabell 6.7 Antal företag med mjölkkor

Tabell 6.8 Antal får

Tabell 6.9 Antal tackor och baggar

Tabell 6.10 Antal företag med tackor och baggar

Tabell 6.13 Antal grisar

Tabell 6.14 Antal suggor och galtar

Tabell 6.15 Antal slaktsvin

Tabell 6.17 Antal företag med slaktsvin

Tabell 6.18 Antal höns, kycklingar och kalkoner

Tabell 6.19 Antal höns (exkl. kycklingar)

Tabell 6.20 Antal företag med höns (exkl. kycklingar)

Tabell 6.22 Antal hästar på jordbruk och antal jordbruksföretag med hästar

Kapitel 7 Arbetskraft

I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Sysselsättningen och arbetsinsatserna inom jordbruk redovisas på två sätt. Dels redovisas uppgifter om förvärvsarbetande i jordbruk och skogsbruk baserade på den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Denna statistik är jämförbar mellan olika branscher. Dels redovisas antal sysselsatta i jordbruket och arbetade timmar med fördelning på ålder, typ av arbetskraft och storleksgrupp. Definitionerna skiljer sig åt mellan dessa upplägg, så statistiken är inte jämförbar mellan dem.

Tabell 7.1 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

Tabell 7.2 Jordbruksföretagarnas åldersfördelning

Tabell 7.3 Antal stadigvarande och tillfälligt sysselsatta personer i jordbruket samt arbetstid i arbetskraftsenheter AWU

Tabell 7.4 Antal sysselsatta i jordbruket av olika kategorier personer och arbetskraftsenheter

Tabell 7.5 Antal sysselsatta i jordbruket 2016 efter årlig arbetstid för samtliga företagskategorier

Kapitel 8 Produktionsmedel

I kapitel 8 redovisas uppgifter om försäljning av mineralgödsel samt jordbrukets energianvändning.

Statistik om jordbrukets utsläpp av växthusgaser redovisas i kapitel 12.

Kapitel 9 Stöd och ersättningar

I kapitel 9 redovisas uppgifter om stöd och ersättningar som betalats ut till lantbrukare inom ramen den gemensamma jordbrukspolitiken och inom de nationella stöd som hanteras av Jordbruksverket.

Den tabell som tidigare redovisade utbetalade projektstöd, företagsstöd och investeringsstöd för biogas utan hänsyn till huruvida mottagaren var lantbrukare eller ej har nu ersätts med en tabell som redovisar investeringsstöd till lantbrukare, startstöd och epizootiersättningar.

Tablå F. Stöd och ersättningar till jordbruket exklusive projekt- och företagsstöd,1000-tal kr. Beloppen avser stödår 2020 och utbetalningar t.o.m. juli år 2021.
Gårdsstöd3 887 597
Förgröningsstöd2 148 781
Stöd till unga jordbrukare122 173
Summa arealbaserade direktstöd6 158 551
Nötkreatursstöd938 163
Summa djurbaserade direktstöd938 163
Kompensationsbidrag1 287 095
Nationellt stöd norra Sverige398 187
Summa regionala stöd1 685 282
Ersättning för ekologisk produktion650 658
Betesmarker och slåtterängar843 882
Minskat kväveläckage120 155
Vallodling95 645
Våtmarker och småvatten34 775
Övriga miljöersättningar73 837
Summa miljöersättningar1 168 295
Djurvälfärdsersättningar199 164

Tabell 9.a Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstöd

Tabell 9.b Kompensationsstöd samt nationellt stöd till norra Sverige

Tabell 9.c Miljöersättningar och ersättning för ekologisk produktion

Tabell 9.d Djurvälfärdsersättningar

Tabell 9.e Till jordbruksföretag utbetalade investeringsstöd, startstöd och epizootiersättningar

Kapitel 10 Ekonomi

I kapitel 10 beskrivs jordbrukets ekonomi i dess helhet och sektorns roll i samhällsekonomin. På företagsnivå redovisas intäkter och kostnader i jordbruket samt olika resultatmått. Per hushåll redovisas även intäkter från andra förvärvskällor. Totalt omfattar redovisningen:

  • Jordbrukssektorn i nationalräkenskaperna
  • EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
  • Intäkter, kostnader m.m. för företagen
  • Jordbrukarhushållens inkomster
  • Prisindex
  • Arrendepriser
  • Markpriser
  • Priser på lantbruksenheter

Tabell 10.1 Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten till
marknadspris, löpande priser

Tabell 10.2 Jordbrukets produktionsvärde, kostnader och nettoöverskott till baspriser

Tabell 10.3 Intäkter och kostnader i jord- och skogsbruk efter typgrupp/storleksklass och intäkts-/kostnadsslag

Tabell 10.4 Jordbrukarnas taxerade nettointäkter m.m. Kronor per hushåll

Tabell 10.5 Jordbrukarhushållens taxerade inkomster av näringsverksamhet och tjänst, nettoinkomst av kapital samt hushållsinkomst före och efter transfereringar

Tabell 10.6 Jordbrukets prisindex (2015=100)

Tabell 10.7 Avräkningspriser

Tabell 10.8 Indextal för delposter i avräkningsprisindex

Tabell 10.9 Genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark med och utan gratisarrenden samt för åkermark

Tabell 10.10 Utvecklingen av genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden

Tabell 10.11 Genomsnittliga priser på åkermark

Tabell 10.12 Genomsnittliga priser på betesmark

Tabell 10.13 Försålda lantbruksenheter

Kapitel 11 Ekologisk produktion

I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns också ekologisk djurhållning samt animalieproduktion uppdelad på nöt, får, grisar och fjäderfä. Partihandelns invägning av ekologiska ägg, vid mejerier invägd ekologisk mjölk och produktion av ekologiska mjölkprodukter presenteras också i detta kapitel.

Tabell 11.1 Omställd ekologiskt odlad areal och areal under omställning

Tabell 11.2 Omställd ekologiskt odlad jordbruksmark fördelad på olika grödgrupper

Tabell 11.3 Antal djur omställda till ekologisk produktion

Tabell 11.4 Slakt av ekologiskt hållna nötkreatur vid slakteri

Tabell 11.5 Slakt av ekologiskt hållna får

Tabell 11.6 Slakt av ekologiskt hållna grisar

Tabell 11.7 Slakt av ekologiskt hållna kycklingar

Tabell 11.8 Partihandelns invägning av ekologiska ägg

Tabell 11.9 Invägning av ekologisk mjölk vid mejeri

Tabell 11.10 Produktion av ekologiska mjölkprodukter vid mejeri

Tabell 11.11 Spannmål. Areal med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.12 Ärter och åkerbönor. Arealer med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.13 Oljeväxter. Arealer med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.14 Matpotatis. Arealer med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.15 Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd. Areal, hektarskörd och totalskörd vid ekologisk odling

Tabell 11.16 Spannmål. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha

Tabell 11.17 Spannmål. Totalskördar vid ekologisk odling, ton

Tabell 11.18 Ärter, åkerbönor och matpotatis. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha och total skörd, ton

Tabell 11.19 Raps och rybs. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha och total skörd, ton

Tabell 11.20a Areal med ekologiskt odlade trädgårdsprodukter som odlas på friland, hektar

Tabell 11.20b Areal med ekologiskt odlade trädgårdsprodukter som odlas i växthus, kvadratmeter

Kapitel 12 Miljöpåverkan

Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. I kapitel 12 redovisas statistik om jordbrukets utsläpp av växthusgaser.

Statistik om jordbrukets produktionsmedel – bland annat viss statistik rörande försäljning av mineralgödsel redovisas i kapitel 8.

Statistik rörande ekologisk odling, djurhållning samt animalieproduktion redovisas i kapitel 11.

Tabell 12.a Totala utsläpp av växthusgaser 

Tabell 12.b Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 

Tabell 12.c Utsläpp av luftföroreningar från jordbruk

Tabell 12.d Utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner 

Kapitel 15 Industriproduktion

I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin. Vidare redovisas kvantitets- och värdeuppgifter för jordbruksvaror och livsmedel enligt SCB:s statistik om industrins varuproduktion.

Uppgifter om ekologisk animalieproduktion finns i kapitel 11.

Tabell 15.1 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av nötboskap

Tabell 15.2 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av får och lamm

Tabell 15.3 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av grisar

Tabell 15.4 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av kycklingar

Tabell 15.5 Partihandelns invägning och total produktion av ägg

Tabell 15.7 Vid mejerier invägd mjölk, medelfetthalt samt medelproteinhalt

Tabell 15.9 Produktion av mejerivaror och mjölkpulver

Kapitel 16 Import och export

Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel.

Tabell 16.1 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Varugruppering enligt SITC

Kapitel 17 Konsumtion

Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Tabell 17.1 Direktkonsumtion av livsmedel

Tabell 17.2 Näringsvärden per person och dag.

Tabell 17.3 Genomsnittlig tillförsel av energi, protein, fett och kolhydrater per person och dag

Tabell 17.4 Genomsnittlig tillförsel av vissa vitaminer, järn, kalcium och fibrer per person och dag

Tabell 17.5 Försäljning (inkl. moms) av livsmedel och drycker inom handeln

Tabell 17.6 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål enligt nationalräkenskaperna, löpande priser

Kapitel 19 Priser på livsmedel

Kapitel 19 innehåller information om

  • Konsumentprisindex för livsmedel
  • Jordbrukets prisindex

Tabell 19.1 Konsumentprisindex (KPI)1, vissa livsmedelsgrupper enligt COICOP, skuggindextal2 (1980=100)

Tabell 19.2 Prisindex inom livsmedelsområdet (2015=100)