Jordbruksstatistisk sammanställning 2022

Företag, företagare och areal

År 2021 fanns det drygt 58 750 jordbruksföretag i Sverige. De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och 460 000 hektar betesmark. Gemensamt utgör åker- och betesmark, det vill säga jordbruksmark, drygt 7 % av Sveriges totala landareal. Knappt 610 000 hektar eller ungefär 20 % av all jordbruksmark används till ekologisk produktion.

I genomsnitt 43 hektar åkermark per företag

I genomsnitt år 2021 brukade ett jordbruksföretag knappt 43 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och två av tre brukade upp till 20 hektar åkermark. Däremot brukades drygt 60 % av all åkermark av de företag som brukar mer än 100 hektar. Av åkermarken är drygt två hektar av fem arrenderade, det vill säga att jordbruksföretagen arrenderar i genomsnitt 40 % av den åker- och betesmark de brukar. I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan 2010 och 2021 uppdelat på storleksgrupper baserade på brukad areal åkermark.

1. I gruppen ”0­­‑2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 713 företag som ingår i denna grupp 2021 är det 31 %, 1 462 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

Minskad ekologisk jordbruksareal

I den totala ekologiska arealen ingår både mark som är omställd och under omställning till ekologisk produktion. Under 2020 minskade den ekologiskt brukade jordbruksmarken för första gången sedan 2012. Arealen minskade ytterligare med 3 900 hektar eller knappt 1 % under 2021 jämfört med 2020. Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark uppgår fortfarande till 20 % av den totala jordbruksmarken. Totalt fanns det drygt 5 250 företag med mark som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2021. Den totala ekologiska arealen fördelade sig på knappt 140 000 hektar betesmark och 470 000 hektar åkermark.

166 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2020 var drygt 166 000 personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 000 män och knappt 72 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2020.

Av driftledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år 2020 var 48 800 män och knappt 10 000 kvinnor. Därmed hade 83 % av jordbruksföretagen en driftledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med drygt 1 procentenhet

Många jordbruksföretagare över 65

Den senaste totalundersökningen av det svenska jordbrukets struktur genomfördes år 2020. Då var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år. 2010 var den siffran ungefär en av fyra. På jordbruksföretag som brukar över 100 hektar åkermark är det vanligast att företagaren är mellan 55 och 64 år.

Produktionen i jordbruksföretagen

Den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi visar att jordbrukssektorn totala produktionsvärdet var 68 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med drygt 5 % jämfört med 2020. Prisökningar för såväl spannmål och oljeväxter som för mjölk och slakt har bidragit till ökningen. Skördarna av spannmål var år 2021 lägre än 2020 medan skördarna av oljeväxter var något högre. Den totala slaktade kvantiteten av lantbruksdjur minskade marginellt under året och den invägda kvantiteten mjölk ökade något. Försäljning av spannmål, potatis, trädgårdsväxter och andra grödor utgjorde 47 % av jordbrukssektorns produktionsvärde och knappt 45 % av produktionsvärdet kom från animalieproduktion till exempel slakt, mjölk och ägg. Produktionsvärdet från såväl växtodlingen som animalieproduktionen ökade med omkring 6 % mellan åren 2020 och 2021.

Under främst andra halvåret 2021 steg priserna på insatsvaror i jordbruket kraftigt med ökade kostnader för bland annat diesel, elektricitet, gödningsmedel och foder som följd. Orsakerna till prisökningarna på insatsvaror är flera. Effekten av coronapandemin, som i vissa perioder satt världsekonomin på sparlåga, är en. När det gäller bränsle så orsakade ”återstarten” av samhället en ökad efterfrågan som inte kunde mötas med motsvarande produktionsökning vilket lett till ökade priser på råolja. Ökade priser på naturgas har lett till ökade priser på mineralgödsel. I slutet av året var naturgaspriserna så höga att en del tillverkare av mineralgödsel valde att minska produktionen och i vissa fall stoppa produktionen helt. Bristande fraktkapacitet var också en bidragande orsak till prisökningarna generellt. De stigande priserna för viktiga jordbruksgrödor, orsakade av sämre skördar i viktiga regioner i världen i kombination med låga lagernivåer, har lett till höga priser på spannmål och proteingrödor. Detta avspeglade sig i stigande foderpriser och därmed ökade kostnader för animalieproducenterna samtidigt som företag med växtodling gynnades.

De stora prisförändringarna på insatsvaror under året ökar osäkerheten i uppskattningen av kostnaderna. Mycket beror på vilka volymer som köpts in och när under året det skett. Enligt den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi bedöms kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka med cirka 3,0 miljarder kronor eller 7 %. Det är främst kostnaderna för foder, energi och gödselmedel som ökar. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, uppgår enligt den preliminära statistiken för 2021 till knappt 8 miljarder kronor vilket är i princip oförändrat sedan 2020.

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, ökade med 9 % mellan 2020 och 2021. För växtodlingsprodukter ökade priserna med nästan 13 %. Spannmålspriserna ökade med knappt 31 % mellan åren 2020 och 2021. För priserna på oljeväxter var ökningen ännu högre, omkring 51 %. Priserna för frukt och bär minskade däremot med omkring 35 %. För grönsaker ökade priserna med 8 % medan priserna för potatis var oförändrade. Det sammanvägda prisindexet för animalieprodukter ökade med knappt 7 %. De flesta index för animalieprodukter har ökat med 6‑10 % mellan 2020 och 2021. Priserna för griskött ökade dock bara med 1 % medan avräkningsprisindexet för kategorin får och getter har ökat med så mycket som 18 %. Andra animaliska produkter, till exempel pälsproduktion, har ökat med 26 %.

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2020 var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll knappt 430 000 kronor, från näringsverksamhet drygt 98 000 kronor och från kapital knappt 24 000 kronor. De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag samt företag med blandad mjölk- och nötköttsproduktion. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar. Det vill säga att för hushåll kopplade till jordbruksföretag med mer än 200 hektar åker, vilket är den kategori som har störst åkerareal, var inkomsten från näringsverksamhet högst. Både för vegetabilie- och animalieproduktionen står de företag som brukar mer än 100 hektar för den största delen av produktionen.

Minskad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2020/21 beräknades minska med 9 % jämfört med närmast föregående gödselår. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 82 kg per hektar för riket, en minskning med 8 kg per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor, kalium och svavel per hektar utnyttjad åkermark har däremot varit relativt konstant under de senaste fem åren.

Den totala energianvändningen i lantbruket har minskat något, 1,5 %, mellan 2019 och 2020. Andelen energi som kommer från biobränslen uppgick år 2020 till knappt 36 %.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2020 till 6,93 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 1,6 % från föregående år. Växthusgasutsläppen från åkermark och betesmark har minskat med 6,5 % respektive 29,2 % mellan 2019 och 2020. Under samma period ökade utsläppen av kväveoxider och ammoniak med 10,1 % respektive 1,0 %. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen minskade under samma period med 0,3 % Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med 3,9 % och uppgick år 2020 till 476 000 ton koldioxidekvivalenter. Mellan 2019 och 2020 minskade dessa utsläpp med knappt 2,0 %.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen hos jordbruksföretag i Sverige i juni 2021. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget i de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

1. Antalet djur avser en ögonblicksbild över antalet levande djur. I antalet värphöns och slaktkycklingar räknas inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreaturens användning för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken för mjölkproduktion 2021 var 102 kor per företag vilket är en ökning med 4 kor per besättning sedan 2020. Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag är 21 kor per företag.

Ungefär 412 000 nötkreatur slaktades under 2021. Detta gav en slaktad kvantitet på knappt 136 000 ton nötkött vilket är en minskning med knappt 4 % från 2020. De flesta slaktade nötkreaturen tillhörde kategorin ungtjur och därefter ko. Under 2021 var drygt 15 % av de slaktade nötkreaturen ekologiska.

År 2021 vägde mejerierna in knappt 2,8 miljoner ton mjölk och var femte liter användes till att producera konsumtionsmjölk. Av den totala invägda kvantiteten var drygt 17 % ekologisk mjölk.

Ökning av tackor, lamm och baggar i Sverige under det senaste året

En besättningsstorlek mellan 10 och 24 får var vanligast år 2021. Störst del av alla tackor och baggar, 55 %, fanns däremot i besättningar som hade 50 djur eller fler. Totalt fanns drygt 520 000 lamm, tackor och baggar i Sverige 2021 och det är en ökning med drygt 4 % sedan samma tid föregående år.

Totalt slaktades knappt 196 000 lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till 3 800 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till ungefär 31 000 vilket motsvarade en slaktad kvantitet om drygt 900 ton. Den totala slaktade kvantiteten för får och lamm minskade med 3 % under 2021 jämfört med 2020. Under 2021 uppgick den ekologiska får- och lammslakten till 19,5 % av den totala slakten av får och lamm.

Störst slaktad kvantitet från gris

Knappt 130 000 av grisarna i juni 2021 var suggor, 380 000 var smågrisar under 20 kg, knappt 1 500 var galtar och 850 000 var slaktgrisar över 20 kg. Under 2021 slaktades totalt drygt 2 650 000 grisar vilket gav en slaktad kvantitet på knappt 253 000 ton griskött vilket är en ökning med drygt 2 % jämfört med 2020.

Under året 2021 slaktades knappt 70 000 ekologiskt hållna grisar motsvarande 2,6 % av alla slaktade grisar 2021.

Nästan alla suggor och galtar, 95 %, fanns i besättningar med 100 eller fler avelsgrisar. Drygt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med 500 avelsgrisar eller fler. Totalt hade 750 företag suggor och galtar och drygt 260 av dem hade 100 avelsgrisar eller fler. Knappt 440 företag hade färre än 50 avelsgrisar.

Nästan alla slaktgrisar, 98 %, fanns på gårdar med 250 slaktgrisar eller fler. Drygt hälften, 53 % fanns på besättningar med 2 000 slaktgrisar eller fler. Totalt fanns det 900 företag med slaktgrisar och 58 % av dem hade 250 slaktgrisar eller fler. Drygt 300 företag med slaktgrisar hade färre än 100 grisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

Under 2021 har såväl antalet höns som mängden invägda ägg minskat. Antalet fjäderfä har totalt sett ökat de senaste åren men siffrorna 2021 påverkas antagligen starkt av fågelinfluensan under våren. Sedan totalundersökningen 2020 är antalet slaktkycklingar i stort sett oförändrat medan antalet höns minskat med 24 %. Det bekräftas även av en lägre invägning av ägg. Drygt 111 000 ton ägg vägdes in under 2021 vilket är en minskning med 14 % jämfört med 2020. Ungefär 18 360 ton av de invägda äggen var ekologiska vilket motsvarar dryga 16 %. De exakta uppgifterna avseende fjäderfä ska tolkas med försiktighet på grund av hur situationen varit under 2021.

År 2021 hade 2 500 av företagen med värphöns färre än 50 hönor och det totala antalet höns i dessa besättningar stod för knappt 0,6 % av Sveriges totala antal höns. De 2 500 företagen stod för knappt 86 % av alla företag med värphöns. Nästan alla värphöns, 98 %, fanns i de 180 besättningar som höll 5 000 hönor eller fler.

Den slaktade kvantiteten kött från fjäderfä uppgick till drygt 183 000 ton under 2021. Under samma år uppgick den slaktade kvantiteten kött från slaktkyckling till knappt 175 000 ton. Det innebär att 95 % av fjäderfäköttet kommer från slaktkycklingar. Slakten av ekologiskt hålla kycklingar uppgick till knappt 1 % av den totala kycklingslakten.

I tablå C visas slaktad kvantitet i ton av olika djurslag och andelen av slakten som kommer från ekologiskt hållna djur.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre om grödorna sås på hösten. Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för rekordstora höstsådda arealer år 2020. Arealen höstsådda grödor 2021 var i princip i nivå med arealen 2020 trots ihållande regnväder som försenade skörden på många håll i landet, vilket medförde att tidsutrymmet för höstsådd krympte.

Ogynnsamt väder i form av en kall och regnig vår, sommartorka och regn när grödorna skulle skördas bidrog till att flera grödor avkastade lägre skördar under 2021 än tidigare år. Lokala regnskurar och bevattning har räddat en del grödor, så skördenivåerna varierar. På grund av den regniga och kalla våren som orsakade sena vårsådder och därmed sen mognad av grödorna i kombination med regnigt väder i samband med skörd har gjort att större areal än vad som är normalt förblev obärgad 2021.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

1. Hektarskörd (kg/ha) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

2. Arealerna i tablån avser bärgade areal för respektive gröda.

Spannmål

Totalt skördades 983 340 hektar med spannmålsgrödor under 2021 och knappt 12 % av den arealen skördades som ekologisk spannmålsodling. Arealen för ekologisk odling av spannmål har minskat med 6 % sedan 2020. Det används större areal åkermark till spannmålsodling i slättbygderna än i skogsbygderna och Norrland. Ekologisk spannmålsproduktion är vanligast i Östergötlands län och Västra Götalands län sett till odlad areal 2021.

Den totala skörden av spannmålsgrödor uppgick till knappt 5 miljoner ton, vilket är 16 % mindre än under 2020. Av den totala skörden spannmålsgrödor skördades knappt 330 000 ton som ekologiskt spannmål vilket är en minskning med 29 % jämfört med 2020. Alla spannmålsgrödorna hade lägre avkastningsnivåer 2021 än under 2020. Odlingsåret 2021 har präglats av en kall och regnig vår följt av sommartorka och när det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen. Detta har bidragit till den låga totalskörden av spannmål 2021.

Den vanligaste spannmålsgrödan är vete och 58 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete. Efter vete är korn den vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar. Vid ekologisk odling är det havre som är vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar.

Vall och majs

Det mesta av slåttervallen som odlas i Sverige används till djurfoder. I slättbygderna odlas även vall för att tröska fröna och 2021 brukades drygt 22 000 hektar till vallfröodling. Den totala arealen som använts till slåtter‑ och betesvall har minskat med 1,5 %, eller 16 000 hektar, mellan 2020 och 2021. Arealen för ekologisk slåtter‑ och betesvall minskade med knappt 1,3 %, motsvarande 3 300 hektar, under samma period. Totalt skördades 4,3 miljoner ton slåttervall och drygt 21 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Totalt såddes knappt 21 000 hektar majs 2021. Merparten av arealen skördades som grönfoder, det vill säga att hela växten skördades, och omkring 1 700 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs och används som foder på det viset. Majs odlas framför allt i Kalmar, Skåne och Hallands län. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och redovisas i kapitlet för trädgårdsodling.

Andra grödor

Andra grödor som odlas är baljväxter, oljeväxter, potatis och sockerbetor. Exempel på baljväxter är bönor och ärtor. Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2021 såddes drygt 43 000 hektar med olika baljväxter så som kok- och foderärter, vicker, åkerbönor med mera. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på knappt 6 700 hektar. I skördestatistiken redovisas skörden av ärtor vilket består av kok- och foderärter och den totala skörden uppgick till 55 900 ton och per hektar beräknades skörden till 2 540 kg. Motsvarande siffror för åkerbönor är 48 800 ton totalt och 2 400 kg per hektar. För ärtorna är det en minskning av totalskörden med 23 % jämfört med 2020 och för åkerbönor är minskningen 16 % jämfört med samma år. Under 2021 skördades det 8 300 ton ärtor som var odlade med ekologiska brukningsmetoder. Det innebär att 14,8 % av ärtskörden var ekologisk. För åkerbönor var motsvarande siffror 23 400 ton i sammanlagd ekologisk skörd vilket motsvarar 48 % av den totala skörden av åkerbönor.

Raps och rybs är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Drygt 106 000 hektar såddes med raps och rybs 2021. Av oljeväxterna är raps som såtts på hösten vanligast, så kallad höstraps. Under 2021 var höstrapsarealen 97 000 hektar eller 91 % av den totala raps‑ och rybsarealen. Totalt skördades 328 100 ton höstraps år 2021 och genomsnittsskörden per hektar var 3 380 kg. Genomsnittsskörden per hektar minskade med 5 % jämfört med 2020 men på grund av stora arealer höstraps blev totalskörden i nivå med föregående år. Hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps låg på samma nivå som under 2020, och odlingsarealen ökade med 19 %. Totalskörden av ekologiskt odlad höstraps uppgick till 17 800 ton, motsvarande 5,4 % av den totala skörden av höstraps.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2021 användes knappt 28 700 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor ökade med knappt 1 % år 2021 jämfört med 2020 och uppgick till dryga 2 miljoner ton. Skörden per hektar var i snitt 71 500 kg, en ökning med dryga 5 % jämfört med 2020.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse. Det vanligaste är att odla matpotatis och den största delen odlas i Skåne. Nästan 10 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2021. Det skördades totalt nästan 460 000 ton matpotatis under 2021. Skörden per hektar var i genomsnitt 33 400 ton. Totalskörden och hektarskörden av matpotatis minskade med 15 % respektive 8 % 2021 jämfört med 2020. För stärkelsepotatis har däremot totalskörden ökat med 8 % sedan 2020 och hektarskörden är i nivå med föregående år. Totalt odlades det potatis på knappt 24 000 hektar år 2021.

Knappt 189 000 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Drygt 146 000 hektar, motsvarande knappt 6 %, av den totala åkerarealen låg i träda. Areal i träda har ökat med knappt 8 400 hektar eller 6 % 2021 jämfört med 2020. Drygt 42 000 hektar används till exempelvis trädgårdsväxter och energiskog.

Trädgårdsodling

Det senaste tillfället en undersökning av trädgårdsnäringens struktur genomfördes var 2020. Då bedrev drygt 1 800 svenska företag yrkesmässig odling av trädgårdsväxter, vilket sysselsatte knappt 14 800 personer. Totalt sett ägnade sig 1 490 företag åt frilandsodling på 13 700 hektar, medan knappt 700 företag bedrev växthusodling på 290 hektar. Knappt 2 300 hektar av frilandsodlingsarealen användes till ekologisk trädgårdsodling och knappt 30 hektar användes till ekologisk trädgårdsodling i växthus.

Av de 13 700 hektar som användes till frilandsodling år 2020 användes knappt 9 600 hektar till köksväxter. Antalet företag som odlade köksväxter på friland var ungefär 790 stycken. Knappt 3 200 hektar användes till frilandsodling av bär och 1 800 hektar till odling av frukt.

Under 2021 blev flera skördar inom trädgårdsodlingen rekordhöga. Växthusgurka, pumpa, rödbeta, sparris, äpple och kategorin andra betor, det vill säga gulbeta och polkabeta, avkastade på rekordnivåer. Skörden av gurka uppgick till 34 400 ton, vilket är den största skörden någonsin. De höga skördarna var till följd av både omfattande odlingar och höga avkastningar. Odlingen av isbergssallat och purjolök minskade dock påtagligt, vilket orsakade ovanligt låga skördar av dessa två grödor. Produktionen av övriga trädgårdsgrödor var att betrakta som normal eller något högre än normal.

Energiomställningen fortsätter men saktar ner

Omställningen av växthusproduktionens energiförbrukning som pågått under hela 2000‑talet fortsatte under perioden 2017–2020, om än i något lägre takt. Energiförbrukningen som sjönk till närapå hälften under perioden 2002–2011 har sedan dess legat stabilt på drygt 600 gigawattimmar per år. Samtidigt fortsatte utfasningen av fossila bränslen, vars användning minskade med 30 % mellan 2017 och 2020, för att i slutet av perioden bara utgöra 13 % av den totala energiförbrukningen i trädgårdsnäringen.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2020 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat. Sedan 2010 har konsumtionen av kött minskat med 7 kg eller drygt 8 % i genomsnitt per person och konsumtionen av köksväxter har ökat med knappt 5,5 kg eller drygt 9 %.

Konsumtionen av mjöl och gryn per person har minskat med 5,5 % mellan 2010 och 2020. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat, med drygt 22 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med knappt 10 % respektive 4,6 % per person under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilogram.

1. Preliminära siffror för konsumtionen av kött, konsumtionsmjölk, ost och ägg har beräknats för året 2021. Konsumtionen av respektive livsmedelskategori under 2021 beräknas uppgå till 80,01 kg kött per person, 64,43 liter mjölk per person, 19,46 kg ost per person samt 13,89 kg ägg per person.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel och drycker inom handeln i Sverige uppgick 2020 till 325 miljarder kronor. Det är en ökning med hela 20 miljarder kronor jämfört med 2019 vilket motsvarar en uppgång med 6,6 %. Det är den högsta uppgången under hela 2000-talet. Uppgången beror på att volymen sålda livsmedel och drycker ökade med 4,6 % samtidigt som priserna ökade med 1,9 %. De tre största delarna av det totala försäljningsvärdet kommer från försäljning av varugrupperna kött, mjölk, ost och ägg samt bröd och övriga spannmålsprodukter.

Svensk export och import av livsmedel och jordbruksprodukter

Värdet av exporterade jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, uppgick år 2021 till drygt 97,6 miljarder kronor. Det ger ett ökat exportvärde med 5 % mellan 2020 och 2021 och under de senaste fem åren har exportvärdet ökat med 23,6 %. Fisk, kräft- och blötdjur var den varukategori som stod för den enskilt största andelen av exportvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel, drygt 37,5 miljarder kronor.

Totalt importerade vi år 2021 jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, till ett värde av knappt 147,5 miljarder kronor. Under de senaste fem åren har importvärdet ökat med 12,1 %. Även för importen var fisk, kräft- och blötdjur den varukategori som stod för det enskilt största värdet, knappt 40,4 miljarder kronor. De höga siffrorna för import och export av fisk, kräft- och blötdjur beror sannolikt på att norsk fisk transporteras genom Sverige till andra EU-länder.