Jordbruksstatistisk sammanställning 2022

Referensår: 2022 Produktkod: JO1901 Ämnesord: Övrigt

Frida Svensson 036-15 59 33 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Den jordbruksstatistiska sammanställningen är en fortsättning av den tidigare publiceringen Jordbruksstatistisk årsbok i ett nytt format. Syftet med sammanställningen är att ge en övergripande bild av det svenska lantbruket genom att sammanställa den statistik som publicerats under det senaste året. Tabellernas kapitelindelning och namn refererar till den Jordbruksstatistiska årsboken och följer samma struktur så långt det har varit möjligt. Tabellerna i denna publikation uppdateras löpande med nyproducerad statistik medan texten ligger fast från juli 2022 och uppdateras årsvis.

Sammanfattande powerpoint

Företag, företagare och areal

År 2021 fanns det drygt 58 750 jordbruksföretag i Sverige. De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och 460 000 hektar betesmark. Gemensamt utgör åker- och betesmark, det vill säga jordbruksmark, drygt 7 % av Sveriges totala landareal. Knappt 610 000 hektar eller ungefär 20 % av all jordbruksmark används till ekologisk produktion.

I genomsnitt 43 hektar åkermark per företag

I genomsnitt år 2021 brukade ett jordbruksföretag knappt 43 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och två av tre brukade upp till 20 hektar åkermark. Däremot brukades drygt 60 % av all åkermark av de företag som brukar mer än 100 hektar. Av åkermarken är drygt två hektar av fem arrenderade, det vill säga att jordbruksföretagen arrenderar i genomsnitt 40 % av den åker- och betesmark de brukar. I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan 2010 och 2021 uppdelat på storleksgrupper baserade på brukad areal åkermark.

Tablå A. Antal jordbruksföretag per storleksgrupp

Storleksgrupp,

hektar åkermark

2010

2013

2016

2020

2021

0 - 2,0¹

3 785

3 935

4 156

4 236

4 713

2,1-5

11 601

10 142

9 080

8 775

8 784

5,1–10

13 943

13 857

13 482

12 825

12 837

10,1-20

13 008

12 439

11 408

10 316

10 171

20,1-30

6 603

6 022

5 413

4 795

4 719

30,1-50

7 490

6 778

5 901

5 232

5 040

50,1-100

8 205

7 368

6 807

5 896

5 768

100,1 -

6 456

6 605

6 690

6 716

6 721

Totalt

71 091

67 146

62 937

58 791

58 753

1. I gruppen ”0­­‑2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 713 företag som ingår i denna grupp 2021 är det 31 %, 1 462 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

Minskad ekologisk jordbruksareal

I den totala ekologiska arealen ingår både mark som är omställd och under omställning till ekologisk produktion. Under 2020 minskade den ekologiskt brukade jordbruksmarken för första gången sedan 2012. Arealen minskade ytterligare med 3 900 hektar eller knappt 1 % under 2021 jämfört med 2020. Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark uppgår fortfarande till 20 % av den totala jordbruksmarken. Totalt fanns det drygt 5 250 företag med mark som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2021. Den totala ekologiska arealen fördelade sig på knappt 140 000 hektar betesmark och 470 000 hektar åkermark.

166 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2020 var drygt 166 000 personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 000 män och knappt 72 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2020.

Av driftledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år 2020 var 48 800 män och knappt 10 000 kvinnor. Därmed hade 83 % av jordbruksföretagen en driftledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med drygt 1 procentenhet

Många jordbruksföretagare över 65

Den senaste totalundersökningen av det svenska jordbrukets struktur genomfördes år 2020. Då var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år. 2010 var den siffran ungefär en av fyra. På jordbruksföretag som brukar över 100 hektar åkermark är det vanligast att företagaren är mellan 55 och 64 år.

Produktionen i jordbruksföretagen

Den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi visar att jordbrukssektorn totala produktionsvärdet var 68 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med drygt 5 % jämfört med 2020. Prisökningar för såväl spannmål och oljeväxter som för mjölk och slakt har bidragit till ökningen. Skördarna av spannmål var år 2021 lägre än 2020 medan skördarna av oljeväxter var något högre. Den totala slaktade kvantiteten av lantbruksdjur minskade marginellt under året och den invägda kvantiteten mjölk ökade något. Försäljning av spannmål, potatis, trädgårdsväxter och andra grödor utgjorde 47 % av jordbrukssektorns produktionsvärde och knappt 45 % av produktionsvärdet kom från animalieproduktion till exempel slakt, mjölk och ägg. Produktionsvärdet från såväl växtodlingen som animalieproduktionen ökade med omkring 6 % mellan åren 2020 och 2021.

Under främst andra halvåret 2021 steg priserna på insatsvaror i jordbruket kraftigt med ökade kostnader för bland annat diesel, elektricitet, gödningsmedel och foder som följd. Orsakerna till prisökningarna på insatsvaror är flera. Effekten av coronapandemin, som i vissa perioder satt världsekonomin på sparlåga, är en. När det gäller bränsle så orsakade ”återstarten” av samhället en ökad efterfrågan som inte kunde mötas med motsvarande produktionsökning vilket lett till ökade priser på råolja. Ökade priser på naturgas har lett till ökade priser på mineralgödsel. I slutet av året var naturgaspriserna så höga att en del tillverkare av mineralgödsel valde att minska produktionen och i vissa fall stoppa produktionen helt. Bristande fraktkapacitet var också en bidragande orsak till prisökningarna generellt. De stigande priserna för viktiga jordbruksgrödor, orsakade av sämre skördar i viktiga regioner i världen i kombination med låga lagernivåer, har lett till höga priser på spannmål och proteingrödor. Detta avspeglade sig i stigande foderpriser och därmed ökade kostnader för animalieproducenterna samtidigt som företag med växtodling gynnades.

De stora prisförändringarna på insatsvaror under året ökar osäkerheten i uppskattningen av kostnaderna. Mycket beror på vilka volymer som köpts in och när under året det skett. Enligt den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi bedöms kostnaderna för insatsvaror och tjänster öka med cirka 3,0 miljarder kronor eller 7 %. Det är främst kostnaderna för foder, energi och gödselmedel som ökar. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, uppgår enligt den preliminära statistiken för 2021 till knappt 8 miljarder kronor vilket är i princip oförändrat sedan 2020.

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, ökade med 9 % mellan 2020 och 2021. För växtodlingsprodukter ökade priserna med nästan 13 %. Spannmålspriserna ökade med knappt 31 % mellan åren 2020 och 2021. För priserna på oljeväxter var ökningen ännu högre, omkring 51 %. Priserna för frukt och bär minskade däremot med omkring 35 %. För grönsaker ökade priserna med 8 % medan priserna för potatis var oförändrade. Det sammanvägda prisindexet för animalieprodukter ökade med knappt 7 %. De flesta index för animalieprodukter har ökat med 6‑10 % mellan 2020 och 2021. Priserna för griskött ökade dock bara med 1 % medan avräkningsprisindexet för kategorin får och getter har ökat med så mycket som 18 %. Andra animaliska produkter, till exempel pälsproduktion, har ökat med 26 %.

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2020 var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll knappt 430 000 kronor, från näringsverksamhet drygt 98 000 kronor och från kapital knappt 24 000 kronor. De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag samt företag med blandad mjölk- och nötköttsproduktion. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar. Det vill säga att för hushåll kopplade till jordbruksföretag med mer än 200 hektar åker, vilket är den kategori som har störst åkerareal, var inkomsten från näringsverksamhet högst. Både för vegetabilie- och animalieproduktionen står de företag som brukar mer än 100 hektar för den största delen av produktionen.

Minskad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2020/21 beräknades minska med 9 % jämfört med närmast föregående gödselår. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 82 kg per hektar för riket, en minskning med 8 kg per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor, kalium och svavel per hektar utnyttjad åkermark har däremot varit relativt konstant under de senaste fem åren.

Den totala energianvändningen i lantbruket har minskat något, 1,5 %, mellan 2019 och 2020. Andelen energi som kommer från biobränslen uppgick år 2020 till knappt 36 %.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2020 till 6,93 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 1,6 % från föregående år. Växthusgasutsläppen från åkermark och betesmark har minskat med 6,5 % respektive 29,2 % mellan 2019 och 2020. Under samma period ökade utsläppen av kväveoxider och ammoniak med 10,1 % respektive 1,0 %. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen minskade under samma period med 0,3 % Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med 3,9 % och uppgick år 2020 till 476 000 ton koldioxidekvivalenter. Mellan 2019 och 2020 minskade dessa utsläpp med knappt 2,0 %.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen hos jordbruksföretag i Sverige i juni 2021. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget i de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

Tablå B. Antal djur i juni 2021 och jordbruksföretag med djur, fördelat på djurslag och ekologisk produktion

Djurslag

Antal djur

Varav ekologiska

Företag

Varav ekologiska

Nötkreatur

1 453 303

329 851

15 227

2 920

Varav mjölkkor

301 850

57 298

2 955

537

Varav dikor

209 745

74 371

9 974

2 223

Får

523 499

106 419

8 479

792

Grisar

1 350 947

37 389

1 190

63

Värphöns¹

6 363 416

1 160 856

2 912

94

Slaktkycklingar¹

10 315 262

147 611

171

18

1. Antalet djur avser en ögonblicksbild över antalet levande djur. I antalet värphöns och slaktkycklingar räknas inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreaturens användning för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken för mjölkproduktion 2021 var 102 kor per företag vilket är en ökning med 4 kor per besättning sedan 2020. Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag är 21 kor per företag.

Ungefär 412 000 nötkreatur slaktades under 2021. Detta gav en slaktad kvantitet på knappt 136 000 ton nötkött vilket är en minskning med knappt 4 % från 2020. De flesta slaktade nötkreaturen tillhörde kategorin ungtjur och därefter ko. Under 2021 var drygt 15 % av de slaktade nötkreaturen ekologiska.

År 2021 vägde mejerierna in knappt 2,8 miljoner ton mjölk och var femte liter användes till att producera konsumtionsmjölk. Av den totala invägda kvantiteten var drygt 17 % ekologisk mjölk.

Ökning av tackor, lamm och baggar i Sverige under det senaste året

En besättningsstorlek mellan 10 och 24 får var vanligast år 2021. Störst del av alla tackor och baggar, 55 %, fanns däremot i besättningar som hade 50 djur eller fler. Totalt fanns drygt 520 000 lamm, tackor och baggar i Sverige 2021 och det är en ökning med drygt 4 % sedan samma tid föregående år.

Totalt slaktades knappt 196 000 lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till 3 800 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till ungefär 31 000 vilket motsvarade en slaktad kvantitet om drygt 900 ton. Den totala slaktade kvantiteten för får och lamm minskade med 3 % under 2021 jämfört med 2020. Under 2021 uppgick den ekologiska får- och lammslakten till 19,5 % av den totala slakten av får och lamm.

Störst slaktad kvantitet från gris

Knappt 130 000 av grisarna i juni 2021 var suggor, 380 000 var smågrisar under 20 kg, knappt 1 500 var galtar och 850 000 var slaktgrisar över 20 kg. Under 2021 slaktades totalt drygt 2 650 000 grisar vilket gav en slaktad kvantitet på knappt 253 000 ton griskött vilket är en ökning med drygt 2 % jämfört med 2020.

Under året 2021 slaktades knappt 70 000 ekologiskt hållna grisar motsvarande 2,6 % av alla slaktade grisar 2021.

Nästan alla suggor och galtar, 95 %, fanns i besättningar med 100 eller fler avelsgrisar. Drygt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med 500 avelsgrisar eller fler. Totalt hade 750 företag suggor och galtar och drygt 260 av dem hade 100 avelsgrisar eller fler. Knappt 440 företag hade färre än 50 avelsgrisar.

Nästan alla slaktgrisar, 98 %, fanns på gårdar med 250 slaktgrisar eller fler. Drygt hälften, 53 % fanns på besättningar med 2 000 slaktgrisar eller fler. Totalt fanns det 900 företag med slaktgrisar och 58 % av dem hade 250 slaktgrisar eller fler. Drygt 300 företag med slaktgrisar hade färre än 100 grisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

Under 2021 har såväl antalet höns som mängden invägda ägg minskat. Antalet fjäderfä har totalt sett ökat de senaste åren men siffrorna 2021 påverkas antagligen starkt av fågelinfluensan under våren. Sedan totalundersökningen 2020 är antalet slaktkycklingar i stort sett oförändrat medan antalet höns minskat med 24 %. Det bekräftas även av en lägre invägning av ägg. Drygt 111 000 ton ägg vägdes in under 2021 vilket är en minskning med 14 % jämfört med 2020. Ungefär 18 360 ton av de invägda äggen var ekologiska vilket motsvarar dryga 16 %. De exakta uppgifterna avseende fjäderfä ska tolkas med försiktighet på grund av hur situationen varit under 2021.

År 2021 hade 2 500 av företagen med värphöns färre än 50 hönor och det totala antalet höns i dessa besättningar stod för knappt 0,6 % av Sveriges totala antal höns. De 2 500 företagen stod för knappt 86 % av alla företag med värphöns. Nästan alla värphöns, 98 %, fanns i de 180 besättningar som höll 5 000 hönor eller fler.

Den slaktade kvantiteten kött från fjäderfä uppgick till drygt 183 000 ton under 2021. Under samma år uppgick den slaktade kvantiteten kött från slaktkyckling till knappt 175 000 ton. Det innebär att 95 % av fjäderfäköttet kommer från slaktkycklingar. Slakten av ekologiskt hålla kycklingar uppgick till knappt 1 % av den totala kycklingslakten.

I tablå C visas slaktad kvantitet i ton av olika djurslag och andelen av slakten som kommer från ekologiskt hållna djur.

Tablå C. Slaktad kvantitet i ton av olika djurslag samt andel ekologisk slakt


2010

2020

2021

Nötkreatur

137 800

141 000

135 820

Andel eko i %

11,1

15,5

15,3

Gris

263 480

246 540

252 550

Andel eko i %

1,3

2,7

2,6

Får

4 990

4 860

4 720

Andel eko i %

16,6

20,4

19,5

Slaktkyckling

112 640

162 060

174 670

Andel eko i %

0,4

0,9

0,8

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre om grödorna sås på hösten. Tidig skörd och förhållandevis torrt väder under hösten 2019 gav tidsutrymme och förutsättningar för rekordstora höstsådda arealer år 2020. Arealen höstsådda grödor 2021 var i princip i nivå med arealen 2020 trots ihållande regnväder som försenade skörden på många håll i landet, vilket medförde att tidsutrymmet för höstsådd krympte.

Ogynnsamt väder i form av en kall och regnig vår, sommartorka och regn när grödorna skulle skördas bidrog till att flera grödor avkastade lägre skördar under 2021 än tidigare år. Lokala regnskurar och bevattning har räddat en del grödor, så skördenivåerna varierar. På grund av den regniga och kalla våren som orsakade sena vårsådder och därmed sen mognad av grödorna i kombination med regnigt väder i samband med skörd har gjort att större areal än vad som är normalt förblev obärgad 2021.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

Tablå D. 2021 års areal, skörd per hektar och totalskörd för olika grödor samt ekologisk areal, skörd per hektar och totalskörd


Totalt

Varav ekologiskt


Areal

hektar²

Kg/ha

Totalskörd

ton

Areal hektar²

Kg/ha

Totalskörd

ton

Höstvete

436 330

6 600

2 877 700

32 740

3 920

128 500

Vårkorn

247 910

3 770

934 600

21 150

2 310

48 900

Havre

166 750

3 310

551 200

39 720

2 150

85 400

Spannmål

totalt

983 340

.

4 980 300

117 800

.

328 200

Slåtter- och betesvall¹

1 050 079

5 240

4 303 600

255 721

4 720

918 500

1. Hektarskörd (kg/ha) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

2. Arealerna i tablån avser bärgade areal för respektive gröda.

Spannmål

Totalt skördades 983 340 hektar med spannmålsgrödor under 2021 och knappt 12 % av den arealen skördades som ekologisk spannmålsodling. Arealen för ekologisk odling av spannmål har minskat med 6 % sedan 2020. Det används större areal åkermark till spannmålsodling i slättbygderna än i skogsbygderna och Norrland. Ekologisk spannmålsproduktion är vanligast i Östergötlands län och Västra Götalands län sett till odlad areal 2021.

Den totala skörden av spannmålsgrödor uppgick till knappt 5 miljoner ton, vilket är 16 % mindre än under 2020. Av den totala skörden spannmålsgrödor skördades knappt 330 000 ton som ekologiskt spannmål vilket är en minskning med 29 % jämfört med 2020. Alla spannmålsgrödorna hade lägre avkastningsnivåer 2021 än under 2020. Odlingsåret 2021 har präglats av en kall och regnig vår följt av sommartorka och när det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen. Detta har bidragit till den låga totalskörden av spannmål 2021.

Den vanligaste spannmålsgrödan är vete och 58 % av den totala spannmålsskörden utgörs av höstvete. Efter vete är korn den vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar. Vid ekologisk odling är det havre som är vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar.

Vall och majs

Det mesta av slåttervallen som odlas i Sverige används till djurfoder. I slättbygderna odlas även vall för att tröska fröna och 2021 brukades drygt 22 000 hektar till vallfröodling. Den totala arealen som använts till slåtter‑ och betesvall har minskat med 1,5 %, eller 16 000 hektar, mellan 2020 och 2021. Arealen för ekologisk slåtter‑ och betesvall minskade med knappt 1,3 %, motsvarande 3 300 hektar, under samma period. Totalt skördades 4,3 miljoner ton slåttervall och drygt 21 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Totalt såddes knappt 21 000 hektar majs 2021. Merparten av arealen skördades som grönfoder, det vill säga att hela växten skördades, och omkring 1 700 hektar tröskades eller skördades som kolvmajs och används som foder på det viset. Majs odlas framför allt i Kalmar, Skåne och Hallands län. Sockermajs för humankonsumtion räknas som en grönsak och redovisas i kapitlet för trädgårdsodling.

Andra grödor

Andra grödor som odlas är baljväxter, oljeväxter, potatis och sockerbetor. Exempel på baljväxter är bönor och ärtor. Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2021 såddes drygt 43 000 hektar med olika baljväxter så som kok- och foderärter, vicker, åkerbönor med mera. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på knappt 6 700 hektar. I skördestatistiken redovisas skörden av ärtor vilket består av kok- och foderärter och den totala skörden uppgick till 55 900 ton och per hektar beräknades skörden till 2 540 kg. Motsvarande siffror för åkerbönor är 48 800 ton totalt och 2 400 kg per hektar. För ärtorna är det en minskning av totalskörden med 23 % jämfört med 2020 och för åkerbönor är minskningen 16 % jämfört med samma år. Under 2021 skördades det 8 300 ton ärtor som var odlade med ekologiska brukningsmetoder. Det innebär att 14,8 % av ärtskörden var ekologisk. För åkerbönor var motsvarande siffror 23 400 ton i sammanlagd ekologisk skörd vilket motsvarar 48 % av den totala skörden av åkerbönor.

Raps och rybs är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Drygt 106 000 hektar såddes med raps och rybs 2021. Av oljeväxterna är raps som såtts på hösten vanligast, så kallad höstraps. Under 2021 var höstrapsarealen 97 000 hektar eller 91 % av den totala raps‑ och rybsarealen. Totalt skördades 328 100 ton höstraps år 2021 och genomsnittsskörden per hektar var 3 380 kg. Genomsnittsskörden per hektar minskade med 5 % jämfört med 2020 men på grund av stora arealer höstraps blev totalskörden i nivå med föregående år. Hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps låg på samma nivå som under 2020, och odlingsarealen ökade med 19 %. Totalskörden av ekologiskt odlad höstraps uppgick till 17 800 ton, motsvarande 5,4 % av den totala skörden av höstraps.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2021 användes knappt 28 700 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor ökade med knappt 1 % år 2021 jämfört med 2020 och uppgick till dryga 2 miljoner ton. Skörden per hektar var i snitt 71 500 kg, en ökning med dryga 5 % jämfört med 2020.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse. Det vanligaste är att odla matpotatis och den största delen odlas i Skåne. Nästan 10 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2021. Det skördades totalt nästan 460 000 ton matpotatis under 2021. Skörden per hektar var i genomsnitt 33 400 ton. Totalskörden och hektarskörden av matpotatis minskade med 15 % respektive 8 % 2021 jämfört med 2020. För stärkelsepotatis har däremot totalskörden ökat med 8 % sedan 2020 och hektarskörden är i nivå med föregående år. Totalt odlades det potatis på knappt 24 000 hektar år 2021.

Knappt 189 000 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Drygt 146 000 hektar, motsvarande knappt 6 %, av den totala åkerarealen låg i träda. Areal i träda har ökat med knappt 8 400 hektar eller 6 % 2021 jämfört med 2020. Drygt 42 000 hektar används till exempelvis trädgårdsväxter och energiskog.

Trädgårdsodling

Det senaste tillfället en undersökning av trädgårdsnäringens struktur genomfördes var 2020. Då bedrev drygt 1 800 svenska företag yrkesmässig odling av trädgårdsväxter, vilket sysselsatte knappt 14 800 personer. Totalt sett ägnade sig 1 490 företag åt frilandsodling på 13 700 hektar, medan knappt 700 företag bedrev växthusodling på 290 hektar. Knappt 2 300 hektar av frilandsodlingsarealen användes till ekologisk trädgårdsodling och knappt 30 hektar användes till ekologisk trädgårdsodling i växthus.

Av de 13 700 hektar som användes till frilandsodling år 2020 användes knappt 9 600 hektar till köksväxter. Antalet företag som odlade köksväxter på friland var ungefär 790 stycken. Knappt 3 200 hektar användes till frilandsodling av bär och 1 800 hektar till odling av frukt.

Under 2021 blev flera skördar inom trädgårdsodlingen rekordhöga. Växthusgurka, pumpa, rödbeta, sparris, äpple och kategorin andra betor, det vill säga gulbeta och polkabeta, avkastade på rekordnivåer. Skörden av gurka uppgick till 34 400 ton, vilket är den största skörden någonsin. De höga skördarna var till följd av både omfattande odlingar och höga avkastningar. Odlingen av isbergssallat och purjolök minskade dock påtagligt, vilket orsakade ovanligt låga skördar av dessa två grödor. Produktionen av övriga trädgårdsgrödor var att betrakta som normal eller något högre än normal.

Energiomställningen fortsätter men saktar ner

Omställningen av växthusproduktionens energiförbrukning som pågått under hela 2000‑talet fortsatte under perioden 2017–2020, om än i något lägre takt. Energiförbrukningen som sjönk till närapå hälften under perioden 2002–2011 har sedan dess legat stabilt på drygt 600 gigawattimmar per år. Samtidigt fortsatte utfasningen av fossila bränslen, vars användning minskade med 30 % mellan 2017 och 2020, för att i slutet av perioden bara utgöra 13 % av den totala energiförbrukningen i trädgårdsnäringen.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2020 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat. Sedan 2010 har konsumtionen av kött minskat med 7 kg eller drygt 8 % i genomsnitt per person och konsumtionen av köksväxter har ökat med knappt 5,5 kg eller drygt 9 %.

Konsumtionen av mjöl och gryn per person har minskat med 5,5 % mellan 2010 och 2020. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat, med drygt 22 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med knappt 10 % respektive 4,6 % per person under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilogram.

Tablå E. Konsumtion av olika varor i kilo eller liter per person och år


2005

2010

2015

2020 prel.

Mjöl och gryn

71,07

66,11

63,32

62,46

Kött

82,53

86,36

87,73

79,34¹

Konsumtionsmjölk, liter

108,07

95,72

81,62

65,80¹

Ost

17,96

18,84

20,23

19,70¹

Ägg

12,05

13,39

14,29

14,79¹

Socker och sirap

45,84

47,46

41,31

36,89

Kaffe, rostat

7,73

8,83

7,51

7,69

Köksväxter, färska och frysta

57,39

59,73

66,40

65,22

Frukter och bär, färska och frysta

63,49

62,80

68,37

63,64

1. Preliminära siffror för konsumtionen av kött, konsumtionsmjölk, ost och ägg har beräknats för året 2021. Konsumtionen av respektive livsmedelskategori under 2021 beräknas uppgå till 80,01 kg kött per person, 64,43 liter mjölk per person, 19,46 kg ost per person samt 13,89 kg ägg per person.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel och drycker inom handeln i Sverige uppgick 2020 till 325 miljarder kronor. Det är en ökning med hela 20 miljarder kronor jämfört med 2019 vilket motsvarar en uppgång med 6,6 %. Det är den högsta uppgången under hela 2000-talet. Uppgången beror på att volymen sålda livsmedel och drycker ökade med 4,6 % samtidigt som priserna ökade med 1,9 %. De tre största delarna av det totala försäljningsvärdet kommer från försäljning av varugrupperna kött, mjölk, ost och ägg samt bröd och övriga spannmålsprodukter.

Svensk export och import av livsmedel och jordbruksprodukter

Värdet av exporterade jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, uppgick år 2021 till drygt 97,6 miljarder kronor. Det ger ett ökat exportvärde med 5 % mellan 2020 och 2021 och under de senaste fem åren har exportvärdet ökat med 23,6 %. Fisk, kräft- och blötdjur var den varukategori som stod för den enskilt största andelen av exportvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel, drygt 37,5 miljarder kronor.

Totalt importerade vi år 2021 jordbruksprodukter och livsmedel, inklusive drycker och tobaksvaror, till ett värde av knappt 147,5 miljarder kronor. Under de senaste fem åren har importvärdet ökat med 12,1 %. Även för importen var fisk, kräft- och blötdjur den varukategori som stod för det enskilt största värdet, knappt 40,4 miljarder kronor. De höga siffrorna för import och export av fisk, kräft- och blötdjur beror sannolikt på att norsk fisk transporteras genom Sverige till andra EU-länder.

Mest använda tabeller

Här hittar du de tabeller i Jordbruksverkets databas som är mest använda.

Tabell 1.a Jordbruksmarkens användning

Tabell 1.b Hektarskörd, kg/ha

Tabell 1.c Areal trädgårdsodling

Tabell 1.d Antal djur och jordbruksföretag med djur

Tabell 1.e Antal jordbruksföretag

Tabell 1.f Antal sysselsatta

Tabell 1.g Produktion av matfisk, matkräfta och mussla

Kapitel 2 Företag och företagare

I kapitel 2 redovisas antalet jordbruksföretag uppdelade efter län eller produktionsområde och driftsinriktning, storleksgrupp eller skötsel av lantbruksdjur. Ett jordbruksföretag är ett företag som bedriver verksamhet inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Sverige delas in i åtta produktionsområden utifrån var i landet jordbruksföretaget befinner sig samt om det är slättbygd eller skogsbygd.

Kapitel 3 Åkerarealens användning

I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat finns uppgifter om arealen är ägd eller arrenderad, vilka grödor som odlas och antal företag med odling av olika växtslag.

Uppgifter om trädgårdsodling redovisas i kapitel 5.

Ekologiska åkerareal redovisas i kapitel 11.

Kapitel 4 Skördar

I kapitel 4 redovisas hektar- och totalskördar samt normskördar för olika jordbruksgrödor.

Skördar inom trädgårdsodlingen redovisas i kapitel 5.

Skördar av ekologiskt odlade grödor redovisas i kapitel 11.

Kapitel 5 Trädgårdsodling

Kapitel 5 innehåller information om

  • Frilandsarealer
  • Växthusytor
  • Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär
  • Äppelträd
  •  

Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas i kapitel 11.

Kapitel 6 Lantbrukets djur

I kapitel 6 redovisas statistik över antal lantbruksdjur och antal företag med lantbruksdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Nötkreatur, får, grisar, höns, kycklingar, kalkoner och hästar ingår i statistiken.

Uppgifter om ekologisk djurhållning redovisas i kapitel 11.

Tabeller med angivet årtal uppdateras endast i samband med att en större strukturundersökning genomförs. Övriga tabeller uppdateras kontinuerligt när ny statistik publiceras.

Tabell 6.1 Antal djur av olika slag

Tabell 6.2 Antal företag med nötkreatur, får, svin, höns m.m.

Tabell 6.3 Underlag för beräkning av genomsnittlig besättningsstorlek

Tabell 6.4 Antal nötkreatur

Tabell 6.5 Antal mjölkkor

Tabell 6.6 Antal företag med nötkreatur

Tabell 6.7 Antal företag med mjölkkor

Tabell 6.8 Antal får

Tabell 6.9 Antal tackor och baggar

Tabell 6.10 Antal företag med tackor och baggar

Tabell 6.13 Antal grisar

Tabell 6.14 Antal suggor och galtar

Tabell 6.15 Antal slaktsvin

Tabell 6.17 Antal företag med slaktsvin

Tabell 6.18 Antal höns, kycklingar och kalkoner

Tabell 6.19 Antal höns (exkl. kycklingar)

Tabell 6.20 Antal företag med höns (exkl. kycklingar)

Tabell 6.22 Antal hästar på jordbruk och antal jordbruksföretag med hästar

Kapitel 7 Arbetskraft

I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Sysselsättningen och arbetsinsatserna inom jordbruk redovisas på två sätt. Dels redovisas uppgifter om förvärvsarbetande i jordbruk och skogsbruk baserade på den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Denna statistik är jämförbar mellan olika branscher. Dels redovisas antal sysselsatta i jordbruket och arbetade timmar med fördelning på ålder, typ av arbetskraft och storleksgrupp. Definitionerna skiljer sig åt mellan dessa upplägg, så statistiken är inte jämförbar mellan dem.

Tabell 7.1 Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

Tabell 7.2 Jordbruksföretagarnas åldersfördelning

Tabell 7.3 Antal stadigvarande och tillfälligt sysselsatta personer i jordbruket samt arbetstid i arbetskraftsenheter AWU

Tabell 7.4 Antal sysselsatta i jordbruket av olika kategorier personer och arbetskraftsenheter

Tabell 7.5 Antal sysselsatta i jordbruket 2016 efter årlig arbetstid för samtliga företagskategorier

Kapitel 8 Produktionsmedel

I kapitel 8 redovisas uppgifter om försäljning av mineralgödsel samt jordbrukets energianvändning.

Statistik om jordbrukets utsläpp av växthusgaser redovisas i kapitel 12.

Kapitel 9 Stöd och ersättningar

I kapitel 9 redovisas uppgifter om stöd och ersättningar som betalats ut till lantbrukare inom ramen den gemensamma jordbrukspolitiken och inom de nationella stöd som hanteras av Jordbruksverket.

Den tabell som tidigare redovisade utbetalade projektstöd, företagsstöd och investeringsstöd för biogas utan hänsyn till huruvida mottagaren var lantbrukare eller ej har nu ersätts med en tabell som redovisar investeringsstöd till lantbrukare, startstöd och epizootiersättningar.

Tablå F. Stöd och ersättningar till jordbruket exklusive projekt- och företagsstöd,1000-tal kr. Beloppen avser stödår 2020 och utbetalningar t.o.m. juli år 2021.
Gårdsstöd3 887 597
Förgröningsstöd2 148 781
Stöd till unga jordbrukare122 173
Summa arealbaserade direktstöd6 158 551
Nötkreatursstöd938 163
Summa djurbaserade direktstöd938 163
Kompensationsbidrag1 287 095
Nationellt stöd norra Sverige398 187
Summa regionala stöd1 685 282
Ersättning för ekologisk produktion650 658
Betesmarker och slåtterängar843 882
Minskat kväveläckage120 155
Vallodling95 645
Våtmarker och småvatten34 775
Övriga miljöersättningar73 837
Summa miljöersättningar1 168 295
Djurvälfärdsersättningar199 164

Tabell 9.a Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstöd

Tabell 9.b Kompensationsstöd samt nationellt stöd till norra Sverige

Tabell 9.c Miljöersättningar och ersättning för ekologisk produktion

Tabell 9.d Djurvälfärdsersättningar

Tabell 9.e Till jordbruksföretag utbetalade investeringsstöd, startstöd och epizootiersättningar

Kapitel 10 Ekonomi

I kapitel 10 beskrivs jordbrukets ekonomi i dess helhet och sektorns roll i samhällsekonomin. På företagsnivå redovisas intäkter och kostnader i jordbruket samt olika resultatmått. Per hushåll redovisas även intäkter från andra förvärvskällor. Totalt omfattar redovisningen:

  • Jordbrukssektorn i nationalräkenskaperna
  • EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
  • Intäkter, kostnader m.m. för företagen
  • Jordbrukarhushållens inkomster
  • Prisindex
  • Arrendepriser
  • Markpriser
  • Priser på lantbruksenheter

Tabell 10.1 Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten till
marknadspris, löpande priser

Tabell 10.2 Jordbrukets produktionsvärde, kostnader och nettoöverskott till baspriser

Tabell 10.3 Intäkter och kostnader i jord- och skogsbruk efter typgrupp/storleksklass och intäkts-/kostnadsslag

Tabell 10.4 Jordbrukarnas taxerade nettointäkter m.m. Kronor per hushåll

Tabell 10.5 Jordbrukarhushållens taxerade inkomster av näringsverksamhet och tjänst, nettoinkomst av kapital samt hushållsinkomst före och efter transfereringar

Tabell 10.6 Jordbrukets prisindex (2015=100)

Tabell 10.7 Avräkningspriser

Tabell 10.8 Indextal för delposter i avräkningsprisindex

Tabell 10.9 Genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark med och utan gratisarrenden samt för åkermark

Tabell 10.10 Utvecklingen av genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden

Tabell 10.11 Genomsnittliga priser på åkermark

Tabell 10.12 Genomsnittliga priser på betesmark

Tabell 10.13 Försålda lantbruksenheter

Kapitel 11 Ekologisk produktion

I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns också ekologisk djurhållning samt animalieproduktion uppdelad på nöt, får, grisar och fjäderfä. Partihandelns invägning av ekologiska ägg, vid mejerier invägd ekologisk mjölk och produktion av ekologiska mjölkprodukter presenteras också i detta kapitel.

Tabell 11.1 Omställd ekologiskt odlad areal och areal under omställning

Tabell 11.2 Omställd ekologiskt odlad jordbruksmark fördelad på olika grödgrupper

Tabell 11.3 Antal djur omställda till ekologisk produktion

Tabell 11.4 Slakt av ekologiskt hållna nötkreatur vid slakteri

Tabell 11.5 Slakt av ekologiskt hållna får

Tabell 11.6 Slakt av ekologiskt hållna grisar

Tabell 11.7 Slakt av ekologiskt hållna kycklingar

Tabell 11.8 Partihandelns invägning av ekologiska ägg

Tabell 11.9 Invägning av ekologisk mjölk vid mejeri

Tabell 11.10 Produktion av ekologiska mjölkprodukter vid mejeri

Tabell 11.11 Spannmål. Areal med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.12 Ärter och åkerbönor. Arealer med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.13 Oljeväxter. Arealer med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.14 Matpotatis. Arealer med ekologisk odling, hektar

Tabell 11.15 Slåttervall. Första skörd, återväxt samt totalt inbärgad vallskörd. Areal, hektarskörd och totalskörd vid ekologisk odling

Tabell 11.16 Spannmål. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha

Tabell 11.17 Spannmål. Totalskördar vid ekologisk odling, ton

Tabell 11.18 Ärter, åkerbönor och matpotatis. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha och total skörd, ton

Tabell 11.19 Raps och rybs. Hektarskörd vid ekologisk odling, kg/ha och total skörd, ton

Tabell 11.20a Areal med ekologiskt odlade trädgårdsprodukter som odlas på friland, hektar

Tabell 11.20b Areal med ekologiskt odlade trädgårdsprodukter som odlas i växthus, kvadratmeter

Kapitel 12 Miljöpåverkan

Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. I kapitel 12 redovisas statistik om jordbrukets utsläpp av växthusgaser.

Statistik om jordbrukets produktionsmedel – bland annat viss statistik rörande försäljning av mineralgödsel redovisas i kapitel 8.

Statistik rörande ekologisk odling, djurhållning samt animalieproduktion redovisas i kapitel 11.

Tabell 12.a Totala utsläpp av växthusgaser 

Tabell 12.b Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 

Tabell 12.c Utsläpp av luftföroreningar från jordbruk

Tabell 12.d Utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskiner 

Kapitel 15 Industriproduktion

I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels- och dryckesvaruindustrin. Vidare redovisas kvantitets- och värdeuppgifter för jordbruksvaror och livsmedel enligt SCB:s statistik om industrins varuproduktion.

Uppgifter om ekologisk animalieproduktion finns i kapitel 11.

Tabell 15.1 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av nötboskap

Tabell 15.2 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av får och lamm

Tabell 15.3 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av grisar

Tabell 15.4 Antal slaktkroppar och slaktade kvantiteter av kycklingar

Tabell 15.5 Partihandelns invägning och total produktion av ägg

Tabell 15.7 Vid mejerier invägd mjölk, medelfetthalt samt medelproteinhalt

Tabell 15.9 Produktion av mejerivaror och mjölkpulver

Kapitel 16 Import och export

Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel.

Tabell 16.1 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Varugruppering enligt SITC

Kapitel 17 Konsumtion

Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Tabell 17.1 Direktkonsumtion av livsmedel

Tabell 17.2 Näringsvärden per person och dag.

Tabell 17.3 Genomsnittlig tillförsel av energi, protein, fett och kolhydrater per person och dag

Tabell 17.4 Genomsnittlig tillförsel av vissa vitaminer, järn, kalcium och fibrer per person och dag

Tabell 17.5 Försäljning (inkl. moms) av livsmedel och drycker inom handeln

Tabell 17.6 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål enligt nationalräkenskaperna, löpande priser

Kapitel 19 Priser på livsmedel

Kapitel 19 innehåller information om

  • Konsumentprisindex för livsmedel
  • Jordbrukets prisindex

Tabell 19.1 Konsumentprisindex (KPI)1, vissa livsmedelsgrupper enligt COICOP, skuggindextal2 (1980=100)

Tabell 19.2 Prisindex inom livsmedelsområdet (2015=100)

Publiceringsdatum: 2021-08-16