EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2020

Syfte

I denna statistikrapport fördelas värdet av produktionen av jordbruksvaror till producentpris i EAA - Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn 2020 efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning.

Syftet är att visa var produktionsvärdena skapas och att visa hur kombinationen av de producerade värdena varierar mellan olika grupper och regioner.

Fördelning av jordbrukets produktionsvärde 2020

Det totala produktionsvärdet av jordbruksvaror för riket var knappt 57,9 miljarder kronor 2020. Jämfört med 2016 är det en ökning med drygt 8,8 miljarder. Värdet av vegetabilieproduktionen uppgick till drygt 30,3 miljarder kronor, och stod därmed för 52 % av det totala produktionsvärdet 2020. Värdet av animalieproduktionen uppgick till drygt 27,5 miljarder kronor samma år.

I den här rapporten fördelas värdet av vegetabilieproduktionen och knappt 25,9 miljarder kronor av värdet av animalieproduktionen. Att inte hela värdet av produktionen av animalier fördelas beror på att vissa verksamheter som ingår i EAA inte går att koppla till specifika företag i Lantbruksregistret, LBR.

De poster som inte har kunnat fördelas redovisas här som Ej fördelningsbara poster, och består till största delen av försäljning av hästar och hundar men omfattar också renar, vilt i hägn, försäljning av minkskinn och honung. Drygt 1,6 miljarder kronor utgjorde dessa värden 2020.

Produktionsvärde fördelat efter län

I figur A redovisas värdet av jordbrukets produktion av jordbruksvaror efter län. För de största jordbrukslänen är det en fördelning som sett liknande ut under en längre tid. Det län där värdet av producerade jordbruksvaror var högst var Skåne län följt av Västra Götalands län och Östergötlands län. En knapp fjärdedel av det värde som fördelats skapades i Skåne län medan runt 16 % av värdet skapades i Västra Götalands län och 8 % i Östergötlands län.

Störst total animalieproduktion har Västra Götalands län följt av Skåne län, medan Kalmar län har den näst största produktionen av animaliska produkter.

Eftersom en stor del av vegetabilieproduktionen är arealbaserad domineras den av de län som har störst jordbruksareal. Skåne län tillsammans med Västra Götalands och Östergötlands län producerar tillsammans 55 % av värdet av vegetabilier.

I figur B redovisas hur stor del av värdet som var vegetabilier respektive animalier i förhållande till det totala värdet av jordbrukets produktion av varor.

Figuren visar att Jönköpings län tillsammans med Kronobergs län och Kalmar län, liksom tidigare, är de län där animalier dominerar produktionen. I dessa tre län kommer runt 70 % av det fördelade värdet från animalier det vill säga från försäljning av kött och av animalieprodukter, främst mjölk.

För Stockholms län följt av Uppsala län och Skåne län dominerar vegetabilieproduktion och utgör mellan 70 % och 80 % av produktionsvärdet.

Produktionsvärde fördelat efter driftsinriktning

Värdet av jordbrukets produktion av varor kan också fördelas efter jordbruksföretagens driftsinriktning. Figur C visar att företag specialiserade på mjölkkor skapade knappt 14,7 miljarder kronor av de producerade jordbruksvarornas värde år 2020. Värdet som producerades på mjölkföretagen 2020 omfattar 3,2 miljarder kronor vegetabilier, 1,9 miljarder kronor djur (slaktintäkter) och 9,6 miljarder kronor animaliska produkter (mjölk). Sammantaget skapades en fjärdedel av värdet från produktion av jordbruksvaror av de cirka 2 600 företag som finns i denna grupp. År 2016 producerade cirka 3 300 mjölkföretag ungefär lika stor andel av produktionsvärdet.

Driftsinriktningen Jordbruksväxter svarar för 11,3 miljarder kronor. Intäkterna kommer främst från vegetabilier, där spannmål svarade för 5,2 miljarder, och fodergrödor inklusive halm för 3,1 miljarder kronor.

Specialiserade trädgårdsföretag skapar ett värde av 5,6 miljarder kronor. Driftsinriktningarna Köttdjur och Grisar skapar 5,0 respektive 4,2 miljarder kronor av det totala produktionsvärdet. För grupperna Köttdjur och Får är värdet av vegetabilieproduktionen (främst produktion av eget foder) nästan lika stor som värdet av djur. För grisföretag däremot kommer nästan hela intäkten från djur.

I Övrig skötsel av lantbruksdjur ingår bland annat fjäderfäföretag. Värdet kommer här främst från slakt av kycklingar och värdet av animaliska produkter består främst av ägg.

Driftsinriktningen Blandat jordbruk består av företag där den standardiserade arbetstiden är jämnt fördelad mellan grödor och djur. Värdet för denna grupp är nästan 6,3 miljarder kronor och består av värde från såväl vegetabilier som animalier.

Produktionsvärde fördelat efter storleksgrupp åker

Företag med färre än 2 hektar åkermark svarade för knappt 9 % av produktionsvärdet. Anledningen till att gruppen har så stor del av produktionsvärdet är att trädgårdsföretag tillsammans med en del fjäderfäföretag och företag med grisar återfinns i gruppen med mindre än 2 hektar åkermark. Exempelvis återfinns vid djurräkningen i juni 46 % av värphönsen och 25 % av smågrisarna på företag med mindre än 2 hektar åkermark.

Drygt 62 % av värdet av jordbruksvaror skapades av företag med mer än 100 hektar.

Produktionsvärde fördelat efter standardarbetstid

Det är också möjligt att storleksgruppera efter standardarbetstiden i den svenska typologin. Ett företag med minst 1 600 standardarbetstimmar definieras som ett heltidsjordbruk. Tablå A nedan visar att drygt 90 % av värdet av produktionen av varor kommer från gruppen Heltidsjordbruk.

Produktionsvärdet för vegetabilier skapas i högre grad på deltidsföretag än produktionsvärdet för animalierna som i stor utsträckning kommer från heltidsföretag.

Stöd fördelat efter driftsinriktning

I denna uppställning har vi härlett stödutbetalningarna exklusive epizootiersättningar till respektive företag i LBR och summerat ihop stöden beroende på driftsinriktning hos företagen. Av de knappt 59 000 företagen i LBR som är underlag för denna rapport fick cirka 54 000 jordbrukarstöd, beroende på att inte alla företag i LBR söker eller är berättigade stöd.

Figur E visar fördelningen av utbetalade stöd per driftsinriktning. De största stödbeloppen går till företag som är specialiserade inom mjölkproduktion, nötkött eller jordbruksväxter. De största stöden är arealbaserade vilket leder till att växtodlingen (inriktningen jordbruksväxter) som främst producerar råvaror på mark får störst del av stöden, framförallt gårdsstöd och förgröningsstöd.

Mjölk- och köttföretagen har en annan sammansättning av stöd med mindre andel gårds- och förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare. Företagen som är specialiserade på jordbruksväxter och trädgård har en liten andel andra stöd utöver gårdsstöd och förgröningsstöd.

Grisföretagen får förhållandevis lite stöd och en stor andel av dessa utgörs av djurvälfärdsersättningen. Småbruken har nästan bara uteslutande sökt gårdsstöd och miljöersättningar och har en liten andel kompensationsstöd.

Figur F visar förhållandet mellan produktionsvärde och stöd. Trädgårdsföretag och grisföretag är de företag som får minst stöd i förhållande till vad de producerar.

För småbruk kommer nästan hälften av intäkterna i jordbruksverksamheten från stöd. Även Får och Köttdjur har relativt hög andel stöd. Driftsinriktningarna Får och Småbruk har relativt låga produktionsvärden, vilket innebär att stöden utgör en större andel av intäkterna.

Företagen i kategorin Jordbruks- och trädgårdsväxter har en relativt liten andel stöd. Det beror sannolikt på att en viss andel trädgårdsodling och annan verksamhet inte lämpar sig för de stöd, utöver gårdsstödet, som är vanliga i företag med fokus på jordbruksväxter.

Jämförelser mellan år 2016 och 2020

Resultaten i denna statistikrapport är jämförbara med motsvarande resultat från år 2016. Jämfört med 2016 har produktionsvärdet av vegetabilier ökat mest. För vissa grödor var priserna, liksom för mjölk, låga under 2016. Bland de vegetabilier som ökat mest kan nämnas vete (+1,5 miljarder), vallfoder (+1,1 miljarder), färsk frukt (+0,6 miljarder) och oljeväxter (+0,3 miljarder).

Vid jämförelse av produktionsvärdet i olika driftsinriktningar noterar vi att företag inom mjölkproduktion, trädgård och övrig skötsel av lantbruksdjur har ökat mest procentuellt 2020 jämfört med 2016. Inriktningarna Jordbruksväxter, Blandat jordbruk, Köttdjur och Grisar har mer modesta ökningar.

Fårföretag, företag med blandade jordbruks- och trädgårdsväxter och småbruk har minst förändring under perioden. Vi ser en liten minskning i gruppen Jordbruks- och trädgårdsväxter, det vill säga företag med blandad odling av jordbruks- och trädgårdsväxter, som troligen beror på att företag på grund av den stora värdeutvecklingen på trädgårdsprodukter bytt grupp till specialiserade trädgårdsföretag under perioden.

Produktionsvärdet av trädgårdsväxter ökade med knappt 2,1 miljarder kronor mellan år 2016 och 2020. Ökningen av det produktionsvärde som skapades av gruppen Jordbruksväxter förklaras av att priserna ökat jämfört med 2016. Även uppgången för värdet av djur i grupperna Köttdjur och Mjölkkor kan förklaras av att priserna för nötkött var högre år 2020 än 2016.

För specialiserade mjölkföretag ökade produktionsvärdet med drygt 2,9 miljarder, från 11,8 miljarder 2016 till 14,7 miljarder 2020. Den levererade mjölkmängden sjönk marginellt mellan åren men en stark prisutveckling ger en positiv värdeutveckling. Priserna på mjölk har ökat drastiskt från 2016 års nivå som var decenniets lägsta, orsakat av bland annat ryska importstopp. Redan 2017 ökade priserna på mjölkprodukter, drivna av en hög global efterfrågan och ett lågt utbud, och har sedan hållit sig på en högre nivå.

Totalt sett har jordbrukets produktionsvärde ökat sedan 2016, framförallt på grund av att priserna har stigit för de flesta produkter, både i nominella och reala termer. För nötkött och potatis har prisökningarna dock inte överstigit inflationen.

Tabeller

• Samtlig statistik finns i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten Statistikens framställning och Kvalitetsdeklaration under avsnittet Metod och kvalitet.

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport fördelas värdet av produktionen av jordbruksvaror till producentpris i den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning. Fördelningen har gjorts som en modellberäkning som tar hänsyn till att:

• hektarskördarna varierar mellan olika län,
• det viktade genomsnittliga priset per kilo för ekologiska och konventionellt producerade animalier (mjölk, ägg) beräknat per ko och per höna varierar mellan olika län.

Modellen för fördelningen bygger på att värden beräknas för varje enskilt jordbruksföretag och därefter summeras till det län jordbruksföretaget är beläget eller efter den storleksgrupp åkermark som jordbruksföretaget hamnar i. Värdet av samtliga varor som produceras på företaget räknas in i jordbrukets produktion av jordbruksvaror.

Jordbrukets produktion av jordbruksvaror består av:

• Vegetabilieproduktion, det vill säga värdet av skördarna av spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis, foderväxter, köks- och plantskoleväxter samt frukt och bär. Även foderväxter som vall som både produceras och konsumeras på samma företag ingår. Värdet av bete ingår däremot inte som ett värde i produktionen av jordbruksvaror.
• Animalieproduktion som delas in i djur och animaliska produkter. I djur ingår värdet av slakt samt lagerändringar, och i animaliska produkter ingår till exempel värdet av mjölk, ägg och ull.

I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inklusive trädgårdsodling) eller under glas, skötsel av lantbruksdjur, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten, benämnda Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter.

Företag som bedriver uppfödning av hästar eller sällskapsdjur, biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn och viss tjänsteverksamhet ingår inte i fördelningen i denna rapport. Dessa verksamheter redovisas som Ej fördelningsbara poster då de inte kan knytas till specifika jordbruksföretag i LBR.

Så tar vi fram statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter.

Inför fördelningen som redovisas i denna rapport har standardiserade intäkter (så kallade Standard Outputs) beräknats per djur och per gröda. Dessa värden har därefter justerats för att överensstämma med den total som finns för grödan eller djurslaget i EAA. Justeringen har gjorts genom att det totala värdet har beräknats per län, summerats för riket och därefter stämts av med det totala värdet i EAA. Justeringen är oftast i intervallet ± 5 %, och kan till exempel bero på olika priser för fodersäd och brödsäd för en enskild gröda, som inte beaktats tillräckligt väl i de intäkter som med hjälp av prisstatistik och skördestatistik tagits fram för varje gröda per hektar.

De justerade värdena per hektar och per djur har därefter multiplicerats med de arealer av olika grödor och djur som finns vid varje jordbruksföretag. Arealerna kommer från jordbruksföretagens stödansökningar eller från markanvändningsuppgifter i LBR. För trädgårds- och prydnadsväxter hämtas arealuppgifter från Trädgårdsundersökningen. Djurantalet som används kommer från LBR. De enskilda jordbruksföretagens värden summeras sedan för de redovisade grupperna, till exempel storleksgrupp åker eller län.

Det finns ett antal poster som ingår i jordbrukets produktionsvärde men som inte är med i beräkningarna eftersom de inte varit möjliga att fördela per jordbruksföretag. I EAA ingår uppfödning av hästar för till exempel trav- och galopp som en del i jordbruket. Dessa hästar är inte desamma som de hästar som finns vid jordbruksföretag i LBR. Hästarna i LBR ses i EAA antingen som en kombinationsverksamhet eller som en fritidsaktivitet som hör till hushållet och inte till jordbruksföretaget. Annan verksamhet som inte kunnat fördelas är försäljning av minkskinn, rennäringens produktionsvärde, värdet honung samt värdet av hunduppfödning (kennlar). Kombinationsverksamhet i form av sekundära aktiviteter, till exempel snöröjning eller försäljning av tjänster till andra jordbruksföretag har inte heller varit möjliga att fördela.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Avseende de fördelningar som gjorts i denna rapport bör följande beaktas:

• Uppdelningen av EAA har gjorts för de värden som avser år 2020 i statistikrapporten EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2020. Dessa siffror kan komma att revideras. De senaste reviderade siffrorna finns alltid publicerade i databasen.
• Fördelningen av värdet av jordbrukets produktion av vegetabilier bygger på modellberäkningar och genomsnittsvärden för skördar per län.
• I de fördelningar som görs efter storleksgrupp och driftsinriktning tas ingen hänsyn till om det skulle finnas skillnader i produktionsgrenarnas avkastning mellan olika driftsinriktningar och storleksgrupper.
  
• Det finns ett antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna till jordbruksföretag i LBR.
  

Läs mer om statistikens tillförlitlighet i Kvalitetsdeklarationen.

Bra att veta

Fördelningen bygger på samma principer som EU:s typologi. EU:s typologi bygger på standardiserade intäkter (SO), vilket motsvarar intäktsdelen av en bidragskalkyl för en gröda eller ett djur. Det finns dock några skillnader. I typologiberäkningen som definieras i förordning (EC) No 1242/2008 finns ett värde även för betesmark. En annan skillnad är att det finns intäkter i EAA som inte finns i typologiberäkningen. Exempel är intäkter för halm och intäkter för de verksamheter som inte kan knytas till jordbruksföretag som mink. SO-beräkningarna som publiceras i Eurostats databas bygger också på ett genomsnitt av fem år.

Annan statistik

Denna fördelning har tidigare gjorts för år 2013 och år 2016. I 2013 års redovisning finns samtliga direktstöd fördelade per företag. Direktstöden för år 2016 var inte tillgängliga vid det årets publicering, varför den delen inte är med i 2016 års rapport.

Det totala värdet som fördelas i denna rapport redovisas även till baspris i statistikrapporten EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2020. Där finns också ytterligare förklaringar till definitioner och begrepp. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns värdet uppdelat på producentpris, subventioner, skatter och baspris.

Indelningen efter driftsinriktning följer den svenska typologin som finns förklarad i statistikrapporten Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020, svensk typologi.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 430.6 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 504.9 kB.

Summary in English

In this publication, the value of the agricultural sector is divided by regions, type of farming and size of the holding measured in arable land.

The output of agricultural goods is highest in Skåne, but Västra Götaland is highest in animals

The result shows that the main producing county of agricultural goods in 2020 was the county of Skåne followed by the county of Västra Götaland and the county of Östergötland. Just under a quarter of the value distributed by county is created in Skåne County, while around 16% of the value is created in Västra Götaland County and 8% in Östergötland County.

2600 specialized dairy companies create a quarter of the agricultural production value

In total, the value of the productions of agricultural goods was just under SEK 57.9 billion in 2020. Holdings specialised in dairy cows produced SEK 14,7 billion of the value of agricultural goods in 2020. This means that the 2 600 holdings in this group created 25% of the value of produced agricultural goods in Sweden 2020.

Full-time farmers created 90 % of the production value in 2020

The main part of the production value stems from a small share of the farmers. 13 900 full-time farmers, i.e. farms with a standardised labour input of 1,600 hours or more, account for 90% of the production value. A comparison in production value in different farm sizes reveals than 62% of the value of produced goods was created by farms with more than 100 hectares of arable land.