Jordbruksföretagens driftsinriktning 2020. Svensk typologi
Publiceringsdatum: 2021-04-13
Referensår: 2020 Produktkod: JO0105 Ämnesord: Företag, Struktur, Sysselsättning
Anders Grönvall 036-15 57 91 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Antalet jordbruksföretag har mellan 2016 och 2020 minskat med drygt 4 000 företag och uppgick i juni 2020 till 58 791. Relativt sett så är det företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur som minskar mest. I denna grupp har cirka 10 % av alla företag försvunnit medan det bland växtodlingsföretag och jordbruk med en blandad verksamhet är en minskning på 6-7 %.
Även sett över en längre period är det företag med inriktning mot lantbruksdjur som minskat i antal mest. 2020 fanns det 34 % färre företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur jämfört med 2005. Motsvarande minskning bland företag med inriktning mot växtodling är 21 %.
Räknat i arbetsbehov så har det totala arbetsbehovet minskat från 87,6 miljoner standardtimmar 2016 till 82,0 miljoner standardtimmar 2020. En minskning med cirka 6 %. Minskningen är ungefär lika stor i de olika huvudinriktningarna (växtodling, skötsel av lantbruksdjur och blandat jordbruk) men nedbrutet på lägre klasser så har företag med inriktning mot spannmål minskat sitt standardiserade arbetsbehov med cirka 10 % och företag med inriktning mot mjölkkor minskat sitt standardiserade arbetsbehov med cirka 11 %. Företag med inriktning mot fjäderfä har dock ökat sitt standardiserade arbetsbehov med cirka 5 % sedan 2016.
Sedan 2005 har det standardiserade arbetsbehovet minskat med 23 % totalt och mest bland företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur (28 %). Bland mjölkkoföretag var minskningen 48 % medan den för fårföretag ökat med 44 % och för fjäderfäföretag ökat med 31 %. För växtodlingsföretagen är minskningen i det standardiserade arbetsbehovet sedan 2005 cirka 15 %.
Syfte
Det standardiserade arbetsbehovet används dels för att uppskatta företagets totala storlek, dels för att väga olika driftsgrenar mot varandra och därigenom bestämma driftsinriktning (typklass). Arbetsbehovet beräknas med hjälp av uppgifter om grödodlingens/djurbesättningens fysiska storlek (areal/antal) och schablonmässigt uppskattade arbetsbehov per enhet. Dessa avser att spegla genomsnittliga förhållanden när det gäller mekanisering, arrondering m.m.
Beräkningarna av det standardiserade arbetsbehovet bygger på uppgifter i Lantbruksregistret (LBR) avseende 2020. LBR baseras på Strukturundersökningen som var en totalundersökning av jordbruket i juni 2020. Undersökningen bygger på en kombination av en enkätundersökning och insamlade uppgifter från olika register. Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning baseras på uppskattningar av det standardiserat arbetsbehovet. Dessa uppskattningar baseras på grödarealer och djurantal och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur är normtal, som baseras på uppskattade, genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara dåligt arronderade.
För att ta hänsyn till att arbetsbehovet i jordbruket förändras över tid, t.ex. genom att mer effektiva maskiner börjar användas, revideras det beräknade arbetsbehovet med jämna mellanrum. År 2013 gjordes en sådan förändring. Den uppdaterade typologin har generellt gjort att antalet företag som blir klassificerade som företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur ökat medan antalet företag som blir klassificerade som växtodlingsföretag minskat.
Typklassificeringssystemet (typologin) för jordbruksföretag infördes i LBR 1984. Genomgripande översyner av systemet har förutom 2013 även gjorts 1989-1991 och 2000-2001.
Resultat
Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska i Sverige. I juni 2020 fanns det 58 791 jordbruksföretag vilket var en minskning med 4 146 sedan 2016. I figur A syns att trenden har varit ganska jämn under många år och sedan 2005 har antalet jordbruksföretag minskat med i genomsnitt 1,7 % per år.
I tablå A visas hur antalet företag förändrats mellan 2016 och 2020 i olika storleksgrupper av företag där företagen stroleksgrupperats utifrån det standardiserade arbetsbehovet. Antalet jordbruksföretag minskar i alla storleksgrupper men den största procentuella minskningen sker i grupperna där det standardiserade arbetsbehovet beräknats till mellan 2 400 och 5 600 timmar. Lägst relativ minskning av antalet företag har skett i den största storleksgruppen där arbetsbehovet är större än 5 600 standardtimmar, följt av den minsta storleksgruppen under 399 standardtimmar.
I gruppen av jordbruksföretag där det standardiserade arbetsbehovet överstiger 5 600 timmar finns 4,3 % av alla jordbruksföretag men dessa utför 30,4 % av det beräknade standardiserade arbetet. I kontrast till detta så utför 38 % av de minsta färetagen (småbruken) knappt 7 % av arbetsbehovet.
Det totala beräknade arbetsbehovet minskade från 87,6 miljoner standardtimmar 2016 till 82,0 miljoner standardtimmar 2020, en minskning med 5,6 miljoner standardtimmar eller -6,4 %.
Jämförelse mellan grupper
Den största minskningen av antal företag mellan 2016 och 2020 skedde inom gruppen skötsel av lantbruksdjur, där antalet företag minskade med nästan 1 900 stycken (se figur B). Det är tillika den grupp som också minskade mest procentuellt sett, -10 %. Den grupp som minskade allra minst, både realt och procentuellt, var blandat jordbruk som minskade med drygt 250 företag eller -6 %. Den största minskningen sedan 2005 har skett för gruppen skötsel av lantbruksdjur som minskade med drygt 8 400 företag eller -34 %. Gruppen blandat jordbruk minskar med -32 % och antalet växtodlingsföretag minskar med 21 % sedan 2005. Småbruk är den grupp som har den lägsta procentuella minskningen, omkring -10 %.
Tittar man på antalet standardiserade arbetstimmar så har skötsel av lantbruksdjur minskat det standardiserade arbetsbehovet med 2,8 miljoner standardtimmar sedan 2016, en minskning med -6 %. Nötkreatur står för större delen av minskningen, då de minskade med 2,5 miljoner standardtimmar. Inom nötkreatur är det företag som specialiserar sig på mjölkproduktion som minskat allra mest. De stod för 80 % av nedgången inom kategorin nötkreatur. Företag specialiserade på fjäderfä ökar med 0,1 miljoner standardtimmar eller 5 %. Gruppen blandat jordbruk minskar med 0,6 miljoner standardtimmar (6 %) jämfört med 2016. Sedan 2005 har det totala antalet standardtimmar minskat med 24,1 miljoner eller -23 %. Skötsel av lantbruksdjur stod för den absoluta lejonparten med en minskning på 16,1 miljoner standardtimmar. Standardtimmar baseras på grödarealer och djurantal vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur är normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande t.ex. maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.
Växtodlingsföretag
Antal företag inom växtodling minskade med knappt 1 300 stycken mellan 2016 och 2020. Den absolut största gruppen är företag specialiserade på jordbruksväxter med drygt 47 700 företag. Minskningen inom gruppen var nästan 1 200 företag eller -6 % (se figur D). Antal företag specialiserade på trädgårdsväxter minskar med -2,5 %. Jämfört med 2005 har de flesta grupper specialiserade på växtodling minskat med omkring 20-25 %. Jordbruksväxter minskar med nästan 4 100 företag, medan de övriga grupperna minskar med 100-200 företag.
Företag inom driftsgrenen skötsel av lantbruksdjur
Företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur är den huvudgrupp som minskat mest över tid. Det är först och främst antalet företag med inriktning mot nötkreatur som minskar vilket visas av figur E. Antalet fårföretag ökade under ett antal år men har minskat något under de senaste åren. Räknar man på arbetsbehovet i de olika driftsinriktningarna är skillnaderna dock lägre till följ av att nötkreatursföretagen i allmänhet ökat i storlek snabbare än övriga företag.
Företag specialiserade på mjölkproduktion har minskat med 660 stycken eller -20 % sedan 2016 (se figur F). Som jämförelse har företag specialiserade på köttproduktion minskat med -8 %. Sedan 2005 har antalet företag specialiserade på mjölkproduktion minskat med 4 900 eller -65 %, mer än en halvering av antalet företag på femton år (se figur F). Företag specialiserade på köttproduktion minskade som jämförelse med -27 %.
Räknat i standardiserat arbetsbehov inom skötsel av lantbruksdjur, var det företag specialiserade på mjölkproduktion som minskade allra mest mellan 2016 och 2020, -2,0 miljoner standardtimmar eller -11 %.
Blandade jordbruk
I gruppen blandade jordbruk är underindelningarna "Blandade jordbruk, mest växtodling" samt "Blandade jordbruk, mest djurhållning". Liksom för huvudgrupperna växtodling och djurhållning så är det en något brantare nedgång för gruppen där djurhållning dominerar. Skillnaden mellan grupperna avseende förändringen från 2016 till 2020 är dock ganska liten (se figur G), 6,0 % färre blandade företag med huvudinriktning mot växtodling mot 6,5 % färre för de med huvudinriktning djurhållning. De förhållandevis stora förändringar som skedde till 2013 beror främst på de uppdateringar av typologiberäkningarna som gjordes till 2013 (se statistikens jämförbarhet).
Tabeller
Statistik fördelat efter storleksgrupper åkermark
Statistik fördelat efter storleksgrupper jordbruksmark
Kort om statistiken
Definition och förklaringar
Statistiken bygger på resultat från Strukturundersökningen 2020 som är en totalundersökning av samtliga jordbruksföretag i Sverige. Ett jordbruksföretag är en enhet som i juni 2020 uppfyllde något av följande kriterier:
- brukade mer än 2,0 ha åkermark,
- brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark,
- bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal,
- bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta,
- innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2020 till och med den 4 juni 2020 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 grisar, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä (inklusive kycklingar).
Klassificeringen av jordbruksföretag efter driftsinriktning baseras på uppskattningar av standardiserat arbetsbehov inom olika driftsgrenar såsom odling av olika grödor, mjölkproduktion och olika typer av djurhållning. Dessa uppskattningar baseras på grödarealer och djurantal och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur är normtal som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara dåligt arronderade. En utförligare beskrivning av hur det standardiserade arbetsbehovet tas fram beskrivs i dokumentet "Statistikens Framställning".
Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Endast modellfelen bedöms kunna ha en inverkan på statistikens tillförlitlighet som inte är obetydlig. Urvalsfel förekommer inte eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i populationen. Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Rampopulationen utgörs av lantbruksregistret (LBR). Ramen för 2020 års undersökning består av LBR 2019 kompletterat med information från administrativa register såsom Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IAKS) och Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB). Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i enkätundersökningens svarsblanketter är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Modellfel förekommer i den grad antagandena om standardiserat arbetsbehov är felaktiga. Svarsbortfallet i enkätundersökningen var cirka 5 %. Fel från bearbetningsprocessen bedöms inte påverka resultaten i stort.
Så tar vi fram statistiken
Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. År 2020 samlades uppgifter från samtliga jordbruksföretag in. Uppgifterna som samlas in ställs årligen samman i Lantbruksregistret, LBR.
Fram till 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in av SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med detta har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter för att jordbrukarna inte ska behöva lämna samma uppgifter mer än en gång.
Denna statistik bygger på uppgifter från Lantbruksregistret (LBR). LBR baseras på en enkätundersökning i juni 2020 till samtliga jordbruksföretag i landet samt på en bearbetning av Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IAKS) och Jordbruksverkets centrala nötkreatursregister (CDB).
Statistikens jämförbarhet
För att ta hänsyn till att arbetsbehovet i jordbruket förändras över tid, t.ex. genom att mer effektiva maskiner börjar användas, revideras det beräknade arbetsbehovet med jämna mellanrum. År 2013 gjordes en sådan förändring. Den uppdaterade typologin har generellt gjort att antalet företag som blir klassificerade som företag med inriktning mot skötsel av lantbruksdjur ökat medan antalet företag som blir klassificerade som växtodlingsföretag minskat. Typklassificeringssystemet (typologin) för jordbruksföretag infördes i LBR 1984. Genomgripande översyner av systemet har förutom 2013 även gjorts 1989–91 och 2000-2001.
För att ta hänsyn till EU:s avgränsningar för vad som räknas som ett jordbruksföretag ändrades definitionen för vilka företag som ingår i LBR 2010. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de tidigare svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror.
Det skedde en ökning av antalet företag i jordbruket 2005 jämfört med tidigare år. Ökningen berodde till stor del på ändrade regler för att söka stöd, vilka innebar att fler företag blev synliga i systemen och inkluderades i LBR snarare än att strukturen i jordbruket förändrades. Inga större förändringar i stödsystemen har skett mellan åren 2005 och 2020, dock medförde ändringen i definition av jordbruksföretag år 2010 (vilket är beskrivet tidigare i detta avsnitt) att antal jordbruksföretag, främst inom nötkreatursskötsel, fårskötsel samt småbruk, ökat mer än de skulle gjort utan definitionsändringen.
Bra att veta
Inom EU finns en metod för att klassificera jordbruksföretagen som skiljer sig från den svenska typologimetoden. EU:s klassificeringssystem bygger på ett beräknat ekonomiskt utfall (standard output) av olika verksamheter medan att den svenska typologin bygger på ett beräknat utfall av arbetsbehov inom olika verksamheter.
Annan statistik
Uppgifter om jordbruksföretag efter t.ex. brukningsform och företagarkategori och om jordbruksföretagarnas, familjemedlemmars och anställdas arbetstider kommer att redovisas under våren 2021.
Summary in English
Between 2016 and 2020, the number of agricultural enterprises decreased by just over 4 000 enterprises and amounted to 58 791 in June 2020. Relatively speaking, it is enterprises with a focus on animal husbandry that decrease the most. In this group, about 10 % of all companies have disappeared, while among crop enterprises and agriculture enterprises with a mixed business, there is a decrease of 6-7 %.
Even seen over a longer period, it is companies with a focus on agricultural animals that have decreased in number the most. In 2020, there were 34 % fewer companies focusing on animal husbandry compared with 2005. The corresponding decrease among companies focusing on crop production is 21 %.
Calculated in work demand, the total work demand has decreased from 87.6 million standard hours in 2016 to 82.0 million standard hours in 2020. A decrease of about 6 %. The reduction is about the same in the different main areas (crop farming, animal husbandry and mixed agriculture) but divided into lower classes, companies with a focus on grain have reduced their standardized work needs by about 10 % and companies with a focus on dairy cows have reduced their standardized work needs by about 11 %. Companies with a focus on poultry have, however, increased their standardized work requirement by about 5 % since 2016.
Since 2005, the standardized need for work has decreased by 23 % in total and most among companies in animal husbandry (28 %). Among dairy farms, the decrease was 48 %, while for sheep farms it increased by 44 % and for poultry farms it increased by 31 %. For crop production companies, the reduction in the standardized work requirement since 2005 is about 15 %.