Jordbruksekonomiska undersökningen 2014 - 2020, nyckeltal och standardiserade intäkter

Syfte

Syftet med denna statistikrapport är att ge en överblick över de ekonomiska resultaten inom mjölk-, nötkötts-, gris- och växtodlingsproduktion i det svenska jordbruket. Ett extra fokus har lagts på de specialiserade mjölkföretagen. Även avsnittet om specialiserade grisföretag är något utvecklat. Rapporten innehåller statistik om riket totalt, för olika riksområden samt för olika storleksgrupper. Rapporten relaterar även till uppgifter ur den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA).

Redovisningen görs i enlighet med de definitioner som används i den EU-harmoniserade undersökningen Farm Accountancy Data Network (FADN). Då definitionerna i FADN överensstämmer med definitionerna i den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn EAA är det möjligt att göra jämförelser med hela jordbruket i Sverige.

Den här statistiska rapporten är ett komplement till statistikrapport JO0202, Jordbruksekonomiska Undersökningen 2020, som redovisar resultaten från JEU enligt traditionellt nationella principer. I föreliggande rapport exkluderas skog medan egenproducerat foder inkluderas både i variablerna för produktionsvärde och kostnaderna för insatsvaror och tjänster. I föreliggande rapport redovisas totaler för driftsinriktningarna. I databasen finns uppgifter om såväl totaler, genomsnitt per företag som uppgifter om medelfel.

I rapporten presenterar vi siffror som bygger på icke avrundade uppgifter i statistikdatabasen. I tablåerna i denna rapport redovisar vi däremot avrundade värden.

Bakgrund

Den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) är en årlig bokföringsundersökning till en urvalspanel av jordbruksföretag vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i jordbruket. Resultaten redovisas för företag vars produktionsvärde från jordbruk är högre än 15 000 euro, ungefär 150 000 kronor och efter fyra driftsinriktningar:

• Specialiserade mjölkföretag,
• Specialiserade nötköttsföretag,
• Specialiserade grisföretag,
• Specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd.

JEU är utgångspunkt, men materialet som används i denna rapport kommer från FADN. Skillnaden mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skog ingår i JEU men inte i FADN. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder ingår både som intäkt och som kostnad i FADN. I ordinarie JEU ingår inte det egenproducerade fodret på varken intäkts- eller kostnadssidan. I föreliggande rapport exkluderas skog och inkluderas egenproducerat foder både som intäkt och som kostnad.

Företagets driftsinriktning bestäms genom att en standardiserad arbetstid beräknas för djur och grödor. Den standardiserade arbetstiden multipliceras sedan med de djur och grödor som finns på ett företag. Om den största delen standardiserade timmar kommer från mjölkproduktion så blir företaget klassat som ett mjölkföretag. Resultaten redovisar verkliga företag vilket innebär att ett specialiserat mjölkföretag också kan odla till exempel spannmål för avsalu och ha både intäkter och kostnader från denna verksamhet. Det innebär också att inte alla grisar finns på gårdar med specialiserad grisproduktion. En del av dem finns, exempelvis, på gårdar med driftsinriktningen ”blandat jordbruk”.

Företag med mjölkproduktion blir oftast klassificerade som mjölkföretag. Det beror på att driftsinriktningen mjölk är förhållandevis arbetsintensiv jämfört med exempelvis nötkötts- och spannmålsproduktion. Detta gör att det uppräknade produktionsvärdet för mjölk hamnar relativt nära de uppgifter som redovisas i EAA som omfattar all produktion av mjölk. År 2020 stod företag som klassades som mjölkföretag för 85 % av det totala produktionsvärdet av mjölk i riket enligt EAA. Ungefär samma andel av den totalt invägda mjölken återfinns på företag som klassas som mjölkföretag i JEU enligt den ovan beskrivna standardiseringsfördelningen när uppgifterna räknas upp till att omfatta hela riket.

Företag som är klassificerade som specialiserade nötköttsföretag står för drygt 50 % av produktionsvärdet för nötkött, medan specialiserade mjölkföretag står för nästan 30 % av produktionsvärdet för nötkött. Återstående 20 % av nötköttsproduktionen kommer från företag som i högre utsträckning kombinerar växtodling eller andra djurslag med sin nötköttsproduktion.

Specialiserade grisföretag står för 55 % av produktionsvärdet av griskött. Att andelen är så låg jämfört med mjölkföretag beror på att grisföretag ofta kombinerar sin grisproduktion med en omfattande växtodling av spannmål och andra grödor och därmed inte klassificeras som specialiserade grisföretag i samma omfattning.

Specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1 (slättbygderna) står för drygt 50 % av värdet av spannmålsproduktionen i riket.

Tillsammans svarar de fyra specialiserade driftsinriktningarna som redovisas i JEU för drygt 50 % av det totala produktionsvärdet för jordbruket i Sverige.

Fotnot: Andel av totalt produktionsvärde mjölk redovisas inte för åren 2014-2017 och ska tolkas med försiktighet, då värdena med största sannolikhet är för högt skattade. Det beror på flera orsaker, som vilka företag som ingår i undersökningen och det statistiska urvalsfel som kan uppstå då man endast undersöker ett urval av företag.

Branschöversikt mjölkproduktionen

Produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag varierade mellan 13  och 17 miljarder åren 2014‑2020 (se tablå B). År 2017 var mjölkpriserna relativt höga, vilket gjorde att intäkterna för mjölk ökade. År 2018 var speciellt, då den extrema torkan påverkade såväl produktionsnivån som produktionsvärdet negativt för främst foderväxter och mjölk. År 2019 och 2020 var produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag högre än 2018 men inte i nivå med 2017. Till del berodde detta på att intäkterna för mjölk inte hade återhämtat sig efter torkåret 2018. Drygt 20 % av intäkterna brukar genereras i vegetabilieproduktion, drygt 60 % i mjölkproduktion och ungefär 10 % i slakt och livdjursförsäljning. Lagerförändringar påverkar också variabeln produktionsvärde, men även kostnader för insatsvaror och tjänster de enskilda åren. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Torkåret 2018 är ett undantag då intäkterna från vegetabilier var ungefär hälften mot normalt. Av produktionsvärdena framgår att effekterna av torkan 2018 fördelar sig olika över tid för olika intäkts- och kostnadsposter. Foderväxtproduktionen drabbas mer direkt samma år medan animalieproduktionen drabbas med en fördröjning som spiller över på närmast följande år.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 11 och 13 miljarder åren 2014‑2020, där kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär 60 %. Denna post inkludera bland annat foderväxter som företagen själva producerat och sedan använt som foder till djuren (intern konsumtion).

Förädlingsvärdet brutto är lika med produktionsvärdet subtraherat med kostnaden för insatsvaror och tjänster. Det varierade mellan 2,6 och 4,4 miljarder under åren 2014‑2020, där 2017 var det bästa året och 2018 det sämsta. Det höga förädlingsvärdet 2017 var en effekt av de relativt höga mjölkpriserna kombinerat med att kostnader för insatsvaror och tjänster inte ökade i samma utsträckning.

Förädlingsvärde netto är lika med förädlingsvärde brutto subtraherat med avskrivningar. Det varierade mellan 0,5 och 2,5 miljarder åren 2014‑2020, där det lägsta värdet avser år 2018.

Faktorinkomsten är lika med förädlingsvärde netto med tillägg för de stöd och ersättningar som företagen erhållit. Den varierade mellan 3,2 och 5,8 miljarder under åren 2014 - 2020. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre 2017 och 2019 än de övriga åren. För 2019 berodde det på de retroaktiva stöd och ersättningarna som betalades ut på grund av torkåret 2018.

Driftöverskott netto är lika med faktorinkomst minus löner till anställda i företaget. Löner till företagaren och den egna familjen är inte medräknade här. Det pendlade mellan 1,9 och 4,3 miljarder under åren 2014‑2020.

Företagsinkomsten är lika med driftöverskott netto minus arrende, hyror och räntekostnader. Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Värdet pendlade mellan 0,9 och 3,2 miljarder under åren 2014‑2020.

Mjölk och nötkött utgjorde 76 % av de specialiserade mjölkföretagens produktionsvärde år 2020. Om produktionsvärdet för foderväxter tas bort (eftersom foderväxterna till största delen användes till företagets djur) från det totala produktionsvärdet blev andelen nästan 90 %, vilket antyder att företagen är specialiserade i hög grad.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Mjölkföretag står för en femtedel av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade mjölkföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde är 22 % (Tablå C). Det beror till stor del på att mjölkproduktionen, som är en dominerande driftsinriktning, genererar cirka 85 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för mjölk. Utöver det producerar de specialiserade mjölkföretagen knappt 28 % av jordbrukssektorns totala produktion av nötkött år 2020. Totalt sett skapade specialiserade mjölkföretag nästan 40 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.

Specialiserade mjölkföretags andel av förädlingsvärde netto var 21 % år 2020, samtidigt som de producerade 22 % av produktionsvärdet. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut 4 % mindre i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade mjölkföretagen hade en kostnadseffektivitet som var i nivå med genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen 2020. Kostnadseffektiviteten var undantagsvis betydligt högre 2019; 39 % och mycket negativ 2018; -22 %.

Specialiserade mjölkföretag stod enligt JEU för 45 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2020. Av kostnaden på 6,4 miljarder avsåg egenproducerat foder knappt 2 miljarder. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade mjölkföretag hade avskrivningar om knappt 1,7 miljarder år 2020; det motsvarar 14 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade mjölkföretagen fick knappt 2,6 miljarder i stöd och ersättningar inklusive norrlandsstöd och kompensationsstöd till norra Sverige år 2020, vilket motsvarade 23 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 18 % för specialiserade mjölkföretag och var för hela jordbrukssektorn 17 % i genomsnitt enligt EAA.

Indikatorer mjölkföretag

År 2018 var ett speciellt år med extrem torka. Tablå D visar att förädlingsvärdet netto samt företagsinkomsten var som lägst för specialiserade mjölkföretag 2018 och var då i nära nivå med genomsnittet för svenska jordbruksföretag.

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, betald och obetald, var knappt 150 000 kronor för specialiserade mjölkföretag och drygt 90 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2020. De specialiserade mjölkföretagen fick alltså 58 % högre nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft. Att komma ihåg är att de specialiserade mjölkföretagen var mycket större än de svenska jordbruksföretagen i genomsnitt.

Företagsinkomsten dividerad med antalet obetalda årsarbetskrafter för specialiserade mjölkföretag var ungefär 306 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade 239 000 kronor år 2020. Orsaken till den minskade företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft mellan åren 2019 och 2020 är de stöd och ersättningar som betalades ut 2019 som en följd av torkan 2018. Liknande stöd och ersättningar betalades inte ut 2020.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade mjölkföretag var mer kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen. Kostnadseffektiviteten har emellertid försämrats 2020 jämfört med 2019.

Förädlingsgraden mäter det värde som företagen skapar. Det räknas ut genom att dividera förädlingsvärde brutto (totalt produktionsvärde minus kostnader för insatsvaror och tjänster) med det totala produktionsvärdet. Specialiserade mjölkföretag har en något lägre förädlingsgrad än jordbruket som helhet. För 2020 hade mjölkföretag en förädlingsgrad på 20 % medan jordbruket som helhet låg på 27 %. De specialiserade mjölkföretagen hade således en förädlingsgrad som är 26 % lägre. Det beror på att priserna till producent för inlevererad mjölk var relativt låga 2020.

Indikatorer för specialiserade mjölkföretag i olika storleksgrupper

I den här rapporten delas de specialiserade mjölkföretagen in i tre storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De tre storleksgrupperna är 0 - 3 199 standardtimmar (upp till två heltidsarbetande), 3 200‑5 599 (två till tre heltidsarbetande) och 5 600‑ (fler än tre heltidsarbetande).

De största mjölkföretagen, det vill säga de med minst 5 600 arbetstimmar, stod för 74 % av de specialiserade mjölkföretagens totala produktionsvärde 2020 vilket också inkluderar produktionsvärdet för vegetabilier och övriga animalier (Tablå F). Däremot stod de största mjölkföretagen för endast 69 % av samtliga specialiserade mjölkföretags övriga intäkter, vilket tyder på att stora mjölkföretag är mer fokuserade på mjölkproduktion än små mjölkföretag.

De största mjölkföretagen stod för 83 % av förädlingsvärdet brutto, vilket var 9 procentenheter högre än de här företagens andel av det totala produktionsvärdet. De stora specialiserade mjölkföretagen hade alltså lägre kostnader för insatsvaror och tjänster än de mindre mjölkföretagen, i relation till produktionen. För förädlingsvärdet netto var siffran hela 101 %. Det beror på att större mjölkföretag hade något lägre avskrivningar än mindre mjölkföretag, men också på att förädlingsvärdet brutto är så pass mycket högre för de största mjölkföretagen. Till bilden hör även att de små mjölkföretagen hade ett negativt förädlingsvärde netto.

De största mjölkföretagen erhöll 66 % av stöden och ersättningarna år 2020, vilket är 8 procentenheter lägre jämfört med gruppens andel av produktionsvärdet. Detta tyder på att stora mjölkföretag fick mindre i stöd och ersättningar i förhållande till värdet på det de producerade jämfört med mindre mjölkföretag.

Löner, arrende och hyror samt räntekostnader var så pass mycket högre för stora specialiserade mjölkföretag att de fick ut en lägre andel av företagsinkomsten än av produktionsvärdet jämfört med genomsnittliga mjölkföretag. Orsaken är bland annat att stora mjölkföretag i större utsträckning än mindre företag är organiserade som aktiebolag och därmed har mer arrenden och anställd personal.

Fotnot: Siffrorna med asterisk är mycket osäkra och ska tolkas med försiktighet och redovisas inte i statistikdatabasen.

De största mjölkföretagen, det vill säga företagen med mer än 5 600 standardtimmar, stod för tre fjärdedelar av produktionsvärdet, de mellanstora nästan en fjärdedel och de mindre för 3 % 2020 (Tablå G). Sett till förädlingsgraden så skiljer sig även den åt mellan de olika storleksgrupperna, där små företag hade en väldigt låg förädlingsgrad. De minsta mjölkföretagen hade en förädlingsgrad på 4 %, mellanstora 14 % och de största företagen hade en förädlingsgrad på 22 %.

Förädlingsvärde netto är lika med produktionsvärdet minus insatsvaror och tjänster samt avskrivningar. År 2020 hade små företag ett negativt värde per årsarbetskrafter på nästan ‑42 000 kronor medan de största mjölkföretagen hade positiva värden på 240 000 kronor (Tablå H).

Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Små specialiserade mjölkföretag hade en företagsinkomst per obetald årsarbetskraft som uppgick till ungefär 121 000 kr, medan de största mjölkföretagen hade ett värde som var flerfaldigt högre, drygt 426 000 kronor. Jämfört med 2019 har företagsinkomst per obetald arbetskraft försämrats med 35 % för de större företagen.

De största mjölkföretagen var mer kostnadseffektiva än de mindre och gav upphov till mer än 100 % av det totala förädlingsvärdet netto trots att de bara använde 62 % av de specialiserade mjölkföretagens totalt använda årsarbetskraft. De största mjölkföretagen gav även upphov till 66 % av den totala företagsinkomsten trots att de bara använde 47 % av den obetalda årsarbetskraften. Man behöver i sammanhanget vara medveten om att dessa större företag hade tillfört mer eget kapital som också behövde ersättas av företagsinkomsten.

De stora mjölkföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 53 % av de arbetade timmarna medan de mellanstora och små företagen använde avlönad arbetskraft till 18 % respektive 2 % av de arbetade timmarna.

Fotnot: Siffrorna med asterisk är mycket osäkra och ska tolkas med försiktighet och redovisas inte i statistikdatabasen.

Specialiserade mjölkföretag med mer än 5 600 standardtimmar stod för två tredjedelar av de totala tillgångarna inom driftsinriktningen 2020, vilket är i nivå med 2019 (Tablå I). De stora mjölkföretagen stod dock för en något lägre andel av markvärdena, 59 %, vilket kan förklaras av att stora mjölkföretag i större utsträckning är juridiska personer som sällan äger mark, utan snarare arrenderar den.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), varierade stort beroende på mjölkföretagets storlek uttryckt i standardtimmar och var lägre ju större företaget var 2020. De största företagen, det vill säga företagen med fler än 5 599 standardtimmar, hade en soliditet på 58 % vilket var 29 procentenheter lägre än de små mjölkföretagen hade. Mellanstora mjölkföretag hade en soliditet som uppgick till 74 %. Soliditeten har därmed blivit något bättre jämfört med 2019.

De största mjölkföretagens skulder i förhållande till tillgångar var 42 %, medan de minsta och mellanstora företagen har förhållandet 13 % respektive 26 %. Andelen långfristiga lån var högst för de mellanstora företagen med 88 %, medan de minsta företagen låg på 79 % och de största på 84 %. De här värdena har också blivit något bättre jämfört med 2019.

Figur A innehåller uppgifter om intäkter och kostnaderför specialiserade mjölkföretag i olika storleksgrupper 2020. Företagsinkomsten var positiv i samtliga tre storleksgrupper 2020. Företagsinkomsten var totalt 1,5 miljarder kronor för specialiserade mjölkföretag.

Indikatorer för specialiserade mjölkföretag i olika riksområden

I den här rapporten delas mjölkföretagen in i tre riksområden.

Mjölkföretagen i riksområde 1, det vill säga företag belägna i slättbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 63 % av förädlingsvärdet brutto 2020 (Tablå J). Företagen i riksområde 2, det vill säga i skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 36 % medan företagen i riksområde 3 (norra Sverige) genererade en försumbar del av förädlingsvärdet brutto. Det här betyder att kostnaderna i produktionen i förhållande till produktionsvärdet var betydligt lägre för mjölkföretagen i riksområde 1 och 2 jämfört med i riksområde 3.

Förädlingsvärdet netto var negativt för mjölkföretag i riksområde 3, vilket betyder att specialiserade mjölkföretag i detta område av Sverige hade kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar som var högre än det totala produktionsvärdet.

Stöd och ersättningar delat med produktionsvärdet var 12 % i riksområde 1, 16 % i riksområde 2 och 49 % i riksområde 3. I riksområde 2 fanns riktade nationella stöd och kompensationsstöd som gör att företag i norra Sverige fick betydligt mer stöd och ersättningar i förhållande till vad de producerade, jämfört med i övriga Sverige.

Fotnot: Siffrorna med asterisk är mycket osäkra och ska tolkas med försiktighet och redovisas inte i statistikdatabasen.

Hälften av produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag skapades i riksområde 1 (Tablå K). I riksområde 2 skapades nästan 40 % av produktionsvärdet och drygt 10 % genererades i riksområde 3.

Förädlingsgraden, som består av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var högst för specialiserade mjölkföretag i riksområde 1 och uppgick till 25 %. I riksområde 2 förädlingsgraden till 19 %.

Fotnot: Siffrorna med asterisk är mycket osäkra och ska tolkas med försiktighet och redovisas inte i statistikdatabasen.

Förädlingsvärde netto var negativt för specialiserade mjölkföretag i riksområde 3 - 174 000 kronor per årsarbetskraft (Tablå L). I riksområde 1 uppgick förädlingsvärdet till 318 000 kronor per årsarbetskraft och i riksområde 2 till 113 000 kronor. Företagen i riksområde 3 hade således inte tillräckligt höga intäkter för att täcka kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar.

Företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft var mer jämnt fördelad mellan de olika riksområdena jämfört med förädlingsvärdet. I riksområde 1 var den 28 % högre än i landet som helhet, i riksområde 2 och 3 var den ungefär 20 % lägre än riksgenomsnittet. Anledningen till att riksområde 3 inte skilde sig så mycket från övriga delar av landet var de selektivt riktade nationella stöden och kompensationsstöden till mjölkföretag i norra Sverige.

Hälften av de specialiserade mjölkföretagens tillgångar fanns inom riksområde 1 år 2020 (Tablå M), nära 40 % i riksområde 2 och drygt 10 % i riksområde 3.

Av de totala markvärdena återfanns drygt 60 % i riksområde 1, vilket förklaras av att marken i södra Sverige betingar ett högre värde än norrut i landet. Endast 3 % av de totala markvärdena för specialiserade mjölkföretag återfanns i riksområde 3.

Andelen långfristiga skulder var ungefär 85 % i riksområde 1 och 2 och tio procentenheter lägre i riksområde 3. Måttet skulder delat med totala tillgångar var omkring 40 % i riksområde 1 och åtta procentenheter lägre i riksområdena 2 och 3.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet som består av eget kapital och skulder var i genomsnitt 64 % år 2020. Den högsta soliditeten 68 % fanns i riksområde 2 och 3 och den lägsta i riksområde 1 (61 %).

Figur B innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade mjölkföretag i respektive riksområde år 2020. Det högsta produktionsvärdet fanns i riksområde 1 och det lägsta i riksområde 3. Företagsinkomsten var totalt 1,5 miljarder kronor för specialiserade mjölkföretag.

Indikatorer nötköttsföretag

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade nötköttsföretag för riket totalt, för de tre olika riksområdena och för tre storleksgrupper. De tre storleksgrupperna är 800‑1 599 standardtimmar (upp till ett heltidsföretag), 1 600‑3 199 standardtimmar (sysselsätter en till två heltidsarbetande), 3 200‑5 599 (sysselsätter två till tre heltidsarbetande). JEU omfattar inte tillräckligt många nötköttsföretag i storleksgrupperna med högst 799 standardtimmar och fler än 5 600 standardtimmar för att de ska kunna utgöra underlag för meningsfull analys.

Indikatorer för specialiserade nötköttsföretag i olika storleksgrupper

Förädlingsvärde netto (det vill säga produktionsvärdet med avdrag för kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar) var negativt för samtliga analyserade storleksklasser. Specialiserade nötköttsföretag med färre än 5 600 standardtimmar (Tablå N) har haft negativt förädlingsvärde netto alltsedan 2014.

Företag med 800‑1 599 standardtimmar (deltidsjordbruk) förlorade drygt 210 000 kronor per årsarbetskraft och företag med 1 600‑3 199 standardtimmar (en - tvåmansjordbruk) förlorade drygt 150 000 kronor per årsarbetskraft och företag med 3 200‑5 599 standardtimmar förlorade 180 000 kronor per årsarbetskraft.

Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Företagsinkomsten var negativ för de mindre nötköttsföretagen och uppgick till ‑61 000 kronor per obetald årsarbetskraft. I de två större storleksgrupperna var företagsinkomsten positiv. Specialiserade nötköttsföretag med 1 600‑3 199 standardtimmar hade en företagsinkomst per obetald årsarbetskraft på 103 000 kronor och företagen med 3 200‑5 599 standardtimmar nådde 199 000 kronor. Företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft minskade med nästan 60 % jämfört med närmast föregående år. Det beror på att produktionsvärdena minskade i större utsträckning än kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det beror även på att stöd och ersättningar var högre 2019 som en följd av de extra stöd som då betalades ut retroaktivt på grund av torkan 2018.

År 2020 använde deltidsjordbruken anställd personal till mindre än 1 % av de arbetade timmarna. Företagen i de två större företagsgrupperna använde anställd personal till 6 % respektive 11 % av de arbetade timmarna, vilket är i nivå med närmast föregående år.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Nästan 60 % av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i företag med upp till två heltidsarbetande 2020 (Tablå O), dessa företag hade, relativt sett, en större del av sina intäkter från vegetabilier jämfört med de stora företagen. Detta är en effekt som uppstår på grund av att egenproducerade foderväxter, som används till de egna djuren, ingår i produktionsvärdet (och på kostnadssidan som förbrukad insatsvara). De stora företagen hade däremot, relativt sett, en större produktion av spannmål jämfört med de mindre företagen.

Lägst kostnad för foderväxter i förhållande till övriga driftskostnader i djurhållningen hade de större företagen i undersökningen. För specialiserade nötköttsföretag med upp till två heltidsarbetande utgjorde foderväxter (egenproducerade) 27 % av driftskostnaderna i djurhållningen, medan företagen med 3 200‑5 599 standardtimmar låg 5 procentenheter lägre.

Förädlingsgraden, som utgörs av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var negativ för nötköttsspecialiserade företag med upp till 3 199 standardtimmar, medan företagen med 3 200-5 599 standardtimmar hade en förädlingsgrad på 8 %. Nötköttsspecialiserade företag med upp till två heltidsarbetande kunde inte täcka kostnaden för insatsvaror och tjänster med sina intäkter. Förädlingsgraden var även negativ för driftinriktningen nötkött i Sverige, eftersom den dominerades av produktion på mindre företag.

Stöden och ersättningarna uppgick till 49 % av produktionsvärdet för nötköttsföretagen med upp till en heltidsarbetande. Företagen med en till två heltidsarbetande hade en stödandel på 42 %. De större företagen hade en stödandel på 35 %.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) skilde mycket mellan å ena sidan små nötköttsföretag och å andra sidan mellanstora och stora nötköttsföretag, där små företag hade en soliditet på 92 % medan de största i undersökningen hade en soliditet som var 20 procentenheter lägre. De mellanstora hade en soliditet som låg ganska precis mitt emellan.

Andel långfristiga skulder var knappt 90 % oberoende av företagets storlek. Andel skulder i förhållande till de totala tillgångarna var 27 % för företag med fler än två årsarbetskrafter, 20 % för företag med en till två årsarbetskrafter och 8 % för de minsta företagen.

Figur C innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i respektive storleksgrupp 2020. Högsta produktionsvärdet fanns i storleksgruppen med 1 600‑3 199 standardtimmar och det lägsta i storleksgruppen med 800‑1 599 standardtimmar. Det framgår även att produktionsvärdet i företag med färre än 3 199 standardtimmar var lägre än kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Företagsinkomsten var dessutom negativ i den minsta storleksgruppen.

Indikatorer för specialiserade nötköttsföretag i olika riksområden

Förädlingsvärde netto (det vill säga produktionsvärdet med avdrag för kostnader för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar) var negativt för specialiserade nötköttsföretag i samtliga tre riksområden under 2020 (Tablå P). Företag i riksområde 1 förlorade drygt 67 000 kronor per årsarbetskraft. Företagen i rikområde 2 och 3 förlorade knappt 195 000 kronor respektive knappt 200 000 kronor.

Företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Detta värde var över noll i samtliga riksområden och högst i riksområde 2. Företag i riksområde 1 hade nästan 85 000 kronor, medan företag i riksområde 2 och 3 hade 35 000 kronor respektive 111 000 kronor. Det finns flera faktorer som verkar i gynnsam riktning för företagsinkomsterna i riksområde 3. I norra Sverige var stöden och ersättningarna högre i förhållande till totalt produktionsvärde, kostnader för arrenden och hyror lägre och räntekostnaderna lägre jämfört med i övriga delar av Sverige. Stödandelen var knappt 30 % i riksområde 1, 40 % i riksområde 2, och drygt 60 % i riksområde 3.

Ungefär hälften av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i riksområde 2 under åren 2014‑2020 (Tablå Q). Det var marginella skillnader mellan riksområdena med avseende på relationen mellan produktionsvärden för vegetabilier och animalier. Ett skifte ses år 2018 då vegetabiliernas andel av produktionsvärdet minskade med 20 procentenheter till 25 % från närmast föregående år. Vegetabiliernas andel har åren därefter inte uppnått tidigare års nivåer.

Förädlingsgraden, som utgörs av förädlingsvärde brutto delat med produktionsvärdet, var negativ för specialiserade nötköttsföretag i riksområde 2 och 3 med -5 % respektive -10 %. För företag i riksområde 1 var förädlingsgraden 9 %. Rent generellt hade specialiserade nötköttsföretag problem att få intäkterna att täcka kostnaderna för insatsvaror och tjänster.

Företag i riksområde 1 har haft positiv förädlingsgrad år 2014‑2020 med undantag för år 2018. Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 3 har haft en negativ förädlingsgrad de senaste sju åren och företag i riksområde 2 har haft omväxlande positiv och negativ förädlingsgrad den undersökta perioden men enbart negativ förädlingsgrad de senaste tre åren.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), varierade med fyra procentenheter beroende på riksområde: mellan 79 %‑83 %.

Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 1 och 2 hade högst andel långfristiga skulder, 88 %. I riksområde 3 var den tio procentenheter lägre. Andelen skulder av de totala tillgångarna var högst i riksområde 1 med runt 21 % medan företag i riksområde 2 och 3 låg på 17 % respektive 18 %.

Figur D innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i respektive riksområde 2020. Högsta produktionsvärdet fanns i riksområde 2 och det lägsta i riksområde 3. Det framgår även att produktionsvärdet i riksområdena 2 och 3 var lägre än kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Företagsinkomsten var 422 miljoner kronor på riksnivå för denna driftsinriktning 2020.

Branschöversikt grisföretag

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade grisföretag för riket totalt, för riksområde 1 samt för två storleksgrupper. JEU omfattar så få företag som är specialiserade på grisproduktion i riksområdena 2 och 3 att statistiska uppgifter blir alltför osäkra för att redovisas.

Produktionsvärdet för specialiserade grisföretag varierade mellan 2,7 och 3,5 miljarder kronor åren 2014‑2020 (se tablå R). För denna driftinriktning brukar i genomsnitt 15 % av intäkterna genereras i vegetabilieproduktion, 76 % i grisproduktion och 4 % i annan animalieproduktion (till exempel får och fjäderfä) inklusive slakt och livdjursförsäljning och resterande 5 % är övriga intäkter. Lagerförändringar påverkar också variabeln produktionsvärde, men även kostnader för insatsvaror och tjänster de enskilda åren. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Torkåret 2018 blev andelen intäkter från vegetabilier enbart 2 procentenheter lägre. Redan 2019 var andelen intäkter från vegetabilier åter i nivå med genomsnittet för sjuårsperioden 2014‑2020. Intäkterna för grisproduktion kom att utgöra en något större del av produktionsvärdet under torkåret 2018 samtidigt som produktionsvärdet för gris blev 4 % lägre. Först 2020 ökade produktionsvärdet igen och blev det högst uppmätta sedan 2014.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 1,9 och 2,4 miljarder kronor åren 2014‑2020, där kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär två tredjedelar. Denna post inkluderar bland annat spannmål som företagen själva producerar och sedan använder som foder till djuren (intern konsumtion). Värt att uppmärksamma är att relationen mellan kostnadsposterna varit stabil över tid. Undersökningsåret har däremot underhållskostnaderna ökat med några få procentenheter på bekostnad av övriga driftskostnader.

Förädlingsvärdet brutto är lika med produktionsvärdet subtraherat med kostnaden för insatsvaror och tjänster. Det varierade mellan 0,6 och 1,2 miljarder kronor under åren 2014‑2020, där 2020 var det bästa året och 2014 det sämsta.

Förädlingsvärde netto är lika med förädlingsvärde brutto subtraherat med avskrivningar. Det varierade mellan 0,3 och 0,9 miljarder kronor under åren 2014‑2020, där det lägsta värdet avser år 2014 och det bästa år 2020.

Faktorinkomsten är lika med förädlingsvärde netto med tillägg för de stöd och ersättningar som företagen erhållit. Den varierade mellan 0,6 och 1,1 miljarder kronor under åren 2014‑2020. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre 2019 än de övriga åren, vilket beror på att en del extra stöd och ersättningar betalades ut detta år på grund av torkan år 2018.

Driftöverskott netto är lika med faktorinkomst minus löner till anställda i företaget. Löner till företagaren och den egna familjen är inte medräknade här. Det pendlade mellan 0,3 och 0,8 miljarder under åren 2014‑2020.

Företagsinkomsten är lika med driftöverskott netto minus arrende, hyror och räntekostnader. Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Värdet var högst år 2020 och pendlade mellan 0,05 och 0,6 miljarder under åren 2014 - 2020. Orsaken till den höga företagsinkomsten 2020 var till övervägande del höga producentpriser för producerade grisar.

Intäkter från griskött utgjorde 77 % av de specialiserade grisföretagens produktionsvärde år 2020, vilket antyder att den här gruppen av företag är specialiserade i hög grad. Av det statistiska materialet framgår att andelen av intäkterna från griskött är i nivå med genomsnittet för åren 2014‑2020.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Grisföretag står för 6 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade grisföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde är 6 % (Tablå S). De specialiserade grisföretagen genererar även ett produktionsvärde som utgör runt 55 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för grisar. Utöver det producerar de specialiserade grisföretagen knappt 5 % av jordbrukssektorns totala produktion av spannmål år 2020. Totalt sett skapade specialiserade grisföretag 10 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.

Specialiserade grisföretags andel av förädlingsvärde netto var 16 % år 2020, samtidigt som de producerade 6 % av produktionsvärdet. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut 192 % mer i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade grisföretagen var mer kostnadseffektiva än jordbruksföretag i genomsnitt. Kostnadseffektiviteten var på samma nivå 2018 men lägre 2019 då den uppgick till 155 %. Det är således en god kostnadseffektivitet de senaste tre åren.

Specialiserade grisföretag stod enligt JEU för 11 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2020. Av kostnaden på 1,6 miljarder kronor utgjorde egenproducerat foder ungefär 0,4 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade grisföretag hade avskrivningar om knappt 0,3 miljarder kronor år 2020 vilket motsvarar 3 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade grisföretagen fick knappt 0,3 miljarder kronor i stöd och ersättningar inklusive norrlandsstöd och kompensationsstöd till norra Sverige år 2020, vilket motsvarade 2 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 7 % för specialiserade grisföretag vilket var den lägsta andelen för åren 2014-2020. För hela jordbrukssektorn var den i genomsnitt 17 % enligt EAA.

Indikatorer grisföretag

Tablå T visar att företagsinkomsten ökade i större utsträckning för specialiserade grisföretag än för svenska jordbruksföretag i genomsnitt. En viktig förklaring är att betalningen för levererade grisar ökade mer än betalningen för andra jordbruksprodukter.

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, betald och obetald, var drygt 676 000 kronor för specialiserade grisföretag och drygt 93 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2020. De specialiserade grisföretagen fick alltså drygt 6 gånger högre nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft jämfört med de svenska jordbruksföretagen i genomsnitt enligt EAA.

Företagsinkomsten dividerad med obetalda årsarbetskrafter för specialiserade grisföretag var ungefär 925 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade 239 000 kronor år 2020. Företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft ökade med 70 % jämfört med 2019. Detta beror huvudsakligen på höga producentpriser 2020 jämfört med 2019.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade grisföretag var mer kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen.

Förädlingsgraden mäter det värde som företagen skapar. Det räknas ut genom att dividera förädlingsvärde brutto (totalt produktionsvärde minus insatsvaror och tjänster) med det totala produktionsvärdet. Specialiserade grisföretag har en högre förädlingsgrad än vad jordbruket har som helhet (Tablå U). För 2020 hade grisföretag en förädlingsgrad på 33 % medan riket som helhet låg på 27 %, vilket gör att grisföretagen detta år hade 23 % högre förädlingsgrad.

Indikatorer för specialiserade grisföretag i olika storleksgrupper

I den här rapporten delas de specialiserade grisföretagen in i två storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De två storleksgrupperna är 0‑5 599 standardtimmar (upp till tre heltidsarbetande) och 5 600‑ (fler än tre heltidsarbetande).

Förädlingsvärdet netto var positivt för både mindre och större specialiserade grisföretag under 2020 (Tablå V). Företag med upp till 5 599 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på drygt 539  000 kronor per årsarbetskraft, medan företag med mer än 5 600 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 731 000 kronor per årsarbetskraft. Förädlingsvärdet netto per årsarbetskraft är i genomsnitt drygt 70 % högre jämfört med 2019. Det skiljer mycket mellan små och stora företag. De små företagen har förbättrad företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft med 170 % medan de stora med 45 %.

Företagsinkomsten är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital. Företagsinkomsten var positiv i de två storleksgrupperna och uppgick till 699 000 kronor respektive 1 095 000 kronor per obetald årsarbetskraft. Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft är också förbättrad jämfört med 2019. Den är i genomsnitt drygt 70 % högre än 2019. De små har förbättrad företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft med 125  % medan med 45 %.

De stora specialiserade grisföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 61 % av de arbetade timmarna medan de små företagen använde avlönad arbetskraft till 28 % av de arbetade timmarna.

De stora specialiserade grisföretagen skapade 75 % av de specialiserade grisföretagens totala produktionsvärde, varav 77 % utgjordes av grisproduktion 2020 (Tablå W).

Andelen stöd och ersättningar i förhållande till grisföretagens totala produktionsvärde var 8 % för de mindre och 7 % för de större grisföretagen 2020. Detta är en minskning med fyra procentenheter för bägge storleksgrupperna jämfört med 2019.

Förädlingsgraden var 31 % för de mindre grisföretagen medan den var 34 % för de större grisföretagen 2020. Jämfört med de närmast föregående sex åren då förädlingsgraden var i genomsnitt 24 % respektive 30 % var den således flera procentenheter bättre.

Specialiserade grisföretag med mer än 5 600 standardtimmar stod för två tredjedelar av de totala tillgångarna inom driftsinriktningen 2020 (Tablå X), vilket är i nivå med genomsnittet för de senaste sju åren. De stora grisföretagen stod dock för en något lägre andel av markvärdena, 59 %, vilket kan förklaras av att stora grisföretag i större utsträckning är juridiska personer som sällan äger mark, utan snarare arrenderar den.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder), uppgick till 51 % för de stora grisföretagen, vilket var 25 procentenheter lägre än för företagen med högst 5 559 standardtimmar år 2020. Soliditeten har förbättrats med ungefär 5 procentenheter i bägge storleksgrupperna jämfört med 2019.

De största grisföretagens skulder i förhållande till tillgångar var 49 %, medan de mindre företagen har förhållandet 24 %. Andelen långfristiga lån var, oberoende av storleksgrupp, i genomsnitt 87 %. I båda storleksgrupperna ser vi allt bättre värden för skulderna i förhållande till tillgångar samtidigt som andelen långfristiga skulder har legat på oförändrad nivå.

Figur E innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag i respektive storleksgrupp 2020. Det framgår att grisföretagen i den större storleksgruppen dominerade produktionsvärdena inom driftgrenen 2020. Företagsinkomsten var 571 miljoner kronor för specialiserade grisföretag.

Indikatorer för specialiserade grisföretag i riksområde 1

De specialiserade grisföretagen hade ett förädlingsvärde netto per årsarbetskraft på 738 000 kronor i riksområde 1 och 676 000 kronor för specialiserade grisföretag totalt i landet (Tablå Y).

Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital., uppgick till 1 014 000 kronor per obetald årsarbetskraft i riksområde 1 och till 925 000 kronor för grisföretag i riket som helhet.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Det mesta av produktionsvärdet skapades av specialiserade grisföretagen i riksområde 1,81 % år 2020 (Tablå Z). Förädlingsgraden var 34 % för grisföretag i riksområde 1 Sverige och 33 % för grisföretag i riket som helhet.

De specialiserade grisföretagens produktionsvärde i riksområde 1 kom till 80 % från animalier och 16 % från vegetabilier, där spannmål var dominerande. Samma nivåer syntes för riket som helhet.

I riksområde 1 såväl som för riket som helhet var stödens och ersättningarnas andel av produktionsvärdet 7 %.

De senaste sju åren har specialiserade grisföretag i riksområde 1 haft en förädlingsgrad på i genomsnitt 29 %, vilket är samma som för specialiserade grisföretag totalt.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Nästan 85 % av de specialiserade grisföretagens tillgångar fanns inom riksområde 1 år 2020 (Tablå Å).

Av de totala markvärdena återfanns drygt 90 % i riksområde 1, vilket förklaras av att marken i södra Sverige betingar ett högre värde per ytenhet än norrut i landet.

Andelen långfristiga skulder uppgick till 88 % för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och andelen skulder i förhållande till tillgångar var 41 %. För grisföretag i riket som helhet låg de två måtten på samma nivå.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick till ungefär 60 % för specialiserade grisföretag i såväl riksområde 1 som i riket som helhet 2020. Nivån har förbättrats under de senaste sju åren.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Figur F innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och totalt för specialiserade grisföretag. Det framgår att grisföretagen i riksområde 1 stod för drygt 80 % av det totala produktionsvärdet inom driftgrenen 2020. Företagsinkomsten var totalt 571 miljoner kronor för specialiserade grisföretag.

Indikatorer växtodlingsföretag

Denna rapport innehåller särredovisade statistiska uppgifter om företag specialiserade på växtodling i riksområde 1 men inte för riksområde 2 respektive 3. Det beror på att produktionen är koncentrerad till slättbygderna i södra och mellersta Sverige som sammanfaller med riksområde 1. Rapporten innehåller inte heller uppgifter om specialiserade växtodlingsföretag med färre än 800 standardtimmar.

Indikatorer för specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd och olika storleksgrupper

Förädlingsvärde netto för specialiserade växtodlingsföretag var positivt för storleksgrupperna med minst 1 600 standardtimmar (heltidsjordbruk) 2020 (Tablå Ä). Företag med 800‑1 599 standardtimmar hade ett negativt förädlingsvärde netto på ‑30 000 kronor per årsarbetskraft. Företag med 1 600‑3 199 standardtimmar hade 141 000 kronor medan företag som hade över 3 200 standardtimmar hade ett förädlingsvärde på 698 000 kronor per årsarbetskraft.

Företagsinkomsten som är det restbelopp som kan användas för att utveckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företaget (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital, var över noll i samtliga storleksgrupper i södra och mellersta Sveriges slättbygder. Små växtodlingsföretag hade en företagsinkomst per obetald årsarbetskraft på 71 000 kronor, mellanstora företag hade 208 000 kronor per obetald årsarbetskraft och de stora växtodlingsföretagen med mer än 3 200 standardtimmar hade 660 000 kronor per obetald årsarbetskraft. Sammantaget minskade företagsinkomsten per obetald årsarbetskraft med 30 % jämfört med året före. Det beror främst på att produktionsvärdena minskade i större utsträckning än kostnaderna för insatsvaror och tjänster men även att stöd och ersättningar var lägre jämfört med närmast föregående år.

De stora växtodlingsföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 33 % av de arbetade timmarna medan de minsta företagen använde avlönad arbetskraft till 4 % av de arbetade timmarna.

Ungefär 80 % av produktionsvärdet genererades jämnt fördelat mellan de två större storleksgrupperna med specialiserade växtodlingsföretag (Tablå Ö). Produktionen var starkt koncentrerad till vegetabilieproduktion, som stod för drygt 80 % av produktionsvärdet i den största storleksgruppen. För de två mindre storleksgrupperna utgjorde vegetabilier ungefär 65 % av produktionsvärdet.

Förädlingsgraden var 40 % för de stora växtodlingsföretagen de senaste två åren från att tidigare ha varit i genomsnitt 30 %. De små växtodlingsföretagen hade en förädlingsgrad som fortsatte att variera runt 19 %.

Stödens och ersättningarnas andel av det totala produktionsvärdet var 14 % för de stora företagen och 19 % för de små.

Soliditeten som används för att analysera det egna kapitalets andel av det totala kapitalet (vilket består av eget kapital och skulder) uppgick i genomsnitt till 83 % i riksområde 1, 2020. Den var 25 procentenheter högre i de små företagen jämfört med i de stora växtodlingsföretagen. Soliditeten uppgick till 91 % i små växtodlingsföretag, 87 % i mellanstora företag och 66 % i stora växtodlingsföretag.

Andel långfristiga skulder var omkring 90 % oberoende av företagsstorlek. De små företagen hade skulder som motsvarade 9 % av tillgångarna, medan de stora företagen låg på 34 %.

Figur G innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i olika storleksgrupper inom riksområde 1, 2020. Företagsinkomsten var totalt 1,3 miljarder kronor för specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1.

Figur H innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1, 2020. Företagsinkomsten var totalt 1,3 miljarder kronor för specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1.

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Denna rapport innehåller uppgifter som inte redovisas i den vanliga JEU-rapporten (JO0202).

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

I samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen. I denna statistikrapport redovisas resultat och indikatorer med utgångspunkt i FADN från och med år 2014. Året 2014 har valt eftersom FADN gjordes om då. I flera tablåer jämförs resultat för år 2020, 2019 och 2018.

Huvudinriktningen i denna rapport är att publicera ekonomiska indikatorer som avser

• specialiserade mjölkföretag,
• specialiserade nötköttsföretag,
• specialiserade grisföretag och
• specialiserade växtodlingsföretag .

De totala uppgifterna för de fyra specialiserade driftsinriktningarna kan relateras till den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA). I rapporten relateras till EAA (uttag i oktober 2021) med fokus på specialiserade mjölkföretag och specialiserade grisföretag. Uppgifterna är uppräknade för att avse grupper av företag på nationell nivå.

FADN innehåller uppgifter från JEU som baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. JEU-resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt i separat rapport.

För alla statistiska uppgifter redovisas även tillhörande felmarginaler (konfidensintervall) som skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Så tar vi fram statistiken

JEU som är en statistisk undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter in från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.

Rapporten använder samma sätt att presentera uppgifter som EU gör i FADN samt EAA. Detta innebär att den skiljer sig från annan nationell publicering av JEU. Redovisningen utgår dock från den svenska typklassificeringen av företag och inte den typklassificering som EU använder.

De största skillnaderna mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skogen exkluderas från FADN men ingår i JEU. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder som används på det egna företaget räknas med både som en intäkt och som en kostnad. Detta gör att intäkter och kostnader för foderväxter är högre i denna rapport jämfört med i JEU-rapporten. För driftsinriktningar som har inriktning mot djurproduktion blir skillnaderna stora.

Statistikens tillförlitlighet

Uppgifterna i denna rapport kommer nästan uteslutande från FADN och EAA.

I JEU (och därmed även i FADN) förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i de två dokumenten Statistikens framställning respektive Kvalitetsdeklaration. Tillförlitligheten bedöms vara ganska bra för mjölkföretag, men den är inte lika bra för andra produktionsinriktningar. Tillförlitligheten påverkas inte nämnvärt av att JEU räknas upp till att avse grupper av företag på riksnivå. Uppräkningstalen ses över när det sker större effektivitetsförändringar i jordbruksproduktionen och kommer från Lantbruksregistret.

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. På kostnadssidan finns tillförlitlig makrostatistik endast för ett fåtal poster, varför uppskattningar av de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från cirka 8 000 företag år 2020. I vissa fall även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges. Statistiken avseenden 2020 baseras till viss del på preliminära uppgifter, vilket innebär att den har en viss grad av osäkerhet.

I databasen redovisas även 95-procentiga konfidensintervall för varje variabel.

Typklassificering av jordbruket och uppräkning

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det antagna arbetsbehovet tar till exempel inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.

För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.

Statistikuppgifterna från JEU levereras till EU-kommissionen. Uppgifterna kommer, tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder, användas till analyser för olika grupper av jordbruksföretag.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA). Denna statistik publiceras på Jordbruksverkets webbplats.

Uppgifterna för företagen som ingår i JEU har räknats upp till totaler för respektive driftsinriktning. Inom varje driftsinriktning har så kallade strata (grupper) skapats. Vi använder två olika strata. Den ena typen av strata har skapats utifrån antalet standardtimmar. Denna gruppering görs för att få så homogena företag som möjligt avseende driftsinriktning och arbetsgång. Den andra typen av strata har skapats utifrån företagens placering i landet fördelat mellan tre olika riksområden. Denna gruppering görs för att följa upp hur detta påverkar de ekonomiska resultaten i olika delar av landet.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 576.6 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 516.7 kB.

Summary in English

Background

The purpose of this report is to provide an overview of the economic results in dairy, beef, pig and crop production in Swedish Agriculture.

This report contains data per type of farming and standardised work requirement. An extra focus has been placed on holdings with dairy cows and pigs. This report contains statistics on holdings for Sweden as a whole, for different national areas and for different size groups. The report also relates to data from the Economic accounts for agriculture (EAA).

The report is made in accordance with the definitions used in the EU-harmonized survey Farm Accountancy Data Network (FADN). As the definitions in FADN correspond to the definitions in EAA, it is possible to make comparisons with the entire agriculture in Sweden.

This report is a complement to statistical report JO0202, the Agricultural Economics Survey (Jordbruksekonomiska Undersökningen, JEU) 2020, which reports the results from the JEU according to traditional national principles.

In this report, forest is excluded. Self-produced fodder is included both as an income and as a cost. In this report, we also report totals for certain types of farming, not just averages per enterprise.

The holding’s type of farming is determined by calculating a standardised working time for animals and crops. The standardized working hours are then multiplied by the animals and crops that are in the holding. If the majority of standardized hours end up in milk production, the holding will be classified as a holding with a focus in dairy. In 2020, holdings classified with a focus in dairy accounted for 85 % of the total production value of milk in the country according to the EAA.

Holdings with a focus in beef accounted for just over 50 % of the value of production of beef, while holdings with a focus in dairy accounted for about 30 % of the production value of beef. The remaining 20 % ​​of value of production of beef came from holdings that to a greater extent combined crop production or other animal species with their beef production.

Holdings with a focus in pig production accounted for 55 % of the value of the production value of pork.

Holdings with a focus in crops in riksområde 1 (the plains) accounted for approximately 50 % of the value of grain production in Sweden.

The holdings focused in dairy, beef, pig production and crops reported in JEU, accounted for about 55 % of the total value of production in Swedish agriculture 2020.

Result

The entrepreneurial income, which is the remaining amount that can be used to develop the holdings, pay the entrepreneur and the relatives who work in the companies (so-called unpaid labor) with associated social security contributions and to replace the equity looked as follow:

• The entrepreneurial income per unpaid annual workforce was lowest for holdings with a focus in beef, SEK 60,000, but varied between SEK 35,000 and SEK  111,000 depending on whether the holding was located in the Southern or in the Northern part of Sweden. The indicator varied between SEK 61,000 and SEK 199,000 depending on the size of the holding.
  
  
• The entrepreneurial income per unpaid annual labor force was highest for holdings with a focus in pigs, SEK 925,000, and amounted to SEK 1 014,000 in the plains of Southern and Central Sweden. The indicator varied between SEK 699,000 and SEK 1 095,000 depending on the size of the holding.
  
  
• The entrepreneurial income per unpaid annual workforce was SEK 306,000 in holdings with a focus in dairy, but varied between SEK 245,000 and SEK 392,000 depending on whether the company was in the Northern or in the Southern part of Sweden. The indicator varied between SEK 121,000 and SEK 426,000 depending on the size of the holding.
  
  
• The entrepreneurial income per unpaid annual workforce was SEK 248,000 in the plains of Southern and Central Sweden in holdings with a focus in crop production. The indicator varied between SEK 71,000 and SEK 660,000 depending on the holding’s size.