Jordbruksekonomiska undersökningen 2020

Syfte

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens intäkter, kostnader och lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

Utvecklingen inom de olika produktionsinriktningarna

Mjölkföretag

Enligt statistikrapporten för prisindex steg avräkningspriset för mjölk i riket med 1,6 % år 2020 jämfört med föregående år. Enligt statistikrapporten för animalieproduktion ökade invägningen av mjölk med 2,5 %.

Det fanns inga signifikanta skillnader på nettoresultatet för mjölkföretag i olika storleksklasser eller inom de olika riksområdena år 2020 jämfört med året innan. På riksnivå var nettoresultatet för små (1600—3199 standardtimmar), medelstora (3200—5599 standardtimmar) och stora (5600— standardtimmar) mjölkföretag 223 000 kr, 582 000 kr respektive 1 894 000 kr.

På riksnivå ökade mindre mjölkföretag sina intäkter av försäljning av liv- och slaktade nötkreatur signifikant. Från 109 000 kr år 2019 till 155 000 kr år 2020.

Köttdjursföretag

Enligt statistikrapporten för prisindex steg avräkningspriset för nötkreatur i riket med 4 % år 2020 jämfört med föregående år. Enligt statistikrapporten för animalieproduktion ökade slakten av nötkreatur med 1 %.

Nettoresultatet för köttdjursföretag visade inga signifikanta skillnader mot året innan. För medelstora (800—3199 standardtimmar) och stora (3200—5599 standardtimmar) köttdjursföretag på riksnivå var nettoresultatet 118 000 kr respektive 523 000 kr.

Växtodlingsföretag

Enligt statistikrapporten för prisindex steg avräkningspriset för spannmål i riket med knappt 4 % år 2020 jämfört med föregående år. Enligt statistikrapporten för skördar minskade skörden av spannmål med 3 %.

Nettoresultatet för växtodlingsföretag i södra Sverige visade inga signifikanta skillnader år 2020 mot föregående år. För små (800—1599 standardtimmar), medelstora (1600—3199 standardtimmar) och stora (3200—5599 standardtimmar) växtodlingsföretag i södra Sverige var nettoresultatet 77 000 kr, 300 000 kr respektive 1 237 000 kr år 2020.

Grisföretag

Enligt statistikrapporten för prisindex steg avräkningspriset för gris i riket med 12 % år 2020 jämfört med föregående år. Enligt statistikrapporten för animalieproduktion ökade slakten av gris med 3 %.

Nettoresultatet på riksnivå år 2020 ökade signifikant jämfört med föregående år. För medelstora (1600—5599 standardtimmar) grisföretag på riksnivå var nettoresultatet i genomsnitt omkring 1 078 000 kr år 2020. Året innan låg de på 633 000 kr. Företagen ökade sina intäkter från gris signifikant, från 2 489 000 kr år 2019 till 3 707 000 kr år 2020.

För de större (5600— standardtimmar) grisföretagen var nettoresultatet i genomsnitt omkring 2 984 000 kr år 2020, även det en signifikant ökning. Året innan låg de på 1 448 000 kr.

Tabeller

Kort om statistiken

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare, och urvalsstorleken minskades ganska kraftigt under dessa år. Efter 1995 ökades dock urvalsstorleken i JEU. Detta eftersom det i samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.

I denna statistikrapport redovisas resultat från JEU för år 2020 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för tidigare år.

Det här beskriver statistiken

Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag (lantbruksföretag) som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:

- enskild fysisk person

- fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)

- handelsbolag (eller motsvarande)

- aktiebolag.

Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag vanligen verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation. Gårdar med driftsinriktning fjäderfä är exkluderade, men intäkter för fjäderfä ingår om företagen är klassificerade som en annan driftsinriktning. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, det vill säga ha standardiserade intäkter om minst 15 000 euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.

Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll preliminärt 27 068 jordbruksföretag i Lantbruksregistret för referensåret 2020. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick detta år till 58 791 jordbruksföretag.

Typklassificering av jordbruksföretag

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.

För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.

Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket

Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, Other Gainful Activity) kan exempelvis vara snöröjning, körning med företagets jordbruksmaskiner åt andra företag, turism och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av en årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU). En årsarbetstid är 1 800 timmar.

Skogsbruk

Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Riksområdena (RO) definieras enligt följande:

- RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder (Gss), Götalands mellanbygder (Gmb), Götalands norra slättbygder (Gns), Svealands slättbygder (Ss).

- RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder (Gsk), Svealands skogsbygder (Ssk).

- RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland (Nn), Övre Norrland (Nö).

Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:

- LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län.

- LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Värmlands och Dalarnas län.

- LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Så tar vi fram statistiken

Denna statistiska undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter från olika källor in. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i Kvalitetsdeklarationen.

Urvalsfel

Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att inte samtliga företag i populationen ingår i undersökningen. Det som främst kan hålla nere urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig spelar roll för urvalsfelets storlek. Urvalsfelen presenteras i databasen som 95 % konfidensintervall.

Bortfallsfel

I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet i JEU innebär stor uppgiftslämnarbörda. Varje år rekryteras nya företag för att täcka upp för de företag som väljer att inte fortsätta vara med. Bortfallsföretagen ersattes av andra slumpmässigt valda företag så att svar från sammanlagt 1 059 företag erhölls år 2020. Bortfallet exklusive rekryteringen var omkring 14 %.

Under- och övertäckning

Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att Lantbruksregistret avseende 2019 vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2019. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned.

Bearbetningsfel

Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid Jordbruksverket och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I vissa fall tas kontakt med uppgiftslämnarna. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas.

Bra att veta

I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till FADN-kraven, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.

Ytterligare ändringar genom anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Economic Accounts for Agriculture (EAA) – ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Rapporten Jordbruksekonomiska undersökningen 2014—2019, nyckeltal och standardiserade intäkter sammanställer JEU:s resultat på samma sätt som EAA, vilket gör att det går att jämföra olika produktionsinriktningar mot hela det svenska jordbruket.

EU:s gemensamma databas för FADN, där man kan jämföra resultatet för alla EU-länder hittas här.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 361.5 kB.
• Statistikens framställning Pdf, 432.7 kB.

Summary in English

Background

The Farm Economics Survey (JEU) is an annual bookkeeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of revenues and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). A database containing data of at least 1 025 farms is delivered annually to DG Agriculture and Rural Development at the EU Commission.

The base of the calculations is the nominal result in agriculture. The current value of an asset is the investment reduced by depreciation.

The Swedish Board of Agriculture cooperates with two accounting firms and their local agents all over the country.

Results

The results given in the tables are based on Swedish typology and show revenues and costs in agriculture for the year 2020.

Both medium and large pig farms, in the country as a whole, increased their net margin significantly in the year 2020 compared with the previous year. Holdings classified within 1 600–5 599 standard working-hours, had an estimated net margin of 1 078 000 SEK. Pig farms with at least 5 600 standard working-hours had a net margin estimated at 2 984 000 SEK.

The net margin for smaller crop farms (800–1 599 standard working-hours) in major region 1 is estimated at about 77 000 SEK. The net margin for midsize crop farms (1 600–3 199 standard working-hours) in the same region is estimated at 300 000 SEK. Larger crop farms (3 200–5 599 standard working-hours) had an estimated net margin of 1 237 000 SEK.

The net margin for small size dairy farmers (1 600-3 199 standard working-hours), in the country as a whole, is estimated at 223 000 SEK. The middle size dairy farmers (3 200-5 599 standard working-hours) had an estimated net profit of 582 000 SEK, while the largest dairy farmers (5 600- standard working-hours) had an estimated net profit of 1 894 000 SEK.

For smaller beef cattle farms (800–3 199 standard working-hours), in the country as a whole, had an estimated net margin of 118 000 SEK. Larger beef cattle farms (3 200–5 599 standard working-hours) had an estimated net margin of 523 000 SEK.