Jordbruksstatistisk sammanställning 2023

Företag, företagare och areal

År 2022 fanns det 58 218 jordbruksföretag i Sverige. De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och 460 tusen hektar betesmark. Gemensamt utgör åker- och betesmark, det vill säga jordbruksmark, drygt 7 % av Sveriges totala landareal. Ungefär 597 tusen hektar eller ungefär 20 % av all jordbruksmark används till ekologisk produktion.

I genomsnitt 46 hektar åkermark per företag

I genomsnitt år 2022 brukade ett jordbruksföretag med åkermark knappt 46 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och två av tre brukade upp till 20 hektar åkermark. Däremot brukades 62 % av all åkermark av de företag som brukar mer än 100 hektar. Av åkermarken är drygt två hektar av fem arrenderade år 2020. I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan 2010 och 2022 uppdelat på storleksgrupper baserade på brukad areal åkermark.

1. I gruppen ”0­­‑2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark till exempel trädgårdsföretag. Av de 4 916 företag som ingår i denna grupp 2022 är det 30 %, 1 456 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

Minskad ekologisk jordbruksareal

I den totala ekologiska arealen ingår både mark som är omställd och som är under omställning till ekologisk produktion. Den totala ekologiska arealen ökade mellan åren 2012 till 2019, men har därefter minskat. Arealen minskade med 9 500 hektar eller 1,6 % år 2022 jämfört med år 2021. Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark uppgår fortfarande till 20 % av den totala jordbruksmarken. Totalt fanns det 5 018 företag med mark som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2022. Den totala ekologiska arealen fördelade sig på 136 000 hektar betesmark och 461 000 hektar åkermark.

166 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2020 var drygt 166 000 personer sysselsatta på heltid eller deltid inom jordbruket. Av de sysselsatta i jordbruket var knappt 95 000 män och knappt 72 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2020.

Av driftledarna på alla jordbruksföretag i Sverige år 2020 var 48 700 män och 10 100 kvinnor. Därmed hade 83 % av jordbruksföretagen en driftledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med drygt 1 procentenhet.

Många jordbruksföretagare över 65

Den senaste totalundersökningen av det svenska jordbrukets struktur genomfördes år 2020. Då var en av tre jordbruksföretagare med enskild firma över 65 år. 2010 var den siffran ungefär en av fyra. På jordbruksföretag som brukar över 100 hektar åkermark är det vanligast att företagaren är mellan 55 och 64 år.

Produktionen i jordbruksföretagen

Den preliminära statistiken för jordbrukets ekonomi visar att jordbrukssektorn totala produktionsvärdet var 86,5 miljarder kronor år 2022. Försäljning av spannmål, potatis, trädgårdsväxter och andra grödor utgjorde 48 % av jordbrukssektorns produktionsvärde och 43 % av produktionsvärdet kom från animalieproduktion till exempel slakt, mjölk och ägg. Resterande produktionsvärde kommer till exempel från jordbrukstjänster.

Värdet av jordbrukets produktion ökade med 14,8 miljarder kronor eller 21 % jämfört med 2021. Ökningen fördelar sig jämnt mellan vegetabilie och animaliesektorn med drygt 7 miljarder vardera.

Ökningen för vegetabilier beror på en kombination av ökade priser och ökad produktion jämfört med år 2021. Ökningen för animalier beror främst på att priserna ökat medan produktionen varit ungefär lika stor som år 2021.

Priserna ökade för såväl spannmål och oljeväxter som för mjölk, kött och ägg. För spannmål ökade till exempel priserna för skördeåret 2022/23 med litet mer än 20 %. För mjölkproducenterna ökade priset mer än 30 % jämfört med år 2021. För nötkött var ökningen ungefär 10 % och för griskött 16 %.

Spannmålsskörden blev 5,8 miljoner ton år 2022 vilket är en ökning med 17 % jämfört med 2021. Skörden av oljeväxter blev rekordhög och ökade med 25 % jämfört med år 2021. Den totala slaktade kvantiteten av lantbruksdjur liksom mjölkinvägningen minskade marginellt under året. För ägg däremot ökade produktionsvolymen mellan åren 2021 och 2022. Anledningen är att äggproducenterna återhämtat sig efter utbrottet av fågelinfluensa som orsakade ett stort produktionsbortfall 2021.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas till 62,3 miljarder kronor 2022, en ökning med knappt 25 % eller motsvarande 12,4 miljarder kronor jämfört med 2021. Liksom förra året är det främst foder, energi och gödselmedel som bidrar till de ökade kostnaderna. Kostnaden för gödselmedel bedöms mer än fördubblas och energikostnaderna bedöms stiga med drygt 30 % under år 2022. Kostnaderna för foder uppskattas stiga med 3,8 miljarder kronor eller drygt 24 %.

Redan under hösten 2021 ökade kostnaderna för flera av lantbrukets insatsvaror. Detta fortsatte tydligt i samband med att Rysslands invasion av Ukraina i mitten av februari 2022. De stora prisförändringarna för produktionsmedel orsakar osäkerhet i uppskattningen av kostnaderna för jordbrukets insatsvaror. Det råder betydande osäkerhet om hur jordbrukarna agerat i den situation som rått under året vad gäller inköpsvolymer av insatsvaror. Det bör nämnas att beräkningarna tagit hänsyn till den höjda återbäringen av dieselskatten genom en sänkning av prisökningen på kostnadsposten för energi. Däremot har inte det elstöd som beslutades om i slutet av oktober tagits med i de preliminära beräkningarna för 2022.

Prisutvecklingen i jordbruket

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, ökade med 26 % mellan 2021 och 2022. Samtidigt ökade också priserna för de produktionsmedel som jordbrukarna använder med 29 %.

För växtodlingsprodukter ökade priserna med drygt 28 % mellan år 2021 och 2022. Priserna på spannmål ökade med 59 %, priserna på matpotatis ökade med 59 %, priserna på oljeväxter med 21 % och priserna på grönsaker med 16 %. Priserna för frukt och bär däremot minskade med 10 %.

Det sammanvägda prisindexet för animalieprodukter ökade med knappt 25 % mellan åren 2021 och 2022. Produktgruppen Djur, det vill säga priserna för slaktade djur, ökade med 18 % medan produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter ökade med 31 %. I den senare gruppen ökade priserna för mjölk med 35 %.

Det sammanvägda indexet för produktionsmedel ökade med 29 %. Priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel mer än fördubblades mellan åren 2021 och 2022 och ökade med hela 120 %. Priset för Växtskydds- och bekämpningsmedel ökade med 49 % följt av Energi och drivmedel med 41 % samt Djurfoder med 36 %.

Jordbrukarhushållens inkomster

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2021 var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll knappt 428 000 kronor, från näringsverksamhet 80 600 kronor och från kapital 29 000 kronor. För heltidsföretag där arbetstiden uppgår till minst 1 600 timmar var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll 325 000 kronor, från näringsverksamhet knappt 218 000 kronor och från kapital knappt 48 000 kronor.

De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar. Det vill säga att för hushåll kopplade till jordbruksföretag med mer än 200 hektar åker, vilket är den kategori som har störst åkerareal, var inkomsten från näringsverksamhet högst. Både för vegetabilie- och animalieproduktionen står de företag som brukar mer än 100 hektar för den största delen av produktionen.

Minskad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2021/22 beräknades minska med 5 % jämfört med närmast föregående gödselår. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 78 kilo per hektar för riket, en minskning med 4 kilo per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor, kalium och svavel per hektar utnyttjad åkermark har däremot varit relativt konstant under de senaste fem åren.

Den totala energianvändningen i lantbruket har minskat med 3,5 %, mellan 2020 och 2021. Andelen energi som kommer från biobränslen uppgick år 2021 till 33 %.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2021 till 6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 1,8 % från föregående år. Därav var växthusgasutsläppen från åker- och betesmark 2,9 miljoner ton en minskning med 4,5 % mellan 2020 och 2021. Under samma period minskade utsläppen av kväveoxider och ammoniak med 6 % respektive 2 %. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen minskade under samma period med 1 %. Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med 2 % och uppgick år 2021 till 506 000 ton koldioxidekvivalenter. Mellan 2020 och 2021 ökade däremot dessa utsläpp med 2,0 %.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen hos jordbruksföretag i Sverige i juni 2022. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget i de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

1. Antalet djur avser en ögonblicksbild av antalet levande djur första torsdagen i juni. I antalet värphöns och slaktkycklingar räknas till exempel inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreatur för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken för mjölkproduktion 2022 var 106 kor per företag vilket är en ökning med 4 kor per besättning sedan 2021. En av tre mjölkkor fanns år 2022 i besättningar med minst 200 mjölkkor.

Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag är 20 kor per företag, en nivå som varit densamma de senaste fem åren. Storleken på besättningarna är alltså mindre för dikor än för mjölkkor och en av tre dikor fanns i besättningar med färre än 25 kor.

Ungefär 412 tusen nötkreatur slaktades under 2022. Detta gav en slaktad kvantitet på 135 tusen ton nötkött vilket är i nivå med slakten år 2021. Av den slaktade kvantiteten kom 32 % från besättningar som hade mjölkkor. Under 2022 var knappt 15 % av de slaktade nötkreaturen ekologiska.

År 2022 vägde mejerierna in drygt 2,76 miljoner ton mjölk. Ungefär var femte liter användes till att producera konsumtionsmjölk. Av den totala invägda kvantiteten var knappt 17 % ekologisk mjölk.

Minskning av tackor, lamm och baggar

Den genomsnittliga besättningsstorleken för företag med tackor och baggar är 32 tackor och baggar per företag. Störst del av alla tackor och baggar, 56 %, fanns däremot i besättningar som hade 50 djur eller fler. Totalt fanns det 510 tusen lamm, tackor och baggar i Sverige 2022. Det är en minskning med knappt 3 % sedan samma tid föregående år.

Totalt slaktades 192 tusen lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till 3 700 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till ungefär 35 tusen vilket motsvarade en slaktad kvantitet om knappt 1 tusen ton. Den totala slaktade kvantiteten av får och lamm minskade med 1 % under 2022 jämfört med 2021. Under 2022 uppgick den ekologiska får- och lammslakten till drygt 18 % av den totala slakten av får och lamm.

Störst slaktad kvantitet från gris

Ungefär 126 tusen av grisarna i juni 2022 var suggor, 371 tusen var smågrisar under 20 kilo, drygt 1 600 var galtar och 895 tusen var slaktgrisar över 20 kilo. Under 2022 slaktades totalt drygt 2 672 tusen grisar vilket gav en slaktad kvantitet på 254 tusen ton griskött vilket är en ökning med knappt 1 % jämfört med 2021.

Under året 2022 slaktades drygt 68 000 ekologiskt hållna grisar motsvarande 2,6 % av alla slaktade grisar 2022.

Drygt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med 500 avelsgrisar eller fler. Ungefär 57 % av alla slaktgrisar fanns på besättningar med 2 000 slaktgrisar eller fler. Totalt fanns det 940 företag med slaktgrisar och 14 % av dem hade minst 2 000 slaktgrisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

Både antalet höns och mängden invägda ägg påverkades av fågelinfluensan under våren 2021. Under 2022 har branschen återhämtat sig vilket har lett till att såväl antalet höns som mängden invägda ägg ökade mellan åren 2021 och 2022.

Antalet slaktkycklingar är i stort sett oförändrat mellan åren 2021 och 2022 medan antalet höns ökat med 1,6 miljoner till 7,9 miljoner under samma period. Det är en ökning med 24 %. Antalet höns är dock lägre än under år 2020 då antalet var 8,4 miljoner höns. Invägningen av ägg följer utvecklingen av antalet hönor och ökade med 21 %. Ungefär 18 000 ton av de invägda äggen var ekologiska vilket motsvarar 13 % av de invägda äggen.

År 2022 fanns nästan alla värphöns, 98 %, i de 180 besättningar som höll 5 000 hönor eller fler.

Den slaktade kvantiteten kött från fjäderfä uppgick till drygt 176 000 ton under 2022. Under samma år uppgick den slaktade kvantiteten kött från slaktkyckling till knappt 167 000 ton. Det innebär att 95 % av fjäderfäköttet kommer från slaktkycklingar. Slakten av ekologiskt hållna kycklingar uppgick till 0,68 % av den totala kycklingslakten.

I tablå C visas slaktad kvantitet av olika djurslag samt hur stor andel av slakten som kommer från djur uppfödda med ekologiska produktionsmetoder.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre om grödorna sås på hösten.

Hösten 2021 präglades av regnigt väder i stora delar av landet, men de höstsådda arealerna blev ändå förhållandevis stora. I merparten av landet bjöd sommaren 2022 på omväxlande väder med regn och värme som gynnade tillväxten av grödorna. När det började bli dags för tröskning stabiliserades vädret och skörden kunde till stor del genomföras under torra förhållanden. I norra Sverige försenades dock tröskningen på vissa håll av ihållande regn och i de östra delarna av landet förekom torka.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

1. Hektarskörd (kg/ha) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

2. Arealerna i tablån avser odlade arealer för respektive gröda. Den bärgade arealen kan vara något mindre.

Spannmål

Spannmål dominerar odlingen av åkermarken i slättbygderna. Totalt odlades 962 500 hektar med spannmålsgrödor under 2022 vilket innebär att 38 % av åkermarken i Sverige odlades med spannmål. Ungefär 12 % av spannmålsarealen var ekologisk. Arealen för ekologisk odling av spannmål har minskat med 7 % sedan 2020. Det finns mest arealer med ekologisk spannmålsodling i Östergötlands län och i Västra Götalands län, medan andelen ekologisk spannmål var högst i Jämtlands län.

Under 2022 var vädret ogynnsamt med bland annat torka på försommaren. Därefter blev vädret mer gynnsamt för grödorna med omväxlande regn och värme. Den totala skörden av spannmålsgrödor uppgick till 5,8 miljoner ton, vilket är 17 % högre än under 2021 men i nivå med skörden år 2020.

Av den totala skörden spannmålsgrödor skördades 428 700 ton som ekologiskt spannmål vilket är en ökning med 31 % jämfört med 2021. Alla spannmålsgrödorna, förutom höstkorn, såväl de som odlades ekologiskt som konventionellt gav högre avkastning 2022 jämfört med 2021.

Den vanligaste spannmålsgrödan är vete och litet mer än hälften av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete år 2022. Efter vete är vårkorn den vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar. Vid ekologisk odling är det havre som är vanligaste spannmålsgrödan sett till antal skördade hektar.

Vall och grönfoder

Vall och grönfoder dominerar odlingen i Sveriges skogs- och mellanbygder. Det mesta av slåtter- och betesvallen som odlas i Sverige används till djurfoder. En liten del av vallarealen tröskas och år 2022 brukades knappt 22 300 hektar till vallfröodling att jämföra med den dryga miljonen hektar som används till foder. Totalt odlas slåttervall på 42 % av Sveriges åkermark. Av vallen odlades 256 tusen hektar ekologiskt vilket motsvarar 25 % av arealen för slåtter- och betesvall. Totalt skördades 4 miljoner ton från slåttervall och 22 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Majs och till exempel andra spannmålsgrödor ensileras också och används som foder på samma sätt som skörden från slåttervallen. År 2022 skördades 440 tusen ton sådant grönfoder, vilket motsvarade ungefär 11 % av skörden från slåttervallen.

Oljeväxter, potatis och sockerbetor

Raps och rybs är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Drygt 127 500 hektar såddes med raps och rybs 2022. Av oljeväxterna är höstraps som sås på hösten vanligast. Under 2022 var höstrapsarealen 110 000 hektar. Totalt skördades 387 600 ton höstraps år 2022. Totalskörden av ekologiskt odlad höstraps uppgick till 19 200 ton, motsvarande 5 % av den totala skörden av höstraps.

Oljelin är en liten gröda som odlas på 5 100 hektar. Skörden av oljelin blev 8 700 ton.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2022 användes knappt 29 300 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor uppgick till 1,9 miljoner ton, en minskning med 9 % jämfört med år 2021.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse till exempel för potatismjöl eller till pappersindustrin. Det vanligaste är att odla matpotatis och knappt 40 % av matpotatisen odlas i Skåne. Nästan 10 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2022. Det skördades totalt nästan 500 tusen ton matpotatis och 352 300 ton stärkelsepotatis under 2022. Totalskörden av matpotatis ökade med 9 % 2022 jämfört med 2021. För stärkelsepotatis har däremot totalskörden minskat med 4 % sedan 2021 Totalt odlades det potatis på 23 400 hektar år 2022, varav matpotatis odlades på 14 900 hektar.

Ärter och bönor

Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2022 såddes 47 500 hektar med olika baljväxter som kok- och foderärter, vicker och åkerbönor. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på knappt 6 900 hektar. I skördestatistiken redovisas skörden av ärtor vilken består av kok- och foderärter och den totala skörden uppgick till 86 000 ton, vilket är en ökning med 54 % jämfört med år 2021.

Skörden av åkerbönor blev 78 600 ton, också det en rejäl ökning med 61 % jämfört med år 2021. Under 2022 skördades 11 700 ton ärtor som var odlade med ekologiska brukningsmetoder. Det innebär att 14 % av ärtskörden var ekologisk. För åkerbönor var motsvarande siffror 37 600 ton i sammanlagd ekologisk skörd vilket motsvarar 48 % av den totala skörden av åkerbönor.

Andra grödor och träda

Knappt 204 000 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Drygt 162 500 hektar, motsvarande litet mer än 6 %, av den totala åkerarealen låg i träda. Areal i träda har ökat med 16 500 hektar jämfört med 2021. Knappt 14 600 hektar används för trädgårdsväxter och 7 500 hektar för energiskog.

Trädgårdsodling

För år 2022 finns det statistik för produktionen av de vanligare trädgårdsgrödorna. Odlingen av grönsaker visade upp flera stora förändringar mellan 2021 och 2022. Växthusytan för odling av både gurka och tomater minskade märkbart, liksom arealerna för odling av blomkål, palsternacka, purjolök och kategorin andra betor. Arealerna minskade även för jordgubbar, morot, rödbeta och vitkål, om än inom ramen för normala årliga fluktuationer.

För broccoli, isbergssallat, kategorin annan sallat och matlök och ökade däremot arealerna. För isbergssallat blev det en återhämtning efter en rejäl minskning 2021 och för matlöken innebar ökningen ett nytt arealmässigt rekord för tredje året i rad.

Skördarna för blomkål, purjolök och andra betor minskade rejält jämfört med 2021, som en följd av de minskade arealerna. Skördarna minskade även för växthusgurka, kruksallat, frilandsgurka, morot, palsternacka och vitkål, om än i mindre utsträckning. Isbergssallat och pumpa var de enda grödorna för vilka skördarna ökade 2022, jämfört med året innan.

Energiomställningen fortsätter men saktar ner

Omställningen av växthusproduktionens energiförbrukning som pågått under hela 2000‑talet fortsatte under perioden 2017–2020, om än i något lägre takt. Energiförbrukningen som sjönk till närapå hälften under perioden 2002–2011 har sedan dess legat stabilt på drygt 600 gigawattimmar per år. Samtidigt fortsatte utfasningen av fossila bränslen, vars användning minskade med 30 % mellan 2017 och 2020, för att i slutet av perioden bara utgöra 13 % av den totala energiförbrukningen i trädgårdsnäringen.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2021 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat sedan 2010. Konsumtionen av kött minskat med 6 kilo eller 7 % i genomsnitt per person och konsumtionen av köksväxter har ökat med drygt 5 kilo eller drygt 8 % under perioden.

Konsumtionen av mjöl och gryn per person har minskat med 6 % mellan 2010 och 2021. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat, med 14 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med 4 % respektive 3 % per person under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilogram.

1. Preliminära siffror för konsumtionen av kött, konsumtionsmjölk, ost och ägg har beräknats för året 2022. Konsumtionen av respektive livsmedelskategori under 2022 beräknas uppgå till 80,7 kilo kött per person, 62,8 liter mjölk per person, 19,0 kilo ost per person samt 14,7 kilo ägg per person.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker inom handeln i Sverige uppgick under 2021 till 284 miljarder kronor. Det är en ökning med 7,5 miljarder kronor jämfört med 2020 vilket motsvarar en uppgång med 3 %.

I genomsnitt var årsmedeltalet för konsumentprisindex för livsmedel och alkoholfria drycker oförändrat mellan åren 2020 och 2021. Det vill säga priserna ökade inte. Mellan åren 2021 och 2022 så steg konsumentprisindex för livsmedel och alkoholfria drycker i genomsnitt med 11 %. En ökning som fortsatt under det första halvåret år 2023.

Svensk export och import av livsmedel och jordbruksprodukter

Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2022 till närmare 130 miljarder kronor. Jämfört med 2021 är det en värdeökning med drygt 26 miljarder kronor eller drygt 25 %.

Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2022 till närmare 209 miljarder kronor. Jämfört med 2021 är det en värdeökning med strax över 44 miljarder kronor eller närmare 27 %.

Fisk, kräft- och blötdjur är den varukategori som stod för den enskilt största andelen av både exportvärdet och importvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel 54 miljarder respektive 63 miljarder kronor. Detta beror sannolikt på att norsk fisk transporteras genom Sverige till andra EU-länder.

Andelen jordbruksvaror och livsmedel av den totala varuimporten minskade något under 2022 och uppgick till strax över 10 %.