Jordbruksstatistisk sammanställning 2024

Företag, företagare och areal

År 2023 fanns det 56 171 jordbruksföretag i Sverige. De brukade sammanlagt drygt 2,5 miljoner hektar åkermark och 453 tusen hektar betesmark. Gemensamt utgör åker- och betesmarken, det vill säga jordbruksmarken, drygt 7 % av Sveriges totala landareal. Ungefär 550 tusen hektar vilket motsvarar 18 % av all jordbruksmark används till ekologisk produktion.

I genomsnitt 47 hektar åkermark per företag

I genomsnitt år 2023 brukade ett jordbruksföretag med åkermark 47 hektar åkermark. Många jordbruksföretag är små och 35 100 företag brukade upp till 20 hektar vardera, tillsammans endast 10 % av åkermarken. Å andra sidan brukades 63 % av all åkermark av de 6 700 företag som brukade mer än 100 hektar. Nästan hälften, 45 % av åkermarken var arrenderad. I tablå A visas antal jordbruksföretag mellan 2013 och 2023 uppdelat på storleksgrupper baserade på brukad areal åkermark.

¹ I gruppen ”0 ‑ 2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark till exempel trädgårdsföretag. Av de 4 328 företag som ingår i denna grupp 2023 är det 34 %, 1 490 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

Minskad ekologisk jordbruksareal

I den totala ekologiska arealen ingår både mark som är omställd och som är under omställning till ekologisk produktion. Den totala ekologiska arealen ökade mellan åren 2012 till 2019, men har därefter minskat. Arealen minskade med 47 140 hektar eller 8 % år 2023 jämfört med år 2022. Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark av den totala jordbruksmarken minskade från 20 % år 2022 till 18 % år 2023. Totalt fanns det 4 476 företag med mark som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2023. Den totala ekologiska arealen fördelade sig på 129 000 hektar betesmark och 422 000 hektar åkermark.

158 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2023 arbetade 158 300 personer åtminstone 100 timmar i jordbruket under år 2023. Det är en minskning med 8 100 personer sedan år 2020. Av de sysselsatta i jordbruket var drygt 90 000 män och 68 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2023.

Om arbetstimmarna räknas om till årsarbetstider blev antalet årsarbetstider eller årsverken 53 100 år 2023. Det är en minskning med 1 800 årsverken sedan år 2020.

Alla jordbruksföretag har en person som leder driften av företaget, antingen företagaren själv eller en anställd person. År 2023 var 46 600 män och 9 500 kvinnor driftsledare. Därmed hade 83 % av jordbruksföretagen en driftledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med drygt 1 procentenhet.

Många jordbruksföretagare över 65

Knappt 40 % av alla jordbruksföretagare som var enskilda företagare var 65 år eller äldre år 2023. För tio år sedan år 2013 var den andelen drygt 31 %. Företagarna blir alltså äldre. År 2023 var andelen företagare som var 65 år eller äldre högre för män jämfört med kvinnor.

Produktionen i jordbruksföretagen

De preliminära beräkningarna av jordbrukets ekonomiska resultat för 2023 gjordes i februari och visar på ett betydligt lägre resultat än rekordåret 2022. Under 2023 sjönk avräkningspriserna för till exempel spannmål, oljeväxter och mjölk samtidigt som spannmålsskördarna var avsevärt mindre än 2022. Detta kompenseras i viss utsträckning av lägre priser på insatsvaror, men ökade räntekostnader bedöms påverka resultatet negativt i större omfattning än tidigare år.

I de preliminära beräkningarna bedöms jordbrukssektorns totala produktionsvärde 2023 uppgå till 79 miljarder kronor, en minskning med 7,8 miljarder kronor eller 9 % jämfört med 2022. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms minska med 8 miljarder kronor eller 19 % och värdet av animalieproduktionen förväntas minska med 0,4 miljarder kronor eller drygt 1 % jämfört med 2022.

De totala skördarna av spannmål, industrigrödor och foderväxter var lägre år 2023 jämfört med år 2022. Samtidigt bedöms priserna för skördeåret 2022/2023 också sjunka. Det innebär att det totala värdet av spannmålsproduktionen förväntas minska med 6,7 miljarder kronor jämfört med skördeåret 2022/2023. Värdet av industrigrödor förväntas minska med 1,3 miljarder kronor eller 34 % under 2023 och värdet av foderväxter uppskattas minska med 0,6 miljarder kronor eller 6 %. Det totala värdet av köks- och plantskoleväxter förväntas dock öka med 0,8 miljarder kronor eller 12 % under 2023.

För gruppen animalier som helhet har varken priser eller volymer och därmed produktionsvärdet ändrats nämnvärt mellan 2022 och 2023. Däremot har priser och volymer ändrats för de olika undergrupperna animalier.

Produktionsvärdet för nötkreatur beräknas öka med drygt 8 % år 2023 jämfört med 2022. Priserna bedöms öka med drygt 5 %, och den slaktade kvantiteten med 2 %. Produktionsvärdet för gris förväntas inte ändras under 2023 jämfört föregående år, då priserna stigit med knappt 8 % samtidigt som produktionen sjunkit med drygt 7 %. Produktionsvärdet för fjäderfä beräknas öka med knappt 2 % som följd av att priserna steg drygt 4 % medan volymen sjönk med knappt 3 %.

Invägningen av mjölk ökade med drygt 2 % år 2023, samtidigt som mjölkproducenterna fått mindre betalt och avräkningspriset uppskattas sjunka med 8 %. Sammantaget gör det att värdet av mjölkproduktionen beräknas minska med drygt 6 % jämfört med 2022. Äggproduktionens värde förväntas minska även det, med knappt 7 %. Priserna förväntas ha stigit med drygt 7 %, men produktionsvolymen förväntas ha sjunkit med 13 % efter att producenter drabbats av salmonella och tvingats slakta ut sina besättningar.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas minska med 3,1 miljarder kronor, eller 5 %, jämfört med 2022 och uppgå till 55,1 miljarder kronor. Kostnaderna ökar för bland annat posterna utsäde och andra varor och tjänster, men de minskar för energi, gödsel och foder. Vidare uppskattas kapitalförslitningen öka med 0,8 miljarder kronor och räntekostnaderna bedöms öka med närmare 1,7 miljarder kronor eller 76 %.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas sjunka med knappt 1,6 miljarder kronor, till totalt 10,4 miljarder kronor. Det elstöd till företag som regeringen beslutade om i oktober 2022 är dock inte inräknat i detta belopp. Elstödet har istället räknats som en prissänkning på energi och har därmed minskat kostnaden för insatsvaror och tjänster.

Sammantaget görs bedömningen att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, minskar med 26 %, motsvararande 7 miljarder kronor, jämfört med 2022. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, förväntas bli 9,3 miljarder kronor. Det motsvarar en minskning med 8,6 miljarder kronor eller 48 %. Resultatet för 2023 är dock över den nivå som rådde före 2021.

Prisutvecklingen i jordbruket

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, minskade med 2 % mellan 2022 och 2023. Samtidigt minskade priserna för de produktionsmedel som jordbrukarna använder med 5 %.

För växtodlingsprodukter minskade priserna med drygt 4 % mellan år 2022 och 2023. Priserna på spannmål minskade med 17 %, priserna på matpotatis minskade med 5 %, priserna på oljeväxter med 27 % medan priserna på grönsaker däremot ökade med 14 %. Priserna för frukt och bär ökade ännu mera med 28 %.

Det sammanvägda prisindexet för animalieprodukter var oförändrat mellan åren 2022 och 2023. Produktgruppen Djur, det vill säga priserna för slaktade djur, ökade med 7 % medan produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter minskade med 7 %. I den senare gruppen minskade priserna för mjölk med drygt 8 %.

Det sammanvägda indexet för produktionsmedel minskade med 5 %. Priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel nästan halverades och minskade med 44 % sedan den höga nivån år 2022. Priset för Växtskydds- och bekämpningsmedel ökade med 10 % medan kostnaderna för Energi och drivmedel minskade med 9 % och Djurfoder minskade med 4 %.

Jordbrukarhushållens inkomster

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2022, ett år före siffrorna ovan, var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll knappt 444 000 kronor, från näringsverksamhet 101 600 kronor och från kapital 30 700 kronor. Inkomsten från näringsverksamhet speglar det goda året 2022 och ökade med 21 000 kronor eller 26 % jämfört med år 2021. För heltidsföretag där arbetstiden uppgår till minst 1 600 timmar var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll 339 300 kronor, från näringsverksamhet knappt 271 900 kronor och från kapital 59 600 kronor.

De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag och blandad produktion med nötkreatur. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar. För företag med mer än 200 hektar åkermark är inkomsten från näringsverksamhet klart högre än den för tjänst.

Minskad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2022/23 var oförändrad jämfört med närmast föregående gödselår. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 77 kilo per hektar för riket, en minskning med 1 kilo per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor minskade med 17 % och försäljningen av kalium minskade med 24 % mellan gödselåret 2022/2023 och närmast föregående år.

Den totala energianvändningen i lantbruket har ökat med 7 %, mellan 2021 och 2022. Andelen energi som kommer från biobränslen uppgick år 2022 till 40 %, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med år 2021.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2022 till 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 1,0 % från föregående år. Därav var växthusgasutsläppen från åker- och betesmark 2,6 miljoner ton en ökning med 2,0 % mellan 2021 och 2022. Under samma period minskade utsläppen av kväveoxider med 2,5 % medan ammoniak ökade med 0,2 %. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen ökade under samma period med 0,8 %. Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med 12,8 % och uppgick år 2022 till 418 tusen ton koldioxidekvivalenter. Mellan 2021 och 2022 var minskningen 14,6 %.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen hos jordbruksföretag i Sverige i juni 2023. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget i de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

¹ Antalet djur avser en ögonblicksbild av antalet levande djur första torsdagen i juni. I antalet höns och slaktkycklingar räknas till exempel inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreatur för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken för mjölkproduktion 2023 var 110 kor per företag vilket är en ökning med 4 kor per besättning sedan 2022. En av tre mjölkkor fanns år 2023 i besättningar med minst 200 mjölkkor.

Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag var 21 kor per företag. Det är en liten minskning från år 2022 då antalet var 22 kor per företag. Storleken på besättningarna är alltså mindre för dikor än för mjölkkor och en av tre dikor fanns i besättningar med färre än 25 kor.

Ungefär 421 tusen nötkreatur slaktades under 2023. Detta gav en slaktad kvantitet på 138 tusen ton nötkött vilket är något högre än år 2022. Av den slaktade kvantiteten kom 32 % från besättningar som hade mjölkkor. Under 2023 var drygt 13 % av de slaktade nötkreaturen ekologiska.

År 2023 vägde mejerierna in knappt 2,82 miljoner ton mjölk. Ungefär var fjärde liter användes till att producera konsumtionsmjölk. Av den totala invägda kvantiteten var knappt 13 % ekologisk mjölk vilket är en minskning med 4 procentenheter sedan år 2022.

Minskning av tackor, lamm och baggar

Den genomsnittliga besättningsstorleken för företag med tackor och baggar är 32 tackor och baggar per företag. Störst del av alla tackor och baggar, 57 %, fanns i besättningar som hade 50 djur eller fler. Totalt fanns det 486 tusen lamm, tackor och baggar i Sverige 2023. Det är en minskning med 5 % sedan samma tid föregående år.

Totalt slaktades 191 tusen lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till 3 700 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till ungefär 37 tusen vilket motsvarade en slaktad kvantitet om drygt 1 tusen ton. Den totala slaktade kvantiteten av får och lamm minskade med 1 % under 2023 jämfört med 2022. Under 2023 uppgick den ekologiska får- och lammslakten till 16 % av den totala slakten av får och lamm.

Störst slaktad kvantitet från gris

Ungefär 111 tusen av grisarna i juni 2023 var suggor, 339 tusen var smågrisar under 20 kilo, drygt 1 600 var galtar och 852 tusen var slaktgrisar över 20 kilo. Under 2023 slaktades totalt drygt 2 571 tusen grisar vilket gav en slaktad kvantitet på 243 tusen ton griskött vilket är en minskning med drygt 4 % jämfört med 2022.

Under året 2023 slaktades knappt 49 100 ekologiskt hållna grisar motsvarande 1,9 % av alla slaktade grisar 2023.

Drygt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med 500 avelsgrisar eller fler, också för slaktgrisar fanns sex av tio vid besättningar med 2 000 slaktgrisar eller fler. Totalt fanns det 860 företag med slaktgrisar och 15 % av dem hade minst 2 000 slaktgrisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

Under 2022 återhämtade sig branschen från fågelinfluensan 2021 men under år 2023 innebar utbrottet av salmonella återigen en utslaktning av höns vilket påverkade produktionen av ägg negativt.

Antalet höns var betydligt lägre än under år 2020 då antalet var 8,4 miljoner höns. Invägningen av ägg minskade med 15 % mellan 2022 och 2023. Ungefär 16 100 ton av de invägda äggen var ekologiska vilket motsvarar 14 % av de invägda äggen. År 2023 fanns nästan alla höns, 98 %, i de 168 besättningar som höll 5 000 hönor eller fler.

Antalet slaktkycklingar ökade med 9 % mellan åren 2022 och 2023 medan antalet höns minskade med 0,2 miljoner till 7,7 miljoner under samma period. Det är en minskning med 3 %.

Den slaktade kvantiteten kött från fjäderfä uppgick till knappt 176 000 ton under 2023. Nästan alla fjäderfän som slaktas är slaktkycklingar och den slaktade kvantiteten kött från slaktkyckling var knappt 167 000 ton. Det innebär att 95 % av fjäderfäköttet kommer från slaktkycklingar. Slakten av ekologiskt hållna kycklingar uppgick till 0,6 % av den totala kycklingslakten.

I tablå C visas slaktad kvantitet av olika djurslag samt hur stor andel av slakten som kommer från djur uppfödda med ekologiska produktionsmetoder.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre för de grödor som sås på hösten.

Förutsättningarna under höstbruket 2022 var överlag goda och stora arealer höstsåddes med vete och raps. Kraftiga väderomslag under vintermånaderna ledde till att en del av höstsådden utvintrade och inte överlevde vintern. År 2023 fick de vårsådda grödorna en dålig start i stora delar av landet eftersom vårbruket kom igång sent. Därefter följde försommartorka följt av mer omväxlande väder i stora delar av landet. I sydöstra och nordvästra delen av landet kvarstod dock det torra vädret. Under sensommaren var vädret mycket ostadigt och stora mängder regn föll i framför allt Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, södra Västra Götalands län och södra Gävleborgs län.

För de flesta grödorna blev skörden betydligt lägre år 2023 jämfört med år 2022.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

¹ Hektarskörd (kg/ha) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

² Arealerna i tablån avser odlade arealer för respektive gröda. Den bärgade arealen kan vara något mindre.

Spannmål

Spannmål dominerar odlingen av åkermarken i slättbygderna. Totalt odlades 1 006 tusen hektar med spannmålsgrödor under 2023 vilket innebär att 40 % av åkermarken i Sverige odlades med spannmål. Ungefär 11 % av spannmålsarealen var ekologisk. Arealen för ekologisk odling av spannmål har minskat med 10 % sedan 2020. Det finns mest arealer med ekologisk spannmålsodling i Östergötlands län och i Västra Götalands län, medan andelen ekologisk spannmål var högst i Jämtlands län där en hektar av tre odlades ekologiskt.

Det ogynnsamma vädret medförde att skörden av spannmålsgrödor endast blev 4,3 miljoner ton år 2023. Det är 1,5 miljoner ton eller 26 % mindre än under år 2022. Det var framförallt de vårsådda grödorna som havre och vårkorn där hektarskördarna blev ungefär 40 % lägre än under år 2022. Totalskörden av:

• höstvete blev 2 636 tusen ton, 13 % mindre än år 2022
• vårkorn blev 757 tusen ton, 45 % mindre än år 2022
• havre blev 411 tusen ton, 44 % mindre än år 2022.

Den vanligaste spannmålsgrödan är vete och 60 % av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete år 2023. Efter vete är vårkorn den vanligaste spannmålsgrödan. Vid ekologisk odling delar havre och höstvete förstaplatsen med ungefär 32 500 hektar vardera. Skörden av ekologiskt höstvete blev däremot ungefär dubbelt så stor som den för havre.

Av den totala skörden spannmålsgrödor skördades 283 900 ton som ekologiskt spannmål vilket är en minskning med en tredjedel sedan år 2022. Alla spannmålsgrödorna såväl de som odlades ekologiskt som konventionellt gav lägre avkastning per hektar år 2023 jämfört med 2022.

Vall och grönfoder

Vall och grönfoder dominerar odlingen i Sveriges skogs- och mellanbygder. Det mesta av slåtter- och betesvallen som odlas i Sverige används till djurfoder. En liten del av vallarealen tröskas och år 2023 brukades drygt 19 500 hektar till vallfröodling att jämföra med den dryga miljonen hektar som används till foder. Totalt odlas slåttervall på 41 % av Sveriges åkermark. Av vallen odlades 227 tusen hektar ekologiskt vilket motsvarar 22 % av arealen för slåtter- och betesvall. Totalt skördades 3,9 miljoner ton från slåttervall och 18 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Majs och till exempel andra spannmålsgrödor ensileras också och används som foder på samma sätt som skörden från slåttervallen. År 2023 skördades 592 tusen ton sådant grönfoder, vilket motsvarar ungefär 15 % av skörden från slåttervallen.

Oljeväxter, potatis och sockerbetor

Raps och rybs är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Knappt 122 700 hektar såddes med raps och rybs 2023. Av oljeväxterna är höstraps som sås på hösten vanligast. Under 2023 var höstrapsarealen 108 600 hektar. Totalt skördades 277 300 ton höstraps år 2023. Det är 110 300 ton mindre än under år 2022. Totalskörden av ekologiskt odlad höstraps uppgick till 11 200 ton, motsvarande 4 % av den totala skörden av höstraps.

Oljelin är en liten gröda som odlas på 3 600 hektar. Skörden av oljelin blev 4 000 ton.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2023 användes drygt 28 800 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor uppgick till 1,7 miljoner ton, en minskning med 7 % jämfört med år 2022.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse till exempel för potatismjöl eller till pappersindustrin. Det vanligaste är att odla matpotatis och knappt 40 % av matpotatisen odlas i Skåne. Ungefär 9 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2023. Det skördades totalt 459 tusen ton matpotatis och 351 000 ton stärkelsepotatis under 2023. Totalskörden av matpotatis minskade med 8 % år 2023 jämfört med 2022 men var ungefär lika stor som år 2021. För stärkelsepotatis har däremot totalskörden minskat med 7 % sedan 2022. Totalt odlades det potatis på 22 500 hektar år 2022, varav matpotatis odlades på 14 500 hektar.

Ärter och bönor

Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2023 såddes 48 500 hektar med olika baljväxter som kok- och foderärter, vicker och åkerbönor. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på knappt 6 600 hektar. I skördestatistiken redovisas skörden av ärtor vilken består av kok- och foderärter och den totala skörden uppgick till 54 900 ton, vilket är en minskning jämfört med år 2022.

Skörden av åkerbönor blev 48 300 ton, också det en rejäl minskning med 39 % jämfört med år 2022. Under 2023 skördades 6 400 ton ärtor som var odlade med ekologiska brukningsmetoder. Det innebär att 12 % av ärtskörden var ekologisk. För åkerbönor var motsvarande siffror 21 300 ton i sammanlagd ekologisk skörd vilket motsvarar 44 % av den totala skörden av åkerbönor.

Andra grödor och träda

Knappt 154 900 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Ungefär 115 800 hektar, motsvarande 5 %, av den totala åkerarealen låg i träda. Areal i träda har minskat sedan år 2022 vilket främst beror på att det under år 2023 var tillåtet att skörda på den areal som i stödsammanhang räknas som träda. Denna areal har vi i statistiken istället redovisat tillsammans med de andra grödorna. Knappt 13 600 hektar används för trädgårdsväxter och 6 900 hektar för energiskog.

Trädgårdsodling

Under 2023 nyttjade trädgårdsodlingen 13 506 hektar på friland och 281 hektar växthusyta. På de ytorna producerade 1 584 företag trädgårdsprodukter till ett värde av knappt 9 miljarder kronor. Det innebär att 2,8 % av de svenska jordbruksföretagen nyttjade 0,5 % av åkermarken för att producera 12,6 % av jordbrukets totala produktionsvärde under 2023.

Odlingen av de enskilda köksväxterna kan grovt räknat delas in i fyra kategorier baserade på skördad areal:

• sallat, morot och matlök har en skördad areal på minst 1 400 hektar vardera
• rödbeta och andra betor, broccoli, vitkål, blomkål, pumpa och palsternacka skördas på mellan 200 och 500 hektar vardera
• grönkål, sparris, dill, gurka, spetskål, kålrot, majs, jordärtskocka och purjolök skördas på 100 till 200 hektar vardera.
• rotselleri, selleri, squash (zucchini), bönor och ärter, persilja, rödkål, spenat (utom småblad), brysselkål, svartkål, savoykål, rabarber, fänkål, vitlök och ytterligare några grödor som har en skördad areal mindre än 70 hektar vardera.

Sett till växthusyta var gurka den största grödan 2023. Tillsammans tog odlingen av gurka och tomat drygt 80 % av växthusytan för köksväxter i anspråk. Om man istället ser till skördad yta så var odlingen av kryddväxter istället klart störst, medan odlingen av sallat då var i samma storleksordning som tomat. Detta eftersom kryddväxter och sallat ofta odlas i rörliga system som gör den effektiva odlingsytan många gånger större än växthusytan.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2022 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat sedan 2010. Konsumtionen av kött minskat med 6 kilo eller 7 % i genomsnitt per person och konsumtionen av köksväxter har ökat med drygt 3 kilo eller drygt 5 % under perioden.

Konsumtionen av mjöl och gryn per person har minskat med 5 % mellan 2010 och 2022. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat, med 14 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med 5 % respektive 1 % per person under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilogram.

¹ Preliminära siffror för konsumtionen av kött, konsumtionsmjölk, ost och ägg har beräknats för året 2023. Konsumtionen av respektive livsmedelskategori under 2023 beräknas uppgå till 79,0 kilo kött per person, 61,4 liter mjölk per person, 19,2 kilo ost per person samt 12,5 kilo ägg per person.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker inom handeln i Sverige uppgick under 2022 till 307 miljarder kronor. Det är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2021 vilket motsvarar en uppgång med 8 %.

Mellan åren 2021 och 2022 steg konsumentprisindex för livsmedel och alkoholfria drycker i genomsnitt med 11 %. En ökning som fortsatt under år 2023.

Svensk export och import av livsmedel och jordbruksprodukter

Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2023 till drygt 143 miljarder kronor. Jämfört med 2022 är det en värdeökning med i det närmaste 14 miljarder kronor eller närmare 11 procent. Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel, uttryckt i volym, minskade tydligt jämfört med 2022. Under 2023 uppgick exporten till 4,2 miljoner ton, vilket är en minskning med drygt 12 procent jämfört med 2022.

Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2023 till drygt 228 miljarder kronor. Jämfört med 2022 är det en värdeökning med 19 miljarder kronor eller strax över 9 procent. Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel, uttryckt i volym, minskade något jämfört med 2022. Under 2023 uppgick importen till drygt 7,2 miljoner ton, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 2022.

Fisk, kräft- och blötdjur är den varukategori som stod för den enskilt största andelen av både exportvärdet och importvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel med 62 miljarder respektive 70 miljarder kronor. Detta beror sannolikt på att norsk fisk transporteras genom Sverige till andra EU-länder.

Svensk marknadsandel

Den svenska marknadsandelen ibland kallad självförsörjningsgrad beräknas genom att den svenska produktionen delas med den svenska konsumtionen. Den visar att den svenska marknadsandelen för nötkött är 58 %, griskött 82 % fårkött 28 %, matfågel 71 % och ägg 95 %. För mejerivaror skiljer sig de olika andelarna åt. För konsumtionsmjölk är den ungefär 100 % medan den för grädde är 86 %, smör 73 % och ost 39 %. Den svenska marknadsandelen för spannmål är över 100 % och för morötter strax under 100 %. Andelen för socker varierar men rör sig också den omkring 100 %.