Jordbruksstatistisk sammanställning 2025

Företag, företagare och areal

År 2024 fanns det 55 400 jordbruksföretag i Sverige. Tillsammans brukade de nästan 2,53 miljoner hektar åkermark och drygt 0,45 miljoner hektar betesmark. Tillsammans utgör åker- och betesmarken, alltså den totala jordbruksmarken, drygt 7 % av Sveriges landyta. Vid den senaste mätningen 2023 var nästan hälften av åkermarken, 45 % arrenderad.

Av den totala jordbruksmarken användes cirka 496 000 hektar, motsvarande knappt 17 %, till ekologisk produktion.

I genomsnitt 48 hektar åkermark per företag

I genomsnitt brukade ett jordbruksföretag med åkermark 48 hektar år 2024. Många företag är dock små: hela 34 800 företag brukade 20 hektar eller mindre, men dessa stod bara för 10 % av den totala åkermarken. Av dessa 34 800 företag hade 2 800 företag ingen åkermark alls. Samtidigt brukade de 6 700 största företagen, de med mer än 100 hektar, hela 64 % av all åkermark.

¹ I gruppen ”0 ‑ 2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark till exempel trädgårdsföretag. Av de 4 228 företag som ingår i denna grupp 2024 är det 33 %, 1 143 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag enligt Lantbruksregistret, LBR.

Minskad ekologisk jordbruksareal

I den totala ekologiska arealen ingår både mark som är omställd och som är under omställning till ekologisk produktion. Den totala ekologiska arealen ökade mellan åren 2012 till 2019, men har därefter minskat. Arealen minskade med 54 500 hektar eller 10 % år 2024 jämfört med år 2023. Andelen ekologiskt brukad jordbruksmark av den totala jordbruksmarken minskade från drygt 18 % år 2023 till knappt 17 % år 2024. Totalt fanns det knappt 4 000 företag med mark som var omställd eller under omställning till ekologisk produktion 2024. Den totala ekologiska arealen fördelade sig på 373 700 hektar åkermark och 122 000 hektar betesmark.

158 000 sysselsatta inom jordbruket

År 2023 arbetade 158 300 personer åtminstone 100 timmar i jordbruket under år 2023. Det är en minskning med 8 100 personer sedan år 2020. Av de sysselsatta i jordbruket var drygt 90 000 män och 68 000 kvinnor. Drygt två av fem sysselsatta i jordbruket var alltså kvinnor år 2023.

Om arbetstimmarna räknas om till årsarbetstider blev antalet årsarbetstider eller årsverken 53 100 år 2023. Det är en minskning med 1 800 årsverken sedan år 2020.

Alla jordbruksföretag har en person som leder driften av företaget, antingen företagaren själv eller en anställd person. År 2023 var 46 600 män och 9 500 kvinnor driftsledare. Därmed hade 83 % av jordbruksföretagen en driftledare som var man. Andelen manliga driftledare har sedan 2013 minskat med drygt 1 procentenhet.

Många jordbruksföretagare över 65

Knappt 40 % av alla jordbruksföretagare som var enskilda företagare var 65 år eller äldre år 2024. För drygt tio år sedan år 2013 var den andelen knappt 31 %. Företagarna blir alltså äldre. År 2024 var andelen företagare som var 65 år eller äldre högre för män (41 %) jämfört med kvinnor (32 %).

Ekonomin i jordbruksföretagen

De senaste åren har varit minst sagt varierande för jordbrukets ekonomi. Åren 2021 och 2022 präglades av stora prisökningar för både de insatsvaror som jordbruket använder och jordbrukets produkter. Detta var främst effekter av pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ledde både till stigande kostnader och ett ökat produktionsvärde. Sammantaget ledde det till en ökad företagsinkomst båda åren. År 2022 bidrog även ett av regeringen beslutat krisstöd till att förbättra resultatet.

Under 2023 sjönk avräkningspriserna för till exempel spannmål, oljeväxter och mjölk. Samtidigt var spannmålsskörden ovanligt låg. Detta kompenserades i viss mån av lägre priser på insatsvaror men ökade räntekostnader påverkade resultatet negativt i större omfattning än tidigare år. Under 2023 halverades företagsinkomsten jämfört med 2022. De preliminära beräkningarna av jordbrukets ekonomiska resultat för 2024 gjordes i februari och visar på ett högre resultat än under 2023.

Jordbrukets ekonomi år 2024

I de preliminära beräkningarna bedöms jordbrukssektorns totala produktionsvärde 2024 uppgå till 85,9 miljarder kronor, en ökning med 4,7 miljarder kronor eller 6 % jämfört med 2023. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms öka med 2,8 miljarder kronor eller knappt 8 % och värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 1,7 miljarder kronor eller drygt 4 % jämfört med 2023. Utöver detta har övriga intäkter ökat med knappt 0,3 miljarder kronor.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas sjunka med 0,9 miljarder kronor, eller knappt 2 % jämfört med 2023, och uppgå till 55,8 miljarder kronor. Kostnaderna ökar för bland annat posterna Utsäde och Andra varor och tjänster, där den senare utgörs av till exempel redovisningstjänster, förbrukningsmaterial och semineringsutgifter. Men kostnaderna minskar för energi, gödsel och foder. Vidare uppskattas kapitalförslitningen öka med 0,3 miljarder kronor, eller 3 %. Även löneutbetalningar bedöms öka, med närmare 0,2 miljarder kronor eller 5 %. Räntekostnaderna bedöms inte hinna börja minska under 2024, trots att styrräntan sjunkit.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, förväntas minska med knappt 2 % och uppgå till 10,1 miljarder kronor.

Sammantaget beräknas faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, öka med 25 %, motsvararande 5,1 miljarder kronor jämfört med 2023. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, förväntas bli 13,7 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning på 4,8 miljarder kronor eller 54 %.

Prisutvecklingen i jordbruket

Avräkningsprisindex, det vill säga den sammanvägda prisutvecklingen för alla varor som jordbrukarna producerar, ökade med 2 % mellan 2023 och 2024. Samtidigt minskade priserna för de produktionsmedel som jordbrukarna använder med 2 %.

Det sammanvägda prisindexet för växtodlingsprodukter var oförändrat mellan åren 2023 och 2024. Priserna på spannmål minskade med 21 % och priserna för oljeväxter med 1 %. Priserna på potatis ökade däremot med 42 %. Övriga grupper där priserna till jordbrukarna ökade var blommor och plantskoleväxter med 8 %, grönsaker med 10 % samt frukt och bär där priserna ökade med 28 %.

Det sammanvägda prisindexet för animalieprodukter ökade med 5 % mellan åren 2023 och 2024. Produktgruppen Djur, det vill säga priserna för slaktade djur, ökade med 2 % medan produktgruppen Mjölk, ägg och andra animaliska produkter ökade med 7 %. I den senare gruppen ökade priserna för mjölk med drygt 8 %.

Det sammanvägda indexet för produktionsmedel minskade med 2 %. Priserna för energi- och drivmedel minskade med 19 %. och priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel minskade med 15 %. Kostnaderna för djurfoder var oförändrade, medan kostnader för maskiner och underhåll ökade med mellan 2 % och 5 %.

Jordbrukarhushållens inkomster

Många jordbruk är små och många jordbrukarhushåll kombinerar inkomsterna från näringsverksamhet med inkomster från tjänst. År 2023 var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll knappt 475 800 kronor, från näringsverksamhet 77 600 kronor och från kapital 26 400 kronor. Efter det ekonomiskt sett gynnsamma året 2022 med sina rekordskördar minskade näringsinkomsterna år 2023 med 24 100 kronor till den nivå som gällde åren dessförinnan. För heltidsföretag, där arbetstiden uppgår till minst 1 600 timmar var den taxerade medelinkomsten från tjänst per hushåll 365 800 kronor, från näringsverksamhet 217 400 kronor och från kapital 43 300 kronor. För heltidsjordbruken minskade inkomsterna från näringsverksamhet med 54 600 kronor mellan åren 2022 och 2023.

De driftsinriktningar där merparten av hushållens inkomster kom från näringsverksamhet var specialiserade mjölkföretag och blandad produktion med nötkreatur. Andelen av hushållets inkomst från näringsverksamhet av hushållets totala inkomst ökar när jordbruksföretagets åkermarksareal ökar.

Jordbrukets produktion

Under avsnittet jordbrukets produktion redovisas djur, arealer och skördar samt en de uppgifter om produktionsmedel i jordbruket.

Animalier och ekologisk produktion

Vi räknar antalet djur i juni varje år. I tablå B visas totalt antal djur av de fyra vanligaste djurslagen vid jordbruksföretag i Sverige i juni 2024. I tabellen visas också antal företag med respektive djurslag. Nötkreatur är det vanligaste djurslaget för de jordbruksföretag som håller lantbruksdjur.

¹ Antalet djur avser en ögonblicksbild av antalet levande djur första torsdagen i juni. I antalet höns och slaktkycklingar räknas till exempel inte de platser in som vid tillfället står tomma på grund av till exempel städning av stallar. Antalet platser med djurslaget är således högre än de redovisade siffrorna i tablån.

Nötkreatur för produktion av mjölk och kött

Den genomsnittliga besättningsstorleken för mjölkproduktion 2024 var 113 kor per företag vilket är en ökning med 3 kor per besättning sedan 2023. Nästan fyra mjölkkor av tio fanns år 2024 i besättningar med minst 200 mjölkkor.

Kor som används till uppfödning av kalvar kallas dikor och den genomsnittliga besättningsstorleken för dikoföretag var oförändrad mellan åren 2023 och 2024, 21 kor per företag. Storleken på besättningarna är alltså mindre för dikor än för mjölkkor och en av tre dikor fanns i besättningar med färre än 25 kor.

Ungefär 425 000 nötkreatur slaktades under 2024. Detta gav en slaktad kvantitet på 139 500 ton nötkött vilket är något högre än år 2023. Av den slaktade kvantiteten kom 33 % från besättningar som hade mjölkkor.

År 2024 vägde mejerierna in knappt 2,80 miljoner ton mjölk. Ungefär var fjärde liter användes till att producera konsumtionsmjölk. Av den totala invägda kvantiteten var 0,3 miljoner ton eller 11 % ekologisk mjölk vilket är en minskning med 2 procentenheter sedan år 2023.

Minskning av tackor, lamm och baggar

Den genomsnittliga besättningsstorleken för företag med tackor och baggar är 31 tackor och baggar per företag. Flest tackor och baggar, 56 %, fanns i besättningar som hade 50 djur eller fler. Totalt fanns det 454 500 lamm, tackor och baggar i Sverige 2024. Det är en minskning med 6 % sedan samma tid föregående år.

Totalt slaktades 168 000 lamm under året och slaktad kvantitet uppgick till 3 200 ton. Antalet tackor och baggar som slaktades uppgick till 33 400 vilket motsvarade en slaktad kvantitet om 950 ton. Den totala slaktade kvantiteten av får och lamm minskade med 12 % under 2024 jämfört med 2023.

Störst slaktad kvantitet från gris

Det totala antalet grisar i juni 2024 bestod av ungefär 116 100 suggor, 359 000 smågrisar under 20 kilo, knappt 1 600 galtar och 861 000 slaktgrisar över 20 kilo. Under 2024 slaktades 2 579 000 grisar vilket gav en slaktad kvantitet på 245 700 ton griskött. Det är en ökning med knappt 1 % jämfört med 2023.

Drygt sex av tio suggor och galtar fanns i besättningar med 500 avelsgrisar eller fler och sex av tio slaktgrisar fanns i besättningar med 2 000 slaktgrisar eller fler. Totalt fanns det 889 företag med slaktgrisar och 15 % av dem hade minst 2 000 slaktgrisar.

De flesta fjäderfä finns i stora besättningar

Produktionen av kött och ägg har varierat under de senaste åren, främst på grund av olika sjukdomsutbrott. Salmonellautbrottet 2023 fortsatte att påverka äggproduktionen även under 2024, och ett mindre utbrott av Newcastlesjuka bland värphöns bidrog till ytterligare nedgång.

År 2024 fanns det 8,0 miljoner höns i Sverige – färre än 2020 då antalet var 8,4 miljoner, men ändå 0,3 miljoner fler än föregående år. Trots ökningen i antal höns minskade invägningen av ägg med 4 % mellan 2023 och 2024. Av de invägda äggen var cirka 14 000 ton ekologiska, vilket motsvarar 13 %. Nästan alla höns, hela 98 %, hölls i de 168 besättningar som hade 5 000 hönor eller fler.

Den slaktade kvantiteten kött från fjäderfä uppgick till drygt 182 000 ton under 2024. Nästan alla fjäderfän som slaktas är slaktkycklingar och den slaktade kvantiteten kött från slaktkyckling var knappt 174 000 ton.

I tablå C visas slaktad kvantitet av olika djurslag samt hur stor andel av slakten som kommer från djur uppfödda med ekologiska produktionsmetoder.

Vegetabilier och ekologisk produktion

Somliga spannmålsväxter, till exempel vete och korn, kan sås antingen på hösten eller på våren. Den genomsnittliga skörden per hektar är högre för de grödor som sås på hösten.

Vädret under sensommaren och hösten 2023 var mycket ostadigt med stora nederbördsmängder. Förutsättningarna för höstbruket försvårades och etableringen av höstsådda grödor antingen försenades eller uteblev helt i större omfattning än vanligt. Etableringen av höstoljeväxter uteblev helt i betydande omfattning i Svealand. Under vintermånaderna var det vanligt med höga vattenstånd och vattenmättade fält. Detta i kombination med en utdragen vårvinter med lokalt sent snöfall och mer nederbörd än normalt försenade vårbruket i framför allt Svealand och Götaland. I Norrland orsakade den långa kalla våren att tillväxten av slåttervall hämmades och växtsäsongen förkortades.

Merparten av maj månad dominerades sedan av försommartorka. Efter ett generellt svalare väder i juni blev sommarvädret mer omväxlande efter midsommar. Många potatisodlare har rapporterat skördenedsättningar på grund av för mycket nederbörd, ruttnade knölar eller en kombination av båda. Även rapporter om problem med bladmögel förekom under 2024. Några potatisodlare belyste problem med viltskador, särskilt från vildsvin. Sensommaren och den tidiga hösten blev varmare och torrare än normalt vilket gav goda tröskningsförhållanden av spannmål, trindsäd och oljeväxter.

Areal och skördar

I tablå D visas odlad areal av olika grödor tillsammans med hektarskördar och totalskördar totalt för all odling och för ekologisk odling.

¹ Hektarskörd (kg/hektar) och totalskörd avser endast slåttervall. Avkastningen från betesvall ingår inte.

² Arealerna i tablån avser odlade arealer för respektive gröda. Den bärgade arealen kan vara något mindre.

Spannmål

Spannmål dominerar odlingen av åkermarken i slättbygderna. Totalt odlades 997 000 hektar med spannmålsgrödor under 2024 vilket innebar att 39 % av åkermarken i Sverige odlades med spannmål. Ungefär 9 % av spannmålsarealen var ekologisk. Arealen för ekologisk odling av spannmål har minskat med 27 % sedan 2020. Det finns störst arealer med ekologisk spannmålsodling i Östergötlands län och i Västra Götalands län, medan andelen ekologisk spannmål var högst i Jämtlands län där en hektar av tre odlades ekologiskt.

Den vanligaste spannmålsgrödan är höstvete och litet mer än hälften, 53 %, av den totala spannmålsskörden utgjordes av höstvete år 2024. Därefter följer grödorna vårkorn och havre. Skörden av spannmålsgrödor blev högre än det vädermässigt ogynnsamma år 2023 och uppgick till 5,1 miljoner ton år 2024. Det är 0,8 miljoner ton eller 19 % mer än under år 2023. Totalskörden av:

• höstvete blev 2,71 miljoner ton, 3 % mer än år 2023
• vårkorn blev 1,12 miljoner ton, 52 % mer än år 2023
• havre blev 0,62 miljoner ton, 51 % mer än år 2023.

År 2024 uppgick den ekologiskt odlade spannmålsarealen till 89 700 hektar, vilket är en minskning med 18 % jämfört med 2023. Havre var den mest odlade ekologiska spannmålsgrödan med 28 200 hektar, följt av höstvete med 22 300 hektar.

Den totala skörden av ekologisk spannmål blev 252 000 ton, vilket är en minskning med 11 % jämfört med föregående år. Höstvete stod för den största delen av skörden med 78 600 ton, medan havre bidrog med 66 700 ton. Av den totala spannmålsskörden var 5 % ekologiskt odlad.

Vall och grönfoder

Vall och grönfoder dominerar odlingen i Sveriges skogs- och mellanbygder. Det mesta av slåtter- och betesvallen som odlas i Sverige används till djurfoder. En liten del av vallarealen tröskas och år 2024 användes drygt 17 100 hektar till vallfröodling att jämföra med den dryga miljonen hektar som används till foder. Totalt odlas slåttervall på 42 % av Sveriges åkermark. Av vallen odlades 216 800 hektar ekologiskt vilket motsvarar 21 % av arealen för slåtter- och betesvall. Totalt skördades 4,7 miljoner ton från slåttervall och 0,8 miljoner ton eller 17 % av den totala skörden kom från ekologiskt odlad slåttervall.

Majs och till exempel andra spannmålsgrödor ensileras också och används som foder på samma sätt som skörden från slåttervallen. År 2024 skördades 0,6 miljoner ton sådant grönfoder, vilket motsvarar ungefär 12 % av skörden från slåttervallen.

Oljeväxter, potatis och sockerbetor

Raps och rybs är exempel på oljeväxter och odlas främst i slättlandskapen. Knappt 94 700 hektar såddes med raps och rybs 2024. Av oljeväxterna är höstraps som sås på hösten vanligast. Under 2024 var höstrapsarealen 75 200 hektar. Totalt skördades 239 300 ton höstraps år 2024. Det är 38 000 ton mindre än under år 2023. Totalskörden av ekologiskt odlad höstraps minskade och uppgick till 3 600 ton. Det är bara en tredjedel av skörden år 2023 då den var 11 200 ton.

Oljelin är en liten gröda som odlades på 2 200 hektar 2024. Skörden av oljelin blev 4 000 ton.

Sockerbetor odlas nästan bara i Skåne län. År 2024 användes knappt 28 500 hektar till odling av sockerbetor. Den totala skörden av sockerbetor uppgick till 2,1 miljoner ton, en ökning med 22 % jämfört med år 2023.

Potatis odlas antingen som matpotatis eller som så kallad stärkelsepotatis som används för att utvinna stärkelse till exempel för potatismjöl eller till pappersindustrin. Odling av matpotatis är mest vanlig med 14 500 hektar att jämföra med 9 100 hektar för stärkelsepotatis. Knappt 40 % av matpotatisen odlas i Skåne. Ungefär 8 % av matpotatisarealen i landet odlades ekologiskt under 2024. Det skördades totalt 476 500 ton matpotatis och 404 000 ton stärkelsepotatis under 2024. Totalskörden av matpotatis ökade med 4 % och stärkelsepotatisen med 15 % år 2024 jämfört med 2023. Totalt odlades det potatis på 23 600 hektar år 2024. Den ekologiska skörden av matpotatis blev 26 600 ton motsvarande 6 % av den totala skörden av matpotatis.

Ärter och bönor

Baljväxter odlas vanligen för foderproduktion. År 2024 såddes 42 500 hektar med olika baljväxter som kok- och foderärter, vicker och åkerbönor. Konservärter och bruna bönor som används till livsmedel odlades på drygt 6 600 hektar. I skördestatistiken redovisas skörden av ärtor vilken består av kok- och foderärter och den totala skörden uppgick till 74 000 ton, vilket är en rejäl ökning med 35 % jämfört med år 2023.

Skörden av åkerbönor blev 51 700 ton, också det en ökning med 7 % jämfört med år 2023. Under 2024 skördades 6 500 ton ärtor som var odlade med ekologiska brukningsmetoder. Det innebär att knappt 9 % av ärtskörden var ekologisk. För åkerbönor var motsvarande siffror 22 400 ton i sammanlagd ekologisk skörd vilket motsvarar totala skörden av åkerbönor.

Andra grödor och träda

Knappt 181 800 hektar av den brukade åkermarken används till annat än att odla jordbruksväxter. Ungefär 141 900 hektar, motsvarande 6 %, av den totala åkerarealen låg i träda. Areal i träda har ökat sedan år 2023 vilket främst beror på att det under år 2023 var tillåtet att skörda på den areal som i stödsammanhang räknas som träda medan så inte var fallet under år 2024. Knappt 14 000 hektar används för trädgårdsväxter och 6 700 hektar för energiskog.

Trädgårdsodling

Odlingen av ätliga trädgårdsväxter 2024 karaktäriserades av stora skillnader jämfört med föregående år. För 9 av de 16 undersökta grödorna skiljde den odlade ytan sig med minst 10 % och för 10 av grödorna skiljde sig produktionen med 10 % eller mer.

Både växthusytorna och produktionen av gurka, kruksallat och kryddväxter minskade märkbart mellan 2023 och 2024. Även för tomat minskade produktionen, trots en ökad växthusyta. Vissa av skillnaderna var att betrakta som normala årliga fluktuationer, men växthusytan för gurka samt produktionen av såväl kruksallat, kryddväxter och tomat var de lägsta på många år.

Bland frilandsgrödorna var förändringarna generellt sett mer positiva, även om bilden var blandad. Arealerna för rödbeta, isbergssallat, matlök och gurka ökade med 11–20 % mellan 2023 och 2024, medan arealerna för broccoli, blomkål och sparris istället minskade i samma storlekordning.

Flera av de produktionsmässigt största frilandsgrödorna visade på ovanligt stora skördar under 2024. För matlök och kategorin annan sallat var skördarna med god marginal rekordstora, samtidigt som skördarna för morot och vitkål var bland de största någonsin. Även för äpple var skörden historiskt sett stor, även om den var något lägre än de tre föregående rekordåren. För blomkål och jordgubbar var skördarna däremot de lägsta på mer än ett decennium.

Frilandsproduktionen av isbergssallat, vitkål, gurka, morot, rödbeta, matlök och kategorin annan sallat var mellan 10 och 29 % högre under 2024 jämfört med 2023, medan produktionen av blomkål och jordgubbar minskade med 18 respektive 12 %.

Minskad användning av kvävegödsel

Försäljningen av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2023/2024 ökade med 900 ton jämfört med gödselåret 2022/2023. Försäljningen redovisad per hektar utnyttjad åkermark uppgick till 78 kilo per hektar för riket, en ökning med 1 kilo per hektar jämfört med föregående år. Försäljningen av fosfor ökade från 11 700 ton år 2022/2023 till 15 300 ton år 2023/24. Försäljningen av kalium ökade från 21 100 ton till 26 800 ton.

Den totala energianvändningen i lantbruket har ökat med 7 %, mellan 2021 och 2022. Andelen energi som kommer från biobränslen uppgick år 2022 till 40 %, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med år 2021.

Utsläpp från jordbrukssektorn

Det totala utsläppet av växthusgaser ifrån jordbrukssektorn uppgick 2023 till 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 1 % jämfört med år 2022. Därav var växthusgasutsläppen från åker- och betesmark 2,4 miljoner ton, en minskning med 4 % mellan 2022 och 2023. Under samma period var utsläppen från kväveoxider och flyktiga organiska ämnen oförändrade medan ammoniak ökade med 1 %.

Utsläppen av växthusgaser som kommer från jordbrukets arbetsmaskiner har under en femårsperiod minskat med 12 % och uppgick år 2023 till 413 000 ton koldioxidekvivalenter. Mellan 2022 och 2023 ökade dock utsläppen med 3 %.

Konsumtion av livsmedel och jordbruksprodukter

Enligt de preliminära siffrorna för totalkonsumtionen 2023 har konsumtionen av kött minskat och konsumtionen av köksväxter ökat sedan 2010. Konsumtionen av kött minskat med 7,6 kilo eller 9 % i genomsnitt per person och konsumtionen av köksväxter har ökat med 2,5 kilo eller 4 % under perioden.

Konsumtionen av mjöl och gryn per person har minskat med 8 % mellan 2010 och 2023. Under samma period har även konsumtionen av socker och sirap minskat, med 9 %. Konsumtionen av ägg och ost har däremot ökat med 1 % respektive 2 % per person under samma period.

I tablå E visas konsumtion av olika varor per person och år angett i liter eller kilogram.

¹ Preliminära siffror för konsumtionen av kött, konsumtionsmjölk, ost och ägg har beräknats för året 2024. Konsumtionen av respektive livsmedelskategori under 2024 beräknas uppgå till 80,4 kilo kött per person, 60,4 liter mjölk per person, 21,1 kilo ost per person samt 14,0 kilo ägg per person.

Handel med livsmedel och jordbruksprodukter

Den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker inom handeln i Sverige uppgick under 2023 till 334 miljarder kronor. Det är en ökning med 27 miljarder kronor jämfört med 2022 vilket motsvarar en uppgång med 9 %.

Mellan åren 2023 och 2024 steg konsumentprisindex för livsmedel och alkoholfria drycker i genomsnitt med 14 %. En ökning som fortsatt under år 2025.

Svensk export och import av livsmedel och jordbruksprodukter

Värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel var under år 2024 knappt 140,4 miljarder kr. Jämfört med 2023 är det en värdeminskning med 3 miljarder kronor eller 2 %. Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel, uttryckt i volym, minskade jämfört med 2023. Exporten av spannmål stod för den största minskningen med 39 %.

Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel var 228,7 miljarder kronor vilket är samma nivå som under år 2023. I volymer ökade importen av socker, djurfoder och drycker men den minskade för oljeväxtfrön och nötter samt fisk, kräft- och blötdjur.

Fisk, kräft- och blötdjur är den varukategori som stod för den enskilt största andelen av både exportvärdet och importvärdet för jordbruksprodukter och livsmedel med 57 miljarder respektive 66 miljarder kronor. Detta beror sannolikt på att norsk fisk transporteras genom Sverige till andra EU-länder.

Svensk försörjningsgrad

Den svenska försörjningsgraden tidigare benämnd marknadsandel beräknas genom att den svenska produktionen delas med den svenska konsumtionen. Den visar att försörjningsgraden för nötkött var 57 %, griskött 81 %, fårkött 25 %, matfågel 72 % och ägg 87 %. För konsumtionsmjölk är den ungefär 100 % medan den för grädde är 84 %, smör 68 % och ost 37 %. Den svenska marknadsandelen för spannmål är över 100 % och för morötter strax under 100 %. Andelen för socker varierar men rör sig också den omkring 100 %.