Jordbrukarhushållens inkomster 2024

1) Heltidsjordbruk har ett arbetsbehov som är minst 1 600 standardtimmar per år.

2) Småbruk har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år.

Jordbruksföretagarnas inkomster

Jordbruksföretagarnas inkomster för kvinnor respektive män, ensamstående respektive gifta/sammanboende framgår av tablå 2.

För jordbruksföretagande ensamstående kvinnor blev den samlade inkomsten 367 700 kronor i genomsnitt, vilket var 27 000 kronor mer än för gifta/sammanboende 2024. För jordbruksföretagande ensamstående män blev den samlade inkomsten 420 100 kronor, vilket var drygt 10 000 kronor mindre än för gifta/sammanboende 2024.

Till skillnad från år 2023 hade företagare med heltidsjordbruk i genomsnitt högre samlad inkomst än företagare med småbruk 2024. Detta gäller samtliga jordbruksföretagare med heltidsjordbruk, kvinnor som män, ensamstående som gifta/sammanboende.

Den högsta inkomsten i genomsnitt hade jordbruksföretagare som verkade inom driftsinriktningen mjölkkor. Detta gäller samtliga jordbruksföretagare, kvinnor som män, ensamstående som gifta/sammanboende.

1) Heltidsjordbruk har ett arbetsbehov som är minst 1 600 standardtimmar per år.

2) Småbruk har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år.

Män har betydligt större andel av inkomsterna från näringsverksamhet jämfört med kvinnor. Jordbruksföretagare som är män har i genomsnitt ungefär 30 % av inkomsterna från näringsverksamhet medan jordbruksföretagare som är kvinnor har mindre än 10 % av inkomsterna från näringsverksamhet. Det ekonomiskt goda året i jordbrukssektorn 2022 fick därför större inverkan på inkomsterna för män än för kvinnor.

I år innehåller rapporten ett nytt avsnitt om arealstorlekens effekter på inkomsternas sammansättning för jordbruksföretagare. Rapporten avslutas med två korta avsnitt som belyser ökande andel småbrukarhushåll och ökande andel kvinnliga jordbruksföretagare.

Detaljerade uppgifter om inkomster, antal hushåll och antal personer, utöver de som kommenteras i denna statistikrapport finns i avsnittet ”Tabeller”.

Syfte

Undersökningens syfte är att belysa utvecklingen och sammansättningen av inkomsterna för jordbrukarhushåll respektive jordbruksföretagare.

För jordbrukarhushåll redovisas statistik för Heltidsjordbruk, Småbruk samt Genomsnitt för alla jordbrukarhushåll och bryts ned på arealstorlekar, driftsinriktningar, åldersgrupper samt län och produktionsområden. För småbruk särredovisas emellertid inte uppgifter för olika driftsinriktningar

För jordbruksföretagare redovisas inkomststatistik för följande grupper av individer: Jordbruksföretagare som är kvinnor respektive män, ensamstående respektive gifta/sammanboende. Därutöver belyses utvecklingen för kvinnor respektive män som är gifta/sammanboende med jordbruksföretagare.

För jordbruksföretagare redovisas samma indelning som för jordbrukarhushållen med undantag för län och produktionsområden.

Undersökningen omfattar jordbruksföretagare som driver jordbruksföretag som enskild firma och företagarens hushåll. Ungefär 90 % av jordbruksföretagen är enskilda firmor.

Särskild vikt läggs vid att studera inkomsten från näringsverksamheten.

I rapporten presenteras siffror som bygger på icke avrundade uppgifter i statistikdatabasen. I tablåerna i denna rapport redovisas däremot avrundade värden.

Hushållsinkomster för jordbrukarhushållen

Det som räknas till ”Hushållsinkomster” definieras i avsnittet ”Kort om statistiken”.

I tabell 1 (se tabellavsnittet) redovisar vi hushållsinkomsterna uppdelade på inkomstslag och transfereringar för inkomståren 2022–2024.

För samtliga jordbrukarhushåll förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2023 och 2024 så här:

• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 51 300 kronor (9 %) till 634 000 kronor.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 32 300 kronor (7 %) till 491 800 kronor.

För hushåll med heltidsjordbruk, det vill säga jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats om minst 1 600 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2023 och 2024 så här:

• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 68 900 kronor (11 %) till 705 600 kronor.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 40 400 kronor (8 %) till 547 800 kronor.

För hushåll med småbruk, där arbetsbehovet är lägre än 400 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2023 och 2024 så här:

• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 47 100 kronor (8 %) till 620 300 kronor.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 30 200 kronor (7 %) till 479 700 kronor.

I figur A visas sammansättningen av hushållsinkomsterna 2024. Det framgår att inkomst av tjänst dominerar som inkomstkälla för jordbrukarhushållen.

Den inbördes fördelningen mellan de tre inkomstslagen inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital som utgör Hushållsinkomster redovisas även i Tablå 3. Den inbördes fördelningen har varit ganska oförändrad under en lång följd av år.

Av tablån framgår att hushåll med heltidsjordbruk har större andel av inkomsten från näringsverksamhet jämfört med övriga jordbrukarhushåll. Dessa jordbrukarhushåll påverkas därför i större utsträckning av ekonomiska skiftningar inom jordbrukssektorn. Det ekonomiskt goda året i jordbrukssektorn 2022 hade en större positiv påverkan på inkomsterna för hushåll med heltidsjordbruk jämfört med övriga jordbrukarhushåll.

I tablån redovisas även de positiva och negativa transfereringarnas effekt för jordbrukarhushållens hushållsinkomster. De positiva transfereringarna minskade i större utsträckning än de negativa transfereringarna mellan 2023 och 2024, varför nettoeffekten är något mer negativ 2024 jämfört med 2023. För heltidsjordbrukare var nettoeffekten av transfereringarna -22 % 2024 och -20 % 2023.

1) Heltidsjordbruk har ett arbetsbehov som är minst 1 600 standardtimmar per år.

2) Småbruk har ett arbetsbehov som är lägre än 400 standardtimmar per år.

Hushållsinkomster för jordbrukarhushåll jämfört med disponibla inkomster för svenska hushåll

Figur B visar förändringarna i Hushållsinkomsterna för såväl jordbrukarhushåll som för samtliga hushåll i Sverige sedan 2014. Det framgår att hushållsinkomsterna pendlar mest (från ett år till ett annat) för hushåll med heltidsjordbruk. Det framgår också att samtliga hushåll i Sverige har högre hushållsinkomst än hushåll med jordbruk. Man kan även se att inkomskillnaden har minskat under de senaste tio åren. För tio år sedan, 2014, hade hushåll med heltidsjordbruk en hushållsinkomst som motsvarade 63 % av den genomsnittliga disponibla inkomsten i de svenska hushållen och 2024 var siffran 89 %.

Källa: Samtliga hushåll i Sverige: Disponibel inkomst för hushåll. Medelvärde, tusen kronor efter hushållstyp, år och ålder, 18+ år. Uppdaterad 20260518, Inkomststatistik, SCB

I tabell 5 (se tabellavsnittet) finns statistik över den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för olika typer av jordbrukarhushåll för åren 2022–2024.

Regionala skillnader på länsnivå i jordbrukarhushållens hushållsinkomster efter transfereringar

I tabell 5 (se tabellavsnittet) finns länsvis statistik över den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för jordbrukarhushåll för åren 2022–2024.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för jordbrukarhushåll var år 2024 högst i Jönköpings län, 528 300 kronor, följt av Kronobergs och Kalmar län med 522 500 kronor och 518 700 kronor. Det innebär att de genomsnittliga hushållsinkomsterna efter transfereringar var 7,4 % över riksgenomsnittet på 491 800 kronor för Jönköpings län. Motsvarande siffror var 6,2 % för Kronobergs län och 5,5 % för Kalmar län. Den lägsta nivån noterades för Örebro län, 454 200 kronor, vilken var 7,6 % under riksgenomsnittet.

I kategorin Hushåll med heltidsjordbruk hade de i Jönköpings län den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar, 593 500 kronor vilket var 8,3 % över riksgenomsnittet om 547 800 kronor. Därefter följde hushållen i Kalmar och Kronobergs län, samtliga över 580 000 kr. Den lägsta nivån noterades för Södermanlands län, 464 800 kronor vilket var 15,2 % under riksgenomsnittet.

I kategorin hushåll med småbruk var de högsta hushållsinkomsterna efter transfereringar i Kronobergs län, 514 300 kronor vilket var 7,2 % över riksgenomsnittet om 479 700 kronor. Därefter följde Kalmar län och Västmanlands län med 503 500 kronor och 500 000 kronor. Den lägsta nivån noterades för Gotlands län, 436 800 kronor vilket var 8,9  % under riksgenomsnittet.

Förvärvsinkomster för jordbrukarhushållen

I tabell 2 (se tabellavsnittet) finns statistik över förvärvsinkomster.

Förvärvsinkomsten består av inkomstslagen inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.

Den genomsnittliga totala sammanräknade förvärvsinkomsten år 2024 uppgick för samtliga jordbrukarhushåll till i genomsnitt 611 800 kronor. Den var högst för hushåll med Heltidsjordbruk, 646 400 kronor och lägre för hushåll med småbruk, 611 200 kronor. Inkomst av tjänst är en stor del av förvärvsinkomster för jordbrukarhushållen. För hushåll med Heltidsjordbruk var den sammanräknade inkomsten av tjänst år 2024 i genomsnitt 59 % av förvärvsinkomsten och för Småbrukarhushåll 93 %.

Näringsinkomster för jordbrukarhushållen

För att bättre belysa det ekonomiska utfallet i näringsverksamheten ett visst år justerar vi inkomst av näringsverksamhet med skattetekniska resultatreglerande poster. Detta gör vi genom att räkna fram variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Du kan läsa mera om vilka poster som ingår i näringsinkomsterna i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Denna statistik omfattar all näringsverksamhet i jordbrukarhushållet såväl den inom som den utanför jordbruket.

Justerade inkomster av näringsverksamhet för Jordbrukarhushållen

I tabell 6 (se tabellavsnittet) redovisas statistik över samlad och justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för jordbrukarhushåll med heltidsjordbruk och småbruk.

För samtliga jordbrukarhushåll förändrades de genomsnittliga justerade inkomsterna av näringsverksamhet mellan inkomståren 2023 och 2024 så här:

• Den justerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 17 200 kronor (17 %) till 115 800 kronor.

För hushåll med heltidsjordbruk förändrades de genomsnittliga justerade inkomsterna av näringsverksamhet mellan inkomståren 2023 och 2024 så här:

• Den justerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 62 100 kronor (23 %) till 326 400 kronor.

För hushåll med småbruk förändrades de genomsnittliga justerade inkomsterna av näringsverksamhet mellan inkomståren 2023 och 2024 så här:

• Den justerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 300 kronor (10 %) till 36 100 kronor.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för jordbrukarhushåll med olika driftsinriktningar

Figur C visar hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet varierar beroende på driftsinriktning.

För samtliga jordbrukarhushåll var den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2024 högst hos företag med driftsinriktningen Mjölkkor med 547 600 kronor. För heltidsjordbruken noteras den högsta genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet också inom denna driftsinriktning, Mjölkkor, med 548 800 kronor vilket var nästan 140 000 kronor högre än 2023.

Skillnaden mellan den genomsnittliga justerade näringsinkomsten för hushåll med Heltidsjordbruk och Samtliga jordbrukarhushåll var störst inom driftsinriktningarna Andra lantbruksdjur och Jordbruksväxter.

Samlad näringsinkomst för jordbrukarhushållen

Figur D visar förändringar för samlade näringsinkomsten alltsedan år 2006. Det framgår tydligt att näringsinkomsten återgick till tidigare års nivåer efter det förhållandevis ekonomiskt goda året 2022.

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet pendlat mycket genom åren 2006–2024. För just dessa jordbrukarhushåll är justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet för jordbrukarhushållen

Ett underskott av näringsverksamhet får med några få undantag inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan ska istället tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år är det möjligt att beräkna dels hur stort överskott som kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av de här beräkningarna finns i tabell 7 (se tabellavsnittet). I tabellen finns också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga, under året, uppkomna överskott och underskott beaktats.

Underskottet blev i genomsnitt 34 500 kronor för Samtliga jordbrukarhushåll 2024. Eftersom överskotten, som kvittas mot äldre underskott, var lägre (16 300 kronor) än underskotten år 2024, blev hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 18 300 kronor lägre än den genomsnittliga sammanräknade inkomsten av näringsverksamhet.

Det totala genomsnittliga överskottet var för Samtliga jordbrukarhushåll i genomsnitt 122 100 kronor, vilket är 6 600 kronor högre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade med -3 400 kronor till 34 500 kronor. Sammantaget innebar detta att den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 10 000 kronor (13 %) till 87 600 kronor. Den genomsnittliga sammanräknade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 900 kronor (4 %) till 105 800 kronor.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond för jordbrukarhushållen

Tabell 8 (se tabellavsnittet) innehåller statistik över samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

Räntefördelning, netto var för samtliga jordbrukarhushåll i genomsnitt 19 300 kronor år 2024, vilket är 7 % högre jämfört med föregående år.

Av den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet som var 115 800 kronor är det 22 % som avser nettoförändringen av räntefördelning och som därmed beskattades som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är högre för hushåll med Småbruk, 42 %, och lägre för hushåll med Heltidsjordbruk, 17 %.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond brukar vara lägre än nettobeloppet för räntefördelning, detsamma gäller periodiseringsfonder. Undantag från detta gällde 2019 och 2022.

Under år 2024 var de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva med undantag för periodiseringsfonden. Avsättningarna var således större än återföringarna. Detta gäller Samtliga jordbrukarhushåll, även fördelat på grupperna Heltidsjordbruk och Småbruk.

Jordbruksföretagares inkomster: kvinnor och män

Inkomststatistiken gör det också möjligt att studera inkomsterna per person för hushållsmedlemmarna. Bearbetningar avseende genomsnittliga inkomster per person har gjorts för ensamstående och gifta/sammanboende företagare, samt maka/make till dessa. Samtliga bearbetningar delas upp mellan kvinnor och män. Hushållen består även av hemmavarande barn men då dessa bidrar marginellt till inkomsterna har deras inkomster inte bearbetats separat.

Det här avsnittet innehåller statistik om jordbruksföretagare, ensamstående respektive gifta/sammanboende, kvinnor respektive män.

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13 och 14 (se tabellavsnittet) redovisas inkomsten för jordbruksföretagare. Som företagare definieras den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för jordbruksföretaget. I den här statistiken finns enbart en sådan person, en företagare, per jordbruksföretag. (Statistik om företagare finns i statistikrapporten "Jordbruksföretag och företagare" (JO 0106).) Tabellerna är uppställda så att jämförelser kan göras mellan företagare som är ensamstående och de som är gifta/sammanboende, kvinnor respektive män.

Inkomster för jordbruksföretagare: kvinnor och män

I tablå 4 redovisas statistik om inkomsterna åren 2024 och 2023 jämte uppgifter om skillnad i inkomst 2024 jämfört med 2014.

Ensamstående kvinnors inkomst uppgick till 367 700 kronor 2024 vilket var 46 % högre än 2014. Inkomsten motsvarade 88 % av inkomsten för ensamstående män 2024, och var därmed 8 procentenheter lägre än 2014. Det betyder att inkomsten har halkat efter för ensamstående kvinnliga jordbruksföretagare.

Inkomsten för kvinnor som är gifta/sammanboende uppgick till 340 700 kronor 2024 vilket var 51 % högre än 2014. Inkomsten motsvarade i genomsnitt 81 % av inkomsten för gifta/sammanboende män och var därmed 2 procentenheter högre än 2014. Det betyder att skillanden är mindre mellan inkomsterna för företagare som är gifta/sammanboende kvinnor respektive män jämfört med 2014.

Man kan notera att kvinnors inkomst skilde mest från männens år 2022. Det beror på att det då var förhållandevis goda ekonomiska resultat i jordbrukssektorn, med ovanligt höga inkomster av näringsverksamhet. År då jordbruket går bra blir skillnaderna större mellan könens inkomster, eftersom jordbruksföretagande män har betydligt större andel av de samlade inkomsterna från näringsverksamhet jämfört med jordbruksföretagande kvinnor.

Jämförs istället nivån på inkomsterna för kvinnliga företagare som är ensamstående med nivån för kvinnliga företagare som är gifta/sammanboende, noteras att inkomsten var 8 % högre år 2024 för ensamstående kvinnliga företagare. Skillnaden är därmed mindre än 2014 då ensamstående kvinnliga företagare hade en inkomst som var 12 % högre än för gifta/sammanboende kvinnliga företagare.

Jämför man slutligen nivån på inkomsterna för män som är ensamstående noteras att den var 2 % lägre än för män som var gifta/sammanboende år 2024. Skillnaden är mindre än 2014 då inkomsten för ensamstående företagare som är män var 8 % lägre än för gifta/sammanboende manliga företagare.

Inkomstens sammansättning för jordbruksföretagare: Kvinnor och män

Inkomsten består av inkomstslagen inkomst av tjänst, justerad inkomst av näringsverksamhet och justerad inkomst av kapital. Fördelningen mellan inkomstslagen har varit ganska oförändrad de senaste tio åren, med undantag för år 2022 som kan betecknas som ett rekordår för jordbruksföretagen rent ekonomiskt.

Av figur E framgår sammansättningen av inkomsterna för jordbruksföretagare som är ensamstående respektive gifta/sammanboende och kvinnor respektive män 2024.

Såväl justerad näringsinkomst som justerad kapitalinkomst utgör en mindre del av inkomsten för kvinnor jämfört med för män.

För ensamstående respektive gifta/sammanboende kvinnor utgör justerade näringsinkomster, 7 % respektive 9 % av inkomsterna, det är 20 procentenheter lägre jämfört med för män som är ensamstående respektive inte ensamstående.

Eftersom näringsinkomsterna utgör en större andel av inkomsten för företagare som är män än för företagare som är kvinnor så påverkas männens inkomster i större uträckning av svängningarna i jordbruksföretagets ekonomi.

Jordbrukssektorn fick uppleva ett ekonomiskt sett gott år 2022. Det gav större genomslag på inkomsterna för män som är företagare eftersom näringsinkomster utgör en större andel av inkomsten jämfört med för kvinnor. Av samma anledning minskade inkomsterna i större utsträckning för män än för kvinnor mellan 2022 och 2023.

Som en logisk följd av det ovan utgör Inkomst av tjänst en större del av inkomsten för kvinnor än män. Ungefär 90 % av inkomsten utgörs av tjänsteinkomst för kvinnor och knappt 70 % för män. Rekordåret 2022 var andelen från tjänsteinkomster ytterligare 10 procentenheter lägre för män. Tjänsteinkomstens andel av inkomsten skiljer marginellt när man jämför ensamstående med inte ensamstående för respektive kön.

Tittar vi istället på justerade kapitalinkomster ser vi att dessa utgör en större andel av inkomsterna för ensamstående kvinnor om än på en blygsam nivå, 4 %, och -1 % för icke ensamstående kvinnor. De justerade kapitalinkomsterna utgjorde 6 % av inkomsterna för ensamstående män och 2 % för männen som inte var ensamstående.

I figur F redovisas nivåerna på inkomsterna för åren 2022–2024. De är uppdelade i de tre inkomstslagen. Det framgår tydligt att det ekonomiskt goda året 2022 gav större effekter för jordbruksföretagare som är män än för jordbruksföretagare som är kvinnor. Det beror på att näringsinkomster utgör större andel av inkomsten för företagare som är män.

Arealens påverkan på inkomstens sammansättning för jordbruksföretagare: kvinnor och män

Av figur G framgår att andelen av den justerade inkomsten av näringsverksamhet ökar med åkerarealens storlek i företaget. Detta gäller oberoende av om företagaren är gift/sammanboende, ensamstående, kvinna eller man. Andel inkomst från näringsverksamhet är större för gifta/sammanboende än ensamstående. Man kan notera att skillnaden i inkomstens sammansättning är betydligt större mellan civilstånden för kvinnliga företagare än för män, i de olika storleksgrupperna. Skillnaden blir påtaglig för kvinnor, redan när åkerarealen är minst 30,1 hektar. För män blir skillnaden påtagligt först när åkerarealen är minst 200,1 hektar.

Andelen inkomster från näringsverksamhet ligger på helt olika nivåer för kvinnor jämfört med för män. I storleksgruppen minst 200,1 hektar åkermark har företagare som är kvinnor och ensamstående 25 % och gifta sammanboende 40 %. I denna storleksgrupp har företagare som är män och ensamstående 69 % av inkomsten från näringsverksamhet och gifta/sammanboende 79 %.

Justerade näringsinkomster för jordbruksföretagare: kvinnor och män

I tabell 13 finns statistik om justerad inkomst av näringsverksamhet. Av statistiken framgår att det är stora skillnader i den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare.

Ensamstående kvinnliga företagare hade en genomsnittlig justerad näringsinkomst som uppgick till 23 % av den som ensamstående män hade 2024. Man kunde notera ett skifte nedåt från och med inkomstår 2021 efter att ha varit i genomsnitt 28 % åren 2014–2020.

Gifta/sammanboende kvinnliga företagare hade en genomsnittlig justerad näringsinkomst som motsvarade 25 % av den som gifta/sammanboende manliga företagare hade 2024. En nivå som varit stabil sedan 2017.

Oberoende av om företagaren är kvinna som är gift/sammanboende eller ensamstående så varierar den justerade inkomsten av näringsverksamhet mellan ett minimum och ett maximum som är högst 7 procentenheter åren 2014–2024.

Inkomst av tjänst för jordbruksföretagare: kvinnor och män

Kvinnor som är jordbruksföretagare har högre genomsnittlig inkomst av tjänst än män som är jordbruksföretagare. Det gäller oberoende av om företagaren är ensamstående eller gift/sammanboende vilket redovisas i tabell 13 (se tabellavsnittet).

Ensamstående kvinnliga företagare har i genomsnitt haft 20 % högre inkomst av tjänst än ensamstående manliga företagare under den senaste tioårsperioden. Övriga kvinnliga företagare har haft ungefär 5 % högre inkomst av tjänst än övriga manliga företagare den senaste tioårsperioden. Det noteras emellertid att skillnaderna i inkomst av tjänst minskat mellan ensamstående kvinnor och män.

Ensamstående kvinnliga företagare har högre inkomst av tjänst än gifta/sammanboende, 6 %, 2024, vilket är 3 procentenheter lägre än genomsnittet för den senaste 10 årsperioden. Ensamstående män har istället lägre inkomst av tjänst än gifta/sammanboende, -4 %, 2024 vilket även gäller som genomsnitt den senaste 10 årsperioden.

Kapitalinkomsten för jordbruksföretagare: kvinnor och män

Mindre än 5 % av inkomsten utgörs av kapitalinkomster för jordbruksföretagarna och den är högre för män än kvinnor vilket redovisas i tabell 14 (se tabellavsnittet).

Av figur H framgår att kvinnliga företagare som var gifta/sammanboende hade en negativ justerad inkomst av kapital (-1 700 kronor) 2024.

Inkomster för kvinnor och män som är gifta/sammanboende med jordbruksföretagare

I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är gift/sammanboende med företagaren. I tabellen har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

Den totala inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda genomsnittliga inkomsten är 333 200 kronor för kvinnor och 402 500 kronor för män 2024.

De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. Män som är gifta/sammanboende med jordbruksföretagare tjänar i genomsnitt 370 600 kronor, medan kvinnor som är gifta/sammanboende med jordbruksföretagare i genomsnitt tjänar 303 300 kronor 2024.

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 26 900 kronor för kvinnor som är gifta/sammanboende med jordbruksföretagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet i genomsnitt är 32 800 kronor för män som är gifta/sammanboende med jordbruksföretagare 2024. Det innebär att skillnaderna i variabeln justerade inkomster för näringsverksamhet för män respektive kvinnor är mindre för den person som är gift/sammanboende med företagaren än den är för företagaren själv.

Jordbrukarhushåll och jordbruksföretagare

Detta avsnitt innehåller uppgifter om strukturen på jordbrukarhushållens jordbruksföretag och dess företagare.

Statistik om jordbrukarhushållens medlemmar redovisas i tabell 12 (se tabellavsnittet).

Ökande andel jordbrukarhushåll med småbruk

Antalet jordbrukarhushåll har minskat med 17 % från 62 100 till 51 800 sedan 2014.

Det syns en svag trend för ökande andel småbruk sedan 2014. Småbruk har 3 procentenheter större andel av alla hushåll jämfört med 2014, totalt 39 %. Hushåll med Heltidsjordbruk utgör istället 2 procentenheter mindre andel av hushållen jämfört med 2014, 22 %, medan hushållen med jordbruk som kräver 400–1 599 standardtimmar per år har 1 procentenhet mindre andel jämfört med 2014, totalt 39 %.

Antalet jordbrukarhushåll och hushållsmedlemmar presenteras i tabell 9 (se tabellavsnittet).

Ökande andel kvinnor som jordbruksföretagare

Andelen hushåll med ensamstående jordbruksföretagare har ökat från 37 % till 43 % mellan åren 2014 och 2024. Det beror på att andel ensamstående jordbruksföretagare som är kvinnor har ökat från 10 % till 15 % i kombination med att andelen jordbrukarhushåll med jordbruksföretagare som är kvinnor totalt sett har ökat från 20 % till 26 %. Andelen jordbruksföretagare som är ensamstående män är däremot nästan oförändrat 28 % över samma period.

Andelen av företagarna i jordbrukarhushåll som består av gifta/sammanboende har minskat från 63 % till 57 % från 2014 till 2024. Det beror på att företagare som är män i samboförhållanden har minskat från 53 % till 46 %. Andelen kvinnliga jordbruksföretagare som är gifta/sammanboende är däremot oförändrat 11 % över samma period.

Tabeller

All vår statistik om jordbrukarhushållens inkomster finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en beskrivning av statistiken. Mer information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklarationen" som finns i avsnittet "Metod och Kvalitet".

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport presenterar vi jordbrukarhushållens genomsnittliga inkomster. Vi redovisar också fördelning på inkomstkällorna tjänst, kapital och näringsverksamhet. Redovisningen omfattar företagaren och samtliga personer i hushållet.

Hushåll som driver jordbruksföretag som enskild firma ingår.

Definitioner och förklaringar

Så tar vi fram statistiken

Uppgifterna till statistiken bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) som ställs samman vid Jordbruksverket och den totalräknade inkomststatistikens uppgifter (Inkomst och Taxeringsregistret, IoT) som ställs samman vid SCB.

Från LBR hämtas uppgifter om brukare vid jordbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela företagarna i olika redovisningsgrupper.

Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Uppgifterna till IoT hämtas från Skatteverkets deklarationsuppgifter.

Redovisningen i denna statistikrapport omfattar jordbruksföretagare och i princip samtliga personer i företagarens hushåll (se nedan).

Statistikens tillförlitlighet

Lantbruksregistret (LBR) är ett register som sköts av Jordbruksverket och Inkomst och taxeringsregistret (IoT) bygger på administrativa register. Precisionen i beloppsberäkningarna blir därför mycket hög.

Bra att veta

Inkomststatistiken påverkas bland annat av förändringar av skatteregler med mera. Förändringar av skatteregler för inkomståren 2022 till och med 2024 finns beskrivna nedan.

För tidigare år gäller följande: I statistikrapporten ”Jordbrukarhushållens inkomster, inkomståret 2022” finns förändringar av skatteregler för åren 2014 till och med 2022 beskrivna i korthet.

Förändringar för åren 2003 till och med 2013 finns beskrivna i statistikrapporten för år 2013. Förändringar för åren 2000 till och med 2002 och 1995 till och med 1999 finns i statistikrapporterna för inkomståret 2002 respektive för inkomståret 1999. Samtliga rapporter är publicerade på Jordbruksverkets webbplats.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (företagaren inklusive person som är gift/sambo med företagaren) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 1998" och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 1997". Uppgifter för inkomståren 1999–2023 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i statistiska rapporter - senast för inkomståret 2023 i rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 2023".

Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU), se även "Jordbruksekonomiska undersökningen 2014–2023, nyckeltal och standardiserade intäkter" som innehåller indikatorer för ekonomiska förhållanden i svenska jordbruksföretag.

Vid SCB finns också en statistikprodukt som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Det är en totalräknad inkomststatistik vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration pdf, 359.7 kB.

• Statistikens framställning pdf, 255.7 kB.

Summary in English

The household incomes consist of earned income from business and earned income from employment. Overall, in 2024 income from business increased for all agricultural households including those households that consisted of a single female or male farm holder. However, the earned income from business is in general a minor part of the total agricultural household income.

For all agricultural households, the average household income before tax-free positive transfers and taxes was SEK 634,000 in 2024, an increase by SEK 51,300 since 2023. The tax-free positive transfers decreased by SEK 10,400 or -45 % in 2024. The negative transfers increased by SEK 8,600 or 6 %. The household income after transfers increased by SEK 32,300 to SEK 491,800.

In the category full-time farming, the average household income was SEK 705,600 before taxes and SEK 547,800 after taxes. Households with full time farm business with dairy cows as well as other agricultural animals (including for example pigs and poultry) earned the highest household incomes compared with other full time farm businesses.

For small farms, the corresponding figures are SEK 620,300 and SEK 479,700 respectively.

For farm holders the income from business as a share of total earned income was close to 30 % for men and 10 % for women.

In total, single female farm holders had higher income than non-single female farm holders. The opposite was noted for male farm holders. The lowest incomes were noted for female and male spouses respectively.

Due to an increased number of small holdings, figures for 2006–2024 presented in this report are not directly comparable with figures from previous years. The increased number of small holdings is a result of a change in agricultural policy in the EU.