Jordbruksekonomiska undersökningen 2014–2023, nyckeltal och standardiserade intäkter

Fotnot: Specialiserade nötköttsföretag hade negativ företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft år 2018 enligt JEU.

Anmärkning: För specialiserade växtodlingsföretag begränsas rapporten till uppgifter om riksområde 1, det vill säga södra och mellersta Sveriges slättbygder, varför dessa utelämnas i figur A.

Specialiserade mjölkföretag skapade 83 % av det svenska produktionsvärdet för mjölk och närmare en fjärdedel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde. De skapade drygt en sjundedel av jordbrukssektorns förädlingsvärde brutto och låg bakom en dryg sjättedel av jordbrukssektorns företagsinkomst år 2023, vilket är 9 procentenheter mindre än år 2022.

Syfte

Syftet med denna statistikrapport är att jämföra ekonomiska resultat i det svenska jordbruket baserat på två olika statistiska rapporter som ingår i Sveriges officiella statistik som har olika källor och olika angreppssätt. Den ena utgår från företagsekonomiska uppgifter på företagsnivå för ett urval jordbruksföretag (Jordbruksekonomiska undersökningen, JEU). Den andra utgår mestadels från aggregerade uppgifter med målet att redovisa resultat för hela den svenska jordbrukssektorn (Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn, EAA).

Målet är att ge en överblick över de ekonomiska resultaten inom mjölk-, nötkötts-, gris- och växtodlingsproduktion i det svenska jordbruket. Extra fokus har lagts på de specialiserade mjölkföretagen. Även avsnitten om specialiserade nötköttsföretag och grisföretag är något utvecklade. Rapporten innehåller statistik om riket totalt, för olika riksområden samt för olika storleksgrupper. Rapporten relaterar även till uppgifter ur den Ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn, EAA.

Redovisningen görs i enlighet med de definitioner som används i den EU-harmoniserade undersökningen Farm Accountancy Data Network, FADN. Då definitionerna i FADN överensstämmer med definitionerna i EAA är det möjligt att göra jämförelser med hela jordbruket i Sverige.

Den här statistiska rapporten är ett komplement till statistikrapport JO0202, Jordbruksekonomiska undersökningen 2023, som publicerades 27 februari 2025 och som redovisar resultaten från JEU enligt traditionellt nationella principer. I föreliggande rapport exkluderas skog medan egenproducerat foder inkluderas både i variablerna för produktionsvärde och kostnader för insatsvaror och tjänster. I föreliggande rapport redovisas totaler för driftsinriktningarna. I databasen finns uppgifter om såväl totaler som genomsnitt per företag. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt i statistikrapporten genom en beräknad felmarginal (95 % konfidensintervall) för samtliga redovisade skattningar. I statistikdatabasen redovisas genomgående statistik från JEU om medelfelet understiger 100 %. De allra flesta statistiska uppgifter som ingår i denna rapport på riksnivå har emellertid ett medelfel som är avsevärt lägre.

I rapporten presenteras siffror som bygger på icke avrundade uppgifter i statistikdatabasen. I tablåerna i denna rapport redovisar vi däremot avrundade värden.

I avsnittet ”Kort om statistiken” hittar du definitioner som är bra att känna till rörande indikatorerna som utgör nyckeltal i statistikrapporten. Avsnittet innehåller även information om de målvariabler (intäkts-, kostnads- och resultatposter) som ingår i beräkningen av resultat från jordbruksdriften.

Bakgrund

Den Jordbruksekonomiska undersökningen, JEU är en årlig bokföringsundersökning till en urvalspanel av jordbruksföretag vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i jordbruket. Resultaten redovisas för företag vars produktionsvärde från jordbruk är högre än 15 000 euro och efter fyra driftsinriktningar:

• Specialiserade mjölkföretag,
• Specialiserade nötköttsföretag,
• Specialiserade grisföretag,
• Specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd.

JEU är utgångspunkt, men materialet som används i denna rapport kommer från FADN. Skillnaden mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skog ingår i JEU men inte i FADN. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder ingår både som intäkt och som kostnad i FADN. I ordinarie JEU ingår inte det egenproducerade fodret på varken intäkts- eller kostnadssidan. I föreliggande rapport exkluderas skog medan egenproducerat foder inkluderas både som intäkt och som kostnad.

Företagets driftsinriktning bestäms genom att en standardiserad arbetstid beräknas för djur och grödor. Den standardiserade arbetstiden multipliceras sedan med de djur och grödor som finns på ett företag. Om den största delen uttryckt i standardiserad arbetstid kommer från mjölkproduktion så blir företaget klassat som ett mjölkföretag. Resultaten redovisar verkliga företag vilket innebär att ett specialiserat mjölkföretag också kan odla till exempel spannmål till försäljning och ha både intäkter och kostnader från denna verksamhet. Det innebär också att inte alla grisar finns på gårdar med specialiserad grisproduktion. En del av dem finns, exempelvis, på gårdar med driftsinriktningen ”Blandat jordbruk”.

Företag med mjölkproduktion blir oftast klassificerade som mjölkföretag. Det beror på att driftsinriktningen Mjölkproduktion är förhållandevis arbetsintensiv jämfört med exempelvis nötkötts- och spannmålsproduktion. Detta gör att det uppräknade produktionsvärdet för mjölk hamnar relativt nära de uppgifter som redovisas i EAA som omfattar all produktion av mjölk.

År 2023 stod specialiserade mjölkföretag för drygt 83 % av det totala produktionsvärdet för mjölk i riket enligt EAA. En något mindre andel av den totalt invägda mjölken, 81 %, återfanns på företag som klassades som mjölkföretag i JEU enligt den ovan beskrivna standardiseringsfördelningen när uppgifterna räknas upp till att omfatta hela riket.

Specialiserade nötköttsföretag stod för 68 % av produktionsvärdet för nötkött, medan specialiserade mjölkföretag stod för 28 % av produktionsvärdet för nötkött. Resten av nötköttsproduktionen ägde rum i företag som i högre utsträckning kombinerade växtodling eller andra djurslag med sin nötköttsproduktion.

Specialiserade grisföretag stod för 55 % av produktionsvärdet av griskött. Det är i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022.

Specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1 (slättbygderna) stod för 57 % av värdet av spannmålsproduktionen i riket, vilket är tre procentenheter över genomsnittet för åren 2014–2022.

Tillsammans svarade de fyra specialiserade driftsinriktningarna som redovisas i JEU för 58 % av det totala produktionsvärdet för jordbruket i Sverige. Det är i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022.

Fotnot: Andel av totalt produktionsvärde mjölk redovisas inte för åren 2014-2017, då värdena med största sannolikhet är för högt skattade. Det beror på flera orsaker, som vilka företag som ingår i undersökningen och det statistiska urvalsfel som kan uppstå då man endast undersöker ett urval av företag.

Branschöversikt för mjölkproduktion

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade mjölkföretag för riket totalt, för de tre riksområdena och för tre storleksgrupper. De tre storleksgrupperna är 0–3 199 standardtimmar, 3 200–5 599 standardtimmar och minst 5 600 standardtimmar.

Produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag varierade mellan 13 och 21 miljarder kronor åren 2014–2023 (se tablå 2) där det högst uppmätta avser 2022. Ungefär 65 % av intäkterna brukar genereras i mjölkproduktion, 10 % i slakt och livdjursförsäljning och drygt 20 % av intäkterna brukar genereras i vegetabilieproduktion. Torkåret 2018 var ett undantag då intäkterna från vegetabilier var ungefär hälften mot normalt. Intäkter från slakt och livdjursförsäljning ingår i intäktsposterna för respektive djurslag, liksom lagerförändringar. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 11 och 16 miljarder åren 2014–2023, där det högst uppmätta avsåg 2023. Kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär 60 %. Denna post inkluderar bland annat foderväxter som företagen själva producerat och sedan använt som foder till djuren (intern konsumtion). Det kan i sammanhanget nämnas att det egenproducerade fodret utgjorde 35–40 % av kostnaderna för djurhållningen de undersökta åren 2014–2023. Ett år som torkåret 2018 utgjorde emellertid egenproducerat djurfoder betydligt mindre del av djurhållningskostnaderna, drygt 23 %. Det berodde på att företagen behövde komplettera med inköp i större omfattning.

Förädlingsvärdet brutto varierade mellan 2,6 och 5,7 miljarder kronor under åren 2014–2023, där 2022 var det bästa året och 2018 det sämsta. Det höga förädlingsvärdet 2022 var en effekt av de relativt höga mjölkpriserna kombinerat med att kostnader för insatsvaror och tjänster inte ökade i samma utsträckning.

Förädlingsvärde netto varierade mellan 0,5 och 4,0 miljarder kronor åren 2014–2023, där det högsta värdet avsåg år 2022.

Faktorinkomsten varierade mellan 3,2 och 7,4 miljarder kronor under åren 2014–2023. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre såväl 2019 som 2022 än övriga år. Det berodde på de retroaktiva stöd och ersättningar som betalades ut på grund av torkan 2018 samt ersättningarna på grund av höga energi- och insatsvarupriser 2022.

Driftöverskott netto varierade mellan 1,9 och 6,1 miljarder kronor under åren 2014–2023.

Företagsinkomsten varierade mellan 0,9 och 5,0 miljarder kronor under åren 2014–2023 där 2022 var det bästa året och 2018 det sämsta. Företagsinkomsten ökade årligen med ungefär 80–90 % 2020–2021 och 2021–2022 men minskade med närmare 70 % 2023 till 1,6 miljarder kronor.

Mjölk och nötkött utgjorde 73 % av de specialiserade mjölkföretagens produktionsvärde år 2023 vilket var i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022. Om produktionsvärdet för foderväxter skulle tas bort från det totala produktionsvärdet skulle andelen bli 90 %, vilket antyder att företagen är specialiserade i hög grad.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Mjölkföretag står för 24 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade mjölkföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde var 24 % (Tablå 3) och cirka 83 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för mjölk. Utöver det producerade de specialiserade mjölkföretagen 28 % av jordbrukssektorns totala produktionsvärde av nötkött år 2023. Totalt sett skapade specialiserade mjölkföretag 39 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.

Specialiserade mjölkföretags andel av förädlingsvärde netto för hela jordbruket i Sverige var 19 % år 2023, samtidigt som de producerade 24 % av hela jordbrukets produktionsvärde. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut knappt 22 % mindre i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade mjölkföretagen hade en sämre kostnadseffektivitet än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen 2023. Driftsinriktningen har tidigare haft en betydligt högre kostnadseffektivitet än jordbrukssektorn i genomsnitt enligt EAA. Såväl 2021 som 2022 var kostnadseffektiviteten 19 % respektive 15 % högre för specialiserade mjölkföretag i JEU än jordbrukssektorn i genomsnitt. Orsaker till den här förändringen är det förhållandevis låga mjölkpriset 2023 i kombination med att kostnaderna för såväl diesel som gödselmedel var fortsatt höga 2023.

Specialiserade mjölkföretag stod enligt JEU för 48 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2023. Av kostnaden på 9,6 miljarder kronor avsåg egenproducerat foder knappt 3,9 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren. Även kostnader för inhyrd personal ingår i denna post, som del av "övriga driftskostnader".

Specialiserade mjölkföretag hade avskrivningar om 1,7 miljarder kronor år 2023; vilket motsvarade 11 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade mjölkföretagen fick knappt 2,7 miljarder kronor i stöd och ersättningar inklusive nationella stöd och kompensationsstöd till norra Sverige år 2023, vilket motsvarade 23 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 14 % för specialiserade mjölkföretag vilket var en procentenhet lägre än genomsnittet för jordbrukssektorn enligt EAA.

Indikatorer för mjölkföretag

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, avlönad och oavlönad, var nästan 250 000 kronor (Tablå 4) för specialiserade mjölkföretag och nästan 160 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2023. De specialiserade mjölkföretagen hade därmed ett nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft som var ungefär 55 % högre än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen.

Företagsinkomsten dividerad med antalet oavlönade årsarbetskrafter för specialiserade mjölkföretag var drygt 370 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade nästan 300 000 kronor år 2023. De specialiserade mjölkföretagen hade nästan 25 % högre företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft jämfört med jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2023, år 2022 var företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft nästan dubbelt så hög jämfört med genomsnittet för jordbruksföretag enligt EAA. Tittar vi tillbaka ytterligare ett år, det vill säga på år 2021, kan vi notera att företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft enligt JEU istället var drygt 55 % högre för specialiserade mjölkföretag jämfört med genomsnittet för jordbruksföretag i Sverige det året. Det förekommer således stora variationer mellan år.

Orsaken till den ökade företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft mellan åren 2021 och 2022 kan relateras till följande. Effekten av stigande avräkningspriser för mjölk var större än effekten av minskande invägning av mjölk, varför det totala produktionsvärdet blev högre, även stöd och ersättningar ökade. De två posterna blev ungefär 30 % högre 2022. Kostnader för insatsvaror och tjänster blev också högre, 27 %. Eftersom dessa kostnader ökade i mindre utsträckning än produktionsvärden respektive stöd och ersättningar blev företagsinkomsten högre 2022. Övriga poster såsom utgifter för löner, avskrivningar och arrenden samt räntekostnader har i sammanhanget enbart marginell påverkan. Nämnas bör även att 2022 var ett rekordår ekonomiskt sett.

Mellan 2022 och 2023 minskade däremot det totala produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag. Det berodde på en negativ nettoeffekt av den något ökade invägningen av mjölk som inte uppvägde och balanserade ut de lägre avräkningspriserna. Även kostnaderna för insatsvaror och tjänster fortsatte att vara på en hög nivå 2023.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade mjölkföretag blivit mindre kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen enligt EAA.

Specialiserade mjölkföretag hade en betydligt lägre förädlingsgrad än jordbruket som helhet. För 2023 hade mjölkföretag en förädlingsgrad på 17 % (Tablå 5) medan jordbruket som helhet låg på 30 %. De specialiserade mjölkföretagen hade således en förädlingsgrad som var drygt 40 % lägre.

Förädlingsgraden för specialiserade mjölkföretag enligt JEU har varit lägre än genomsnittet för jordbruksföretagen i Sverige enligt EAA samtliga alltsedan 2014. När värdet av egenproducerat foder har rensats bort från intäkts- och kostnadssidan har däremot förädlingsgraden för specialiserade mjölkföretag enligt JEU överstigit genomsnittet för jordbruksföretagen i Sverige enligt EAA till och med 2022. Så blev dock inte fallet år 2023 då förädlingsgraden blev 24 % lägre för de specialiserade mjölkföretagen jämfört med genomsnittet för jordbruksföretagen i Sverige enligt EAA.

Indikatorer för specialiserade mjölkföretag i olika storleksgrupper enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade mjölkföretagen in i tre storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De tre storleksgrupperna är högst 3 199 standardtimmar, 3 200–5 599 standardtimmar och minst 5 600 standardtimmar.

De största mjölkföretagen, det vill säga de med minst 5 600 arbetstimmar, stod för 76 % av de specialiserade mjölkföretagens totala produktionsvärde 2023 vilket också inkluderar produktionsvärdet för vegetabilier och övriga animalier (Tablå 6). De största mjölkföretagen stod däremot för endast 67 % av samtliga specialiserade mjölkföretags övriga intäkter, vilket tyder på att stora mjölkföretag är mer fokuserade på mjölkproduktion än mindre mjölkföretag.

De största mjölkföretagen stod för 80 % av förädlingsvärdet brutto, vilket var 4 procentenheter högre än de här företagens andel av det totala produktionsvärdet. De stora specialiserade mjölkföretagen hade alltså relativt sett i förhållande till produktionen lägre kostnader för insatsvaror och tjänster än de mindre mjölkföretagen.

De största mjölkföretagen stod för 85 % av förädlingsvärdet netto. Det beror på att större mjölkföretag hade betydligt lägre avskrivningar i förhållande till förädlingsvärde brutto än mellanstora mjölkföretag.

De största mjölkföretagen erhöll 70 % av stöden och ersättningarna år 2023, vilket är 6 procentenheter lägre jämfört med företagsgruppens andel av produktionsvärdet. De stora mjölkföretagen fick således mindre i stöd och ersättningar i förhållande till värdet på det de producerade jämfört med mindre mjölkföretag.

Löner, arrende och hyror var så pass mycket högre för stora specialiserade mjölkföretag att de fick ut en lägre andel av företagsinkomsten än produktionsvärdet jämfört med övriga specialiserade mjölkföretag enligt JEU. Orsaken är bland annat att de större mjölkföretagen oftare är organiserade som aktiebolag och därmed har förhållandevis mer arrenden och anställd personal än mindre företag.

De största mjölkföretagen, det vill säga företagen med minst 5 600 standardtimmar, stod för drygt tre fjärdedelar av produktionsvärdet, de mellanstora stod för drygt en femtedel och de mindre för 2 % 2023 (Tablå 7). Sett till förädlingsgraden så skilde sig även den åt mellan de olika storleksgrupperna, där de mindre företagen hade lägst förädlingsgrad. De mindre mjölkföretagen hade en förädlingsgrad på 6 %, mellanstora 15 % och de största företagen 18 %. Förädlingsgraden 2023 var lägre än genomsnittet för åren 2014–2022, oberoende av storleksgrupp. För de största specialiserade mjölkföretagen var förädlingsgraden 2023 dessutom den lägst uppmätta under 10 årsperioden. Detta gäller oberoende av om man räknar bort värdet av egenproducerat foder.

År 2023 hade de mellanstora mjölkföretagen ett förädlingsvärde netto per årsarbetskraft som uppgick till 132 000 kronor och de stora mjölkföretagen 320 000. Motsvarande värde var negativt -22 000 kronor för små mjölkföretag. (Tablå 8). Jämfört med närmast föregående år minskade förädlingsvärdet per sysselsatt med mer än hälften för såväl mellanstora som stora specialiserade mjölkföretag enligt JEU.

Små specialiserade mjölkföretag hade en företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft som uppgick till ungefär 143 000 kronor, medan mellanstora och stora mjölkföretag hade 382 000 kronor och 401 000 kronor. Jämfört med 2022 har företagsinkomsten per oavlönad arbetskraft nästan halverats för de små och mellanstora mjölkföretagen och minskat med drygt 75 % för de stora företagen.

De stora mjölkföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 52 % av de arbetade timmarna medan de mellanstora och små företagen använde avlönad arbetskraft till 11 % respektive 2 % av de arbetade timmarna. För såväl de mellanstora som de stora mjölkföretagen noteras att användningen av avlönad arbetskraft har minskat med några procentenheter de senaste åren.

De stora mjölkföretagen var mer kostnadseffektiva än de mindre. De stora producerade mer uttryckt i såväl förädlingsvärde netto per årsarbetskraft som företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft än mellanstora och små mjölkföretag. De stora specialiserade mjölkföretagen var emellertid inte överlägset mer kostnadseffektiva än de mellanstora specialiserade mjölkföretagen sett till företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft.

Särskilt de stora specialiserade mjölkföretagen uppvisade sämre kostnadseffektivitet jämfört med tidigare år. Man behöver i sammanhanget reflektera över att stora mjölkföretag dessutom hade betydligt mer eget kapital i företagen som också behövde ersättas av företagsinkomsten.

Specialiserade mjölkföretag med mer än 5 600 standardtimmar har haft en ökande andel av mjölkföretagens totala tillgångar, skulder och eget kapital. Skulderna ökade emellertid i betydligt mindre utsträckning varför de stora företagens soliditet blev högre 2023 jämfört med genomsnittet för åren 2014–2022 (Tablå 9).

Soliditeten varierar stort beroende på mjölkföretagets storlek och är lägre ju större företaget är. De stora företagen, det vill säga företagen med minst 5 600 standardtimmar, hade en soliditet på 59 % vilket var 28 procentenheter lägre än vad de små mjölkföretagen hade. Mellanstora mjölkföretag hade en soliditet som uppgick till 76 %. Under de senaste tio åren har soliditeten ökat för såväl mellanstora som stora specialiserade mjölkföretag men varit på oförändrad nivå för de små företagen.

De största mjölkföretagens skulder i förhållande till tillgångar var 41 %, medan de minsta och mellanstora företagen har förhållandet 13 % respektive 24 %. Andelen långfristiga lån var ungefär 82 % för de stora och mellanstora företagen, medan motsvarande andel för de minsta företagen låg på 68 %. De här värdena var några procentenheter lägre än genomsnittet för åren 2014–2022 för såväl små, mellanstora som stora specialiserade mjölkföretag.

Figur B innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade mjölkföretag i olika storleksgrupper 2023. Företagsinkomsten var positiv i samtliga tre storleksgrupper 2023. Företagsinkomsten var totalt 1,6 miljarder kronor för specialiserade mjölkföretag. Det framgår att mjölkföretag, oberoende av storleksgrupp, behövde stöd och ersättningar för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ enligt JEU 2023.

Indikatorer för specialiserade mjölkföretag i olika riksområden enligt JEU

I den här rapporten delas mjölkföretagen in i tre riksområden (för karta se avsnittet "Kort om statistiken").

Mjölkföretagen i riksområde 1, det vill säga företag belägna i slättbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 56 % av förädlingsvärdet brutto 2023 (Tablå 10). Företagen i riksområde 2, det vill säga i skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige, genererade 42 % medan företagen i riksområde 3 (norra Sverige) genererade 2 % av förädlingsvärdet brutto. Även kostnaderna i produktionen i förhållande till produktionsvärdet var betydligt lägre för mjölkföretagen i riksområde 1 och 2 jämfört med i riksområde 3.

Förädlingsvärdet netto i riksområde 3 var negativt år 2023, vilket betyder att specialiserade mjölkföretag i riksområde 3 hade ett totalt produktionsvärde som understeg summan av kostnaderna för insatsvaror och tjänster samt avskrivningar.

Stöd och ersättningar motsvarade 10 % av produktionsvärdet i riksområde 1, 12 % i riksområde 2 och 34 % i riksområde 3. I riksområde 3 används riktade nationella stöd för att jämna ut för inkomstskillnader som uppstår eftersom norra Sverige har sämre förutsättningar på grund av kärvare klimat och längre transportavstånd. Här ges även kompensationsstöd. Sammantaget innebar det att företag i riksområde 3 erhöll mer stöd och ersättningar i förhållande till produktionsvärdet, jämfört med i övriga Sverige.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Nära hälften av det totala produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag skapades i riksområde 1 (Tablå 11). I riksområde 2 skapades strax under 38 % och resterande 12 % av det totala produktionsvärdet skapades i riksområde 3. Relationerna mellan riksområdena är i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022.

Förädlingsgraden var på samma nivå för specialiserade mjölkföretag i riksområde 1 och 2, ungefär 20 %. I riksområde 3 var förädlingsgraden betydligt lägre, 3 %.

Förädlingsgraden i de specialiserade mjölkföretagen var därmed betydligt lägre än närmast föregående år i samtliga tre riksområden. Förädlingsgraden i riksområde 1 respektive 2 var även lägre än genomsnittet för åren 2014–2022, 7 respektive 2 procentenheter lägre.

I riksområde 1 uppgick förädlingsvärde netto till 387 000 kronor per årsarbetskraft och i riksområde 2 till 265 000 kronor. För riksområde 3 var det statistiska värdet negativt (Tablå 12).

Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft var högst i riksområde 2, 410 000 kronor 2023 och därmed i nivå med genomsnittet för 2014–2022. Vidare noteras att företagsinkomsten var lägst i riksområde 1.

Det kan noteras att fördelningen av tillgångar respektive skulder mellan företagen i riksområdena 1, 2 och 3 uppvisar i stort sett samma mönster oberoende av om man granskar 2023, 2022 eller genomsnittet för 2014–2022.

Drygt hälften av de specialiserade mjölkföretagens tillgångar fanns bland företagen i riksområde 1 år 2023 (Tablå 13), drygt 35 % i riksområde 2 och 10 % i riksområde 3.

De totala tillgångarna som består av anläggningar, mark och omsättningsbara tillgångar har en inbördes fördelning som förändrades enligt följande åren 2014-2023. Markvärdena blev alltmer dominerande i riksområde 1 och utgjorde där ungefär 44 % av de totala tillgångarna 2023. I riksområde 2 och 3 var det istället omsättningstillgångarna som tenderade att utgöra en allt större andel av de totala tillgångarna, 25 % och 32 % 2023. I samtliga tre riksområden var det anläggningstillgångarna som minskade relativt sett.

Soliditeten var i genomsnitt 64 % år 2023. Soliditeten var högst i riksområdena 2 och 3, ungefär 67 %, och lägst i riksområde 1, 61 %. Sett över tid noteras att soliditeten blev någon procentenhet högre i varje enskilt riksområde, såväl jämfört med 2022 som med genomsnittet för 2014–2022.

Andelen långfristiga skulder var drygt 80 % i riksområde 1 och 2 och 15 procentenheter lägre i riksområde 3. Andelen skulder i förhållande till totala tillgångar var omkring 39 % i riksområde 1 och 6 procentenheter lägre i riksområdena 2 och 3.

Figur C innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade mjölkföretag i respektive riksområde år 2023. Det framgår att mjölkföretag, oberoende av riksområde, behövde stöd och ersättningar för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ enligt JEU.

Branschöversikt för nötköttsföretag

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade nötköttsföretag för riket totalt, för de tre riksområdena och för tre storleksgrupper. De tre storleksgrupperna är 800–1 599 standardtimmar, 1 600–3 199 standardtimmar och 3 200–5 599 standardtimmar. JEU omfattar inte tillräckligt många nötköttsföretag i storleksgrupperna med högst 799 standardtimmar respektive mer än 5 600 standardtimmar för att de ska kunna utgöra underlag för statistisk analys.

Produktionsvärdet (inklusive lagerförändringar) för specialiserade nötköttsföretag varierade mellan 5,6 och 10,7 miljarder åren 2014–2023 (se Tablå 14), där 2023 gav det högsta och 2018 det lägsta produktionsvärdet. I genomsnitt har 45 % av intäkterna genererats av nötproduktion och knappt 40 % av vegetabilieproduktion och ungefär 15 % från verksamheter såsom körslor, personal- och maskinuthyrning, gårdsturism, förnybar energi, förädling med mera. Intäkter från övriga animalier såsom får, getter, ägg, hästar, mjölkproduktion med mera understeg 2 % den undersökta perioden.

Torkåret 2018 var ett undantag då intäkterna från vegetabilier uppgick till mindre än hälften mot normalt. Av produktionsvärdena framgår att effekterna av torkan 2018 fördelade sig olika över tid för olika intäkts- och kostnadsposter. Foderväxtproduktionen drabbades mer direkt samma år medan animalieproduktionen drabbades med en fördröjning som spillde över på fler år. Intäkter från slakt och livdjursförsäljning ingår i intäktsposterna för respektive djurslag, liksom lagerförändringar. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 5,6 och 9,7 miljarder kronor åren 2014–2023, där det högsta avsåg 2023. Det kan noteras att kostnaderna för djurhållningen stod för ungefär hälften av de här kostnaderna. Denna post inkluderar bland annat foderväxter som företagen själva producerat och sedan använt som foder till djuren (intern konsumtion). Det kan i sammanhanget nämnas att det egenproducerade fodret utgjorde i genomsnitt 65 %-70 % av kostnaderna för djurhållningen de undersökta åren 2014–2023. Ett år som torkåret 2018 utgjordes enbart 45 % av kostnaderna av egenproducerat djurfoder, vilket var en effekt av att företagen behövde komplettera med inköp i större omfattning.

Förädlingsvärdet brutto varierade mellan negativa -0,4 och positiva +1,0 miljarder kronor under åren 2014–2023, där 2023 var det bästa året och 2018 det sämsta. Förädlingsvärdet brutto var negativt under fyra av de 10 åren 2014–2023.

Förädlingsvärde netto var negativt samtliga år och varierade mellan -1,8 miljarder och -0,4 miljarder kronor åren 2014–2023, där det sämsta värdet avsåg år 2018 och det bästa 2022.

Faktorinkomsten varierade mellan 0,7 och 2,6 miljarder kronor under åren 2014–2023 där 2022 var det bästa året. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre såväl 2019 som 2022 än övriga år. Det berodde på de retroaktiva stöd och ersättningar som betalades ut på grund av torkan 2018 och höga energi- och insatsvarupriser 2022.

Driftöverskottet netto pendlade mellan 0,4 och 2,4 miljarder kronor under åren 2014–2023, där 2022 var det bästa året.

Företagsinkomsten var negativ 2018, -0,08 miljarder kronor och pendlade annars mellan 0,4 och 1,8 miljarder kronor de övriga åren 2014–2023. Företagsinkomsten för specialiserade nötköttsföretag varierar mycket mellan enskilda år och minskade med närmare 40 % 2023, efter att ha ökat med 50 % året före.

Nötkött utgjorde 46 % av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde år 2023 vilket var några få procentenheter över genomsnittet för åren 2014–2022. Om produktionsvärdet för foderväxter skulle tas bort från det totala produktionsvärdet skulle andelen bli ungefär 65 %, vilket antyder att företagen är tämligen specialiserade.

Nötköttsföretag står för 13 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade nötköttsföretagens andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde var 13 % (Tablå 15) och 68 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för nötkött.

Specialiserade nötköttsföretags förädlingsvärde netto var negativt år 2023. Jämfört med jordbruket som helhet hade de en kostnadseffektivitet som var betydligt sämre än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen såväl 2023 som för hela den undersökta perioden 2014–2023.

Specialiserade nötköttsföretag stod enligt JEU för 25 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2023. Av kostnaden på 5,0 miljarder avsåg egenproducerat foder 3,2 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade nötköttsföretag hade avskrivningar om drygt 1,4 miljarder kronor år 2023; det motsvarade 10 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade nötköttsföretagen fick ungefär 2,8 miljarder kronor i stöd och ersättningar år 2023, vilket motsvarade 24 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stödens och ersättningarnas andel i förhållande till produktionsvärdet var 26 % för specialiserade nötköttsföretag vilket var drygt 75 % högre än genomsnittet för hela jordbrukssektorn enligt EAA.

Indikatorer för nötköttsföretag

Nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, avlönad och oavlönad, var negativt åren 2021–2023, och uppgick till ‑62 000 kronor för specialiserade nötköttsföretag enligt JEU 2023 då det samtidigt var positivt, närmare 160 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2023.

Företagsinkomsten dividerad med antalet oavlönade årsarbetskrafter för specialiserade nötköttsföretag var lägre än genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen 2021–2023. De senaste tre åren motsvarade den halva nivån jämfört med genomsnittet för samtliga svenska jordbruksföretag.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade nötköttsföretag var mindre kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen. Kostnadseffektiviteten har emellertid varierat betydligt mellan olika år.

Indikatorer för specialiserade nötköttsföretag i olika storleksgrupper enligt JEU

Förädlingsvärde netto har varit negativt för samtliga analyserade storleksklasser (Tablå 16) alltsedan 2014, med undantag för storleksklassen 3 200–5 599 standardtimmar 2021.

Företagsinkomsten var negativ för storleksklassen 800–1 599 standardtimmar 2023. Man kan notera att företagsinkomsterna per oavlönad årsarbetskraft minskade i större utsträckning för mindre företag, relativt sett mellan 2022 och 2023. De mindre företagen minskade företagsinkomsten med 107 000 kronor, medan de mellanstora företagen minskade med 151 000 kronor och de större företagen med 164 000 kronor jämfört med 2022. Det försämrade resultatet 2023 beror enligt JEU på att företagen fick ökade lönekostnader genom ökad användning av anställd arbetskraft i kombination samtidigt som räntekostnader ökade 2023. I övrigt kan noteras att kostnader för insatsvaror och tjänster ökade i större utsträckning än produktionsvärdena 2023.

År 2023 använde jordbruksföretagen i de två storleksgrupperna 800–1 599 standardtimmar respektive 1 600–3 199 standardtimmar anställd personal till knappt 1 % respektive 3 % av de arbetade timmarna. Företagen i storleksgruppen 3 200–5 599 standardtimmar använde anställd personal till 23 % av de arbetade timmarna. Den här storleksgruppen ökade således användningen av betald arbetskraft med 13 procentenheter jämfört med närmast föregående år.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Drygt hälften av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i företag som tillhörde de två storleksgrupperna 800–1 599, respektive 1 600–3 199 standardtimmar 2023 (Tablå 17).

De mindre företagen hade, relativt sett, en större del av sina vegetabilieintäkter från foderväxter jämfört med de stora företagen som istället hade en relativt sett större andel av intäkterna från produktion av spannmål. Såväl skörd som bete som används till de egna djuren, ingår i produktionsvärdet (och på kostnadssidan som förbrukad insatsvara).

Sett över åren 2014–2022 hade de större specialiserade nötköttsföretagen i JEU en något lägre kostnad för egenproducerade foderväxter i förhållande till övriga driftskostnader i djurhållningen och jämfört med de mindre företagen. För de stora nötköttsföretagen utgjorde kostnaderna för egenproducerat foder 67 % av de totala kostnaderna för djurhållningen medan kostnaden var 72 % respektive 71 % för de små och mellanstora nötköttsföretagen. Det senast undersökta året, 2023 uppvisar statistiken däremot ett motsatt förhållande, att stora företag har kostnader för egenproducerat foder som utgör större andel av företagets totala kostnader för djurhållning jämfört med mindre företag, den här förändringen är emellertid inte statistiskt säkerställd.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas

Man kan notera att små specialiserade nötköttsföretag hade en soliditet som var drygt 90 % samtidigt som mellanstora och stora nötköttsföretag hade en soliditet som var ungefär 10 respektive 20 procentenheter lägre.

Andel långfristiga skulder var 83–86 % oberoende av företagets storlek, vilket är i nivå med genomsnitten för åren 2014–2022. Andel skulder i förhållande till de totala tillgångarna noteras vara högre ju större företaget är. För företag med 3 200–5 599 standardtimmar var andelen 27 %, för företag med 1 600–3 199 standardtimmar var andelen 20 % och för de mindre företagen var den 7 % 2023, vilket också var ungefär i nivå med genomsnitten för åren 2014–2022.

Figur D innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i olika storleksgrupper 2023. Oberoende av storleksgrupp var stöd och ersättningar en förutsättning för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ för specialiserade nötköttsföretag enligt JEU 2023. För den minsta storleksgruppen var nivån på intäktssidan, inklusive stöd och ersättningar, otillräcklig för att ge en positiv företagsinkomst 2023.

Indikatorer för specialiserade nötköttsföretag i olika riksområden enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade nötköttsföretagen in i tre riksområden (för karta se avsnittet "Kort om statistiken").

Förädlingsvärde netto uppgick till 275 000 kronor per årsarbetskraft i riksområde 1. Samtidigt hade specialiserade nötköttsföretag i riksområdena 2 och 3 negativa förädlingsvärden netto per årsarbetskraft, -210 000 kronor respektive -227 000 kronor år 2023 (Tablå 18).

Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft var negativ i riksområde 2. Specialiserade nöttöretag i riksområde 1 hade en företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft på 427 000 kronor, vilket var 50 000 kronor mer än 2022, medan företag i riksområde 3 hade 124 000 kronor viket var 36 000 lägre än närmast föregående år. Stöden och ersättningarnas andel i förhållande till det totala produktionsvärdet motsvarade 18 % i riksområde 1, 29 % i riksområde 2, och 44 % i riksområde 3 och var således 4-10 procentenheter lägre än 2022.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Ungefär 90 % av de specialiserade nötköttsföretagens produktionsvärde skapades i riksområde 1 och 2, en marginell omfördelning kan noteras från riksområde 2 till riksområde 1, men totalt sett var andelen av det totala produktionsvärdet i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022 (Tablå 19).

Det var regionala skillnader i relationen mellan produktionsvärden för vegetabilier och animalier över tid. Produktionsvärdet för animalier blev alltmer dominerande i riksområde 1 medan produktionsvärdet för vegetabilier blev alltmer dominerande i riksområde 3. I riksområde 2 däremot hade produktionsvärdena för animalier och vegetabilier samma vikt och utgjorde drygt 40 % vardera.

Förädlingsgraden var 26 % i riksområde 1, men visade negativa värden i såväl riksområde 2 (-1 %) som 3 (-10 %).

Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 1 hade positiv förädlingsgrad år 2014–2023 med undantag för torkåret 2018. Specialiserade nötköttsföretag i riksområde 3 hade genomgående en negativ förädlingsgrad medan företag i riksområde 2 hade en varierande positiv och negativ förädlingsgrad under perioden.

Soliditeten var ungefär 82 % i riksområde 1 och 2 och 8 procentenheter lägre i riksområde 3. Jämfört med genomsnittet för 2014–2022 innebar det en marginell förbättring i riksområde 1 och 2 och motsatsen i riksområde 3 för specialiserade nötköttsföretag.

Andelen långfristiga skulder uppgick till mellan 82 % och 85 % beroende på riksområde. Jämfört med genomsnittet för åren 2014–2022 var det 5 procentenheter högre i riksområde 3, 4 procentenheter lägre i riksområde 2 samt på oförändrad nivå i riksområde 1 för specialiserade nötköttsföretag.

Andelen skulder i förhållande till de totala tillgångarna var lägst i riksområde 1 och 2, något under 20 % medan specialiserade nötköttsföretag i riksområde 3 hade en något högre andel skulder, drygt 25 %. Jämfört med genomsnitten för åren 2014–2022 innebar det några procentenheter lägre i riksområde 1 motsvarande högre i riksområde 3 samt en i stort sett oförändrad nivå i riksområde 2.

Figur E innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade nötköttsföretag i respektive riksområde år 2023. Det framgår att produktionsvärdet i riksområde 3 var lägre än kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det framgår även att stöd och ersättningar var en förutsättning för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ för specialiserade nötköttsföretag, oberoende av riksområde, enligt JEU 2023.

Fotnot: Företagsinkomsten för riksområde 2 är alltför statistiskt osäker för att redovisas.

Branschöversikt för grisföretag

Denna rapport innehåller uppgifter om specialiserade grisföretag för riket totalt, för riksområde 1 samt för två storleksgrupper, –5 599 standardtimmar respektive 5 600–standardtimmar. JEU omfattar inte tillräckligt många företag som är specialiserade på grisproduktion i riksområde 2 och 3 för att de ska kunna utgöra underlag för statistisk analys.

Produktionsvärdet för specialiserade grisföretag varierade mellan 2,7 och 5,0 miljarder kronor åren 2014–2023 (se tablå 20), där det högsta värdet avser 2022. För denna driftsinriktning brukar i genomsnitt 15 % av intäkterna genereras i vegetabilieproduktion, 77 % i grisproduktion och 4 % i annan animalieproduktion (till exempel mjölk, nöt, får och fjäderfä) och resterande 5 % är övriga intäkter. Lagerförändringar påverkar variabeln produktionsvärde de enskilda åren. Lagerförändringarna tar emellertid ut varandra över tid.

Sett över tioårsperioden 2014–2023 ser man att åren 2018 och 2022 sticker ut. Det ena var ett torkår, det andra ett rekordår med bra produktion och god ekonomi. De specialiserade grisföretagens intäkter för grisproduktion utgjorde oförändrad andel av de totala produktionsvärdena oberoende av om det var bottenår eller rekordår, 78 %, medan däremot vegetabiliernas andel av produktionsvärdet varierade mer. Torkåret 2018 utgjorde vegetabilier 12 % av produktionsvärdet och rekordåret 2022 17 %.

Att intäkter för gris utgör en stor andel av de specialiserade grisföretagens produktionsvärde är ett tecken på att de här företagen är specialiserade i hög grad.

Produktionsvärdet i JEU för grisar blev 34 % högre 2022 jämfört med året före men föll tillbaka med 14 % år 2023.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster varierade mellan 1,9 och 3,4 miljarder kronor åren 2014–2023, där kostnaderna för djurhållningen utgjorde ungefär två tredjedelar. Kostnaderna för djurhållning inkluderar bland annat spannmål som företagen själva producerar och sedan använder som foder till djuren (intern konsumtion). Värt att uppmärksamma är att relationen mellan kostnadsposterna varit ganska oförändrad över tid, undantag gäller kostnaderna för djurhållningen, som dominerade med ytterligare några procentenheter de senaste två åren. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster i JEU för specialiserade grisföretag följde ungefär samma relativa utveckling som produktionsvärdet för grisar 2022, men minskade i mindre utsträckning 2023, 9 %.

Förädlingsvärdet brutto varierade mellan 0,6 och 1,6 miljarder kronor under åren 2014–2023, där 2022 var det bästa året och 2014 det sämsta.

Förädlingsvärde netto varierade mellan 0,3 och 1,2 miljarder kronor under åren 2014–2023, där 2022 var det bästa året och 2014 det sämsta.

Faktorinkomsten varierade mellan 0,6 och 1,6 miljarder kronor under åren 2014–2023. Noterbart var att stöden och ersättningarna var högre såväl 2019 som 2022 än de övriga åren. Stöden och ersättningarna 2019 innehöll retroaktiv ersättning på grund av torkan året före och 2022 utbetalades katastrofersättningar på grund av ökande kostnader för insatsvaror och energi.

Driftöverskott netto varierade mellan 0,3 och 1,3 miljarder kronor under åren 2014–2023, där 2022 var det bästa året och 2014 det sämsta.

Företagsinkomsten varierade mellan 0,05 och 1,0 miljarder kronor under åren 2014–2023 och var högst 2022. Företagsinkomsten blev ungefär 67 % högre 2022 jämfört med 2021 och drygt 60 % lägre 2023 jämfört med 2022, och därmed betydligt lägre än de närmast föregående tre åren.

Grisföretag står för 5 procent av produktionsvärdet i jordbruket

Specialiserade grisföretags andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde var 5 % (Tablå 21). De specialiserade grisföretagen genererar även ett produktionsvärde som utgjorde runt 55 % av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för grisar, vilket var 11 procentenheter lägre än 2022 men i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022. Rent generellt gäller emellertid att man behöver tolka statistik för enskilda år med försiktighet och kanske egentligen hellre titta på utvecklingen under längre tidsperiod. Vi kan exempelvis notera att grisföretagens produktionsvärde som andel av hela jordbrukssektorns produktionsvärde för grisar ökade årligen efter 2019, men minskade igen 2023.

Utöver det producerade de specialiserade grisföretagen ungefär 1 % av jordbrukssektorns totala produktion av spannmål år 2023. Totalt sett skapade specialiserade grisföretag 10 % av produktionsvärdet för animalier i jordbrukssektorn.

Specialiserade grisföretags andel av förädlingsvärde netto var 9 % år 2023, samtidigt som de producerade 5 % av produktionsvärdet. Jämfört med jordbruket som helhet fick de alltså ut 64 % mer i nettoförädlingsvärde per producerad enhet, vilket påvisar att de specialiserade grisföretagen var mer kostnadseffektiva än jordbruksföretag i genomsnitt. Kostnadseffektiviteten har varit högre för specialiserade grisföretag jämfört med andra inriktningar hela tio-årsperioden. Kostnadseffektiviteten 2023 var dessutom drygt 18 procentenheter högre än rekordåret 2022.

Specialiserade grisföretag stod enligt JEU för 11 % av de totala kostnaderna för djurhållning inom jordbrukssektorn 2023. Av kostnaden på 2,2 miljarder kronor utgjorde egenproducerat foder ungefär 0,4 miljarder kronor. Utöver egenproducerat foder ingår här kraftfoder, veterinärkostnader och övriga kostnader som företaget har för djuren.

Specialiserade grisföretag hade avskrivningar om 0,3 miljarder kronor år 2023 vilket motsvarade 2 % av avskrivningarna inom jordbruket som helhet.

De specialiserade grisföretagen fick drygt 0,2 miljarder kronor i stöd och ersättningar inklusive norrlandsstöd och kompensationsstöd år 2023, vilket motsvarade 2 % av de totalt utbetalda stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn detta år. Stöden och ersättningarna motsvarade 6 % av produktionsvärdet för specialiserade grisföretag vilket var 2 procentenheter lägre än genomsnittet för åren 2014-2022. För hela jordbrukssektorn utgjorde stöden en drygt dubbelt så hög andel av produktionsvärdena enligt EAA, 15 %.

Indikatorer för grisföretag

Tablå 22 visar att nettoförädlingsvärdet per årsarbetskraft, avlönad och oavlönad, var nästan 640 000 kronor för specialiserade grisföretag och nästan 160 000 kronor för svenska jordbruksföretag i genomsnitt enligt EAA 2023. De specialiserade grisföretagen hade således ett nettoförädlingsvärde per årsarbetskraft som var 300 % högre än i de svenska jordbruksföretagen i genomsnitt enligt EAA.

Företagsinkomsten dividerad med oavlönade årsarbetskrafter för specialiserade grisföretag var ungefär 720 000 kronor, medan de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen generade 300 000 kronor år 2023. Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft för grisföretag blev ungefär 57 % lägre jämfört med rekordåret 2022. Samtidigt minskade genomsnittet för de svenska jordbruksföretagen med drygt 50 %.

Båda indikatorerna ovan visar att specialiserade grisföretag var mer kostnadseffektiva i att skapa värde i företaget än de genomsnittliga svenska jordbruksföretagen.

Samtidigt som de specialiserade grisföretagen enligt JEU var mer kostnadseffektiva än genomsnittliga jordbruksföretag enligt EAA kan man notera att förädlingsgraden understeg nivån för jordbrukssektorn som helhet (Tablå 23). För 2023 hade specialiserade grisföretag enligt JEU en förädlingsgrad på 26 % medan riket som helhet låg på 30 %, vilket gör att de specialiserade grisföretagen hade en förädlingsgrad som var 14 % lägre. Man kan notera att förädlingsgraden för specialiserade grisföretag förändrats från att ha varit högre än till att vara lägre än förädlingsgraden för jordbruket som helhet enligt EAA de senaste 3 åren.

Indikatorer för specialiserade grisföretag i olika storleksgrupper enligt JEU

I den här rapporten delas de specialiserade grisföretagen in i två storleksgrupper utifrån antalet standardtimmar. De två storleksgrupperna är 0–5 599 standardtimmar och mer än 5 600 standardtimmar.

Förädlingsvärdet netto var positivt för både mindre och större specialiserade grisföretag 2023 (Tablå 24). Företag med upp till 5 599 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 596 000 kronor per årsarbetskraft, medan företag med mer än 5 600 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 651 000 kronor per årsarbetskraft. Jämfört med rekordåret 2022 minskade förädlingsvärdet per årsarbetskraft med 9 % för de mindre och med 38 % för de större specialiserade grisföretagen.

Företagsinkomsten var positiv i de två storleksgrupperna och uppgick till 626 000 kronor respektive 771 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft.

Företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft blev 57 % lägre jämfört med 2022. För de små specialiserade grisföretagen blev företagsinkomsten per oavlönad årsarbetskraft 35 % lägre och de stora företagen 64 % lägre än 2022.

Avlönad arbetskraft användes till 55 % av de arbetade timmarna i specialiserade grisföretag. De stora företagen använde avlönad arbetskraft till 63 %, och de mindre företagen till 26 %, av de arbetade timmarna.

De stora specialiserade grisföretagen skapade 76 % av de specialiserade grisföretagens totala produktionsvärde, varav 78 % utgjordes av grisproduktion (Tablå 25), vilket är i nivå med de närmast föregående två åren. Man kan notera att intäkterna av gris utgjorde en större andel av produktionsvärdet för de mindre företagen i JEU, 82 %.

Andelen stöd och ersättningar i förhållande till grisföretagens totala produktionsvärde var runt 5 % för såväl de mindre som de större grisföretagen 2023. Detta är några procentenheter lägre än genomsnittet för åren 2014–2022.

Förädlingsgraden var 23 % för de mindre grisföretagen medan den var 26 % för de större grisföretagen 2023 och därmed sämre än genomsnittet för åren 2014–2022. De större hade en förädlingsgrad som var 5 procentenheter lägre och de mindre 2 procentenheter lägre än genomsnittet för perioden 2014-2022.

Specialiserade grisföretag med mer än 5 600 standardtimmar hade 72 % av de specialiserade grisföretagens totala tillgångar (Tablå 26), vilket var 6 procentenheter högre än genomsnittet för de senaste nio åren, 2014–2022.

Soliditeten uppgick till 58 % för de stora grisföretagen, vilket var 9 procentenheter lägre än för företagen med högst 5 559 standardtimmar år 2023.

De specialiserade grisföretagen med mer än 5 600 standardtimmar hade skulder som i förhållande till tillgångar uppgick till 42 % vilket var 10 procentenheter lägre än genomsnittet för åren 2014–2022. Jämför man istället med företagen med högst 5 599 standardtimmar framgår att de mindre företagen har ytterligare 9 procentenheter lägre kvot mellan skulder i förhållande till tillgångar.

Andelen långfristiga lån var i genomsnitt 82 % såväl 2023 som 2022 för de stora specialiserade grisföretagen, vilket är 5 procentenheter lägre än åren 2014–2021. En liknande förändring noteras för de mindre grisföretagen.

Figur F innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag i olika storleksgrupper 2023. Det framgår att de totala produktionsvärdena översteg samtliga kostnader i de specialiserade grisföretagen för såväl små som stora grisföretag enligt JEU.

Indikatorer för specialiserade grisföretag i riksområde 1 enligt JEU

De specialiserade grisföretagen hade ett förädlingsvärde netto per årsarbetskraft på 662 000 kronor i riksområde 1 (för karta se avsnittet "Kort om statistiken") vilket var 17 % högre än genomsnittet för åren 2014–2022 (Tablå 27).

Företagsinkomsten uppgick till 783 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft i riksområde 1 vilket var knappt 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2014–2022.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Det mesta av produktionsvärdet, ungefär 79 %, skapades av specialiserade grisföretag i riksområde 1 år 2023 liksom åren 2014–2022 (Tablå 28). Förädlingsgraden var 26 % såväl i riksområde 1 som i riket totalt för specialiserade grisföretag 2023. vilket är ungefär 4 procentenheter lägre än genomsnittet för åren 2014–2022, såväl inom riksområde 1 som för riket som helhet.

De specialiserade grisföretagens produktionsvärde i riksområde 1 kom till 84 % från animalier och 13 % från vegetabilier, där spannmål var dominerande. Samma relationer syntes för riket som helhet. Jämfört med genomsnitten för åren 2014–2022 var andelen intäkter från animalier 3 procentenheter lägre samtidigt som intäkterna för vegetabilier var 2 procentenheter högre.

I riksområde 1 såväl som för riket som helhet motsvarade stöd och ersättningar knappt 6 % av produktionsvärdet.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Drygt 82 % av de specialiserade grisföretagens tillgångar fanns bland företag inom riksområde 1 år 2023 (Tablå 29).

Av de totala markvärdena återfanns 87 % i riksområde 1.

Andelen långfristiga skulder uppgick till 83 % för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och andelen skulder i förhållande till tillgångar var 41 %. För grisföretag i riket som helhet låg de två nyckeltalen på samma nivåer.

Soliditeten uppgick till runt 60 % för specialiserade grisföretag i såväl riksområde 1 som i riket som helhet 2023 och var därmed ungefär 6 procentenheter högre än genomsnittet för åren 2014–2022.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Figur G innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade grisföretag i riksområde 1 och totalt för specialiserade grisföretag. Det framgår att grisföretagen i riksområde 1 stod för närmare 80 % av det totala produktionsvärdet inom driftsinriktningen. Det framgår även att de totala produktionsvärdena översteg samtliga kostnader för specialiserade grisföretag såväl i riksområde 1 som i riket totalt enligt JEU 2023.

Indikatorer för växtodlingsföretag

Denna rapport innehåller statistiska uppgifter om företag specialiserade på växtodling i riksområde 1 (för karta se avsnittet "Kort om statistiken") och företag med minst 800 standardtimmar. Det beror på att produktionen är koncentrerad till slättbygderna i södra och mellersta Sverige som sammanfaller med riksområde 1.

Indikatorer för specialiserade växtodlingsföretag i slättbygd och olika storleksgrupper enligt JEU

Förädlingsvärde netto för specialiserade växtodlingsföretag varierar betydligt över åren, mellan 2022 och 2023 blev förädlingsvärdet 80 % lägre då det minskade från 4,6 miljarder till 1,0 miljarder kronor. Företag med 800-1 599 standardtimmar hade ett negativt förädlingsvärde motsvarande 52 000 kronor per årsarbetskraft år 2023, medan företag med över 3 200 standardtimmar hade ett förädlingsvärde netto på 717 000 kronor per årsarbetskraft vilket var en halvering jämfört med närmast föregående år.

Företagsinkomsten minskade betydligt i södra och mellersta Sveriges slättbygder efter rekordåret 2022. De mellanstora växtodlingsföretagen hade en negativ företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft på -117 000 kronor och de stora växtodlingsföretagen med mer än 3 200 standardtimmar hade en positiv företagsinkomst, drygt 368 000 kronor per oavlönad årsarbetskraft.

De stora växtodlingsföretagen utnyttjade avlönad arbetskraft till 26 % av de arbetade timmarna medan de mindre och mellanstora företagen använde avlönad arbetskraft till ungefär 10 % av de arbetade timmarna.

Fotnot: Två prickar betyder att siffrorna är för osäkra för att redovisas.

Ungefär 80 % av produktionsvärdet 2023 genererades jämnt fördelat mellan de mellanstora och stora växtodlingsföretagen (Tablå 31). Produktionen var starkt koncentrerad till vegetabilieproduktion, som stod för ungefär 85 % av produktionsvärdet för stora företag. För de små företagen utgjorde vegetabilier ungefär 30 procentenheter mindre andel av produktionsvärdet. Trenden är annars att vegetabilier har utgjort en allt större andel av det totala produktionsvärdet, växtodlingsföretagen har alltså blivit alltmer specialiserade.

Förädlingsgraden minskade betydligt, ungefär 25 procentenheter mellan 2022 och 2023 för små och mellanstora företag och uppgick till 15 respektive 18 % 2023. Stora företag hade däremot en förädlingsgrad om 30 % efter en försämring med 7 procentenheter från rekordåret 2022.

Stöd och ersättningar motsvarade en allt mindre del av det totala produktionsvärdet över tid. Stora företag hade mindre andel stöd i förhållande till produktionsvärdet än de mindre växtodlingsföretagen. Stöden och ersättningar motsvarade ungefär 11 % av produktionsvärdet för stora företag och ungefär 18 % för små och medelstora specialiserade växtodlingsföretag 2023.

Soliditeten är god enligt JEU och uppgick i genomsnitt till drygt 80 % i riksområde 1, 2023. De små växtodlingsföretagen hade en soliditet på ungefär 90 % medan mellanstora företag låg 10 procentenheter lägre och stora växtodlingsföretag ytterligare 10 procentenheter lägre. Soliditeten för specialiserade växtodlingsföretag var i nivå med genomsnittet för åren 2014–2022.

Andel långfristiga skulder var 83–84 % för mellanstora och stora växtodlingsföretag 2023 medan små låg på ungefär 90 %.

De små företagen hade skulder som motsvarade 9 % av tillgångarna 2023 och de mellanstora 19 % medan de stora företagen låg på 30 %. De små företagen hade minskat andelen mellan 2022 och 2023 medan mellanstora och stora företag låg på en ganska oförändrad nivå.

Figur H innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i olika storleksgrupper inom riksområde 1, 2023. Det framgår att produktionsvärdena var lägre än kostnaderna i samtliga tre storleksgrupper och att stöd och ersättningar var en förutsättning för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ i den minsta och största storleksgruppen. För de mellanstora företagen blev företagsinkomsten negativ ändå enligt JEU 2023.

Fotnot: Företagsinkomsten för storleksgrupp 800–1 599 standardtimmar är alltför statistiskt osäker för att redovisas.

Figur I innehåller uppgifter om intäkter och kostnader för specialiserade växtodlingsföretag i riksområde 1, 2023. Det framgår att de totala produktionsvärdena understeg samtliga kostnader i riksområde 1. Det framgår också att stöd och ersättningar var en förutsättning för att företagsinkomsten inte skulle bli negativ enligt JEU 2023.

Fotnot: Företagsinkomsten för riksområde 1 är alltför statistiskt osäker för att redovisas.

Tabeller

Kort om statistiken

Det här beskriver statistiken

Denna rapport innehåller uppgifter som inte redovisas i statistikrapporten Jordbruksekonomiska undersökningen 2023.

För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).

I samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen. JEU 2023 omfattade emellertid knappt 900 företag, målsättningen är att öka antalet företag. I denna statistikrapport redovisas resultat och indikatorer med utgångspunkt i FADN från och med år 2014. Året 2014 har valts eftersom FADN gjordes om då. I flera tablåer jämförs resultat för år 2023, 2022 och 2021.

Huvudinriktningen i denna rapport är att publicera ekonomiska indikatorer som avser

• specialiserade mjölkföretag,
• specialiserade nötköttsföretag,
• specialiserade grisföretag och
• specialiserade växtodlingsföretag.

De totala uppgifterna för de fyra specialiserade driftsinriktningarna kan relateras till den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA). I rapporten relateras till EAA (uttag i oktober 2025) med fokus på specialiserade mjölkföretag, nötköttsföretag och specialiserade grisföretag. Uppgifterna är uppräknade för att avse grupper av företag på nationell nivå.

FADN innehåller uppgifter från JEU som baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. I denna rapport redovisas de nationella JEU-resultaten som genomsnitt per företag och totalt efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. I rapporten som publiceras i februari redovisas de nationella JEU-resultaten även enligt EU:s typologi som utgår från standardiserad intäkt och länsindelning.

För uppgifter i statistikdatabasen redovisas även tillhörande konfidensintervall. Dessa skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.

Definitioner och förklaringar

I JEU och EAA förekommer såväl ett antal begrepp som en beräkningsgång för att ta fram resultatmått som är bra att känna till. Beräkningen av resultat från jordbruksdriften, beräknas med utgångspunkt i följande målvariabler (intäkts-, kostnads- och resultatposter):

• Totalt produktionsvärde (intäkter)
  • Intäkter vegetabilier
    • Varav spannmål
    • Varav foderväxter (till exempel grödfoder, ensilage, hö) här inkluderas egenproducerat foder till företagets djur, så kallad internkonsumtion),
    • Varav övriga växter (jordbruks- och trädgårdsväxter)
  • Intäkter animalier
    • Varav mjölk,
    • Varav nötkreatur och nötkött,
    • Varav grisar och griskött,
    • Varav övriga animalier.
  • Övriga intäkter (exklusive skog, men inklusive intäkter från annan sidoverksamhet såsom jordbrukstjänster, körslor, turism. Här ingår även ränteintäkter från och med 2016).

• Kostnader för insatsvaror och tjänster
  • Kostnader växtodling,
  • Kostnader djurhållning (inklusive egenproducerat foder),
  • Underhåll,
  • Övriga driftskostnader.

• Förädlingsvärde brutto
  • Avskrivningar

• Förädlingsvärde netto
  • Stöd och ersättningar.

• Faktorinkomst
  • Löner (inklusive arbetskostnad för anställda och exklusive arbetskostnad till företagare och den egna familjen,).

• Driftsöverskott netto
  • Arrende och hyror
  • Räntekostnader (ränteintäkter nettofördes mot denna räntepost åren 2014–2015).

• Företagsinkomst (det vill säga; det restbelopp som kan användas för att ut­veckla företaget, avlöna företagare och anhöriga som arbetar i företa­get (så kallad oavlönad arbetskraft) med tillhörande sociala avgifter samt ersätta eget kapital).

Redovisningen omfattar även statistik över balansposter som fördelas mellan följande variabler:

• Totala tillgångar
  • Varav anläggningstillgångar,
  • Varav markvärde,
  • Varav omsättningstillgångar.

• Totala skulder
  • Varav långfristiga lån,
  • Varav kortfristiga lån,
  • Varav eget kapital.

Nyckeltal och standardiserade intäkter redovisas med följande indikatorer:

• Förädlingsgrad i procent, (som är kvoten mellan Totalt produktions­värde minus Kostnader för insatsvaror och tjänster, som divideras med Totalt produktionsvärde).

• Förädlingsvärde netto per årsarbetskraft (Kvoten Förädlingsvärde netto dividerat med arbetade timmar (avlönade och oavlönade)).

• Företagsinkomst per oavlönad årsarbetskraft (avser företagares och anhörigas arbetade timmar).

• Andel långfristiga skulder av totala skulder i procent
  • Andel skulder i förhållande till tillgångar i procent
  • Soliditet (det egna kapitalets andel av det totala kapitalet, vilket består av eget kapital och skulder).
  • Andel stöd genom produktionsvärde i procent.
• Kostnadseffektivitet: Kostnadseffektivitet kan uttryckas på olika sätt. I den här rapporten förekommer tre olika varianter
  • kostnadseffektivitet genom att jämföra andelen av det totala förädlingsvärdet inom en viss grupp med andelen av arbetskraften som används inom samma grupp. Exempel: De större mjölkföretagen gav upphov till 82 % av det totala förädlingsvärdet netto, trots att de bara använde 63 % av de specialiserade mjölkföretagent totalt använda årsarbetskraft.
  • jämföra andelen av den totala företagsinkomsten med andelen av den oavlönade årsarbetskraften. Exempel: De största mjölkföretagen gav upphov till 71 % av den totala företagsinkomsten trots att de bara använde 49 % av den oavlönade årsarbetskraften.
  • Jämföra förädlingsvärde netto med totalt produktinonsvärde.

Utöver ovanstående variabler redovisas följande bakgrundsinformation:

• Totalt antal företag,
• Totalt antal företag i urvalet,
• Antal årsarbetskrafter (avlönade och oavlönade),
• Antal oavlönade årsarbetskrafter (avser företagares och anhörigas arbetade timmar).

Så tar vi fram statistiken

JEU som är en statistisk undersökning genomförs som en urvalsundersökning bland jordbruksföretag. Urvalet utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter in från olika källor. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.

I denna rapport används samma sätt att presentera uppgifter som EU gör i FADN samt EAA. Det innebär att den skiljer sig från annan nationell publicering av JEU. Redovisningen utgår dock från den svenska typklassificeringen av företag och inte den typklassificering som EU använder.

De största skillnaderna mellan FADN och JEU är två. Den ena är att skogen exkluderas från FADN men ingår i JEU. Den andra skillnaden är att egenproducerat foder som används på det egna företaget räknas med både som en intäkt och som en kostnad. Detta gör att intäkter och kostnader för foderväxter är högre i denna rapport jämfört med i JEU-rapporten. För driftsinriktningar som har inriktning mot djurproduktion blir skillnaderna stora.

Statistikens tillförlitlighet

Uppgifterna i denna rapport kommer nästan uteslutande från FADN och EAA.

I JEU (och därmed även i FADN) förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerheten bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i de två dokumenten Statistikens framställning respektive Kvalitetsdeklaration. Tillförlitligheten bedöms vara bäst för mjölkföretag, men den är inte lika bra för andra produktionsinriktningar. Tillförlitligheten påverkas inte nämnvärt av att JEU räknas upp till att avse grupper av företag på riksnivå. Koefficienterna för beräkning av arbetsbehov ses över när det sker större effektivitetsförändringar i jordbruksproduktionen och kommer från Lantbruksregistret.

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Uppskattningarna av kostnaderna fördelat på de olika kostnadsslagen baseras på aggregerade bokföringsuppgifter från ungefär 4 500 företag år 2023. I vissa fall görs även schablonmässiga antaganden. På grund av denna användning av ett flertal olika källor kan några statistiska osäkerhetsmått inte anges.

I databasen redovisas även 95-procentiga konfidensintervall för varje variabel.

I statistikdatabasen redovisas genomgående statistik från JEU om medelfelet understiger 100 %. De allra flesta statistiska uppgifter som ingår i denna rapport på riksnivå har emellertid ett medelfel som är avsevärt lägre.

Typklassificering av jordbruket och uppräkning

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etcetera. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det antagna arbetsbehovet tar till exempel inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.

För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.

Statistikuppgifterna från JEU levereras till EU-kommissionen. Uppgifterna används, tillsammans med motsvarande statistik från övriga EU-länder, till analyser för olika grupper av jordbruksföretag.

Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (EAA). Statistiken publiceras på Jordbruksverkets webbplats.

Uppgifterna för företagen som ingår i JEU har räknats upp till totaler för respektive driftsinriktning. Inom varje driftsinriktning har så kallade strata (grupper) skapats. Vi använder två olika strata. Den ena typen av strata har skapats utifrån antalet standardtimmar. Denna gruppering görs för att få så homogena företag som möjligt avseende driftsinriktning och arbetsgång. Den andra typen av strata har skapats utifrån företagens placering i landet fördelat mellan tre olika riksområden. Denna gruppering görs för att följa upp hur detta påverkar de ekonomiska resultaten i olika delar av landet.

Sveriges tre riksområden framgår av följande figur.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 338.5 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 251.2 kB.

Summary in English

Background

The purpose of this report is to provide an overview of the economic results in dairy, beef, pig and crop production in Swedish Agriculture.

This report contains data per type of farming and standardised work requirement. Focus has been placed on holdings with dairy cows, beef and pigs. This report contains statistics on holdings for Sweden as a whole, for different national areas and for different size groups. The report also relates to data from the Economic accounts for agriculture (EAA).

The report is made in accordance with the definitions used in the EU-harmonised survey Farm Accountancy Data Network (FADN). As the definitions in FADN correspond to the definitions in EAA, it is possible to make comparisons with the agricultural sector as a whole.

This report is a complement to statistical report JO0202, the Agricultural Economics Survey (Jordbruksekonomiska Undersökningen, JEU) 2023, which reports the results from the JEU according to traditional national principles.

In this report, forestry is excluded. Self-produced fodder is included both as an income and as a cost. In this report, we also report totals for certain types of farming, not just averages per enterprise.

The holding’s type of farming is determined by calculating a standardised working hours for animals and crops. The standardised working hours are then multiplied by the number of animals and crop areas that are in the holding. If the majority of standardised working hours end up in milk production, the holding will be classified as a holding with a focus in dairy production. In 2023, holdings classified with a focus in dairy production accounted for 83 % of the total production value of milk in the country according to the EAA.

Holdings with a focus in beef accounted for 68 % of the value of production of beef, while holdings with a focus in dairy production accounted for about 28 % of the production value of beef. The remaining 4 % of value of production of beef came from holdings that to a greater extent combined crop production or other animal species with their beef production.

Holdings with a focus in pig production accounted for about 55 % of the value of the production value of pork.

Holdings with a focus in crops in major region 1 (riksområde 1), Plain districts in Central and Southern Sweden, accounted for approximately 57 % of the value of grain production in Sweden.

The holdings focused in dairy, beef, pig and crop production reported in JEU, accounted for about 57 % of the total value of production in Swedish agriculture 2023.

Result

The entrepreneurial income, which is the remaining amount that can be used to develop the holdings, pay the entrepreneur and their relatives who work in the companies (so-called unpaid labor) with associated social security contributions and to replace the equity looked as follows:

• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was lowest for holdings with a focus in beef, SEK 163,000. The indicator decreased by 40 % compared with 2022.
  
  
• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was highest for holdings with a focus in pigs, SEK 719,000. The indicator decreased by 57 % compared with 2022.
  
  
• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was SEK 372,000 in holdings with a focus in dairy. The indicator decreased by 68 % compared with 2022.
  
  
• The entrepreneurial income per unpaid annual work unit was SEK 368,000 in the plains of Southern and Central Sweden in bigger holdings with a focus in crop production. The indicator decreased by 74 % compared with 2022.