Jordbruksekonomiska undersökningen 2022
Publiceringsdatum: 2024-02-27
Referensår: 2022 Produktkod: JO0202 Ämnesord: Ekonomi, Företag
Daniel Persson 036-15 50 39 statistik@jordbruksverket.se
Sammanfattning
Den Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) är en årlig bokföringsundersökning vars syfte är att illustrera utvecklingen av intäkter och kostnader i det svenska jordbruket. De förändringar som kommenteras i texten är alla statistiskt säkerställda, det vill säga de visar en signifikant skillnad mellan åren.
Utvecklingen mellan åren 2021 och 2022 karaktäriserades av att kostnaderna för insatsvaror ökade. Samtidigt ökade avräkningspriserna för både vegetabilier och animalier. Under året betalades även ett krisstöd ut som kompensation för att priset på insatsvaror ökade kraftigt. Kombinationen av ökade avräkningspriser, krisstöd och ökade kostnader för insatsvaror ledde till att flera driftsinriktningar ökade sitt nettoresultat under året. I denna undersökning ingår även lagerförändringar hos företagen, vilket påverkar både intäkter och kostnader hos företagen.
Flera driftsinriktningar fick en ökning av kostnaden för mineralgödsel under 2022 jämfört med 2021. Medelstora och stora mjölkföretag på riksnivå hade en ökad kostnad för köpfodermedel under året.
Företag med driftsinriktning mjölk och gris på riksnivå ökade sina totala jordbruksintäkter under året.
Alla storleksgrupper av växtodlingsföretag i riksområde 1 ökade sitt nettoresultat under 2022 jämfört med föregående år.
Alla storleksgrupper av mjölkföretag på riksnivå ökade sitt nettoresultat under 2022 jämfört med 2021.
Nettoresultatet för nötköttsföretag på riksnivå visade ingen ökning eller minskning 2022 jämfört med året innan.
Stora grisföretag (5 600— standardtimmar) på riksnivå ökade sitt nettoresultat under 2022.
Det går inte att läsa ut resultatutvecklingen för renodlade produktionsgrenar, då ett företag som klassas som mjölkföretag även kan odla till exempel spannmål och vall.
Syfte
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens intäkter, kostnader och lönsamhet enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.
Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).
Utvecklingen inom de olika produktionsinriktningarna
Växtodlingsföretag i riksområde 1
Avräkningspriserna för spannmål och industrigrödor steg under år 2022 jämfört med föregående år, men även skörden av spannmål och oljeväxter ökade under året.
Nettoresultatet för växtodlingsföretag i södra Sverige som hade mellan 800—1599, 1 600—3 199 och 3 200—5 599 standardtimmar ökade år 2022 jämfört med året innan.
Båda de två minsta företagsstorlekarna hade en signifikant ökning av intäkterna för vegetabilier under 2022 jämfört med året innan.
För små (800—1 599 standardtimmar), medelstora (1 600—3 199 standardtimmar) och stora (3 200—5 599 standardtimmar) växtodlingsföretag i södra Sverige var nettoresultatet 380 000 kr, 1 095 000 kr respektive 1 935 000 kr år 2022.
Mjölkföretag
Avräkningspriset för mjölk steg under 2022 jämfört med året innan medan invägningen av mjölk minskade med en procent.
Specialiserade mjölkföretag på riksnivå visade för alla storleksgrupper en ökning av sitt nettoresultat under 2022 jämfört med året innan. De två största företagsgrupperna visade en ökning av intäkterna av mjölk på riksnivå. Alla tre grupper av mjölkföretag visade en ökning av intäkterna för nötkreatur, då intäkterna under 2021 var låga.
På riksnivå var nettoresultatet för små (1 600—3 199 standardtimmar), medelstora (3 200—5 599 standardtimmar) och stora (5 600— standardtimmar) mjölkföretag 325 000 kr, 1 290 000 kr respektive 3 819 000 kr år 2022.
Nötköttsföretag
Avräkningspriserna för nötkreatur ökade år 2022 jämfört med föregående år medan antalet slaktade djur var oförändrat.
Nettoresultatet för medelstora (800—3 199 standardtimmar) och stora (3 200—5 599 standardtimmar) nötköttsföretag visade en ökning år 2022 jämfört med året innan. För medelstora och stora nötköttsföretag på riksnivå var nettoresultatet 366 000 kr respektive 1 053 000 kr år 2022.
Grisföretag
Avräkningspriset för gris steg under 2022 jämfört med året innan. Under samma tidsperiod steg slakten av gris marginellt.
Nettoresultatet på riksnivå år 2022 visade en ökning för stora grisföretag, medan medelstora företag inte visade någon skillnad.
I båda grupperna ökade kostnaderna för förnödenheter under 2022 jämfört med föregående år.
För medelstora (1 600—5 599 standardtimmar) grisföretag på riksnivå var nettoresultatet i genomsnitt omkring 2 077 000 kr år 2022. För de större (5 600— standardtimmar) grisföretagen var nettoresultatet i genomsnitt omkring 5 595 000 kr år 2022.
Nettoresultat för olika driftsinriktningar de senaste fem åren
Nettoresultatet per företag för de senaste fem åren för olika driftsinriktningar, storleksklasser och riksområden visas i Figur A. År 2018 var ett år med torka och nettoresultatet detta år är för de flesta grupper lägre än övriga år. Generellt så ökar nettoresultatet med företagsstorleken. Enskilda förändringar mellan år är inte alltid signifikanta.
RO betyder riksområde.
Figur A. Nettoresultat 2018-2022 för olika driftsinriktningar och storleksklasser
Tabeller
Kapitalkostnader och resultat, svensk driftsinriktning
Kalkylerade anskaffningsvärden, svensk driftsinriktning
Kort om statistiken
För att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag i Sverige har en bokföringsundersökning genomförts under en lång följd av år. Benämningen på denna urvalsundersökning är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU).
På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990-talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskades från cirka 1 000 till 600 företag. I samband med Sveriges medlemskap i EU år 1995 ställdes krav på att Sverige skulle genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). Urvalsstorleken ökades därför och för närvarande ska Sverige leverera minst 1 025 jordbruksföretag i den årliga undersökningen.
JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde (RO), driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Redovisning sker också efter EU:s typologi för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.
I denna statistikrapport redovisas resultat från JEU för år 2022 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för tidigare år.
Det här beskriver statistiken
Målpopulationen i denna undersökning utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av någon av följande företagstyper:
- enskild fysisk person
- fysiska personer i samverkan (enkelt bolag)
- handelsbolag (eller motsvarande)
- aktiebolag.
Inom jordbruksstatistiken avses med jordbruksföretag verksamhet inom jordbruk och husdjursskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Företag som ägs av stat och kommun tillhör inte JEU:s målpopulation, då dessa kan snedvrida resultaten. I redovisningen ingår växtodlingsföretag (endast i riksområde 1), mjölkföretag, nötköttsföretag och grisföretag på grund av att urvalet är begränsat. Om dessa företag till exempel har fjäderfä eller trädgårdsodling så ingår intäkter och kostnader för detta. Vidare ska företagen vara av minst storleksklass 5, det vill säga ha standardiserade intäkter om minst 15 000 euro. Standardiserade intäkter är ett storleksmått på jordbruksföretag som används inom EU och som utgår från standardiserade intäkter (exklusive stöd) per gröda och djurslag.
Rampopulationen ska avspegla målpopulationen och innehöll 27 239 jordbruksföretag i Lantbruksregistret för referensåret 2020. Den totala population som vanligen används inom jordbruksstatistiken (i huvudsak företag med mer än 2 hektar åker) uppgick år 2020 till 58 791 jordbruksföretag.
Typklassificering av jordbruksföretag
Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsinriktningar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, hyror för inventarier och så vidare. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.
Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och antal lantbruksdjur vid respektive företag och är differentierade efter produktionens omfattning. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur består av normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande till exempel maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade, det vill säga åkrarnas storlek och läge i förhållande till varandra.
För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som samlats in till undersökningen.
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket
Annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (Other Gainful Activity, OGA) kan exempelvis vara snöröjning, körning med företagets jordbruksmaskiner åt andra företag, turism och produktion av förnybar energi.
Skogsbruk
Skogsbrukets resultat redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år. Anledningen är att skörd av skog ofta sker mer sällan.
Skogsbruk redovisas i det svenska JEU men redovisas inte till EU:s undersökning FADN.
Figur B. Sveriges tre riksområden
Riksområdena (RO) definieras enligt följande:
- RO 1 (Södra och mellersta Sveriges slättbygder): Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder.
- RO 2 (Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder): Götalands skogsbygder, Svealands skogsbygder.
- RO 3 (Norra Sverige): Nedre Norrland, Övre Norrland.
Länsgrupperna (LG) definieras enligt följande:
- LG 1: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Blekinge, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län.
- LG 2: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Värmlands och Dalarnas län.
- LG 3: Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Så tar vi fram statistiken
Urvalet till undersökningen utgörs i praktiken av en stående panel av företag som rekryterats till JEU under ett flertal år. Varje år görs ett kompletterande urval. För varje företag i urvalet/panelen samlas en stor mängd uppgifter från olika källor in. Uppgiftsinsamlingen har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN. Merparten av uppgifterna hämtas från företagens bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader så att driftsbokslut kan upprättas för de utvalda jordbruksföretagen. Utöver detta hämtas uppgifter från Lantbruksregistret (LBR), från administrativa register vid Jordbruksverket och direkt från jordbrukarna via enkäter och telefonintervjuer.
Statistikens tillförlitlighet
I denna statistik förekommer osäkerhet i form av täckningsfel, urvalsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel och modellfel. Den största osäkerhetskällan bedöms härröra från urvalet och bortfallet. För en djupare beskrivning av statistikens kvalitet, läs vidare i Kvalitetsdeklarationen under rubriken Metod och kvalitet.
Urvalsfel
Urvalsfelet i en skattning (ett statistikvärde) är det fel som uppstår därför att samtliga företag i populationen inte ingår i undersökningen. Det som främst kan begränsa urvalsfelet är ett stort antal utvalda företag, men även variabeln i sig har betydelse för urvalsfelets storlek. Urvalsfelen presenteras i databasen som 95 % konfidensintervall.
Bortfallsfel
I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem som påverkas av att deltagandet innebär stor uppgiftslämnarbörda. Varje år måste nya företag rekryteras för att täcka upp för de företag som väljer att inte längre delta i undersökningen. År 2022 ersattes bortfallsföretagen av andra slumpmässigt valda företag så att svar erhölls från 975 företag. Bortfallet exklusive rekryteringen aktuellt år blev omkring 16 %.
Under- och övertäckning
Eventuell över- eller undertäckning i urvalsramen bedöms påverka statistikens kvalitet i endast liten grad. Undertäckning förekommer till följd av att Lantbruksregistret avseende 2020 vid det senaste tillfället använts som urvalsram för dragning av nya företag. I urvalet ingår därför inte företag som startats efter juni 2020. Övertäckning förekommer till följd av att vissa utvalda företag inte tillhör populationen eller har lagts ned.
Bearbetningsfel
Primäruppgifterna från företagen registreras elektroniskt vid Jordbruksverket och kontrolleras både manuellt och maskinellt. I den maskinella granskningen genomförs logiska kontroller och rimlighetskontroller. Ändringar av värden görs i huvudsak manuellt, men i viss utsträckning maskinellt. I vissa fall tas återkontakt med uppgiftslämnarna. Uppgiftslämnarfel torde i många fall upptäckas. I och med omfattande kontroller så bedöms bearbetningsfelen vara små.
Bra att veta
I stort sett samma grupper av företag har studerats sedan 1988 och variabelinnehållet var också under lång tid i stort sett oförändrat. Från och med JEU 1996 gjordes dock en anpassning av datainnehållet till de krav som EU ställer, vilket på vissa punkter försvårar jämförelser.
Ytterligare anpassningar till nya FADN-principer gjordes från och med JEU 2002 respektive JEU 2014. Det finns också en rad mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som tidigare användes i den svenska redovisningen.
Ekonomisk statistik för hela jordbrukssektorn redovisas inom statistikprodukten Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn (Economic Accounts for Agriculture, EAA). I rapporten Jordbruksekonomiska undersökningen 2014—2021, nyckeltal och standardiserade intäkter sammanställs resultaten från JEU på samma sätt som EAA, vilket gör att det går att jämföra olika produktionsinriktningar mot hela det svenska jordbruket.
EU:s gemensamma databas för FADN med resultatet för alla EU-länder finns här .
Summary in English
Background
The Farm Economics Survey (JEU) is an annual bookkeeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of revenues and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). A database containing data of at least 1,025 farms should annually be delivered to the Directorate-General for Agriculture and Rural Development (DG AGRI) at the EU Commission. For the accounting year 2022, there were 975 holdings delivered.
All values presented in the report are nominal. Changes that are commented in the text are all statistically significant. The current value of an asset is the investment reduced by depreciation.
The Swedish Board of Agriculture cooperates with two accounting firms and their local agents all over the country.
Results
The results given in the tables are based on Swedish typology and show revenues and costs in agriculture for the year 2022.
Small, medium and large crop farms (800—1,599, 1,600—3,199, and 3,200—5,599 standard working-hours) in riksområde 1 increased their net margin in 2022 compared to the previous year. Small, medium and large holdings had a net margin of 380,000 SEK, 1,095,000 SEK, and 1,935,000 SEK respectively.
The net margin for specialised dairy farms at national level all had an increase during the year. All of the size groups had an increase of the revenue from cattle and the two largest size groups at national level had an increase of the revenue from milk during the year.
At national level the net margin for small dairy farms (1,600—3,199 standard working-hours), medium-sized (3,200—5,999 standard working-hours), and large-sized (5,600— standard working-hours) were 325,000 SEK, 1,290,000 SEK and 3,819,000 SEK respectively.
The net margin for medium-sized (800—3,199 standard working-hours) and large-sized (3,200—5,599 standard working-hours) beef cattle farms at national level increased in 2022 compared to the previous year. The medium and large holdings had a net margin of 366,000 SEK and 1,053,000 SEK respectively.
The large-sized (5,600— standard working-hours) pig farms had an increase of their net margin during 2022 compared to the previous year. The medium-sized pig farms did not show any increase or decrease. The net margin for medium and large pig farms were 2,077,000 SEK, and 5,595,000 SEK in 2022.