Extern visselblåsar­funktion: Rapportera miss­förhållanden inom vissa av Jordbruks­verkets ansvars­områden för offentlig kontroll och annan tillsyn

Använd dubbla kuvert.Lägg alltså ditt brev i ett kuvert, förslut det och märk det med "Visselblåsarfunktionen”. Lägg det i ytterligare ett kuvert och adressera till:

Jordbruksverket

551 82 Jönköping

Kontakta Jordbruksverkets kundtjänst på telefon 0771-223 223 eller, om du vill ringa anonymt, #31#0771 223 223. Be om att få prata med chefsjuristen eller informationssäkerhetschefen. Du behöver inte uppge att det är ett visselblåsarärende för kundtjänst. Det är möjligt att kontakta kundtjänst under kontorstid.

Det är möjligt att begära ett fysiskt möte på Jordbruksverkets kontor i Jönköping eller ett digitalt möte. Kontakta kundtjänst på telefon 0771-223 223 eller, om du vill ringa anonymt, #31#0771 223 223. Be att få prata med chefsjuristen eller informationssäkerhetschefen och bestäm en tid med dem.

Om du överväger att rapportera missförhållanden men vill ha råd och stöd är du välkommen att kontakta visselblåsarfunktionen via något av de sätt som beskrivs ovan.

På Arbetsmiljöverkets webbplats finns även en lista över behöriga myndigheter och vilka ansvarsområden de har vid visselblåsning.

• Myndigheter med ansvar vid visselblåsning (av.se)

Du kan också kontakta Arbetsmiljöverket som är utsedd till tillsynsmyndighet för lagstiftningen.

• Arbetsmiljöverket (av.se)

Du som rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha brutit mot eventuell tystnadsplikt, om du vid tidpunkten för rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Skyddet gäller inte för uppsåtligt åsidosättande av så kallade kvalificerade tystnadsplikter som det inte råder meddelarfrihet för. Det gäller t.ex. sekretess till skydd för rikets säkerhet, statistik och uppdragsverksamhet. Tänk även på att meddelarfriheten inte omfattar att lämna ut en handling som innehåller sekretessreglerade uppgifter.

Du får heller inte göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller inhämtande av information, om du haft skäl att anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Detta gäller dock inte om du genom inhämtandet gör dig skyldig till brott.

En verksamhetsutövare (till exempel din arbetsgivare) får inte hindra eller försöka hindra rapportering.

En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier mot dig som rapporterande person eller mot någon som bistått dig vid rapporteringen. Inte heller får en verksamhetsutövare vidta repressalier mot någon annan hos verksamhetsutövaren som har koppling till dig som rapporterande person (till exempel anhöriga eller kollegor), eller mot ett företag som du äger, arbetar för eller på annat sätt har koppling till. En verksamhetsutövare får inte heller vidta repressalier på grund av att du har vänt dig till din arbetstagarorganisation för råd och stöd och får inte heller hindra eller försöka hindra ett sådant samråd. Skyddet mot repressalier gäller inte om du genom din rapportering eller inhämtandet av information gör dig skyldig till brott.

En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skadeståndsskyldig.

Skyddet för dig som rapporterande person gäller vid rapportering under förutsättning att missförhållandena har uppstått eller högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som du är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller en annan verksamhet som du är eller har varit i kontakt med genom ditt arbete.

Det är också en förutsättning att du vid tidpunkten för rapporteringen av missförhållandena hade skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann.

Rapportering behöver också ha skett på något av följande sätt:

• Via Jordbruksverkets interna rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen eller på något av de andra sätt för rapportering internt som visselblåsarlagen i vissa fall möjliggör (4 kap. 4-5 §§ visselblåsarlagen).
• Via Jordbruksverkets externa rapporteringskanaler i enlighet med visselblåsarlagen, eller genom rapportering externt på annat sätt än via externa rapporteringskanaler, under förutsättning att du
  • först har rapporterat internt i enlighet med visselblåsarlagen utan att mottagaren har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporteringen, eller mottagaren i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om uppföljningen inom den tidsfrist som anges i 5 kap. 8 § 3 samma lag,
  • har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att rapportera till myndigheten, eller
  • har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.
• Till någon av EU:s institutioner, organ och byråer som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot rapporter om missförhållanden, under förutsättning att du rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller för den aktuella rapporteringskanalen.

Skyddet gäller också i vissa specifika fall om du rapporterar genom att offentliggöra informationen. Dessa förutsättningar anges särskilt i 4 kap. 9 § visselblåsarlagen.

För dig som rapporterar om missförhållanden gäller så kallad absolut sekretess för uppgifter som kan avslöja din identitet. Sekretessen gäller både i själva uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) och i ett eventuellt efterföljande personalärende eller ärende om annan åtgärd hos Jordbruksverket som har sin grund i visselblåsarärendet. Att sekretessen är absolut innebär att uppgifter som direkt eller indirekt kan avslöja din identitet aldrig får lämnas ut om inte en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Sekretess gäller även för uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan enskild (fysisk eller juridisk person) än dig som har rapporterat om missförhållandena om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. Det kan här till exempel röra sig om uppgifter som direkt eller indirekt kan avslöja identiteten på personer som påstås ha orsakat missförhållandet eller vittnen. Sekretessen gäller både i själva uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) och i ett eventuellt efterföljande personalärende eller ärende om annan åtgärd hos Jordbruksverket som har sin grund i visselblåsarärendet.

I uppföljningsärendet (visselblåsarärendet) gäller även sekretess för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än dig som har rapporterat om missförhållandet, om det kan antas att syftet med själva uppföljningen av rapporten motverkas om uppgiften lämnas ut.

Den rättsliga grunden för Jordbruksverkets behandling i ett uppföljningsärende som har med en visselblåsning att göra är att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar Jordbruksverket och att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse.

Inom ramen för visselblåsarfunktionen kan även känsliga personuppgifter eller andra extra skyddsvärda (integritetskänsliga) personuppgifter komma att behöva behandlas. Det kan till exempel röra uppgifter om hälsa, medlemskap i fackförening eller uppgifter om etniskt ursprung. I de fall känsliga personuppgifter behöver behandlas i uppföljningsärendet har den hanteringen en rättslig grund i att behandlingen är nödvändig till följd av rättslig förpliktelse och av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.

Det är bara personuppgifter som är nödvändiga för uppföljningsärendet som kommer att behandlas. Jordbruksverket kommer inte heller att senare behandla dessa personuppgifter på ett sätt som är oförenligt med de ändamål för varför de samlades in inom ramen för visselblåsarfunktionen.

Det är endast de personerna som har utsetts som behöriga att hantera visselblåsarfunktionen på Jordbruksverket som har tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende.

Handlingar som kommer in till visselblåsarfunktionen betraktas som allmänna handlingar som diarieförs i Jordbruksverkets diarium. När det gäller personuppgifter som är nödvändiga för ett uppföljningsärende och som återfinns i allmänna handlingar kommer dessa att arkiveras och bevaras i enlighet med svensk arkivlagstiftning, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter.

Om Jordbruksverket får in personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av en rapport och som inte finns i en allmän handling, kommer Jordbruksverket att snarast möjligt radera sådana personuppgifter. Om Jordbruksverket under uppföljningsärendet av misstag samlat in personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen av rapporten kommer sådana uppgifter också raderas.

Information om dina rättigheter och kontaktuppgifter till Jordbruksverkets dataskyddsombud hittar du på vår sida Så behandlar vi dina personuppgifter.

• Så behandlar vi dina personuppgifter

Meddelarfriheten i Sverige innebär att var och en har rätt att, utan risk för påföljder, vända sig till grundlagsskyddad media och lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering. Denna meddelarfrihet är skyddad i grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Meddelarfriheten gäller också för alla anställda inom offentlig verksamhet, som utan risk för påföljder kan lämna uppgifter till grundlagsskyddad media även om uppgiften omfattas av sekretess i vissa fall, så länge man inte lämnar ut själva handlingen.

Det finns dock undantag från meddelarfriheten, där sekretessen går före och alltså inskränker meddelarfriheten. I vissa fall kan en meddelare därför straffas för sitt uppgiftsutlämnande. Det är inte tillåtet att med stöd av meddelarfriheten uppsåtligen åsidosätta så kallad kvalificerad sekretess som anges särskilt i offentlighets- och sekretesslagen. Det gäller till exempel sekretess till skydd för rikets säkerhet, statistik och uppdragsverksamhet.

Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten och innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att kunna lämna vidare dessa inom ramen för meddelarfriheten (för publicering i ett grundlagsskyddat medium).

Det finns dock undantag från anskaffarfriheten. En anskaffare kan straffas om anskaffandet innefattar sådana grövre brott mot rikets säkerhet som också är straffbara för meddelare. Vanliga regler tillämpas på det sätt genom vilket anskaffandet sker. Anskaffarfriheten ger alltså ingen rätt att anskaffa uppgifterna på olagliga sätt, till exempel genom inbrott, egenmäktigt förfarande, olovlig avlyssning eller brytande av post- eller telehemlighet. Det innebär att det är straffbart att anskaffa uppgifter genom till exempel stöld eller dataintrång.

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får efterforska vem som har lämnat uppgifter inom ramen för sin meddelarfrihet. Uttrycket ”efterforska” har en vidsträckt innebörd och innefattar alla former av förfrågningar och åtgärder som syftar till att få fram vem som har lämnat en uppgift eller offentliggjort sådana. Det finns även här undantag från efterforskningsförbudet i speciella fall. Överträdelser av förbudet är straffbelagda.

Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte får ingripa mot (bestraffa) någon för att ha använt sig av sin meddelarfrihet och lämnat uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Förbudet avser alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för meddelaren. I detta inbegrips i princip varje form av kritik mot en arbetstagare för att denne har haft kontakter med massmedia inom ramen för sin meddelarfrihet.