Landsbygdsprogrammet 2014–2022
Landsbygdsprogrammets syfte var att utveckla Sveriges landsbygd. I programmet fanns mål för utvecklingen. För att nå målen fanns det olika stöd och ersättningar för bland annat miljö, hållbarhet och innovation. Det går inte längre att söka stöd i programmet men du kan ta del av statistik och utvärderingar av programmet.
Programperioden för landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014–2022 hade en budget på drygt 48 miljarder kronor för hela perioden. Genomförandet pågick till och med år 2025.
Bilagor till landsbygdsprogrammet 2014–2020
Det här är en sammanställning över de bilagor som hörde till landsbygdsprogrammet 2014-2020. Om du vill ha någon av bilagorna kan du mejla till:
1. Bilagor som visar kalkyler, schabloner och villkor
- Basvillkorstabell
- Basprislista 2014
- Betets förädlingsvärde
- Beräkning av förgröningsavdrag
- Karta över nitratkänsliga områden
- Tvärvillkor och andra bindande normer
- Kalkyler för miljöersättningar
- Betesmarker och slåtterängar
- Fäbodar
- Hotade husdjursraser
- Minskat kväveläckage
- Restaurering av betesmarker och slåtterängar
- Skyddszoner
- Skötsel av våtmarker och dammar
- Vallodling
- Kalkyler för ekologisk produktion
- Ekologisk produktion
- Omställning till ekologisk produktion
- Kalkyler för företags- och projektstöd
- Enhetskostnader för djurstallar
- Klumpsummor för att bilda innovationsgrupper
- Leder genom skog och öppen mark
- Schabloner för projektstöd
- Kalkyler för miljöinvesteringar
- Engångsröjning
- Reglerbar dränering
- Stängsel mot rovdjur
- Kalkyler för skogens miljövärden
- Kompensationsstödet
- Intyg oberoende granskare
- Kalkyler för djurvälfärdsersättningar
- Extra djuromsorg för får
- Extra djuromsorg för suggor
- Utökad klövhälsovård för mjölkkor
- Kalkyler för lokalt ledd utveckling
- Enhetskostnad förberedande stöd
2. Förhandsutvärdering
3. Kontroll av miljöersättningar
4. Möjliga kombinationer av insatser för arealbaserade ersättningar respektive djurvälfärdsersättningar
5. Programtext för ersättning för extra djuromsorg för suggor
6. Referenser till SWOT
7. Urvalskriterier
Beskrivning av hur Sverige ska arbeta med urvalskriterier.
8. Utvärderingsplan
9. Åtgärder kopplade till definition av landsbygdsområde
Beskrivning med vilka åtgärder som definitionen av landsbygdsområde ska gälla för respektive inte gälla för.
10. Övergångsåtgärder
Tabell som visar vilka ersättningar som belastar landsbygdsprogram 2007-2013 samt basvillkor för dessa.
Vill du veta mer om fonderna?
Webbplatsen eufonder.se är en guide för dig som vill veta mer om vilka EU-fonder som finns i Sverige. Här kan du läsa om fonderna och vilka resultat de har gett.
Stöd i programmet
Om du har fått ett stöd beviljat i landsbygdsprogrammet 2014‑2022 finns det några saker att tänka på. Vi har samlat den informationen samt kort information om alla stöd.
Handlingsplaner
Alla myndigheter som ansvarar för stöd inom landsbygdsprogrammet hade handlingsplaner. Handlingsplanerna beskrev hur myndigheterna skulle bidra till att vi nådde målen i landsbygdsprogrammet och hur myndigheterna skulle välja ut vilka som fick stöd. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Tillväxtverket hade nationella handlingsplaner som gällde för hela Sverige. Länsstyrelserna och Sametinget hade regionala handlingsplaner med prioriteringar för geografiskt avgränsade områden.
För att programmet och handlingsplanerna skulle bli så effektiva som möjligt samarbetade myndigheterna med berörda organisationer och myndigheter. Handlingsplanerna uppdaterades varje år.
Jordbruksverkets nationella handlingsplan
I Jordbruksverkets nationella handlingsplan fanns information om kompetensutveckling och rådgivning, stöd till lantrasföreningar och stöd till samarbeten.
Den största delen av arbetet i handlingsplanen handlade om kompetensutveckling och rådgivning för att öka kunskapen hos de som var verksamma på landsbygden och för att få bättre effekter av de åtgärder som fanns inom programmet. Fokusområden var jordbrukets konkurrenskraft, djurvälfärd, korta livsmedelskedjor, lokala marknader, miljö och klimat samt att skapa nya jobb på landsbygden.
Innovation var ett centralt begrepp under den här programperioden. Det fanns möjlighet till stöd för samarbete mellan företagare, rådgivare och forskare för att ta fram nya produkter eller metoder. Det skedde som en del inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP).
Övervakningskommittén följde arbetet
För att följa arbetet med landsbygdsprogrammet fanns en övervakningskommitté. Kommitténs uppgift var att granska genomförandet av programmet och följa hur målen med programmet nåddes. I kommittén satt representanter från bland annat myndigheter, miljöorganisationer och organisationer som arbetade för social delaktighet, jämställdhet och icke-diskriminering.
Övervakningskommittén hade till uppgift att granska och godkänna den metod och de kriterier som användes för att välja ut insatser som skulle finansieras av programmet. Den kontrollerade hur långt arbetet med programmet hade kommit och framstegen när det gällde att uppnå programmets mål. Den skulle dessutom granska och godkänna de rapporter som varje år skickades till EU-kommissionen. Kommittén fick också lämna synpunkter om genomförandet och utvärderingen av programmet.
Övervakningskommittén mätte hur väl målen hade uppnåtts med hjälp av indikatorer. Det fanns allmänna indikatorer som gällde alla EU-program. Det fanns också resultatindikatorer som övervakningskommittén använde när de gjorde en särskild översyn av programmets resultat.
Följ övervakningskommitténs arbete
Övervakningskommittén har vanligtvis möten två till tre gånger per år. Du kan följa kommitténs arbete genom att läsa deras mötesprotokoll, presentationsmaterial och andra handlingar.
Så gick det för programmet
Statistik för projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet
15 716 miljoner av en budget på 16 767 miljoner betalades ut, vilket gav ett nyttjande på 93,7 procent.
Statistik för miljöersättningar i landsbygdsprogrammet
Det är bara två miljöersättningar som fortfarande kan sökas inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Siffrorna som redovisas för dessa ersättningar gäller åtaganden som påbörjats under programperioden men som fortsätter löpa en tid till. Vissa av miljöersättningarna som inte längre kan sökas har ersatts med liknande ersättningar i den strategiska planen.
Miljöersättning | Antal ansökningar | Areal |
|---|---|---|
Betesmarker och slåtterängar, | - | - |
Fäbodar | - | - |
Restaurering av betesmarker och slåtterängar | 600 stycken | 3 000 ha |
Minskat kväveläckage (vårbearbetning och fånggröda) | - | - |
Skyddszoner | - | - |
Vallodling | 1 300 stycken | 37 800 ha |
Våtmarker och dammar, totalt | - | - |
Skötsel av våtmarker och dammar | - | - |
Skötsel av våtmarker och småvatten, | - | - |
Anläggning eller återställande av | - | - |
Hotade husdjursraser | - | - |
Siffrorna är avrundade till hela hundratal och uppdaterade den 18 juni 2023.
Statistik för ersättningar för ekologisk produktion
Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014-2022. Istället finns en liknande ersättning i den strategiska planen.
Ersättningar | Antal ansökningar | Areal |
|---|---|---|
Ersättning för ekologisk produktion, | - | - |
Ersättning för ekologisk produktion, | - | - |
Ersättning för omställning till | - | - |
Ersättning för omställning till | - | - |
Statistik för djurvälfärdsersättningar
Det går inte längre att söka någon ersättning inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Istället finns liknande ersättningar i den strategiska planen.
Djurvälfärdsersättningar | Antal ansökningar | Djurenheter |
|---|---|---|
Extra djuromsorg för får | - | - |
Extra djuromsorg för suggor | - | - |
Utökad klövhälsovård för mjölkkor | - | - |
Statistik för kompensationsstöd
Det går inte längre att söka kompensationsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014–2022. Istället finns ett liknande stöd i den strategiska planen.
Kompensationsstöd | Antal ansökningar | Areal |
|---|---|---|
Kompensationsstöd | - | - |
Sök mottagare av stöd
Vilka som fått stöd
Jordbruksverket publicerar uppgifter om vilka som fått stöd från landsbygdsfonden och garantifonden. Stöden i landsbygdsprogrammet kommer från landsbygdsfonden. Uppgifterna innehåller bland annat
- vilken fond pengarna kommit ifrån
- inom vilken kategori mottagaren har fått stöd
- utbetalt stöd
- geografisk plats.
Inspiration och resultat
Det finns många fantastiska projekt som fått EU-stöd för att utveckla landsbygden på olika sätt. Här hittar du några exempel från projekt och inspirerande artiklar.
Projekten nedan har fått finansiering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
- Renodlat – inspiration till egenodling och självhushållning
- Malin i Ratan – ekologiska hantverkstvålar
- Swedish foodcamp by MittSkåne
- Bygdeägt AB utvecklar lanthandeln som servicepunkt
- Innovativa transportlösningar med utgångspunkt från Röjans station
- Mälardalens smådjurskrematorium
- Jag är en sång mellan dina läppar (lokalt ledd utveckling)
- Aktiva byar (lokalt ledd utveckling)
- Sommarkul (lokalt ledd utveckling)
Bloggen Programmen och pengarna
Programmen och pengarna är en blogg där vi presenterar resultat från uppföljning och utvärdering av de EU‑program som Jordbruksverket ansvarar för; den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (tidigare landsbygdsprogrammet) och havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Utvärdering och uppföljning
Vi har utvärderat landsbygdsprogrammet både löpande och efter att programmet avslutats. Utvärderingarna pågår fortfarande. Syftet med utvärderingarna är att förbättra kommande program. De hjälper oss att bedöma om programmet varit utformat för att möta behoven hos de som söker stöden och ersättningarna och om programmet nått sina mål på ett effektivt sätt. Arbetet med utvärdering finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Vi har ett utvärderingssekretariat som planerar utvärderingar, anlitar utvärderare och sprider kunskap om resultaten. Utvärderingarna genomförs av såväl externa konsulter och forskare som av medarbetare på Jordbruksverket. Alla utvärderingar görs av personer som inte har varit delaktiga i att utforma programmet eller som inte i sin nuvarande tjänst eller sitt nuvarande uppdrag arbetar med att genomföra programmet.
Författarna till varje rapport står själva för slutsatserna, och alla utvärderingar granskas och kvalitetssäkras av oberoende experter. Generellt följer granskarna utvärderingarna från planering till färdig utvärderingsrapport.
Publicerade utvärderingar
- Förenklade skötselvillkor för betesmarker och slåtterängar
- Utvärdering av landsbygdernas socioekonomiska förutsättningar
- Utvärdering av synergieffekter av EU:s gemensamma jordbrukspolitik
- Små företag med lokala visioner. En utvärdering av förädlingsstödet 2014–2022
- Stöd till kompetensutveckling i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Utvärdering av tekniskt stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Utvärdering av det svenska landsbygdsnätverket 2014–2022
- Effekten på kolinlagring i åkermark. Utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Stöd till miljöåtgärder i skogen. En utvärdering av stöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Att ”få ut EU till köksborden" Utvärdering av lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige 2014–2020
- Att utvärdera och skapa långsiktiga effekter av leaderinsatser
- Greppa Näringen 2001–2020. En utvärdering av rådgivning med syfte att minska växtnäringsöverskottet och risken för näringsbelastning på vattendrag
- Utvärdering av stöd till samarbeten i landsbygdsprogrammet 2014–2020
- Test av modell för utvärdering av leadereffekter
- Ersättning för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet
- Definitioner av betesmark i landsbygdsprogrammet
- Genomförande av innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2020
- Klimatanpassning i EU-programmen 2014–2020
- Näringsavskiljning i anlagda våtmarker i Kalmar län
- Modell för utvärdering av leadereffekter
- Möjliga klimatåtgärder och styrmedel i ett framtida landsbygdsprogram
- Utveckling och test av index för biologisk mångfald i ängs- och betesmarker
- Landsbygdsprogrammets stöd och åtgärder för bättre vattenkvalitet 2014–2020
- Ersättning för ekologisk produktion och företagens ekonomi
- Utvärdering av investeringsstöd för energi och klimat
- Förväntade effekter av investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet
- Hållbara leadereffekter i teori och praktik
- Upplevda effekter av investeringsstöd
- Är skyddszonerna placerade på rätt plats för att hindra erosion?
- Djurvälfärdsersättningar
- Hur påverkar nivå på miljöersättningar viljan att söka?
- EIP-Agri – lärdomar från första åren, halvtidsrapport med fokus på införande och uppstart
- Bilagor till EIP-Agri – lärdomar från första årenLandsbygdsprogrammet 2014-2018, resultat och förväntade effekter
- Tillämpningen av urvalskriterier i landsbygdsprogrammet 2014–2020
- Innovationer i jordbruket och på Sveriges landsbygder – en sammanställning av Jordbruksverkets innovationsundersökning 2017
- Lagom höga stöd? – En litteraturstudie om stödeffekter och en kartläggning av stödnivåer i landsbygdsprogrammet 2014–2020
- Bredbandssatsningar inom landsbygdsfonden och regionalfonden, slutrapport
- Interventionslogiken och effekttänkandet i Leader
- Förstudie av investeringsstöd för minskad näringsbelastning
- Bredbandssatsningar inom landsbygdsfonden och regionalfonden,delrapport 1
- Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning
- Löpande lärande utvärdering av Landsbygdsnätverket
- What measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as refected in the Farmland Bird Index?
- Utvärdering av genomförandeorganisationerna för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna
- Kunskapsöversikt: Om förutsättningarna för utvärdering av resultat och effekter av bredbandsstöd i Sverige
- Bra vallersättning och kompensationsstöd. Hur kan olika utformningar påverka jordbruket, miljön och samhällsekonomin?
Publicerade uppföljningar
- Stöd till tjänster och infrastruktur på landsbygden
- Innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2022
- Kompensationsstöd till jordbruk i Sverige
- Restaurerade betesmarker och slåtterängar
- Lokala indikatorer inom lokalt ledd utveckling
- Urvalskriterierna som styr vilka projekt som får stöd inom lokalt ledd utveckling
- Miljöersättning för vallodling i landsbygdsprogrammet
- Stöd till de samiska näringarna
- Leader eller inte Leader – det är frågan
- Kompetensutveckling och rådgivning
- Nya jobb i landsbygdsprogrammet 2014–2020
Urvalskriterierna som styr fördelningen av stöd - Lantbrukares attityder till miljöersättningar och intresse för miljörådgivning
- Lantbrukares framtidsbedömningar och framtidstro
- Beslutsomgångarnas funktionalitet och alternativ
- Vem får startstöd?
- Miljöprojekt inom lokalt ledd utveckling
- Restaurering och engångsröjning av betesmarker och slåtterängar
- Projektens spridning mellan fokusområden inom lokalt ledd utveckling
- Projektstöd i landsbygdsprogrammet som liknar lokalt ledd utveckling
- Är det möjligt att finansiera alla insatser inom lokalt ledd utveckling genom jordbruksfonden?
- Indikatorer och statistik uppdelat per kön
- Arbetet i LAG – lokalt ledd utveckling
- Ändringar i administrationen av lokalt ledd utveckling
- Investeringsstöd till jordbruk för ökad konkurrenskraft
- Våtmarker och dammar
- Stöd till bredband
- Programmen och pengarna 2018. Resultat av stöd till turism inom landsbygdsprogrammet samt inom lokalt ledd utveckling 2018
Vår definition av landsbygd
Vi har en landsbygdsdefinition för att bättre kunna beskriva hur utvecklingen sker i olika typer av landsbygder jämfört med i städer. Avsikten är inte att den ska användas för att jämföra enskilda kommuner.
Kommunerna delas in i olika kategorier
Jordbruksverket har sedan 2015 en landsbygdsdefinition för landsbygdsprogrammet 2014‑2023, som innebar att vi delade in kommunerna i sex olika kategorier. Metoden för att kategorisera kommunerna påminde om den som Jordbruksverket tidigare använde men flera kommuner har klassificerats på ett annat sätt.
I vissa fall behövde vi dela in kommunerna på två grövre sätt; en med fyra kategorier och en annan med enbart två kategorier.
Så här delade vi in kommunerna
Indelningen i de sex kategorierna baseras på Tillväxtanalys rapport Bättre statistik för en bättre regional- och landsbygdspolitik, 2014:04.
Beskrivning av kategorierna
De sex kategorierna har bestämts utifrån befolkningstäthet och närhet till städer.
- Mycket glesa landsbygdskommuner - kommuner med hela befolkningen i glest befolkade områden och med minst 90 minuters genomsnittlig resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är mycket avlägset belägna.
- Glesa landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg med bil till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner som är avlägset belägna.
- Tätortsnära landsbygdskommuner - kommuner med minst 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem landsbygdskommuner nära en större stad.
- Glesa blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Mindre än 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner som är avlägset belägna.
- Täta blandade kommuner - kommuner med mindre än 50 procent av befolkningen i glest befolkade områden. Minst 50 procent av befolkningen har mindre än 45 minuters resväg till en ort med minst 50 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem täta kommuner nära en större stad.
- Storstadskommuner - kommuner med mindre än 20 procent av befolkning i glest befolkade områden och med angränsande kommuner som har en samlad folkmängd på minst 500 000 invånare. Tillväxtanalys kallar dem storstadskommuner.
Du kan läsa mer om de olika kategorierna i en rapport från Tillväxtanalys.
Utmaningar med att definiera landsbygdskommuner
En svårighet med att definiera landsbygden på kommunnivå är att de flesta kommuner är väldigt olika varandra och många kände därför inte att det var rättvisande att definiera landsbygden på detta sätt. Däremot så var det nödvändigt att använda grova kategoriseringar för att visa på strukturella skillnader på nationell nivå. Mycket annan statistik finns också tillgänglig just på den kommunala nivån.
Kontakta oss
Du kan ställa frågor till oss på vår webbplats och också se svaren på frågor som andra har ställt.
Du kan också ringa vår kundtjänst om du har frågor. Du når oss på telefonnummer
Synpunkter och klagomål
Om du har synpunkter eller klagomål som gäller landsbygdsprogrammet är du välkommen att mejla till oss.
Du kanske också är intresserad av det här
