Grundvillkor – Växtföljd
Grundvillkoret om växtföljd innebär att det finns begränsningar när det gäller hur många år i rad du får odla samma gröda på marken. Kravet på växtföljd gäller 1‑åriga grödor på åkermark i hela landet. Genom att följa grundvillkoret bidrar du till att bevara markens potential.
GAEC 7 – Detta grundvillkor är en så kallad norm
Normer är miljö- och klimatrelaterade grundvillkorsmål som alla medlemsstater måste nå upp till och som finns uppräknade i EU:s regler för den gemensamma jordbrukspolitiken. I EU:s förordning benämns detta grundvillkor som GAEC 7.
Kraven talar om hur ofta du måste byta gröda
Grundvillkorskravet om växtföljd innebär dels att du varje år måste byta gröda på en viss andel av din åkerareal, dels att du inte får odla någon 1‑årig gröda mer än 3 år i rad. Men vissa gårdar är undantagna från kraven om att byta gröda, och grödbyte krävs heller inte efter alla typer av grödor.
Definition av gröda
Det finns ett antal definitioner av gröda enligt detta villkor som du behöver känna till. I begreppet gröda ingår här odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor samt odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter, potatisväxter eller gurkväxter. Även mark i träda räknas som en gröda, liksom gräs eller annat örtartat foder. Höstgrödor och vårgrödor räknas som olika grödor, även om de hör till samma släkte.
Gårdar och grödor som är undantagna från grundvillkoret
Grundvillkoret gäller inte dig som har
- certifierad ekologisk produktion
- mindre än 10 hektar åkermark om du räknar bort permanenta grödor och permanent gräsmark.
- mer än 75 procent av din jordbruksmark med vall, permanent gräsmark på åkermark och/eller betesmarker och slåtterängar
- mer än 75 procent av åkermarken som vall, mark i träda, odling av baljväxter eller en kombination av dessa.
Grödor som är undantagna från kraven om grödbyte:
- Fleråriga grödor såsom vall, buffertzoner, fältkanter, blommande fältkanter, fruktodlingar och plantskolor.
- Träda, grönsaker, bär, medicinalväxter eller skyddszoner.
Varje år måste du byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal
Varje år måste du byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal, förutom efter grödor som är undantagna från kravet på grödbyte. Det innebär att skiften i din ansökan som motsvarar 33 procent av din åkerareal ska odlas med en annan gröda jämfört med föregående år. Åkermark som har klassats som permanent gräsmark eller permanent gröda räknas inte med i kravet på grödbyte.
Specialregel för exempelvis flerårig vall eller träda som roterar i växtföljden
Det finns en specialregel som i vissa fall kan vara användbar för den som exempelvis har flerårig vall eller träda som roterar i växtföljden:
Om du jämfört med föregående år har bytt gröda från en icke-undantagen till en undantagen gröda, får detta byte räknas med när du beräknar hur stor areal som du bytt gröda på jämfört med föregående år. Men om du räknar in sådana byten när du beräknar hur stor areal som du bytt gröda på, ska den arealen undantagen gröda även räknas med i den totala areal där grödbyte krävs. Med andra ord ska den aktuella arealen då läggas till i både nämnaren och täljaren när du beräknar hur stor andel av arealen som du har bytt gröda på.
Exempel
En lantbrukare har 100 hektar åker totalt. På 50 av dessa 100 hektar odlas grödor som är undantagna från kravet på grödbyte (till exempel vall). Av övriga 50 hektar (vilka omfattas av kraven) odlas samma gröda som förra året på 35 hektar och på resterande 15 hektar har det skett ett grödbyte jämfört med föregående år. Utan tillämpning av specialregeln har lantbrukaren bytt gröda på 30 procent (15/50) av den areal för vilken grödbyte krävs, vilket är lägre än minimikravet på 33 procent. Med tillämpning av specialregeln kan vi också ta hänsyn till att lantbrukaren sedan föregående år bytt från en icke-undantagen gröda (till exempel korn) till en undantagen gröda (till exempel vall) på 10 hektar. Med tillämpning av specialregeln har lantbrukaren då bytt gröda på 25 hektar (15+10), samtidigt som det är 60 hektar (50+10) som omfattas av krav på grödbyte. Detta innebär att lantbrukaren har bytt gröda på 41,7 procent av den areal för vilken grödbyte krävs, vilket ligger över minimikravet på 33 procent.
Du får inte odla någon 1-årig gröda mer än 3 år i rad på samma markyta
Du får inte odla samma gröda mer än 3 år i rad på samma skifte, förutom grödor som är undantagna från kravet på grödbyte. Odlar du samma gröda 4 år i rad på samma yta har du inte uppfyllt kravet för grundvillkoret.
Du kan i vissa fall få odla majs och färskpotatis längre än 3 år i rad
Det får du om du uppfyller följande:
- Du odlar majs med insådd av vall, bestående av gräs eller gräs i blandning med vallbaljväxter, som du sår senast i juni och som du bryter tidigast 1 mars året därefter. Om du tillämpar detta konsekvent varje år räknas det som mellangröda och gör då att du får odla majs mer än 3 år i rad och kan ändå uppfylla grundvillkoret. För att få odla majs mer än 3 år måste du alltså odla majs med vallinsådd från det första året som du odlar majs, om du vill utnyttja detta undantag. Om du gör på detta sätt så räknas det även som byte av gröda när det gäller kravet att varje år behöva byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal.
- Du odlar färskpotatis som du skördar före 1 juli och den följs varje år av en eller flera grödor, inklusive fång- och mellangrödor, och dessa har en sammanlagd växtperiod på minst 10 veckor. Om du gör detta konsekvent varje år får du odla färskpotatis mer än 3 år i rad och uppfyller ändå grundvillkoret. Om du odlar sallat och/eller spenat efter färskpotatisen måste dessa har en sammanlagd växtperiod på minst 8 veckor, i stället för kravet om 10 veckor som gäller för övriga efterföljande grödor. För att få odla färskpotatis mer är 3 år måste du alltså odla färskpotatis följt av en annan gröda från det första året som du odlar färskpotatis, om du vill utnyttja detta undantag. Om du gör på detta sätt så räknas det även som byte av gröda när det gäller kravet att varje år behöva byta gröda på minst 33 procent av din åkerareal.
En bra växtföljd bidrar till att bevara markens potential
Syftet med att ha ett villkor om växtföljd är att bevara markens potential. Liknande villkor finns i alla medlemsländer i EU. Målet är att undvika ensidig odling av en och samma gröda, år efter år, på samma skifte.
Markens potential består i första hand av dess struktur, fertilitet, mängden organiskt material i marken och markens kemiska innehåll. Där ingår även eventuella föroreningar, som sänker markens potential.
Att byta gröda kan minska behovet av växtskyddsmedel, öka den biologiska mångfalden och öka skördarna.
Författningar
- Förordning (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (riksdagen.se)
- EU:s förordning (EU) nr 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (eur‑lex.europa.eu)