Förnybar energi kan vara en affärsmöjlighet för företagare på landsbygden. Du kanske vill effektivisera energianvändningen, satsa på biogas eller minska utsläppen av växthusgaser. Vi erbjuder möjlighet till finansiering och ger dig tips för en lyckad satsning.
Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas i snabb takt. Exempel på förnybar energi:
Energianvändningen i världen behöver ställas om från klimatskadlig till hållbar inom några decennier. Förnybar energi och energieffektivisering kan spela en viktig roll för att fasa ut användningen av fossila bränslen och minska utsläppen av växthusgaser, både i Sverige och i andra länder. Genom att utnyttja de möjligheter som förnybar energi kan erbjuda kan det gynna såväl naturmiljön som landsbygdens utveckling.
Du som lantbrukare kan både bli självförsörjande på energi och bidra till samhällets energiförsörjning. Din satsning kan också skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.
Sverige har mycket goda förutsättningar för produktion och användning av förnybar energi. Många av våra vattendrag används redan idag för produktion av vattenkraft, och en stor del av landets yta består av skog som kan förädlas till biobränslen.
I Sverige har vi ett mål att öka andelen förnybar energi till 49 procent år 2020.
På Landsbygdsnätverkets webbplats kan du hitta gott om inspiration från andra lantbrukare som har satsat på förnybar energi. Här är ett urval.
Ibland kan du behöva ekonomisk hjälp för att förverkliga en idé. Från landsbygdsprogrammet fördelar vi pengar till projekt och investeringar som syftar till att utveckla konkurrenskraften eller livskvaliteten på landsbygden eller förbättra miljön. De här stöden kan vara aktuella för dig att söka:
Det finns möjlighet för verksamma på landsbygden att få subventionerad rådgivning och kompetensutveckling inom olika områden. Syftet är att öka kompetensen hos de som är verksamma på landsbygden för en bättre konkurrenskraft. Exempelvis finns både kostnadsfri och subventionerad rådgivning om energi och klimat.
Bioenergi är energi som framställs av biomassa som till exempel växter och växtdelar av olika slag. Eftersom biomassa kontinuerligt nybildas är bioenergi en förnybar energikälla.
I dag kommer den största delen av bioenergin från skogsråvaror. Jordbruket bidrar endast med en till två procent av Sveriges bioenergiproduktion. De jordbruksprodukter som blir bioenergi är till exempel spannmål som används vid framställning av etanol och salix för värmeproduktion.
Jordbruket kan bli en större producent av energi. Potentialen att öka produktionen av energigrödor är stor, men hur stor den faktiska produktionen blir beror på politiska signaler, livsmedelspriser, attityder med mera.
En outnyttjad potential är jordbrukets restprodukter, som kan användas både som fasta bränslen, till exempel halm, och för biogasframställning, till exempel stallgödsel. Fördelen med restprodukterna är att de i allmänhet inte konkurrerar med livsmedelsproduktion på samma sätt som odling av energigrödor kan göra.
Du som är lantbrukare eller har annan verksamhet på landsbygden har också en viktig roll för utvecklingen av annan förnybar energi än bioenergi, till exempel vindkraft, eftersom det är på landsbygden som de stora markresurserna finns.
Bioenergi kommer med stor säkerhet att vara viktig i den svenska energianvändningen i framtiden. När vi använder bioenergi istället för fossil energi minskar vår påverkan på klimatet. Produktion av bioenergi kan dock ske med metoder som är bättre eller sämre för både miljö och klimat. Hur stora effekterna blir beror bland annat på produktionsförhållanden, växtnäringsläckage och transporter. Hur stor insatsenergi omvandlingsprocessen kräver spelar också roll. När man tittar på bioenergins effekter på miljö och klimat är det alltså viktigt att man ser till hela kedjan, från produktion, via omvandling, fram till leverans till slutanvändaren.
En hållbar produktion av bioenergi innebär att vi använder naturresurserna ansvarsfullt och effektivt. Ett hållbart produktionssystem kännetecknas av metoder som tar såväl socioekonomisk hänsyn som miljöhänsyn. Det betyder att vi ska ta tillvara våra lokala energiresurser och därigenom skapa möjligheter både till att göra energiförsörjningen till en del i det naturliga kretsloppet och till en del i landsbygdsutvecklingen.
Vindkraft kan vara en affärsmöjlighet för dig som är företagare på landsbygden. Genom att utnyttja de möjligheter som en vindkraftsanläggning kan erbjuda kan vindkraftsprojekten gynna såväl naturmiljön som det lokala näringslivet och landsbygdens utveckling.
Vindenergi är ett exempel på förnybar energi och intresset för att producera el med hjälp av vindkraft ökar i Sverige. Vindkraft kan vara positiv för landsbygden genom att tillgången till miljö- och klimatvänlig el ökar. Lokal produktion av energi kan också bidra till landsbygdsutveckling genom att skapa affärsmöjligheter, sysselsättning och nya förutsättningar för företagare på landsbygden att utveckla sin verksamhet. Att erbjuda möjlighet till medverkan och delaktighet för de närboende och de lokala företagen är därför viktigt och det kan också bidra till att öka acceptansen för vindkraftsprojekt.
För viss typ av verksamhet, som till exempel inom turism och friluftsliv, kan närheten till vindkraftverk upplevas som negativ. Vissa områden har natur‑ och kulturvärden som kan påverkas negativt av vindkraftsanläggningen. Den geografiska placeringen av vindkraftverk bör därför alltid göras med hänsyn till pågående och planerad verksamhet i området och i samråd med länsstyrelsen.
Att ha vindkraft på jordbruksmark kan både bidra till uppfyllelsen av, och stå i konflikt med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Vindkraften kan bidra till ökad biologisk mångfald om platsen för kraftverken används för att nyskapa naturmiljöer i ett i övrigt ensartat odlingslandskap. Tillfartsvägar och uppställningsplatser kan användas för att skapa enkla strukturer och livsmiljöer som kan bli tillflyktsort för växter och djur. Det kan till exempel vara blottläggning av sand, områden med ängsvegetation, buskar eller träd samt anläggning av stensamlingar och småvatten.
Negativa effekter kan uppstå om vindkraftverken påverkar fåglars flyttvägar och om det finns risk för att rovfåglar och fladdermöss ska kollidera med vindkraftverken. Placeringen av vindkraftverk i landskapet bör därför göras med sådan hänsyn att man undviker negativa effekter på fåglar och fladdermöss.
Det finns andra myndigheter och organisationer som kan ge råd när du startar eller utvecklar ett företag.
På företagarsajten verksamt.se sammanfattas det viktigaste som nya och redan befintliga företag bör veta och göra när det gäller allt som har med företagande att göra. Verksamt.se drivs av myndigheterna Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket.
Almi Företagspartner har nyttig information på sin webbplats för dig som är på gång att starta eller köpa ett företag eller som vill utveckla en idé. Almi har även specialiserat sig på rådgivning till företagare med utländsk bakgrund.
På Nyföretagarcentrum kan du få gratis och personlig rådgivning. Centret samarbetar med företag och organisationer och finns i de flesta kommuner.