Gynna mångfalden på ekologiska fokusarealer
Vissa lantbrukare som söker förgröningsstöd måste ha ekologiska fokusarealer för att få stödet. Ekologiska fokusarealer är områden som ska förbättra situationen för både växter och djur. Du kan använda dessa för att gynna insekter som pollinerar dina grödor, andra nyttodjur, fåglar och vilt.
Informationen gäller inte längre
Informationen på den här sidan om ekologiska fokusarealer och förgröningsstödet gäller inte längre eftersom förgröningsstödet upphörde den 1 januari 2023.
Olika marker för ekologisk fokusareal
De här olika markerna kan du välja att ha som ekologisk fokusareal:
- träda
- blommande träda
- salix
- kvävefixerande grödor
- obrukade fältkanter
- vallinsådd i huvudgröda
- mellangröda
En mellangröda är en gröda som du odlar mellan två huvudgrödor. Syftet är att den ska täcka marken, binda växtnäring och bidra till biologisk mångfald, medan syftet med en huvudgröda är att du ska skörda den.
Tänk på att ekologiska fokusarealer inte kan ligga på mark som du får miljöersättning för.
Det här kan du göra för den biologiska mångfalden
Beroende på vilken typ av mark som du väljer att använda som ekologisk fokusareal kan du göra olika saker för att gynna den biologiska mångfalden.
Träda
Om du lämnar åkermarken obearbetad efter att du har skördat den, får du en så kallad obrukad stubbträda. Den ger föda och skydd till insekter, fåglar och vilt. När du inte brukar trädan blir det mer fröer och insekter vilket i sin tur gynnar både fröätande och insektsätande fåglar. Genom att så klöver och andra blommande örter i trädan ökar du effekten, eftersom trädan då ger mer mat, bättre skydd, samt pollen och nektar till humlor, fjärilar och andra pollinerare.
Det här kan du göra för att gynna växter och djur när du har träda:
- så en vallfröblandning med blommande örter som rödklöver, vitklöver, cikoria och honungsört
- låta trädan vara kvar under flera år på samma ställe eftersom en flerårig träda gynnar mångfalden mer än en 1-årig
- vänta med att putsa trädan. Det är bra om du väntar till augusti med att putsa trädan för då gynnar du pollinerare, fåglar och fältvilt.
Tänk på att du inte får skörda din träda.
- Träda (gammal länk borttagen)
Blommande träda
En humla som söker nektar i en klöverblomma. Foto Mats Wilhelm
En blommande träda har du sått med växter som är rika på pollen och nektar och därigenom är attraktiva för pollinerare som bin och humlor, andra nyttodjur och fjärilar. En blandning av två eller flera örter gynnar fler insekter och ger längre blomningstid.
Växter med djupgående rötter som oljerättika, rödklöver och cikoria främjar markstrukturen och skapar goda förutsättningar för djuren som finns i marken.
Salix
Humla som sitter på en hanblomma av salix. Foto Nils-Erik Nordh
För att gynna viltet kan du placera salixodlingen i anslutning till en skog, eller så att den knyter ihop skogsområden. I ett utpräglat slättlandskap kan även öar av energiskog tillföra nya livsmiljöer som är bra både för växt- och djurlivet.
Det här kan du göra för den biologiska mångfalden när du odlar salix:
- så en vallfröblandning med blommande arter som rödklöver, vitklöver, cikoria och honungsört i vändtegarna. Mångfalden trivs i kanter.
- dela odlingen i flera, då blir det mer kanter.
- plantera hansorter. De ger pollen tidigt på våren. Hansorterna har pojknamn.
- dela upp skörden på olika år, så att det finns blommande salix alla år.
Kvävefixerande grödor
Kvävefixerande grödor är växter som binder kväve i marken till exempel ärtor, bönor och klöver. Blommande baljväxter ger pollen och nektar till pollinerare. Ett tips är att du kan odla åkerbönor eller klöverfrö.
Obrukade fältkanter
Fältkant eller en skalbaggsås med blommande cikoria. Foto Lena Friberg
Så rödklöver, vitklöver eller andra blommande örter i den obrukade fältkanten. Det gynnar pollinerare och andra nyttodjur. Fältkanten ger också föda och skydd åt fåglar och vilt.
Det här kan du göra för den biologiska mångfalden när du har obrukade fältkanter:
- så en vallfröblandning med klöver och andra blommande örter i fältkanten
- anlägga en skalbaggsås på fältkanten
- vänta med att putsa fältkanten. Du får putsa fältkanten efter 1 juli, men det är bra om du väntar till augusti med putsningen för att gynna pollinerare, fåglar och vilt.
- låta fältkanten vara kvar under flera år på samma ställe eftersom en flerårig fältkant gynnar mångfalden mer än en 1-årig.
Vallinsådd i huvudgröda
Om du har lusern, rödklöver eller vitklöver i vallinsådden gynnar du humlor och andra pollinerande insekter genom att låta dessa blomma.
Mellangröda
En mellangröda är en gröda som du odlar mellan två huvudgrödor. Syftet är att den ska täcka marken, binda växtnäring och bidra till biologisk mångfald. Medan syftet med en huvudgröda är att du ska skörda den.
Du kan så en mellangröda och räkna den som ekologisk fokusareal. För att gynna mångfalden kan du välja en mellangröda som är lämplig för detta, till exempel:
- våroljeväxter kan ge skydd och rikligt med foder till vilt.
- vitsenap och oljerättika går bra att odla tillsammans med både blodklöver och perserklöver för att öka fodervärdet till viltet.
- vårråg och vårvete är bra för fältviltet och blandar du in ärter, vicker, blodklöver, perserklöver eller subklöver ökar du fodervärdet.
- bovete och honungsört gynnar pollinerande insekter när de blommar och de konkurrerar bra mot ogräs. De växer snabbt och därför blir det snabbt ett område där vilt kan söka skydd. Honungsörten har begränsat fodervärde för fältvilt, men bovete är smakligt.
När du väljer mellangröda ska du vara medveten om risken för växtföljdssjukdomar och ogräsproblem.
- Växtskydd (intern länk till sida om sjukdomar)
Regler för ekologiska fokusarealer
Eftersom de ekologiska fokusarealerna ingår i förgröningsstödet är det viktigt att du följer de regler som finns i stödet.
- Reglerna för ekologiska fokusarealer finns i förgröningsstödet (gammal länk borttagen)
Du kanske också är intresserad av det här
Den här filmen visar hur du anlägger en blommande kantzon.
Pengar från landsbygdsprogrammet
En del av pengarna som finansierar vårt arbete kommer från EU via landsbygdsprogrammet.