Logotyp Jordbruksverket

Ekologiska fjäderfän

Du som har ekologiska fjäderfän måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina fjäderfän med ekologiskt foder, låta dem vistas ute när vädret tillåter och ha stallbyggnader som passar för deras behov. Reglerna gäller utöver andra regler som finns för fjäderfän.

På den här sidan informerar vi om EU:s regler för ekologisk produktion. De gäller utöver de andra reglerna för att ha fjäderfän, som du kan läsa om på sidorna för det.

Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.

Följ omställningstiden för ekologisk produktion

Vill du sälja animalie­produkter som ekologiskt producerade produkter? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt föda upp och hålla djuren enligt reglerna för ekologisk djurhållning. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställnings­tid, innan dina produkter räknas som ekologiska.

För fjäderfän gäller minst följande omställningstid:

  • tio veckor när det gäller köttproduktion
  • sex veckor när det gäller äggproduktion.

Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i våra broschyrer.

Utfodra djuren med ekologiskt odlat foder

Du ska ge dina fjäderfän ett ekologiskt foder. Det gäller både certifierade djur och de djur som är under omställning till ekologisk produktion.

Om du inte kan få fram ett helt ekologiskt producerat foder får du ge dina djur ett foder som innehåller högst 5 procent konventionellt producerade foderråvaror, räknat på det årliga foderintaget.

Den konventionella andelen av fodret ska bestå av proteinfoder. Du kan fördela andelen olika under året, så länge du inte överskrider 5 procent konventionellt proteinfoder under en period på 12 månader.

Beräkna alla foderandelar i kilo torrsubstans. Grovfoder, antingen färskt eller torkat, ska ingå i den dagliga foderransonen. Som grovfoder räknas

  • vallfoder
  • bete
  • halm
  • grönfoder
  • löv
  • bark
  • rotfrukter
  • betmassa.

Egenproducerat foder

Minst 20 procent av fodret som du ger till dina fjäderfän under året ska komma från din ekologiska gård.

Om du inte har möjlighet att producera 20 procent av fodret själv får du använda foder som har odlats i samarbete med andra gårdar med ekologisk produktion i samma region. Du kan också samarbeta med foder­operatörer i samma region. Som odling i samarbete räknas till exempel

  • om du köper certifierat foder från närliggande gårdar som du har spridnings­avtal för gödsel med
  • om du odlar spannmål och säljer till en foderfabrik och sedan köper värme­behandlat foder från den fabriken.

Foderråvaror och fodertillsatser

Du får bara använda de godkända foderråvaror och fodertillsatser som finns uppräknade i EU‑förordningen om ekologisk produktion (nr 889/2008, tillämpnings­reglerna). Förordningen finns länkad under rubriken Författningar.

Om du köper in foder som inte är framtaget för certifierad ekologisk djurhållning, så ska du försäkra dig om att foderråvarorna och tillsatserna får användas i ekologisk djurhållning.

Du får ge dina fjäderfän vitaminer som har framställts ur naturliga foderråvaror. Även syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer är tillåtna.

Däremot får det inte finnas syntetiskt framställda aminosyror i fodret som du ger till ekologiska fjäderfän.

Foder från mark under omställning till ekologisk produktion

Huvudregeln är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder, men du får använda en del foder från mark som ställs om till ekologisk produktion. Reglerna är olika beroende på om fodret är skördat det första eller andra året under omställningen.

Foder från första årets omställning

De här reglerna gäller för foder som är skördat det första året under omställningen:

  • Av djurens totala fodergiva får högst 20 procent vara foder från första årets omställning.
  • Fodret ska bestå av bete, fleråriga foderväxter (vall eller sly från betesmarker) eller proteingrödor.
  • Marken ska tillhöra ditt jordbruks­företag. Det betyder att du ska äga, arrendera eller ha stödrätter för marken.
  • Marken ska inte tidigare ha odlats ekologiskt på produktions­enheten under de senaste fem åren.
Det här räknas som proteingrödor

Som proteingrödor räknas

  • trindsäd, det vill säga vicker, lupin och ärter (utom konservärter)
  • åkerbönor (som här likställs med bondbönor och hästbönor)
  • sötlupiner (som får ge högst 5 procent bittra frön)
  • sojaböna.

Om du blandar proteingrödor med spannmål ska utsädets vikt bestå av mer än 50 procent proteingrödor för att räknas som proteinfoder.

Grödorna kan skördas gröna, som helsädesgröda, eller odlas till mogen skörd.

Foder från andra årets omställning

De här reglerna gäller för foder som är skördat det andra året under omställningen:

  • När ett skifte har legat under omställning under minst 12 månader kan du skörda så kallat omställnings­foder från det skiftet. Det gäller alla grödor.
  • Om du använder omställnings­foder från din egen mark får djurens hela foder­ranson bestå av sådant foder. Om du däremot köper in omställnings­foder får det utgöra högst 30 procent av djurens fodergiva.

Undantag från kravet på ekologiskt foder efter katastrofer och exceptionella händelser

Om din egen produktion av foder har gått förlorad på grund av en katastrof eller exceptionell händelse kan du ansöka om att få utfodra dina djur med icke‑ekologiskt foder under en begränsad tid. En katastrof eller exceptionell händelse kan till exempel vara extrema väderförhållanden, utbrott av sjukdomar, föroreningar eller bränder som lett till att du har förlorat foder.

Så ansöker du om undantaget

Du ansöker om undantag för att få utfodra med icke‑ekologiskt foder genom blanketten Undantag från produktionsreglerna till följd av katastrofsituationer – ansökan om undantag.

Vi tar ut en avgift på 1 800 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar med kort i webbutiken, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura.

Tänk på att du bara får utfodra djuren med icke‑ekologiskt foder om Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Däremot får du skörda icke‑ekologiskt foder innan beslutet har kommit.

Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.

Rådgivning om ekologiskt foder till fjäderfän

Många av reglerna för ekologisk produktion gör att det finns begränsningar i utfodringen som du behöver tänka på. Det leder till att vissa metoder blir extra viktiga i ekoproduktionen. Här tar vi upp några råd som kan hjälpa dig på traven.

Metionin – utmaningen i utfodringen

I konventionell produktion finns syntetiskt framställda aminosyror i fodret. Det är inte tillåtet i ekologisk produktion. Det skapar utmaningar i utfodringen av fjäderfän.

Den största utmaningen med att ge 100 procent ekologiskt foder är risken att fjäderfäna inte får i sig tillräckligt av de svavelhaltiga aminosyrorna cystein och metionin. Ett fjäderfä kan omvandla metionin till cystein, men inte det omvända. Därför är metionin den viktigaste aminosyran.

Brist på metionin kan göra

  • att fjäderplockning och hackning ökar
  • att fler fjäderfän blir sjuka eller dör
  • att större mängder foder förbrukas, vilket leder till att fodret inte utnyttjas lika effektivt.

De främsta källorna av metionin i dagens foder är fiskmjöl och raps­produkter. Båda har dock begränsningar:

  • Fiskmjöl kan innehålla dioxin, vilket överförs till äggen och köttet. Foderindustrin försöker undvika sådant fiskmjöl.
  • Rapsprodukter kan ge smakfel på äggen hos vissa hönslinjer.

Eftersom fjäderfä mest äter spannmål har metionin­innehållet i spannmålen stor betydelse. Om du har spannmål med ett högt innehåll av metionin blir behovet av protein­tillskott lägre.

För att spannmålen ska ha högt metionin­innehåll måste svavel­tillgången i marken vara tillräcklig, eftersom svavel är en av byggstenarna i metionin. Svavel­nedfallet över Sverige har minskat kraftigt, och svavelbrist i åkermarken förekommer.

Du kan läsa mer om foder i broschyren Fodermedel i ekologisk produktion. Det finns också mer information i våra broschyrer om ekologiska fjäderfän.

Ta in ekologiskt uppfödda fjäderfän i första hand

De djur du tar in i din besättning ska vara födda och uppvuxna på ekologiska gårdar.

Undantag från regeln om ekologiskt uppfödda djur när du sätter samman en flock för första gången

När du sätter samman en flock för första gången får du ta in icke-ekologiska unghöns eller fjäderfäungar, om de är yngre än 3 dygn. Men innan du gör det ska du alltid undersöka om det finns lämpliga ekologiskt uppfödda djur. I så fall ska du välja dessa framför andra djur. Du får alltså bara ta in icke-ekologiska djur om du inte kan få tag på tillräckligt många ekologiskt uppfödda djur.

Du ska sköta dina unghöns eller fjäderfäungar ekologiskt direkt när du får hem dem.

Välj helst långsamt växande raser av matfågel

Matfågel ska helst vara av en ras eller en hybrid som växer långsamt. För slaktkycklingar har Jordbruksverket bestämt att de räknas som långsamt växande om den genomsnittliga tillväxten per dag är högst 45 gram. Vi har inte reglerat vad som är långsamt växande för andra arter.

Raser eller hybrider som inte är långsamväxande får inte slaktas förrän de har uppnått en bestämd ålder:

  • 81 dagar för slaktkyckling
  • 49 dagar för pekingankor
  • 70 dagar för honor av myskänder
  • 84 dagar för hanar av myskänder
  • 92 dagar för mulardänder
  • 94 dagar för pärlhöns
  • 140 dagar för hannar av kalkon och stekgäss
  • 100 dagar för honor av kalkon.

Ha stallbyggnader som tillgodoser djurens behov

Det är viktigt att du skapar en miljö som passar fjäderfän. Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov.

Det är särskilt viktigt är att djuren har tillräckligt stort utrymme och har det bekvämt. Ytan inomhus ska vara tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vistas där samtidigt. Minst hälften av den totala golvytan som djuren har tillgång till ska bestå av helt golv.

Det finns minimikrav som byggnaderna för fjäderfän ska uppfylla:

  • Minst en tredjedel av golvet ska vara täckt med strö av till exempel halm, spån eller sand.
  • En tillräckligt stor del av golvytan ska vara dränerad i syfte att släppa igenom gödsel.
  • Sittpinnarnas storlek och antal ska motsvara gruppens och fåglarnas storlek.
  • Byggnaderna ska ge fåglarna enkel tillgång till rastgårdar utomhus.
  • Ingångs- och utgångshål ska ha en lämplig storlek för fåglarna. Djuren ska kunna gå in och ut utan att behöva böja sig. In- och utgångshålen ska ha en sammanlagd längd på minst 4 meter per 100 kvadratmeter byggnadsyta.

Om byggnaden är avsedd för fjäderfän för köttproduktion får den totala användbara ytan inte överstiga 1 600 kvadratmeter på någon enskild produktionsenhet.

Så många djur får det finnas i varje byggnad

I varje byggnad får det finnas högst

  • 4 800 slaktkycklingar
  • 3 000 värphöns
  • 5 200 pärlhöns
  • 4 000 honor eller 3 200 hanar av myskänder, pekingankor eller andra ankor
  • 2 500 kastrerade tuppar, gäss eller kalkoner.

Utrymmeskrav per kvadratmeter för olika kategorier av fjäderfän

Utrymmeskrav inomhus för ekologiska fjäderfän

Fjäderfäkategori [1]

Antal djur per m²

Tillåten levande vikt per m²

Värphöns

6 djur (i flervånings­system gäller kravet för all tillgänglig yta i djur­utrymmet)


Slaktkyckling i fast byggnad

10 djur

20 kg [2] [3]

Slaktkyckling i flyttbar byggnad

16 djur

20 kg [2] [3]

Slaktankor i fast byggnad

10 djur

20 kg [4]

Slaktankor i flyttbar byggnad

16 djur

20 kg [4]

Slaktgäss i fast byggnad

10 djur

18 kg [4]

Slaktgäss i flyttbar byggnad

16 djur

18 kg [4]

Slaktkalkoner i fast byggnad

10 djur

21 kg

Slaktkalkoner i flyttbar byggnad

16 djur

21 kg

[1] För avelsfjäderfän saknas regler för ekologisk produktion, så då ska du utgå från djurskydds­reglerna och de regler för ekologisk produktion som är generella för alla fjäderfän. När det gäller unghöns är det inte längre möjligt att ansluta sig till ekologisk produktion med unghöns enligt nationella regler. Dessa regler gäller enbart befintliga företag. Beläggningskraven är desamma som i djurskyddsreglerna.

[2] Det är tillåtet med upp till 21 kilo slaktkyckling per kvadratmeter hos uppfödare som har fått tillräckligt hög poäng i näringens omsorgsprogram.

[3] Det svenska djurskyddsregelverket är striktare än det ekologiska regelverket.

[4] Den tillåtna vikten för ankor och gäss är angiven för djur som har tillgång till utevistelse. Om djuren hålls inomhus under vintern gäller en lägre viktgräns.

Tidsgränser för artificiellt ljus

Du får komplettera dagsljuset med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.

Skilj på konventionella och ekologiska djur

Om du har både konventionell och ekologisk djurhållning måste konventionellt och ekologiskt hållna djur finnas i klart avskilda byggnader eller stallavdelningar och vara av olika art. Du ska även förvara och hantera ekologiskt foder och gödsel från ett ekologiskt företag tydligt åtskilt från konventionellt foder och gödsel.

Du får inte ha ekologiska och konventionella djur av samma art på en ekologisk gård, om det inte är i forsknings- eller utbildningssyfte. I sådana fall behöver du dessutom söka undantag från Jordbruksverket.

Ge djuren möjlighet att vistas ute

Fåglarna ska ha möjlighet att röra sig fritt i stallet och ute i rastgårdar när vädret tillåter det. Du får inte hålla fjäderfän i burar.

Rastgårdarna ska vara täckta med växtlighet, ha skydd och lätt ge djuren tillgång till vatten och foder. Foder bör dock inte finnas utomhus. Simfåglar ska dessutom ha tillgång till ett vattendrag, en damm, en sjö eller en bassäng.

Du ska lämna rastgårdar tomma mellan varje omgång fjäderfän, för att växtligheten ska kunna växa upp igen. Lämna rastgårdarna tomma under minst

  • sex veckor för värphöns eller avels­fjäderfän
  • två veckor för slaktkyckling och annan matfågel.

Alternerande rastgårdar är att rekommendera.

Du får inte ha för många djur på marken

Antalet djur som du har utomhus på betesmarker eller annan lämplig mark ska vara så pass lågt att inte marken blir upptrampad eller vegetationen blir överbetad.

Det finns även gränser för hur mycket kväve och fosfor du får sprida på din mark. Under en femårsperiod får du sprida högst

  • 170 kilo kväve per hektar och år
  • 22 kilo fosfor per hektar och år.

Om det blir nödvändigt behöver du minska antalet djur. Du kan läsa mer på våra sidor om växtnäring.

Ge förebyggande hälsovård och sjukvård vid behov

Du ska skydda dina djur mot sjukdomar och parasiter. Det gör du genom förebyggande åtgärder, som att

  • välja lämpliga djurraser, hybrider och djurlinjer
  • använda uppfödnings­metoder som är anpassade till varje arts behov, främjar god motstånds­kraft mot sjukdomar och hindrar infektioner
  • använda foder med hög kvalitet samt ge tillgång till bete och utevistelse, så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras
  • använda betesrotation och ett lämpligt antal djur på markerna för att undvika överbeläggning, vilket ofta leder till sämre djurhälsa.

Det är också viktigt att du rengör och desinficerar byggnader, djurutrymmen, utrustning och redskap ordentligt, för att hindra att sjukdomar sprids och att djuren smittar varandra.

Töm och rengör byggnaderna mellan varje omgång fjäderfän

Du ska tömma byggnaderna på djur mellan varje produktions­omgång av fjäderfän som föds upp. Då ska du även rengöra och desinficera byggnaderna och inredningen.

Vårda ditt djur om det blir sjukt

Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat är du skyldig att ge det nödvändig vård eller avliva det på ett skonsamt sätt.

Du får använda läkemedel eller antibiotika om det är nödvändigt för att bota djuret eller för att undvika smärta och lidande. Sådana läkemedel får dock aldrig användas för förebyggande hälsovård. Rutinmässig avmaskning är inte tillåten.

När det är befogat av veterinär­medicinska skäl är det tillåtet att behandla djuret med vaccin och parasitmedel.

Frågor och svar

Jag har vaktlar. Vilka regler måste jag följa för att få kalla dem för ekologiska?

Det finns inga detaljregler för ekologisk vaktelhållning, men vaktlar räknas till fjäderfän och är därför möjliga att föda upp ekologiskt. För att veta vilka detaljregler som gäller så måste Jordbruksverket antingen godkänner privata standarder eller komplettera EU-reglerna med svenska regler. Det har vi inte gjort ännu.

Det finns ändå en möjlighet att föda upp vaktlar ekologiskt. Om du vill kalla dina vaktlar eller deras ägg ekologiska så ska du följa relevanta regler för ekologiska fjäderfän. Det betyder till exempel att du ska ge vaktlarna

  • ekologiskt foder och tillgång till grovfoder
  • möjlighet att vistas ute minst en tredjedel av livet
  • förebyggande hälsovård och sjukvård vid behov enligt reglerna för ekologisk produktion.

Du måste också be ett kontrollorgan kontrollera att du gör rätt.

När omställningstiden för fjäderfän har gått får du kalla köttet och äggen för ekologiska. Du får också använda logotypen för ekologisk produktion.

Jag föder upp unghöns. Vilka regler ska jag följa om jag vill sälja dem som ekologiska?

Det finns inga regler för ekologisk unghönsuppfödning i den nuvarande EU-förordningen för ekologisk produktion. Tidigare gick det att starta en ekologisk unghönsproduktion enligt nationella regler, men det är inte längre möjligt. Därmed kan du just nu bara sälja unghöns som ekologiska om du redan har en ekologisk unghönsproduktion sedan tidigare.

Du kan alltså inte starta en ny ekologisk unghönsproduktion nu, men du kan börja planera för en sådan produktion. Det kommer nämligen en ny EU-förordning för ekologisk produktion som börjar gälla den 1 januari 2022, och i den finns det regler för ekologiska unghöns. Reglerna är i stort sett samma som för övrig ekologisk fjäderfäproduktion, men storleken på stallar och rastgårdar skiljer sig. Läs mer om de nya reglerna i EU-förordning nr 2020/464, artikel 14–16 samt bilaga I, del IV.2.

Författningar

Söker efter 2015:29

Du kanske också är intresserad av det här