Logotyp Jordbruksverket

Anmälningsskyldighet gällande sjukdomar och smittämnen

För att minska smittspridning och förhindra utbrott är det viktigt att upptäcka sjukdomar och smittor tidigt. Många smittsamma sjukdomar och smittämnen ska därför anmälas. Vissa ska anmälas redan vid misstanke. För antibiotika­resistenta bakterier gäller särskilda regler.

Vilka har anmälningsskyldighet?

Veterinärer och de som arbetar med obduktions- eller laboratorie­verksamhet är skyldiga att anmäla konstaterade fall av vissa djursjukdomar och smittämnen. För en del av dessa sjukdomar och smittämnen gäller anmälningsskyldigheten redan vid misstanke.

Även aktörer (exempelvis djurhållare) har en anmälningsskyldighet och ska kontakta en veterinär om något av följande inträffar med djuren:

  • ökad dödlighet
  • andra tecken på allvarlig sjukdom
  • väsentligt minskad produktion som man inte vet vad den beror på.

Detta räknas som aktör

En aktör är varje fysisk eller juridisk person som ansvarar för djur eller djurprodukter, även för en begränsad tidsperiod. Till exempel räknas transportörer och de som håller lantbruksdjur som aktörer. Sällskapsdjurshållare och veterinärer ingår inte i begreppet aktör.

Om en aktör misstänker en så kallad förtecknad sjukdom eller om en sådan sjukdom påvisas hos aktörens djur, ska aktören anmäla det till en distriktsveterinär.

Vad ska anmälas?

En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som ska anmälas vid misstanke respektive vid konstaterade fall finns i bilaga 1 samt 3 kap 7 § till Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen – saknummer K12.

Söker efter 2021:10

Anmälan vid misstanke

1. Om du som aktör misstänker en så kallad förtecknad sjukdom (se förklaring nedan under rubriken Förtecknade sjukdomar), har ökad dödlighet eller andra tecken på allvarlig sjukdom bland dina djur, ska du anmäla det till en veterinär.

2. Misstänker du som veterinär eller du som jobbar på laboratorium eller obduktion en allvarlig smittsam djursjukdom eller smittämne som till exempel en kategori A-sjukdom (den är markerad med ”a” i K12), en sjukdom som lyder under epizootilagen eller som normalt inte förekommer i Sverige, ska du omedelbart kontakta Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap (TiB) via telefon. När du ringer TiB går samtalet via SOS Alarm.

3. Misstänker du som veterinär eller du som jobbar på laboratorium eller obduktion, en förtecknad sjukdom eller smittämne som inte omfattas av första punkten ska du utan onödigt dröjsmål anmäla till Jordbruksverket genom att skicka ett mejl till oss med följande information

  • a. sjukdom/smittämne
  • b. djurslag
  • c. anläggningsnummer (PPN, adress eller liknande)
  • d. identitet på djuret/djurgruppen (om det finns)
  • e. djurägare, namn, adress, mejladress, telefonnummer
  • f. remitterande veterinär och klinik, obduktion eller laboratorium, namn, adress, mejladress, telefonnummer (växel och direktnummer).

4. Misstänker du som veterinär hästinfluensa typ A, kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit ska du anmäla direkt till länsstyrelsen.

Anmälan av konstaterade fall

Vid konstaterade fall av sjukdomar eller smittämnen ska du som veterinär eller du som jobbar på laboratorium eller obduktion göra följande:

  • Anmäla alla fall av djursjukdomar och smittämnen som omfattas av anmälningsskyldighet i vår e‑tjänst för rapportering av bekräftade indexfall av djursjukdomar eller smittämnen.

Nya sjukdomar som ska anmälas

Några sjukdomar och smittämnen som ska anmälas då de påvisas har tillkommit på grund av att vi ska rapportera dem internationellt.

Det gäller:

  • Mykoplasmainfektion med Mykoplasma synoviae hos fjäderfä
  • Infektiös bronkit hos fjäderfä
  • Infektion med salmonid alphavirus (SAV) hos fisk
  • Acute hepatopancreatic necrosis disease (AHPND) hos kräftdjur
  • Infektion med Batrachochytrium salamandrivorans hos amfibier
  • Infektion med bovint herpesvirus 1 (IBR/IPV/IBP) hos hjort- och kameldjur

Förtecknade sjukdomar

EU har sammanställt en gemensam förteckning över sjukdomar som utgör en risk för djurs och människors hälsa i hela unionen eller i delar av den. De förtecknade sjukdomarna finns i artikel 5.1.a i djurhälsoförordningen och i bilaga II i förordning 2018/1629. De finns också i SJVFS 2021:10 Saknr K12, bilaga 1 där de är markerade med ett ”f” – för ”förtecknad”.

Söker efter 2021:10

Hantering av förtecknade sjukdomar

Det finns regler för hur vi ska hantera de olika förtecknade sjukdomarna om eller när de upptäcks. Hanteringen styrs av vilken kategori sjukdomen tillhör. De förtecknade sjukdomarna kategoriseras i kategori A, B, C, D och E. Misstanke om en sjukdom i kategori A eller om en sådan påvisas ska anmälas omedelbart. Andra förtecknade sjukdomar ska anmälas utan onödigt dröjsmål. De förtecknade sjukdomarna omfattas redan idag av anmälningsskyldighet genom antingen epizootilagen, zoonoslagen, bisjukdomslagen eller Jordbruksverkets föreskrifter.

Vilken kategori en förtecknad sjukdom tillhör framgår av bilagan i förordningen 2018/1882.

Kategori A – ska utrotas omedelbart

Vissa sjukdomar som normalt inte finns inom EU ska utrotas omedelbart om de skulle dyka upp. Dessa är sjukdomar i kategori A. Det gäller till exempel elakartad lungsjuka hos nötkreatur, mul- och klövsjuka, får- och getkoppor, klassisk och afrikansk svinpest hos gris och afrikansk hästpest och rots hos häst. De flesta sjukdomar i kategori A finns normalt inte i Sverige och många omfattas också av epizootilagen.

Kategori B – ska utrotas i hela EU

Sjukdomar i kategori B är sjukdomar där målet är att sjukdomen ska utrotas inom hela EU. Det gäller sjukdomar som Sverige redan är fria från såsom tuberkulos hos nötkreatur, brucellos hos nötkreatur, får och get samt rabies.

Kategori C – relevanta för vissa länder

Sjukdomar i kategori C är sjukdomar som är relevanta för vissa länder. Det kan vara att länder är fria från eller har utrotningsprogram för sådana sjukdomar.

Kategori D och E – regler för handel och övervakning

Sjukdomar i kategori D omfattas av regler för handel inom EU, exempelvis mjältbrand. Sjukdomar i kategori E ska övervakas, till exempel Q-feber.

Statistik över anmälningspliktiga sjukdomar

Vi sammanställer varje år statistik över anmälningspliktiga djursjukdomar i Sverige.

I statistiken framgår bara indexfall. Indexfall av en sjukdom är det fall av en djursjukdom eller ett smittämne som omfattas av anmälningsskyldighet och som först påvisas under en sammanhängande smittperiod hos en och samma art i en anläggning, hos bisamhällen i en bigård, i ett vilthägn, i ett fiskodlingsläge, i en kräftodling, i ett område för blötdjursodling, hos vilt i en kommun, hos vild fisk, vilda blötdjur eller vilda kräftdjur i ett vattenområde eller hos sällskapsdjur i enskild ägo.

Antibiotikaresistenta bakterier

När det gäller anmälningsplikt för MRSA, MRSP, andra meticillinresistenta koagualspositiva stafylokocker och ESBLcarba finns det särskilda krav som gäller både för provtagande veterinär och för laboratorier.

Om provtagande veterinär skickar prover för analys till ett laboratorium utanför Sverige övertar den provtagande veterinären laboratoriets skyldigheter.

Dessa fall ska anmälas

Anmälningsskyldigheten av antibiotikaresistenta bakterier gäller:

  • Endast indexfall för pälsdjur, vattenlevande djur och livsmedelsproducerande djur
  • Indexfall och samtliga övriga fall för alla hästdjur och alla övriga djur. (Med hästdjur menas hästar, åsnor, mulor samt korsningar mellan dessa).

Krav som ställs på laboratoriet för ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP

Diagnosen av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är misstänkt (preliminär diagnos) vid följande tillfällen:

  1. ESBL-CARBA misstänks när isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales visar nedsatt känslighet för karbapenemer vid testning med fenotypiska metoder.
  2. MRSA misstänks när isolat av Staphylococcus aureus visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder.
  3. MRSP misstänks när isolat av Staphylococcus pseudintermedius visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder.

Anmäla misstanke (preliminär diagnos) till provtagande veterinär och till länsstyrelsen

Ett laboratorium ska skyndsamt meddela behandlande veterinär om de misstänker (preliminär diagnos).

Laboratoriet ska också snarast skicka anmälan av preliminär diagnos till länsstyrelsen på en blankett.

Provtagande veterinär ansvarar för att anmäla till länsstyrelsen om provet har skickats för analys till ett laboratorium utanför Sverige.

Misstänkt (preliminär diagnos) av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP måste bekräftas

Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska se till att bakterieisolat av Enterobacterales, med misstänkt ESBL-CARBA, MRSA eller MRSP omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster.

Provtagande veterinär ansvarar för att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt om provet har skickats för analys till ett laboratorium utanför Sverige.

Diagnosen av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP är bekräftad vid följande tillfällen:

  1. ESBL-CARBA är bekräftad när gener som medierar resistens av typen ESBL-CARBA har konstaterats hos isolat av bakterier tillhörande familjen Enterobacterales med molekylärbiologiska metoder.
  2. MRSA är bekräftad när arten Staphylococcus aureus är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.
  3. MRSP är bekräftad när arten Staphylococcus pseudintermedius är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.

Om en preliminär diagnos av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP inte blir bekräftad vid den konfirmerande undersökningen ska den som anmält den preliminära diagnosen meddela aktuell länsstyrelse detta.

Krav som ställs på laboratoriet för meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker andra än Staphylococcus aureus och S. pseudintermedius

Diagnosen av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker är misstänkt (preliminär diagnos) vid följande tillfälle:

När isolat av dessa bakteriearter visar nedsatt känslighet för oxacillin, cefoxitin eller annan cefalosporin vid testning med fenotypiska metoder.

Misstänkt (preliminär diagnos) av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker måste bekräftas

Ansvarig för det undersökande laboratoriet ska se till att bakterieisolatet omgående skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt för konfirmering, typning, registrering samt kontroll av resistensmönster.

Provtagande veterinär ansvarar för att se till att bakterieisolat skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt om provet har skickats för analys till ett laboratorium utanför Sverige.

Diagnosen av andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker är bekräftad vid följande tillfälle:

Diagnosen är bekräftad när arten är bekräftad och någon av de gener som medierar meticillinresistens har konstaterats med molekylärbiologiska metoder.

Anmälan av bekräftad diagnos av ESBL-CARBA hos Enterobacterales, MRSA och MRSP eller andra meticillinresistenta koagulaspositiva stafylokocker

Laboratoriet ska anmäla den bekräftade diagnosen inom fem arbetsdagar Anmälan görs i vår e-tjänst för rapportering av bekräftade indexfall av djursjukdomar eller smittämnen.

Författningar

Söker efter 2021:10

Söker efter 2013:14