Ett rikt odlingslandskap
Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap handlar om att behålla jordbruksmarkens produktionsförmåga, att gynna odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer och att landskapet ska vara attraktivt och tillgängligt för friluftsliv.
Dagens odlingslandskap är ett resultat av det arbete som många generationers lantbrukare har gjort för att få tillgång till mat. Det har i sin tur bidragit till att vi har ett varierat odlingslandskap med både biologisk mångfald och kulturhistoria som stenmurar, brukningsvägar och solitärträd. Lantbrukarna bevarar och utvecklar fortfarande odlingslandskapet.
Natur och kulturvärden
Jordbruket är en förutsättning för att bevara odlingslandskapets byggnader, diken, stenmurar och andra kulturmiljöer, men även för att bevara vilda växter och djur. Betande djur är nödvändiga för att vi ska kunna ha kvar ett landskap med både åkrar och betesmarker. Utan betesdjur växer många marker igen och blir skog
I det intensivt brukade landskapet som domineras av åkermark är det viktigt att både bevara det som finns och att skapa nya livsmiljöer som våtmarker, stensamlingar, områden med träd och buskar samt obrukade åkerrenar för att djur och växter ska trivas.
Det är viktigt att bevara och nyttja både odlad mångfald till exempel äldre äppelsorter, och lantraser, som fjällkor, gutefår och gotlandsruss.
Mervärden för rekreation och friluftsliv
Ett öppet och varierat odlingslandskap ger mervärden även för rekreation och friluftsliv.
Bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga
Jordbruksmark är en naturresurs som kan ge mat och foder under mycket lång tid om den förvaltas på ett bra sätt. Förvaltandet av jordbruksmarken måste därför utgå från ett långsiktigt perspektiv.
För att till exempel kunna odla på åkermark krävs bland annat att:
- den är väldränerad och har en bra mullhalt
- buskar och sly röjs bort så att marken hålls öppen och går att odla. Om den växer igen är den inte längre lämplig för foder- och livsmedelsproduktion. Men den är inte förstörd. Marken går att nyodla och använda som åker igen.
- den hålls fri från för höga halter av tungmetaller och miljögifter så att vi får mat som är bra för vår hälsa
- den bevaras som åkermark och inte ersätts av byggnader och infrastruktur.
Det här gör Jordbruksverket
Sverige har 16 miljökvalitetsmål som har beslutats av riksdagen. Ett rikt odlingslandskap är ett av målen. Målet handlar bland annat om att skydda odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för livsmedelsproduktion och att förbättra förutsättningarna för vilda växter och djur.
Jordbruksverket är den myndighet som ansvarar för Ett rikt odlingslandskap. Det innebär att vi ska följa upp och utvärdera samt föreslå åtgärder för att nå målet. Vi ska också arbeta för att Sverige ska nå flera andra miljökvalitetsmål och generationsmålet. Generationsmålet specificerar vad som krävs för att nå målen inom en generation.
Varje år gör vi en uppföljning av det arbete som gjorts för att nå målet det senaste året.
Vart fjärde år gör vi en fördjupad utvärdering av hur det går med arbetet. Den senaste gjorde vi år 2023.
Vi använder indikatorer för att följa upp målen
För att följa upp målet Ett rikt odlingslandskap använder vi indikatorer som visar hur det går för oss att nå målet. Vi har följande indikatorer
- betesmarker och slåtterängar
- ekologisk produktion i slättbygd
- fåglar och fjärilar
- jordbrukets utveckling
- skördenivåer vårkorn och höstvete
Indikatorerna visar bland annat om fåglar och fjärilar ökar eller minskar och om antalet jordbruksföretag samt arealen jordbruksmark förändras. På webbplatsen om Sveriges miljömål finns indikatorerna beskrivna.
Vi följer växter och djur i ängs- och betesmarker
Vi ansvarar för att följa utvecklingen av fjärilar, humlor, kärlväxter med mera i värdefulla ängs- och betesmarker. Själva övervakningen gör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
För att veta hur landskapet förändras använder vi också resultat från miljöövervakningsprogram som Naturvårdsverket ansvarar för.
Vi ser behov av att följa upp växter och djur på åkermark
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tagit fram förslag på hur vi kan övervaka växter och djur på åkermark. Vilda örter är viktiga för våra insekter. Det finns nyttodjur som bland annat bryter ner döda djur och växter, luckrar jorden så att den blir möjlig att odla och pollinerar grödor.
Eftersom det finns invasiva arter, det vill säga arter som kan ta över och konkurrera ut växter och djur som finns naturligt i jordbrukslandskapet har SLU även tagit fram kompletterande förslag om hur vi kan övervaka nya invasiva arter. Ännu så länge finns ingen finansiering till att övervaka åkermark.
Vi ansvarar för att bevara svenska husdjursraser
Vi har övergripande ansvar för att se till att svenska husdjursraser och den genetiska variationen inom dem bevaras på lång sikt.
Vi ansvarar för att bevara odlad mångfald
För att vi i Sverige ska bli bättre på att bevara och använda våra odlade växter och deras genetiska resurser, har riksdagen beslutat om ett nationellt program. Det heter Programmet för odlad mångfald och brukar förkortas Pom. Ett nytt 5-årigt program sjösattes år 2021.
Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp är tillsammans med flera andra aktörer ansvarigt för att genomföra programmet.
Arbetet har bland annat lett fram till:
- spridning av kunskap, bland annat i form av många böcker
- smakprovningar
- att historiska sorter har introducerats på nytt
- en nationell genbank för växter som förökas med levande växtdelar (rötter, lökar, sticklingar med mera).
Vi arbetar med rådgivning och information
Vi arbetar med rådgivning och information till lantbrukare och andra som har inflytande över hur jordbruksmarken sköts.
Mångfald på slätten
Mångfald på slätten är ett samarbete mellan oss och näringen. Syftet är att öka den biologiska mångfalden i framför allt de svenska slättbygderna, det vill säga i områden med intensiv jordbruksproduktion.
I projektet finns ett antal demonstrationsgårdar som visar på goda exempel. Många av exemplen är bra även för de som inte bor och verkar på slätten. Projektet finansieras med pengar från landsbygdsprogrammet.
Vi har tagit fram en plan för att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet
För att få bättre genomslagskraft för att bevara odlingslandskapets växter och djur har vi tillsammans med Naturvårdverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna tagit fram en plan för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald.
Vi jobbar för ökad kunskap om skogsbryn
För att öka kunskapen och intresset för att anlägga och sköta skogsbryn mellan skogs- och jordbruksmark har vi identifierat möjligheter och utmaningar. Arbetet har vi gjort tillsammans med Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelserna och Sveriges geologiska undersökning.
Internationellt arbete med biologisk mångfald
Sverige och många andra länder har skrivit på FN:s konvention om biologisk mångfald. Sverige har också antagit FN:s nya hållbarhetsmål inom Agenda 2030, vilket bland annat innebär att vi ska arbeta för att bevara biologisk mångfald. EU-länderna har också en gemensam strategi för att bevara den biologiska mångfalden.
Du kanske också är intresserad av det här
