Vår tillsynsvägledning omfattar tillsyn enligt miljöbalken av växtnäring, växtskyddsmedel, biocider och natur- och kulturvärden.
Vi ska enligt miljötillsynsförordningen ge tillsynsvägledning i frågor om
Vi kan inte tillsynsvägleda kommuner och länsstyrelser i enskilda ärenden, men vi är gärna bollplank för allmänna funderingar om vår lagstiftning.
Vi tillsynsvägleder kommuner och länsstyrelser främst via vårt webbforum Effektiv Näring. Tanken med webbforumet är att alla miljöinspektörer och handläggare ska kunna ta del av samma information. Vår förhoppning är en ökad samsyn och att det i sin tur leder till en mer likartad tillsyn på verksamheterna inom jordbruk och trädgård runt om i landet.
På webbforumet får du
Är du inspektör på kommunal nivå eller arbetar på länsstyrelsen med liknande frågor är du välkommen som medlem i Effektiv Näring. Webbforumet är ett slutet forum, eftersom det är viktigt för oss att inspektörerna fritt ska kunna diskutera frågeställningar sinsemellan.
Jordbruksverket ska ha en plan för sin tillsynsvägledning enligt miljöbalken. Planen är tvåårig och visar den inriktning som vi kommer att ha i vår vägledning under åren 2026 och 2027. Målsättningen är att planen för tillsynsvägledning ska ge förutsättningar för att tillsynsmyndigheterna ska kunna bedriva en mer effektiv och likvärdig tillsyn i hela landet.
Tillsammans med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Folkhälsomyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har vi gemensamt tagit fram en process för framtagande av planer för tillsynsvägledning. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om vår samverkan och själva processen.
Denna plan gäller det samlade ansvaret för tillsynsvägledning som Jordbruksverket har enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) samt EU:s förordning om offentlig kontroll (EU) 2017/625.
Ny lagstiftning tillkommer och vår omvärld förändras ständigt och det skapar nya förutsättningar för Jordbruksverkets tillsynsvägledning. Inriktningen på tillsynsvägledningen ligger ändå relativt fast de närmaste två åren, vilket innebär att det är främst aktiviteter som strävar efter att uppfylla miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Ingen övergödning som kommer att prioriteras under åren 2026 och 2027.
Vi prioriterar att i första hand genomföra det som vi har utlovat i den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken samt i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan.
För att identifiera vilket behov av tillsynsvägledning som finns har Jordbruksverket gjort en omvärldsanalys. I omvärldsanalysen har hänsyn tagits till följande:
Vi har även sett över våra egna föreskrifter och vårt vägledningsmaterial och bedömt behovet av uppdateringar och förtydliganden. Vi har identifierat områden som är i behov av vägledning och sett över vilka vägledningsinsatser vi skulle behöva genomföra.
I samverkan med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Folkhälsomyndigheten och Hav- och vattenmyndigheten har vi, via en webbenkät, gett länsstyrelser och kommuner möjlighet att lämna synpunkter på de förslag till tillsynsvägledning som vi föreslår för åren 2026 och 2027. 98 procent av de som svarade på enkäten upplevde att Jordbruksverkets föreslagna tillsynsvägledning motsvarade deras förväntningar.
Vi ansvarar för tillsynsvägledning för alla djurhållande verksamheter som bedrivs på landsbygden med undantag för vattenbruk, där Havs- och vattenmyndigheten tillsynsvägleder.
I miljötillsynsförordningen är djurhållande verksamhet preciserad som en egen verksamhet, skild från verksamheter inom jordbruks- och trädgårdsområdet. Det betyder att Jordbruksverkets även har ansvar för tillsynsvägledning för djurhållning som inte är kopplat till ett jordbruksföretag. Ridskoleverksamheter, trav- och galoppanläggningar och pälsdjursuppfödningar ser vi som naturligt att de ingår i vårt vägledningsområde eftersom miljöpåverkan från dessa verksamheter stämmer väl överens med djurhållning på jordbruksföretag
Övrig djurhållning som till exempel kennelverksamhet och djurparker är områden där vi vägleder om frågor uppkommer.
I miljöprövningsförordningens beskrivs de verksamheter inom jordbrukssektorn som är tillstånds- och anmälningspliktiga. Jordbruksverkets vägledning för miljöfarliga verksamheter är generell och vi vägleder inte i enskilda ärenden.
Vi vägleder om de BAT-slutsatser (BAT = Best Available Technique = Bästa tillgängliga teknik) som rör de större anläggningarna för gris- och fjäderfä, så kallade IED-anläggningar. Naturvårdsverket vägleder om generella regler inom området samt om övriga IED-anläggningar.
Vi tillsynsvägleder vid uppodling av skogsmark och övrig mark. Uppodlingen görs för att kunna producera foder, livsmedel eller andra råvaror på den aktuella arealen.
I vårt uppdrag ingår att arbeta för att minska risken för läckage av växtnäring från jordbruks- och trädgårdsnäringen. Det gäller både växtnäringsförluster som sker via diffust näringsläckage från åkermarken och de näringsförluster som sker från punktkällor. Vi arbetar även för att den ammoniakavgång som uppkommer i anslutning till djurhållning ska hållas så låg som möjligt avvägt mot djurskydd och smittskydd.
Vi vägleder om all gödselhantering och gödselanvändning (mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel) inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Vi har en föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring som bland annat reglerar lagring och spridning av gödsel. Vi har även tagit fram allmänna råd till miljöbalkens hänsynsregler som gäller gödselhantering och användning oavsett verksamhetsområde och omfattning.
För att stötta tillsynsmyndigheterna i deras arbete med riskbaserad tillsyn har vi tagit fram en vägledning om riskbedömning av verksamheter som hanterar gödselmedel inom jordbruket. I vägledningen lämnar vi rekommendationer om hur ofta olika verksamheter bör få tillsyn enligt miljöbalken.
Vi vägleder om användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark och inom trädgårdsområdet. Lagring av växtskyddsmedel, påfyllning och rengöring av spridningsutrustning ingår i vårt vägledningsområde även om det är Naturvårdsverket som föreskriver om spridning av växtskyddsmedel.
Vi är ansvariga för utbildningarna för att få tillstånd att använda växtskyddsmedel i klass 1 och 2. Det är länsstyrelserna som håller i kurserna för sprutförarna men det är Jordbruksverket som fastställer kursplanen.
Vi vägleder om vilka uppgifter som ska dokumenteras av sprutföraren i samband med att växtskyddsmedel sprids.
Vi är ansvariga för tillsynsvägledning om våra föreskrifter rörande integrerat växtskydd. Det omfattar även verksamheter som ligger utanför jordbruksområdet såsom golfbanor, fotbollsanläggningar eller liknande som sprider växtskyddsmedel.
Spridningsutrustning som används för växtskyddsmedel ska vara funktionstestad och godkänd av Jordbruksverket. En egen teknisk översyn av utrustningen ska ske regelbundet. Vi är ansvariga för att vägleda om hur en egen teknisk undersökning bör gå till, vilken spridningsutrustning som ska funktionstestas och godkännas samt hur ofta det ska ske.
Ansvaret för tillsynsvägledning inom växtskyddsmedelsområdet är uppdelat på flera myndigheter. I tabellen nedan presenteras de olika myndigheternas ansvarområden.
Myndighet | Ansvarsområde |
|---|---|
Länsstyrelse | Tillsynsvägleder kommuner generellt om växtskyddsmedelsanvändningen. |
Jordbruksverket | Tillsynsvägledande till länsstyrelser och kommuner om växtskyddsfrågor inom jordbruks- och trädgårdssektorn. |
Skogsstyrelsen | Tillsynsvägledande till länsstyrelser och kommuner om växtskyddsfrågor inom skogssektorn. |
Naturvårdsverket | Tillsynsvägledande till länsstyrelser och kommuner om växtskyddsfrågor inom andra sektorer än jordbruks-, trädgårds- och skogssektorn. Exempelvis golfbanor, banvallar och hemmaträdgårdar. |
Kemikalieinspektionen | Vägledande generellt gällande kemikalielagstiftningen men specifikt för kontroll av distributörer. |
Havs- och vattenmyndigheten | Tillsynsvägledande till länsstyrelser och kommuner om hantering av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden. |
Växtskyddsmedelsområdet omfattas av EU:s kontrollförordning. Det innebär att kontrollerna som utförs av kontrollmyndigheterna ska vara regelbundna, utföras med lämplig frekvens och vara riskbaserade. Alla aktörer ska få kontroll.
Vi tillsynsvägleder länsstyrelserna om våra föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Föreskrifterna innehåller bland annat bestämmelser om att ta jordbruksmark ur produktion, den hänsyn som ska tas i jordbruket till olika landskapselement som exempelvis brukningsvägar, träd och buskar, vilken hänsyn som ska tas i ängs- och betesmarker och vad som gäller vid skötsel av trädor.
Ett av många syften med miljöbalken är att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och att den biologiska mångfalden bevaras. I jordbrukslandskapet finns det många natur- och kulturvärden som idag är hotade. Vår föreskrift om natur- och kulturvärden i jordbruket är till för att bland annat skydda de höga natur- och kulturvärdena på ängs- och betesmark samt är en viktig del i uppfyllandet av EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet.
Jordbruksverket och Naturvårdsverket delar ansvaret för tillsynsvägledning som rör natur- och kulturvärden i jordbruket:
I vissa fall har andra myndigheter ansvar för tillsynsvägledning som berör natur- och kulturvärden i jordbruket. Dessa är:
Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet när det gäller natur- och kulturvärden i jordbruket. Länsstyrelsen får överlåta tillsynen till en kommunal nämnd.
Tillsyn sker hos den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan påverka natur- och kulturmiljön. Länsstyrelsen kan förelägga en markägare att genomföra åtgärder som är nödvändiga för att begränsa eller motverka skada. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan myndigheten förbjuda verksamheten. Den som upptäcker skador ska underrätta länsstyrelsen.
Vid ett utbrott av en allvarlig smittsam djursjukdom, exempel mul- och klövsjuka, afrikansk svinpest, fågelinfluensa eller Newcastlesjuka, kommer Jordbruksverket bland annat att fatta vissa beslut med stöd av epizootilagen. Då kan ansvarsförhållandena ändras vad gäller tillsyn och kontroll.
Jordbruksverket har kontrollansvar över de beslut som fattas enligt epizootilagen. Vid ett utbrott kan Jordbruksverket därmed ta över tillsynen av ett område, till exempel hantering av animaliska biprodukter, som normalt hamnar inom kommunens eller länsstyrelsens ansvarsområde. Den kommunala nämnden behåller dock ansvaret för tillsyn enligt miljöbalken på avfallshanteringen.
Exempel på avfall som ska tas omhand när en djuranläggning ska smittrenas kan vara döda djur, gödsel, foder, strömedel, stallinredning, jordmassor och spillvatten.
De förändrade ansvarsförhållandena gäller tills anläggningen som har belagts med restriktioner på grund av en allvarlig smittsam djursjukdom kan friförklaras. Då återgår det till normalläge, det vill säga att kommunen tar över tillsynen igen, även om miljökonsekvenserna av utbrottet kan kvarstå under en längre tid.
Söker efter grundforeskrifter:
2004:62
Söker efter grundforeskrifter:
2016:23
Söker efter grundforeskrifter:
2014:35
Söker efter grundforeskrifter:
2014:42
Söker efter grundforeskrifter:
2015:49
Söker efter grundforeskrifter:
2020:2