Logotyp Jordbruksverket

Nyhetsbrev På tal om jordbruk och fiske

Nyhetsbrevet ger en fördjupning i aktuella frågor som påverkar jordbrukssektorn, fiskesektorn och livsmedelsindustrin.

Juni 2020

Nyhetsbrevet i juni handlar om det här:

Kortanalys av strategiförslaget Från jord till bord

  • EU-kommissionens strategiförslag Från jord till bord ingår i huvudstrategin Den gröna given, och anger mål och åtgärder för att göra EU:s livsmedelssystem hållbart.
  • Den har likheter med den svenska livsmedelsstrategin, men har mer fokus på den miljömässiga hållbarheten och trycker också mer på folkhälsa.
  • Förslagen i Från jord till bord omfattar hela livsmedelskedjan inklusive förpackningsindustrin och slutkonsument, och är därmed mer omfattande än EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik.
  • De förslag till åtgärder som ingår i Från jord till bord ligger väl i linje med hur Sverige vill utveckla EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik (CAP och GFP).
  • Från Jord till bord har också tydliga hänvisningar till den pågående pandemin och lågkonjunkturen
  • Jordbruksverket anser att strategiförslaget Från jord till bord är en kraftfull signal som kan bli ett viktigt verktyg för att nå ett hållbart livsmedelssystem, men det behövs ytterligare konsekvensanalyser. Jordbruksverket anser att det är viktigt med ett brett deltagande från berörda aktörer för att genomföra strategiförslaget och att även andra åtgärder än nya regler används för att nå målen.

30 mars 2020

Nyhetsbrevet den 30 mars handlar om det här:

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2019

  • Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2019 med 10 procent jämfört med 2018. Importen ökade med 5 procent.
  • Spannmål, tobak, diverse livsmedel, fisk, drycker, frukt och grönsaker samt kaffe var de produktgrupper vars exportvärde ökade mest 2019. Produktgrupper som ökade i importvärde var bland annat spannmål, fisk, diverse livsmedel, drycker, kaffe, oljor och fetter, frukt och grönsaker samt mjölk och mejeriprodukter.
  • Underskottet i handelsnettot var i det närmaste oförändrat 2019 jämfört med 2018. Underskottet beror bland annat på att många produkter vi konsumerar inte kan produceras i Sverige. Det påverkas också av växelkurser, kronan försvagades gentemot dollarn och euron under 2019.
  • 46 procent av den svenska exporten går till våra nordiska grannländer medan 21 procent av vår import kommer därifrån.

4 mars 2020

Nyhetsbrevet den 4 mars handlar om det här:

Variation i utvecklingen av marknaderna för kött, ägg och mejeriprodukter 2019

  • Flera faktorer påverkade marknadsutvecklingen för animalieprodukter 2019, bland annat fortsatt förändring av konsumenternas efterfrågan på livsmedel, svag svensk valuta, svinpest i Kina och kvardröjande effekter av torkan sommaren 2018. Produktionen ökade för nötkött, matfågel och ägg medan den minskade för mjölk, griskött samt får- och lammkött.
  • Gemensamt för animaliemarknadens utveckling 2019 är att en ökad andel och köttet och äggen vi konsumerade var producerade i Sverige. För mejeriprodukter varierade utvecklingen beroende på produkt, men på en övergripande nivå minskade andelen svenska mejeriprodukter av inhemsk konsumtion.
  • Förbrukningen av kött sjönk för tredje året i rad 2019, med 2,3 procent eller 2,0 kg till 81,9 kg/capita, vilket är i nivå med förbrukningen 2004. Minskningen var störst för griskött, medan förbrukningen av matfågel ökade. Förbrukningen av ägg minskade marginellt. För olika mejeriprodukter syns både ökningar och minskningar.

September 2019

Nyhetsbrevet i september handlar om det här:

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel fortsätter att öka

  • Det första halvåret 2019 ökade värdet av exporten av jordbruksvaror och livsmedel med 3,4 procent och importen ökade med 5,5 procent jämfört med motsvarande period 2018. Om fisk exkluderas så uppgick ökningen till 5,3 procent för exporten och 6,0 procent för importen.
  • Norge, Danmark och Finland är fortsatt de viktigaste exportmarknaderna för svenska jordbruksvaror och livsmedel.
  • Underskottet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade under det första halvåret 2019 jämfört med motsvarande period 2018 och uppgick till strax över 35 miljarder kronor.

Maj 2019

Nyhetsbrevet i maj handlar om det här:

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

  • Den svenska marknadsandelen för kött och mejeriprodukter har sjunkit sedan 1995. Den negativa trenden verkar dock vara bruten för kött, då den svenska marknadsandelen inom flera djurslag ökat de senaste åren. Produktionen i Sverige har även den minskat sedan 1995, även om en ökning har skett på senare år.
  • Den svenska marknadsandelen har mellan 1995 och 2018 varit relativt stabil för ägg, socker och matpotatis, varit positiv för spannmål förutom för 2018 och varierat mycket mellan olika frukter och grönsaker.
  • Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen som produceras i Sverige och är ett av flera mått på den svenska produktionens konkurrenskraft. De andelar som vi redovisar här visar utveckling över tid.
  • Ingen total siffra över den svenska marknadsandelen för jordbruksvaror och livsmedel produceras eftersom andelen är väldigt olika i sektorerna. Vidare är det viktigt att ha med sig att flera livsmedel inte går att producera i Sverige och vissa svenska produkter bara finns tillgängliga under delar av året.

Mars 2019

Nyhetsbrevet i mars handlar om det här:

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018

  • Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2018 med 3 procent jämfört med 2017. Importen ökade med närmare 7 procent.
  • Fisk, diverse livsmedel, drycker, tobak, kaffe och kött var de produktgrupper vars exportvärde ökade mest 2018. Produktgrupper vars importvärde ökade 2018 var bland annat fisk, drycker, spannmål, frukt och grönsaker, diverse livsmedel, mjölk och mejeriprodukter samt djurfoder.
  • Underskottet i handelsnettot fortsätter att öka. Underskottet beror bland annat på att många produkter vi konsumerar inte kan produceras i Sverige. Det påverkas också av växelkurser, 2018 av att kronan försvagats gentemot dollarn och euron.
  • Av den svenska exporten går 46 procent till våra nordiska grannländer medan 20 procent av vår import kommer därifrån.

Februari 2019

Nyhetsbrevet i februari handlar om det här:

Förprövningar 2018

  • Förprövningarna av stallplatser för mjölkkor, grisar och värphöns har ökat under 2018 jämfört med närmast föregående år.
  • Förprövningarna av stallplatser för dikor, får och slaktkycklingar har minskat jämfört med närmast föregående år.
  • Den långsiktigt hållbara investeringstakten för suggor uppnås för första gången på tio år.
  • Torkan tycks för de flesta produktionsgrenar hittills inte haft någon avgörande inverkan på investeringarnas storlek, långsiktig efterfrågan på produkterna spelar betydligt större roll.