Nyhetsbrev På tal om jordbruk och fiske
Nyhetsbrevet ger en fördjupning i aktuella frågor som påverkar jordbrukssektorn, fiskesektorn och livsmedelsindustrin.
4 oktober 2024
- Under januari–juli 2024 var slakten av nötkött 3 procent högre än under motsvarande period 2023.
- Det genomsnittliga svenska avräkningspriset för ekologisk mjölk (faktisk fett- och proteinhalt) inklusive tillägg var i augusti 16 procent högre avräkningspriset för konventionell mjölk.
- Under januari–juli 2024 var slakten av griskött i nivå med motsvarande period 2023.
- Under januari–juli 2024 var slakten av får och lamm 11 procent lägre än under motsvarande period 2023.
- Stigande priser på spannmål främst lägre skördar i Europa och torrt väder i Sydamerika.
4 september 2024
- Det svenska genomsnittliga avräkningspriset i Sverige på ungtjur (R3) vecka 35 var 7 procent högre än motsvarande vecka 2023.
- Det genomsnittliga svenska avräkningspriset för konventionell mjölk (faktisk fett- och proteinhalt) inklusive tillägg var i juli 18 procent högre än i juli 2023.
- Vecka 35 var det genomsnittliga priset på slaktgris i Sverige 4 procent högre än priset motsvarande vecka 2023.
- Vecka 35 var det genomsnittliga priset på lamm 1 procent högre än priset motsvarande vecka 2023.
- Sjunkande priser på spannmål främst beroende på att skörden pågår olika delar av världen samt stark exportkonkurrens från svartahavsområdet.
12 juni 2024
- Den svenska försörjningsförmågan av kött planar ut eller viker neråt.
- Inom mejerisektorn är bilden splittrad. Räknat i mjölkekvivalenter är försörjningsförmågan 75 procent.
- Spannmål och socker uppvisar en lägre försörjningsförmåga 2023 på grund av lägre skördar. För potatis ökade försörjningsförmågan, främst beroende på lägre utrikeshandel.
- Morötter är fortsatt den produkt inom sektorn för frukt och grönsaker som har högst försörjningsförmåga, närmare 100 procent. Försörjningsförmågan för lök har visat en positiv utveckling under den senaste tioårsperioden.
17 maj 2023
- Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala svenska konsumtionen som skulle kunna täckas av livsmedel producerade i Sverige. Utvecklingen av marknadsandelen är också ett av flera mått på jordbrukets konkurrenskraft.
- Under 2022 minskade den svenska marknadsandelen för nötkött, matfågel och lamm medan den var stabil för griskött, totalt för allt kött minskade marknadsandelen med två procentenheter.
- Den svenska marknadsandelen för ägg ökade från 88 procent till 101 procent mellan 2021 och 2022.
- Räknat i mjölkekvivalenter låg den svenska marknadsandelen kvar på 72 procent under 2022.
- Fortsatt hög marknadsandel för spannmål, andelen har under en längre tid varit mer än 100 %.
- Varierade marknadsandel för socker men i genomsnitt uppgår andelen till ca 100 procent.
- Svensk marknadsandel för potatis 2022 är i nivå med det långsiktiga genomsnittet sedan EU-inträdet 1995.
- Den svenska andelen av frukt och grönsaker varierar mycket mellan olika produkter och över året. Morötter har en fortsatt hög svensk marknadsandel på över 90 procent.