Priser på jordbruksmark 2023

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017, 2020 och 2023 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2020–2023 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor. Tidigare år var gränsen upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Jämför man 2023 års priser baserat på taxeringen från 2023 med 2022 års priser baserat på taxeringen från 2020 har priserna på åkermark minskat med 5 % medan priset på betesmark ökat med 6 %. Utgår man däremot från de justerade priserna i figur A har priset på åkermark minskat med 3 % och priset på betesmark minskat med 1 %. Det skiljer sig eftersom värden i figur A är justerade för den effekt som ändrade taxeringsvärden har. Mer information om prisutvecklingen för åker- respektive betesmark finns under respektive rubrik nedan.

Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser regionindelningen produktionsområden. I databasen redovisas också priserna för NUTS2-områden, som är sammanslagningar av län. Kartor med respektive områdesindelning finns i avsnittet ”Det här beskriver statistiken” under ”Kort om statistiken”.

Indexerad prisutveckling för åker- respektive betesmark

Priserna på åker- och betesmark har som tidigare sagts stigit över tiden. Figur B visar indexerad prisutveckling över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär densamma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmark relativt sett ökat mer än för åkermark sedan 1990. Den slumpmässighet som finns gällande vilka fastigheter som säljs respektive år påverkar värdet på de marker som säljs. Det kan vara en möjlig förklaring till att priset på betesmark gick ner under 2007, 2013 och 2019. I tabell 1 redovisas indexutvecklingen från 1995 för pris på åkermark och betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden. Motsvarande information för NUTS2 finns i tabell 2.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017, 2020 och 2023 givit upphov till i beräkningsmetoden. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”. Beräkning av index har tagit hänsyn till ändrad beloppsgräns som infördes 2020.

Pris på åkermark

Det genomsnittliga priset för en hektar åkermark minskade med 5 % år 2023 jämfört med 2022 och var i genomsnitt 123 800 kronor. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark däremot mer än fördubblats för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren 1995–2023 visas i figur C. Mellan åren 2022 och 2023 minskade priserna i hälften av de åtta produktionsområdena. Den största minskningen i kronor skedde i Götalands mellanbygder, där priset gick ned med 24 600 kronor per hektar. I Götalands norra slättbygder skedde den största ökningen jämfört med 2022. Där ökade priset med 6 200 kronor per hektar.

Genomsnittspriset på åkermark har varit högst i Götalands södra slättbygder samtliga år sedan 1995. År 2023 var priset per hektar 275 800 kronor. Det är ungefär 12 gånger högre än i Övre Norrland som hade det lägsta priset, 22 300 kronor år 2023.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för alla år då nytaxering skett är baserade på senaste taxeringsnivån för dessa år. Det finns därför brott i tidsserien mellan vissa år. Priserna för 2020–2023 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

De genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt markernas karaktär varierar mellan åren. Det kan vara en orsak till svängningarna som ses i figur C. Priserna på åkermark 2023 baseras på knappt 1 800 försäljningar som tillsammans hade drygt 11 700 hektar åkermark. Vilket är färre försäljningar än de senaste åren. Det som säkert går att utläsa är att priserna på åkermark har ökat över tid i alla regioner. Ökningen varierar mellan produktionsområdena. Sedan 2013 har priserna ökat med 56–125 %.

I avsnittet ”Det här beskriver statistiken” som finns under ”Kort om statistiken” finns länkar till kartor som visar var Sveriges produktionsområden respektive NUTS2 finns. I tabell 3 redovisas genomsnittliga priser på åker- och betesmark, för riket samt fördelat på produktionsområde. För vissa år finns det två priser beroende på att det skett en nytaxering de åren. Priserna på riksnivå har ökat vid tidigare nytaxeringar, men för 2023 är priset baserat på taxeringen för 2023 lägre än priset baserat på taxeringen för 2020. Priserna har baserats på både gamla och nya taxeringen. Motsvarande siffror för NUTS2 finns i tabell 4.

Pris baserat på storlek åkermark hos sålda fastigheter

Fastigheter med åkermark delas på riksnivå in i tre olika storleksklasser baserat på hur stor areal åkermark det är på fastigheterna som säljs. Storleksklasserna är 1–10 hektar, 11–50 hektar och över 50 hektar åkermark. På produktionsområdesnivå slås indelningarna 11–50 hektar och över 50 hektar ihop eftersom antalet sålda fastigheter med mer än 50 hektar åkermark är så få per produktionsområde. Genomsnittligt pris på åkermark per storleksgrupp, 1–10 hektar och över 10 hektar, redovisas i tabell 5. Uppgifter fördelade på storleksgrupper finns från och med 2009.

Under 2023 var genomsnittspriset högre i gruppen ”1–10 hektar” än i gruppen ”över 10 hektar” i hälften av produktionsområdena. I Götalands södra slättbygder fanns den största prisskillnaden mellan storleksgrupperna; där var priset 45 900 kronor högre i gruppen 1–10 hektar. I produktionsområdet Götalands norra slättbygder var däremot genomsnittspriset 27 500 kronor högre i gruppen över 10 hektar än i gruppen 1–10 hektar. På riksnivå har priset för storleksgruppen över 10 hektar varit högre än för storleksgruppen 1–10 hektar sedan 2009, medan det oftast har varit tvärt om i de olika produktionsområdena. Detta beror bland annat på hur stora arealer som säljs i de olika storleksgrupperna och i respektive produktionsområde i kombination med att priset varierar olika mycket mellan de olika storleksgrupperna i respektive produktionsområde.

Pris på betesmark

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 50 300 kr per hektar år 2023, vilket motsvarar en prisökning på 6 % jämfört med 2022. Jämfört med 2013 har priset på betesmark mer än fördubblats. I hälften av produktionsområdena var det genomsnittliga priset högre år 2023 än år 2022. I figur D redovisas utvecklingen över tid för pris på betesmark i de olika produktionsområdena.

Götalands södra slättbygder har haft det högsta genomsnittliga priset på betesmark varje år sedan 1995. År 2023 var det genomsnittliga priset i produktionsområdet 120 500 kronor, vilket är oförändrat jämfört med 2022. Liksom för priset på åkermark var även priset på betesmark lägst i Övre Norrland 2023. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 8 600 kronor.

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för alla år då nytaxering skett är baserade på senaste taxeringsnivån för dessa år. Det finns därför brott i tidsserien mellan vissa år. Priserna för 2020–2023 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Även för betesmark gäller att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt markernas karaktär varierar mellan åren Det kan vara en orsak till svängningarna som ses i figur D. Priserna på betesmark 2023 baseras på drygt 1 200 försäljningar som tillsammans hade drygt 3 600 hektar betesmark. Liksom för åkermark så är antal försäljningar färre än de senaste åren.

I figur D går det att utläsa att priset för betesmark ökat över tid i alla regioner i likhet med priset för åkermark. Ökningen skiljer sig mellan produktionsområdena. Jämfört med 2013 har den procentuella ökningen varit 65–151 %. Produktionsområdenas geografiska yta visas i karta i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” under rubrik ”Kort om statistiken”. Genomsnittliga priser på betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden finns tillsammans med priser på åkermark i tabell 3. I tabell 4 finns priser på åker- och betesmark fördelat på NUTS2.

Antal försäljningar och hektar som ligger till grund för beräkningarna

Under år 2023 såldes drygt 2 200 fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark där man ansökte om lagfart. Vilket är den population som statistiken baseras på. Knappt 1 800 av dessa innehöll åkermark och drygt 1 200 innehöll betesmark. Totalt såldes drygt 15 300 hektar, drygt 11 700 hektar var åkermark och drygt 3 600 hektar var betesmark. Antal sålda fastigheter och såld areal har minskat jämfört med 2022. I tabell 6 redovisas såld areal och antal sålda fastigheter för åkermark, betesmark respektive jordbruksmark totalt på riksnivå.

I figur E visas utveckling över tid för denna undersökning. År 1999 var det en topp med över 3 200 sålda fastigheter, innehållande åker- och/eller betesmark, som tillsammans innehade drygt 33 700 hektar. Att det såldes fler fastigheter 1999 än andra år kan troligen bero på att förändrade regler för beräkning av realisationsvinst trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 och att det var förmånligare regler innan årsskiftet. Det var främst i slutet av 1999 som det skedde fler försäljningar. Den genomsnittliga arealen per såld fastighet har minskat över tid. År 1990–1994 låg genomsnittet på 13–14 hektar per fastighet medan det har varit runt 6–7 hektar i genomsnitt sedan 2006. Antal försäljningar och hur stor areal som säljs verkar inte påverka utvecklingen av priset.

Andel försäljningar och andel såld åkermark per storlek åkermark

I tabell 7 redovisas antal fastigheter med åkermark och hektar åkerareal som sålts per produktionsområde och riket fördelat på hur stor areal åkermark som det var på fastigheten. Av de fastigheter som såldes 2023 och som hade åkermark var det 86 % som bestod av 1–10 hektar åkermark. Det motsvarar 49 % av den sålda åkermarken. Ungefär 13 % av fastigheterna bestod av 11–50 hektar åkermark, som motsvarar 39 % av åkermarken. Resterande 1 % av fastigheterna och 11 % av åkermarken fanns på fastigheter med över 50 hektar åkermark.

Under 2009–2019 har det årligen sålts 3–10 fastigheter med mer än 50 hektar åkermark. Åren 2020–2023 har det i stället årligen sålts 13–24 fastigheter som innehöll mer än 50 hektar åkermark. Att antalet fastigheter med mer än 50 hektar åkermark har ökat beror bland annat på att försäljningar för 10–30 miljoner ingår i statistiken från och med 2020. Till och med 2019 var gränsen 10 miljoner kronor.

Andelen av de sålda fastigheterna som har 1–10 hektar åkermark varierar mellan olika produktionsområden, vilket visas i tablå A. Även andel av åkermarken som finns i respektive storleksgrupp variera mellan produktionsområdena. Under 2023 var 71–96 % av fastigheterna i storleksgruppen 1–10 hektar. Medan andelen av åkermarken som återfanns i samma storleksgrupp var mellan 26 och 80 %.

Andel av fastighetsbeståndet som sålts under 2023

Beståndet som statistiken beskriver består av fastigheter med mer än 2 hektar mark, marken är skog och/eller jordbruksmark. Vid senaste taxeringen, år 2023, fanns det drygt 318 000 fastigheter i beståndet som totalt hade drygt 3,3 miljoner hektar jordbruksmark. Antal försäljningar av fastigheter med jordbruksmark som statistiken baseras på har sedan 2010 årligen motsvarat 0,7–0,9 % av beståndet. Det motsvarar 0,4–0,6 % av jordbruksmarken som finns på samtliga fastigheter i beståndet.

Andel fastigheter med jordbruksmark som säljs i beståndet och som statistiken baseras på varierar mellan områden och år. I NUTS2-områdena Sydsverige och Västsverige baseras statistiken år 2023 på 0,8 % av fastigheterna i beståndet medan det i NUTS2-områdena Stockholm och Norra Mellansverige är 0,6 % av beståndet. Andelen av den totala jordbruksmarken som statistiken baseras på varierar också mellan regioner. I Övre Norrland baseras statistiken på 0,9 % av arealen medan det i NUTS2-områdena Stockholm och Östra Mellansverige motsvarade 0,3 % av den totala jordbruksmarken.

Länk till karta som visar NUTS2-indelningen av Sverige finns i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” i ”Kort om statistiken”. Totalt finns det åtta NUTS2-områden i Sverige och de är samma som län eller sammanslagningar av län. Statistiken baseras inte på samtliga försäljningar, vilket beskrivs i avsnitt ”Så tar vi fram statistiken” i ”Kort om statistiken”.

Tabeller

• All vår statistik om priser på jordbruksmark finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

• Tabell 1 Indexutveckling för pris på åker- och betesmark, produktionsområde och riket.
• Tabell 2 Indexutveckling för pris på åker- och betesmark, NUTS2 och riket.
• Tabell 3 Pris på åker- och betesmark, produktionsområde och riket.
• Tabell 4 Pris på åker- och betesmark, NUTS2 och riket.
• Tabell 5 Pris på åkermark, produktionsområde och riket, fördelat på storlek åkermark.
• Tabell 6 Antal försäljningar och såld areal, riket
• Tabell 7 Antal försäljningar och såld areal, produktionsområde och riket, fördelat på storlek åkermark.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet Metod och kvalitet.

I flera av databastabellerna har två beräkningar gjorts för år 2023. Priserna för 2023 är beräknade både enligt 2023 års taxeringsnivå och enligt 2020 års taxeringsnivå. För att se prisutvecklingen mellan år 2022 och 2023 rekommenderas att man använder priserna enligt 2023 års taxeringnivå. Priserna enligt 2023 års taxeringsnivå visar bäst prisnivån för 2023.

Det här beskriver statistiken

Markprisstatistiken avser att belysa genomsnittligt marknadspris per hektar för all åker-, betes- och jordbruksmark i landet. Statistiken i rapporten redovisas för riket totalt samt uppdelad på produktionsområden. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på produktionsområden och NUTS2. NUTS2 är sammanslagningar av län.

Karta med produktionsområden

Karta med NUTS2

Så tar vi fram statistiken

Uppskattningarna av genomsnittliga marknadspriser på åker- och betesmark baseras på de försäljningar/köp av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter som genomförts under året och där lagfart sökts. Fastighetsregleringar, det vill säga när en fastighet ombildas och till exempel mark förs över till en annan fastighet, inkluderas ej.

Endast köp med en total areal av minst två hektar mark bestående av skog och/eller jordbruksmark ingår i bearbetningen. Ytterligare krav för att ingå i statistiken är att det ska finnas något av ägoslagen åker- eller betesmark på fastigheten och att försäljningssumman ska vara under 30 miljoner. Till och med 2019 var gränsen 10 miljoner. Eftersom statistiken ska avse markpriser vid representativa köp, ingår inte:

• så kallade extrema köp, där köpeskillingskoefficienten (det vill säga kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde) är mindre än 0,5 eller större än 6
• köp där föräldrar säljer till sina barn
• köp mellan make/maka
• eventuella köp där lösöre ingår i köpeskillingen

Vid försäljning av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter kan utöver åker- och betesmark även andra ägoslag eller byggnader ingå. Vid sådana köp används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset.

De genomsnittliga priserna för åkermark respektive betesmark för NUTS2-områdena och produktionsområdena beräknas genom att dividera total försäljningssumma för mark i regionen med total såld areal. Det genomsnittliga priset på riksnivå beräknas däremot som ett vägt medelvärde där de totala arealerna åker- respektive betesmark från samtliga fastigheter i fastighetstaxeringsregistret 2023 fördelade enligt NUTS2-områdena används som vägningstal. Vägningstalen justeras vid ny taxering, senast var 2023 och nästa gång är 2026.

Denna statistik är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram om fastigheter. Beräkningsmetoden är framtagen av Jordbruksverket men beräkningarna utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Jordbruksverket och SCB använder samma gränser, se nedan, som avgör om en försäljning av lantbruksenhet är med i underlaget till statistiken eller ej.

Mer information finns i Statistikens framställning avsnitt ”2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter”. Länk till Statistikens framställning finns under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Här redovisas några osäkerhetskällor i statistiken:

• undersökningsobjekt ut­görs inte av ett statistiskt urval utan utgörs av den åker- och betesmark som har sålts under året där ansökan om lagfart genomförts,
• det antas att priset på den sålda åker- respektive betesmarken utgör samma andel av totalpriset som taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken utgör av det totala taxeringsvärdet på den sålda egendomen,
• det är relativt få försäljningar som statistiken baseras på,
• de försäljningar som statistiken inte baseras på, på grund av de avgränsningar som görs, bland annat finns inte försäljningar över 30 miljoner med,
• det är inte känt vad marken kommer att användas till efter försäljningen och det är heller inte känt hur den kommande användningen påverkar priset.

Mer information om osäkerhetskällor finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.2 Osäkerhetskällor”. Länk till Kvalitetsdeklaration finns under Metod och kvalitet.

Effekten på markprisstatistiken som kommer av uppdaterade taxe­ringsvärden på lantbruksfastigheter

Taxeringsvärdena för lantbruksfastigheter uppdateras vart tredje år. Eftersom taxeringsvärdena inte ändras årligen kan beräkningsmetoden resultera i en viss under- eller överskattning om förhållandet mellan de olika ägoslagen inom fastigheten förändras. Till exempel om åker- och betesmarkens värde ökar mer än övriga ägoslag underskattas priset och tvärtom. Denna effekt gäller dock enbart för de år som ingen taxering görs och försvinner i samband med att en ny taxering införs.

Mer information om hur uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.2.6 Modellantaganden”. Där finns också information om hur stor andel jordbruksmarkens värde är av fastighetens totala värde i genomsnitt.

Effekter av att beräkningsunderlaget inte innehåller de köp som slutar som en fastighetsreglering

Denna statistik omfattar, som tidigare nämnts, enbart köp där ansökan om lagfart genomförs. Köp där förvärvad fastighet läggs ihop med en annan fastighet som köparen redan äger, en så kallad fastighetsreglering, ingår inte i denna statistik. Under 2015/2016 genomförde Jordbruksverket en kvalitetsstudie på vilka effekter detta får på priset.

Kvalitetsstudien kunde påvisa att försäljningspriset för köp som slutar i en fastighetsreglering i genomsnitt blev högre per hektar i nästan alla regioner än för köp där ansökan om lagfart genomfördes. Prisskillnaderna syns mest i alla Götalands- och Svealandsregionerna medan skillnaderna i Norrland är väldigt små både vad gäller åker- och betesmark.

Det kunde däremot inte påvisas några skillnader i prisutvecklingen mellan de lagfarna köpen och de köp som slutar som en fastighetsreglering. Vissa år var prisutvecklingen bättre för de lagfarna köpen jämfört med fastighetsregleringarna och tvärtom.

Mer information om hur fastighetsregleringar påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt ”2.1 Tillförlitlighet totalt”. Där finns också information om hur stor andel av alla köp som slutar i fastighetsreglering.

Effekt på markprisstatistiken som kommer av ändrad beloppsgräns

Till och med 2019 har endast försäljningar upp till 10 miljoner ingått i statistiken. Den gränsen ändrades 2020 till 30 miljoner. Förändringen påverkar främst statistiken i vissa regioner i södra Sverige. Förändringen beskrivs i avsnitt ”5.1 Jämförbarhet över tid” i Kvalitetsdeklarationen.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 203 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 197 kB.

Summary in English

Agricultural land prices 2023

Before the accession to the EU, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. In the EU, this kind of statistics have been provided by most Member States to Eurostat each year since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.

Estimations of agricultural land prices are based on information, collected by Statistics Sweden, from sales of whole or parts of agricultural estates and information from the register of assessed values for real estates. It should be noted, however, that few of the sales made each year in Sweden are of agricultural land exclusively. Most sales of whole or parts of agricultural estates also include buildings and other kinds of land. The method used takes these circumstances into account in order to eliminate the value of buildings and other kinds of land by using the assessed values to determine the proportion of the agricultural land value of the total selling price.

In 2020, we changed the limits for which sales the statistics are based on. Until 2019, the limit was 10 million SEK and from 2020, the limit is 30 million SEK in total property price. The difference in price between 2019 and 2020 in some regions may be affected by changed limit.

Arable land

Between 2022 and 2023, the price of arable land in Sweden has decreased on average by 5 %. The price of arable land is more than doubled compared with 2013 and the average price was estimated to 123 800 SEK per hectare. The price per hectare of arable land is still highest in the plains district in southern Götaland with an average price of 275 800 SEK per hectare. There are big variations in prices between different parts of Sweden. In the plains district in southern Götaland, prices for arable land were on average 12 times higher than the prices in the upper parts of Norrland.

The price of arable land in 2023 are based on almost 1 800 sales containing about 11 700 hectares of arable land.

Pasture and meadow land

The average price of pasture and meadow land in Sweden was 50 300 SEK per hectare in 2023 which is 6 % more than it was in 2022. The price per hectare of pasture and meadow land was still the highest in the plains district in southern Götaland with an average price of 120 500 SEK per hectare. The upper parts of Norrland have had the lowest average price per hectare each year since 1995. In 2023 the price was 8 600 SEK per hectare.

The price of pasture and meadow in 2023 are based on close to 1 200 sales containing about 3 600 hectares of pasture and meadow.