Logotyp Jordbruksverket
Logotyp Jordbruksverket

Priser på jordbruksmark 2020

Referensår: 2020 Produktkod: JO1002 Ämnesord: Ekonomi, Priser och prisindex

Ylva Olsson 036-15 64 10 statistik@jordbruksverket.se

Hitta på sidan

Sammanfattning

Priserna på åker- och betesmark fortsätter att öka

År 2020 var det genomsnittliga priset för åkermark 105 900 kronor per hektar och för betesmark 40 100 kronor. Priserna har ökat över tid, jämfört med 2010 har priserna för en hektar åkermark respektive en hektar betesmark ökat med 114 % respektive 123 %.

Priserna varierar mycket i Sverige. I produktionsområde Övre Norrland finns de lägsta genomsnittliga priserna, 18 900 kronor per hektar åkermark och 7 400 kronor per hektar betesmark. De högsta genomsnittliga priserna år 2020 finns i produktionsområde Götalands södra slättbygder med 279 700 kronor per hektar åkermark respektive 124 600 kronor per hektar betesmark. Utvecklingen över tid är olika i olika produktionsområden. Det genomsnittliga priset på åkermark har ökat mellan 73 % och 148 % beroende på produktionsområde sedan 2010 medan det genomsnittliga priset på betesmark har ökat mellan 108 % och 151 %.

Antal försäljningar och antal hektar som ingår i försäljningarna i nivå med tidigare år

Statistiken för 2020 baseras på knappt 2 700 försäljningar av lantbruksfastigheter. Det är mindre än en procent av samtliga lantbruksfastigheter. Totalt fanns det knappt 17 900 hektar jordbruksmark på dem, fördelat på drygt 13 300 hektar åkermark och knappt 4 600 hektar betesmark. Sedan 2010 har statistiken baserats på 2 300-2 800 försäljningar och 13 700-18 000 hektar såld areal per år.

Syfte

Priser på åker- och betesmark har årligen tagits fram av Jordbruksverket sedan år 1995. Dessa priser är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram på fastigheter.

Syftet är att redovisa hur priset på åker- och betesmark förändras över tid. Priserna baseras på de försäljningar som genomförts under respektive år och markerna som säljs kan vara olika exklusiva. Detta medför att man ska tolka varje års genomsnittspris med försiktighet. Däremot kan man se trender både för riket och för regionala indelningar. Priserna är inte inflationsjusterade.

Beräkningarna för år 2020 baseras på alla sålda lantbruksfastigheter år 2020 där ansökan om lagfart genomförts. Detta medför att överlåtelser som till exempel resulterat i att den köpta fastigheten läggs samman med en annan fastighet som köparen äger (så kallad fastighetsreglering) inte ingår i beräkningarna.

Till och med 2019 har priserna baserats på köp av lantbruksfastigheter upp till 10 miljoner kronor, från och med 2020 har gränsen ändrats till 30 miljoner kronor. Förändringen påverkar jämförelsen mellan 2020 och tidigare år olika mycket, beroende på om jämförelsen görs på riksnivå eller för olika regioner samt om det är åker- eller betesmark. På riksnivå har förändringen mindre påverkan än för vissa regioner och jämförelse av priser på åkermark påverkas mer än jämförelse av priser på betesmark. Information om hur detta påverkar resultaten beskrivs i avsnitt ”Förändring i statistiken baserat på förändrad beloppsgräns” i den här rapporten. I avsnitt ”5.1 Jämförbarhet över tid” i Kvalitetsdeklarationen beskrivs förändringen mer ingående. Det finns också bilagor till Kvalitetsdeklarationen med data för alla regioner samt en del jämförelser. Det finns en länk till Kvalitetsdeklarationen under ”Metod och kvalitet” i den här rapporten.

Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna

Fastighetstaxeringar genomförs numera på lantbruksfastigheter vart tredje år. Den senaste fastighetstaxeringen var 2020 och nästa kommer att genomföras 2023. En lantbruksfastighet kan bestå av bostadsbyggnad, ekonomibyggnad, jordbruksmark, skogsmark med mera. Vid fastighetstaxeringar kan exempelvis jordbruksmarkens värde i förhållande till fastighetens totala värde öka eller minska, vilket kan påverka priserna. Vid de flesta taxeringsförändringarna på 2000-talet har jordbruksmarkens värde ökat i förhållande till andra delar på fastigheten.

Figurerna A och B visar priser respektive index på riksnivå. Dessa figurer har justerats för effekten av taxeringsförändringarna år 2005, 2011, 2014, 2017 och år 2020 genom att den ackumulerade underskattningen fördelats jämnt över åren 1999–2004, 2009–2010, 2012–2013, 2015-2016 samt 2018–2019. Priserna som används för 2020 är baserat på försäljningar upp till 30 miljoner kronor, tidigare års priser baseras på försäljningar upp till 10 miljoner kronor.

I flera av databastabellerna har två beräkningar gjorts för år 2020. Priserna för 2020 är beräknade både enligt 2020 års taxeringsnivå och enligt 2017 års taxeringsnivå. För priserna beräknade med 2017 års taxeringsnivå används försäljningar upp till 10 miljoner kronor och för priserna beräknade med 2020 års taxeringsnivå används försäljningar upp till 30 miljoner kronor. För att se prisutvecklingen mellan år 2019 och 2020 rekommenderas att man använder priserna enligt 2017 års taxeringnivå. Priserna enligt 2020 års taxering visar däremot bäst prisnivån för 2020 och är de priserna som används i den här rapporten.

Mer information om begrepp, definitioner, metoder och statistikens kvalitet finns i avsnittet ”Kort om statistiken” samt i dokumenten ”Kvalitetsdeklaration” och ”Statistikens framställning” under avsnittet "Metod och kvalitet".

Markpriser i Sverige

Sedan EU-inträdet, år 1995, har det genomsnittliga priset för åker- och betesmark per hektar ökat vilket kan ses i figur A. År 2020 var det genomsnittliga priset på en hektar åkermark i Sverige knappt 9 gånger så högt som det var år 1995. En faktor som kan ha påverkat markpriserna, särskilt i skogsbygder, är 2005 års jordbruksreform. Reformen innebar i korthet att stödet till jordbruket förändrades från att vara kopplat till odlad areal av vissa grödor och viss djurhållning till att ges i förhållande till arealen, oavsett vilken gröda som odlas. Även andra faktorer skulle kunna påverka, till exempel den relativt låga räntenivån sedan 2008 och ytterligare ändringar av hur stöden är utformade.

Figur A. Prisutvecklingen för åker- och betesmark i Sverige, tusen kr/ha, 1990-2020

Figur A. Prisutvecklingen för åker- och betesmark i Sverige, tusen kr/ha, 1990-2020

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2020 baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor. Tidigare år var gränsen upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Jämför man 2020 års priser med 2019 har priserna på åkermark ökat med drygt 10 % medan priset på betesmark ökat med drygt 17 %. En del av förändringen mellan 2019 och 2020 beror på att 2020 års priser baseras på försäljningar upp till 30 miljoner kronor i stället för upp till 10 miljoner kronor. Totalt finns det fyra priser för 2020 fördelade enligt tablå A. Där framgår att det är främst genomsnittspriset på åkermark och jordbruksmark som påverkas på riksnivå. Hur ändrad beloppsgräns påverkar regionalt beskrivs mer i avsnitt ”Förändring i statistiken baserat på förändrad beloppsgräns”. Mer information om prisutvecklingen för åker- respektive betesmark finns under respektive rubrik nedan.

Tablå A. Priser för Sverige, 2020, baserat på olika taxeringsnivåer och olika beloppsgränser

Tablå A. Priser för Sverige, 2020, baserat på olika taxeringsnivåer och olika beloppsgränser

Alla priser avseende olika regioner som presenteras i texten avser region­indel­ningen produktionsområden. I databasen redovisas också priserna för NUTS2-områden, som är sammanslagningar av län. Kartor med respektive områdesindelning finns i avsnittet ”Det här beskriver statistiken” under ”Kort om statistiken”.

Indexerad prisutveckling för åker- respektive betesmark

Priserna på åker- och betesmark har som tidigare nämnts ökat över tiden. Figur B visar indexerad prisutveckling över tid. Under den största delen av perioden har prisutvecklingen varit ungefär densamma för åker- och betesmark. Dock har betesmarken haft en bättre prisutveckling än åkermarken i början och i slutet av perioden vilket sammantaget innebär att priset för betesmark ökat mer än för åkermark sedan 1990. Den slumpmässighet som finns gällande värdet på de marker som säljs under året kan vara en möjlig förklaring till att priset på betesmark gick ner under 2007, 2013 och 2019. I tabell 1a redovisas indexutvecklingen från 1995 för pris på åkermark och betesmark för riket samt fördelat på NUTS2. Motsvarande information för produktionsområde finns i tabell 1b.

Figur B. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark, index 1995=100

Figur B. Prisutvecklingen för åker- respektive betesmark, index 1995=100

Anm. Uppgifterna i diagrammet är justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Samtliga priser baseras på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Pris på åkermark

Det genomsnittliga priset för en hektar åkermark ökade med drygt 10 % år 2020 jämfört med 2019 och kos­tade år 2020 i genomsnitt 105 900 kronor. Sett över en tioårsperiod har priset på åkermark mer än fördubblats för riket. Prisutvecklingen per produktionsområde för åren 1995–2020 visas i figur C. Mellan åren 2019 och 2020 har priserna ökat i samtliga produktionsområden, den största ökningen både procentuellt och i kronor skedde i Götalands Mellanbygder. Ökningen var knappt 46 % vilket motsvarar 53 600 kronor. I Götalands Södra slättbygder och i Nedre Norrland ökade priset med knappt 6 %. Det motsvarar 15 000 respektive 1 400 kronor.

Liksom på riksnivå beror en del av ökningen på ändrade beloppsgränser gällande vilka försäljningar som ingår i statistiken. I avsnitt ”Förändring i statistiken baserat på förändrad beloppsgräns” beskrivs detta mer liksom i dokument Kvalitetsdeklarationen som finns under avsnitt ”Metod och kvalitet”. I avsnitt ”Det här beskriver statistiken” som finns under ”Kort om statistiken” finns länkar till kartor som visar var Sveriges produktionsområden respektive NUTS2 finns. I tabell 2a redovisas genomsnittliga priser på åkermark, för riket samt fördelat på produktionsområde. Vart femte år tas med i tabellen för perioden 1990-2015 och från 2016 redovisas samtliga år. För vissa år finns det två priser beroende på att det skett en nytaxering de åren. Priserna har baserats på både gamla och nya taxeringen. Motsvarande siffror för NUTS2 finns i tabell 2b.

Genomsnittspriset på åkermark har varit högst i Götalands södra slättbygder samtliga år sedan 1995. År 2020 var priset per hektar 279 700 kronor. Det är 15 gånger högre än i Övre Norrland vilket hade det lägsta priset, 18 900 kronor år 2020.

Figur C. Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Figur C. Prisutvecklingen för åkermark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 är baserat på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014, 2016 och 2017 samt mellan 2019 och 2020. Priset för 2020 är baserat på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

I och med att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren, kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Svängningarna kan ses i figur C. Priserna på åkermark 2020 baseras på drygt 2 100 försäljningar som tillsammans hade drygt 13 300 hektar åkermark. Det som säkert går att utläsa är att priserna på åkermark har ökat över tid i alla regioner.

Genomsnittliga priser på åkermark finns också fördelat utifrån hur stor areal åkermark det är på fastigheten som säljs. Detta redovisas i tabell 3. Storleksgrupperna är 1–10 hektar åkermark och över 10 hektar. Under 2020 var det 0–5 % skillnad i pris mellan de två storleksgrupperna i fem av åtta produktionsområden. I Svealands slättbygder finns den största skillnaden mellan storleksgrupperna 2020, både procentuellt och i kronor. Där var priserna 28 %, motsvarande 20 900 kronor, högre för fastigheter med 1–10 hektar åkermark än för fastigheter med mer än 10 hektar. På riksnivå var priset däremot 24 % högre för fastigheter med mer än 10 hektar åkermark än för fastigheter med 1-10 hektar. På riksnivå har priset för storleksgruppen över 10 hektar varit högre än för storleksgrupp 1-10 hektar sedan 2010, medan det oftast är tvärt om i de olika produktionsområdena.

Pris på betesmark

Det genomsnittliga priset på betesmark i Sverige var 40 100 kr per hektar år 2020, vilket motsvarar en prisökning på drygt 17 % jämfört med 2019. Jämfört med 2010 har priset på betesmark mer än fördubblats. Samtliga produktionsområden har högre genomsnittligt pris år 2020 än år 2019, vilket kan ses i figur D. Produktionsområdenas geografisk yta visas i karta i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” under rubrik ”Kort om statistiken”. Genomsnittliga priser på betesmark för riket samt fördelat på produktionsområden finns i tabell 4a. I tabell 4b finns priser på betesmark fördelat på NUTS2.

I Götalands södra slättbygder har det varit högst genomsnittligt pris på betesmark varje år sedan 1995. Mellan år 2019 och 2020 ökade det genomsnittliga priset i produktionsområdet med knappt 37 % till 124 600 kronor. Liksom för pris på åkermark var även pris på betesmark lägst i Övre Norrland 2020. Där kostade en hektar betesmark i genomsnitt 7 400 kronor.

Figur D. Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Figur D. Prisutvecklingen för betesmark per produktionsområde, tusen kr/ha, 1995–2020

Anm. Uppgifterna i diagrammet är inte justerade för den effekt som de ändrade taxeringsvärdena 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 givit upphov till i beräkningsmetoden. Priserna för 2005, 2011, 2014, 2017 och 2020 är baserat på senaste taxeringsnivån för dessa år. Ett brott i tidsserien finns därför mellan åren 2004 och 2005, 2010 och 2011, 2013 och 2014, 2016 och 2017 samt mellan 2019 och 2020. Priset för 2020 är baserat på försäljningar upp till 30 miljoner kronor och tidigare år är priserna baserade på försäljningar upp till 10 miljoner kronor. För ytterligare information läs avsnittet ”Justeringar i figurer och tabeller utifrån effekterna av taxeringarna” som finns under ”Syfte”.

Även för betesmark gäller att de genomsnittliga markpriserna bygger på sålda fastigheter för varje enskilt år, där antal hektar och sålda objekt samt hur exklusiva markerna är varierar mellan åren. Detta gör att det kan det bli en del svängningar mellan åren i de olika regionerna. Svängningarna kan ses i figur D. Priserna på betesmark 2020 baseras på knappt 1 500 försäljningar som tillsammans hade knappt 4 600 hektar betesmark. Liksom för åkermark så går det att utläsa att priset för betesmark ökat över tid i alla regioner.

Antal försäljningar och hektar som ligger till grund för beräkningarna

Under år 2020 såldes knappt 2 700 fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark där man ansökte om lagfart. Knappt 2 200 av dessa innehöll åkermark och knappt 1 500 innehöll betesmark. Totalt såldes mindre än 17 900 hektar, drygt 13 300 hektar var åkermark och knappt 4 600 hektar var betesmark. I tabell 5 redovisas såld areal och antal sålda fastigheter för åkermark, betesmark respektive jordbruksmark totalt på riksnivå.

I tabell 6 redovisas antal fastigheter med åkermark som sålts per produktionsområde och riket fördelat på hur stor areal åkermark som det var på fastigheten. Av de fastigheter som såldes 2020 och som hade åkermark var det drygt 86 % som bestod av 1–10 hektar åkermark och drygt 13 % som bestod av 11–50 hektar åkermark. Under 2009–2019 har det årligen sålts 3–10 fastigheter med mer än 50 hektar åkermark, 2020 var det 13 fastigheter som innehöll mer än 50 hektar åkermark. Hur stor andel av fastigheterna som har 1–10 hektar åkermark varierar mellan olika produktionsområden. I Götalands södra slättbygder och Svealands slättbygder hade 70–75 % av fastigheterna 1–10 hektar åkermark medan det var ungefär 95 % av fastigheterna i Mellersta Sveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland som hade 1­­–10 hektar.

Beståndet består av fastigheter med mer än 2 hektar mark, marken är skog och/eller jordbruksmark. År 2020 fanns det knappt 315 000 fastigheter i beståndet som total hade knappt 3,3 miljoner hektar jordbruksmark. Antal fastigheter med jordbruksmark som sålts årligen sedan 2010 motsvarar 0,7–0,9 % av beståndet. Försäljningarna motsvarar 0,4–0,5 % av jordbruksmarken som finns på samtliga fastigheter i beståndet.

Andel fastigheter med jordbruksmark som säljs i beståndet varierar mellan områden och år. I NUTS2-området Sydsverige var andelen fastigheter högst 2020, där såldes 1,2 % av fastigheterna. Under perioden 2010–2020 har andelen varierat mellan 0,9 och 1,2 % i Sydsverige. Under samma period har störst andel av jordbruksmarken som sålts varit störst i Mellersta Norrland, 0,8–1,2 %. Minst andel av jordbruksmarken som såldes 2020 var i NUTS2-områdena Stockholm och Östra Mellansverige. Där såldes 0,4 % av jordbruksmarken. Länk till karta som visar NUTS2-indelningen av Sverige finns i avsnitt ”Det här beskriver statistiken” i ”Kort om statistiken”. Totalt finns det åtta NUTS2-områden i Sverige och de är samma som län eller sammanslagningar av län.

I figur E visas utveckling över tid för denna undersökning. År 1999 var det en topp med över 3 000 sålda fastigheter innehållande åker- och/eller betesmark som tillsammans representerade knappt 34 000 hektar. Att det såldes fler fastigheter 1999 än andra år kan troligen bero på att förändrade regler för beräkning av reavinst trädde i kraft vid årsskiftet 1999/2000 och att det var förmånligare regler innan årsskiftet. Det var främst i slutet av 1999 som det skedde fler försäljningar. Det genomsnittliga antalet hektar per såld fastighet har minskat över tid. År 1990–1994 låg genomsnittet på 13–14 hektar per fastighet medan det har varit runt 6–7 hektar i genomsnitt sedan 2006. Antal försäljningar och hur stor areal som säljs verkar inte påverka utvecklingen av priset.

Figur E. Antalet sålda fastigheter med åker- och/eller betesmark samt totalt såld areal (åker- plus betesmark), 1990–2020

Figur E. Antalet sålda fastigheter med åker- och/eller betesmark samt totalt såld areal (åker- plus betesmark), 1990–2020

Förändring i statistiken baserat på förändrad beloppsgräns och ny taxering

Det finns flera avgränsningar gällande vilka försäljningar statistiken baseras på. En av dem är hur mycket en fastighet har sålts för totalt. Till och med 2019 har beloppsgränsen varit 10 miljoner. Från och med 2020 är beloppsgränsen 30 miljoner. Detta påverkar jämförelsen mellan statistik för 2020 och senare med statistik för 2019 och tidigare. Förutom att beloppsgränsen ändrats skedde också en nytaxering för 2020. Nytaxering sker vart tredje år. Förändrad beloppsgräns och nytaxering innebär att det finns fyra olika priser för 2020. Dessa är baserade på följande avgränsningar:

  • 2017 års taxeringsnivå, 10 miljonersgräns
  • 2017 års taxeringsnivå, 30 miljonersgräns
  • 2020 års taxeringsnivå, 10 miljonersgräns
  • 2020 års taxeringsnivå, 30 miljonersgräns

Ändrad taxeringsnivå påverkar antal sålda fastigheter, såld areal och pris i liten utsträckning, däremot påverkar beloppsgränsen mer.

Ändrad beloppsgräns

Förändring av beloppsgränsen medför att fler försäljningar inklusive mer såld areal ligger till grund för statistiken. Förändringen påverkar dock olika mycket beroende på vilken region och ägoslag det gäller.

  • Totalt ingår drygt 100 fler fastighetsförsäljningar i statistiken med den nya beloppsgränsen. Knappt 90 fler som har åkermark och drygt 70 fler som har betesmark. Fler försäljningar innebär också att mer areal inkluderas i försäljningarna. Totalt är det knappt 2 300 hektar mer jordbruksmark fördelat på knappt 1 900 hektar åkermark och drygt 400 hektar betesmark. Nästan alla försäljningar som tillkommer har skett i fem av åtta produktionsområden. De ligger främst i Götaland och Svealand. I de tre norra produktionsområdena medför det endast någon enstaka mer försäljning totalt och mindre än 50 hektar.
  • Priset på riksnivå ökar med cirka 5 % för åkermark och jordbruksmark vilket motsvarar 4 000–5 000 kronor, medan det är oförändrat för betesmark. För åkermark minskar genomsnittspriset med cirka 600 kronor, 1 %, i Mellersta Sveriges skogsbygder, medan det i Götalands södra slättbygder ökar med cirka 35 000, 15 %. Priset på betesmark ökar som mest med 2 800 kronor, vilket sker i Götalands södra slättbygder. Den procentuellt största ökningen är i Götalands mellanbygder, med 3 %. I övriga regioner är betesmarkspriset i stort sett oförändrat.
    Förändringar av genomsnittspriset för jordbruksmark följer förändringarna för åkermark. Den största förändringen är i Götalands södra slättbygder, med 33 000 kronor, 15 %. På regional nivå sker knappt några förändringar för något ägoslag i norra Sverige.

Med denna information kan vi anta att priserna för åker- och jordbruksmark har underskattats de senaste åren i produktionsområden i södra Sverige. Det går dock inte att säga hur långt tillbaka en underskattning har skett.


Ändrad taxeringsnivå

Jämförelse av statistik baserat på 2017 års taxeringsnivå respektive 2020 års taxeringsnivå visar att:

  • Det är totalt färre än 10 fastigheter och ungefär 100 hektar mindre jordbruksmark med 2020 års taxeringsnivå jämfört med 2017 års taxeringsnivå, det gäller för både 10- och 30-miljonersgränsen. Statistiken för åkermark påverkas lite mer än statistiken för betesmark.
  • På riksnivå ökar priset för åker-, bete- och jordbruksmark var för sig med cirka 1 000 kronor på grund av ändrade taxeringsnivåer. Det motsvarar 1 % av priset för åker- och jordbruksmark och 3 % av betesmarkspriset. Dock påverkas priserna mer på regional nivå. I produktionsområdena Götalands mellanbygder och Götalands Norra slättbygder ökar priserna med 2-5 %. I produktionsområdena Mellersta Sveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Övre Norrland minskar däremot priserna 5–6 % för åker- och jordbruksmark baserat på ändrade taxeringsnivåer. Priset på betesmark minskar med 5 % i Nedre Norrland.
    I kronor är skillnaderna små, den största skillnaden 6 500 kronor för åkermark i Götalands norra slättbygder.
    Skillnaderna är liknande för båda beloppsgränserna, 10 respektive 30 miljoner.

Mer information om ändrad beloppsgräns och bland annat hur det påverkar priserna i NUTS2 finns i avsnitt ”5.1 Jämförbarhet över tid” i Kvalitetsdeklarationen.

Kort om statistiken

Här följer en kortfattad beskrivning av statistikens omfattning, hur den tas fram och dess kvalitet. Mer detaljerad information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Dokumentation.

Det här beskriver statistiken

Markprisstatistiken avser att belysa genomsnittligt marknadspris per hektar för all åker-, betes- och jordbruksmark i landet. Statistiken i rapporten redovisas för riket totalt samt uppdelat på produktionsområden. I Jordbruksverkets statistikdatabas är statistiken uppdelad på produktionsområden och NUTS2, NUTS2 är sammanslagningar av län.

Karta med produktionsområden

Karta med NUTS2

Så tar vi fram statistiken

Uppskattningarna av genomsnittliga marknadspriser på åker- och betesmark baseras på de försäljningar/köp av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter som genomförts under året och där lagfart sökts. Fastighetsregleringar, det vill säga när en fastighet ombildas och till exempel mark förs över till en annan fastighet, inkluderas ej.

Endast köp med en total areal av minst två hektar mark bestående av skog och/eller jordbruksmark ingår i bearbetningen. Ytterligare krav för att ingå i statistiken är att det ska finnas något av ägoslagen åker- eller betesmark på fastigheten och att försäljningssumman ska vara under 30 miljoner. Till och med 2019 var gränsen 10 miljoner. Eftersom statistiken ska avse markpriser vid representativa köp, ingår inte:

  • så kallade extrema köp, där köpeskillingskoefficienten (det vill säga kvoten mellan köpeskilling och taxeringsvärde) är mindre än 0,5 eller större än 6
  • köp där föräldrar säljer till sina barn
  • köp mellan make/maka
  • eventuella köp där lösöre ingår i köpeskillingen

Vid försäljning av lantbruksenheter eller delar av lantbruksenheter kan utöver åker- och betesmark även andra ägoslag eller byggnader ingå. Vid sådana köp används relationen mellan åker- respektive betesmarkens taxeringsvärde och det totala taxeringsvärdet för hela fastigheten för att bestämma åker- och betesmarkens andel av försäljningspriset.

De genomsnittliga priserna för åkermark respektive betesmark för NUTS2-områdena och produktionsområdena beräknas genom att dividera total försäljningssumma för mark i regionen med total såld areal. Det genomsnittliga priset på riksnivå beräknas däremot som ett vägt medelvärde där de totala arealerna åker- respektive betesmark från samtliga fastigheter i fastighetstaxeringsregistret 2020 fördelade enligt NUTS2-om­rådena används som vägningstal. Vägningstalen justeras vid ny taxering, senast var 2020 och nästa gång är 2023.

Denna statistik är en specialbearbetning av den prisstatistik Statistiska centralbyrån (SCB) årligen tar fram på fastigheter. Beräkningsmetoden är framtagen av Jordbruksverket men beräkningarna utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Jordbruksverket och SCB använder samma gränser som avgör om en försäljning av lantbruksenhet är med i statistiken eller ej.

Mer information finns i Statistikens framställning avsnitt 2.7.2 Skattningsförfarande för målstorheter. Länk till Statistikens framställning finns under Metod och kvalitet.

Statistikens tillförlitlighet

Här redovisas några osäkerhetskällor till statistiken:

  • urvalet av undersökningsobjekt ut­görs inte av ett statistiskt urval utan utgörs av den åker- och betesmark som har sålts under året där ansökan om lagfart genomförts,
  • det antas att priset på den sålda åker- respektive betesmarken utgör samma andel av totalpriset som taxeringsvärdet på åker- respektive betesmarken utgör av det totala taxeringsvärdet på den sålda egendomen,
  • det är relativt få försäljningar som statistiken baseras på,
  • de försäljningar som inte statistiken baseras på, på grund av de avgränsningar som görs, bland annat finns inte försäljningar över 30 miljoner med,
  • det är inte känt vad marken kommer att användas till efter försäljningen och det är heller inte känt hur den kommande användningen påverkar priset

Mer information om osäkerhetskällor finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt 2.2 Osäkerhetskällor. Länk till Kvalitetsdeklaration finns under Metod och kvalitet.

Effekten på markprisstatistiken som kommer av uppdaterade taxe­ringsvärden på lantbruksfastigheter

Ordinarie uppdatering av taxeringsvärden sker efter ett rullande schema och genomförs vart sjätte år. Från och med år 2003 har ett system införts med förenklade fastighets­taxeringar som varvas med den ordinarie. Så numera uppdateras taxerings­värdena vart tredje år. Eftersom taxeringsvärdena inte ändras årligen kan beräkningsmetoden resultera i en viss under- eller överskattning om förhållandet mellan de olika ägoslagen inom fastigheten förändras. Till exempel om åker- och betesmarkens värde ökar mer än övriga ägoslag underskattas priset och tvärtom. Denna effekt gäller dock enbart för de år som ingen taxering görs och försvinner i samband med att en ny taxering införs.

Mer information om hur uppdaterade taxeringsvärden på lantbruksfastigheter påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt 2.2.6 Modellantaganden. Där finns också information om hur stor andel jordbruksmarkens värde är av fastighetens totala värde i genomsnitt.

Effekter av att beräkningsunderlaget inte innehåller de köp som slutar som en fastighetsreglering

Denna statistik omfattar, som tidigare nämnts, enbart köp där ansökan om lagfart genomförs. Köp där förvärvad fastighet läggs ihop med en annan fastighet som köparen redan äger, en så kallad fastighetsreglering, ingår inte i denna statistik. Under 2015/2016 genomförde Jordbruksverket en kvalitetsstudie på vilka effekter detta får på priset. Studien omfattar de regleringar som gjorts under åren 2002, 2004–2005, 2007–2008 samt 2010–2011.

Kvalitetsstudien kunde påvisa att försäljningspriset för köp som slutar i en fastighetsreglering i genomsnitt blev högre per hektar i nästan alla regioner än för köp där ansökan om lagfart genomfördes. Prisskillnaderna syns mest i alla Götalands- och Svealandsregionerna medan skillnaderna i Norrland är väldigt små både vad gäller åker- och betesmark.

Det kunde däremot inte påvisas några skillnader i prisutvecklingen mellan de lagfarna köpen och de köp som slutar som en fastighetsreglering. Vissa år var prisutvecklingen bättre för de lagfarna köpen jämfört med fastighetsregleringarna och tvärtom.

Mer information om hur fastighetsregleringar påverkar markprisstatistiken finns i Kvalitetsdeklarationen avsnitt 2.1 Tillförlitlighet totalt. Där finns också information om hur stor andel av alla köp som slutar i fastighetsreglering.

Effekt på markpris statistiken som kommer av ändrad beloppsgräns

Till och med 2019 har endast försäljningar upp till 10 miljoner ingått i statistiken, den gränsen ändrades 2020 till 30 miljoner. Förändringen påverkar främst statistiken i vissa regioner i södra Sverige. Förändringen beskrivs i avsnitt ”Förändring i statistiken baserat på förändrad beloppsgräns” och i avsnitt ”5.1 Jämförbarhet över tid” i Kvalitetsdeklarationen.

Metod och kvalitet

Summary in English

Agricultural land prices 2020

Before the accession to the EU, Swedish statistics on agricultural land prices and rents were not calculated or published on a regular basis. In the EU, this kind of statistics have been provided by most Member States to Eurostat each year since 1973. Since the accession to the EU in 1995, Sweden is providing Eurostat with annual statistics on agricultural land prices and rents.

Estimations of agricultural land prices are based on information, collected by Statistics Sweden, from sales of whole or parts of agricultural estates and information from the register of assessed values for real estates. It should be noted, however, that few of the sales made each year in Sweden are of agricultural land exclusively. Most sales of whole or parts of agricultural estates also include buildings and other kinds of land. The method used takes into account these circumstances in order to eliminate the value of buildings and other kinds of land by using the assessed values to determine the proportion of the agricultural land value of the total selling price.

In 2020, we changed the limits for which sales the statistics are based on. Until 2019, the limit was 10 million SEK and from 2020, the limit is 30 million SEK in total property price. The difference in price between 2019 and 2020 in some regions may be affected by changing limit.

Arable land

Between 2019 and 2020, the price of arable land in Sweden has increased on average by 10 %. The price of arable land has more than doubled compared with 2010 and the average price was esti­mated to 105 900 SEK per hectare. The price per hectare of arable land is still highest in the plain districts in southern Götaland with an average price of 279 700 SEK per hectare. There are big variations in prices between different parts of Sweden. In the plain districts of southern Götaland, prices for arable land were on average 15 times higher than the prices in the upper parts of Norrland.

Compared with 2019 the average price has increased in all eight regions in 2020. The average price has increased the most in Central districts in Götaland. It increased with 46 %.

Pasture and meadow land

The average price of pasture and meadow land in Sweden was 40 100 SEK per hectare in 2020 which is 17 % more than it was in 2019. The price per hec­tare pasture and meadow land was still highest in the plain districts in southern Götaland with an average price of 124 600 SEK per hectare. The upper parts of Norrland have had the lowest average price per hectare each year since 1995. In 2020 the price was 7 400 SEK per hectare.

The average prices have increased in all eight regions, between 2019 and 2020. The average price has increased the most, in percent, in the plain districts in southern Götaland. It increased with 37 % to 124 300 SEK per hectare.

Publiceringsdatum: 2021-08-27

Denna modul visas endast online