Jordbrukarhushållens inkomster 2023

Syfte

Undersökningens syfte är att belysa utvecklingen och sammansättningen av jordbrukarhushållens inkomster för hushåll med Heltidsjordbruk, Småbruk samt totalt för alla jordbrukarhushåll. Undersökningen innehåller även motsvarande uppgifter fördelat på följande grupper av individer: Jordbruksföretagare som är kvinnor respektive män, ensamstående respektive gifta/sammanboende. Därutöver belyses utvecklingen för kvinnor respektive män som är sammanboende med jordbruksföretagare

Undersökningen omfattar hushåll som driver jordbruksföretag som enskild firma. Ungefär 90 % av jordbruksföretagen är enskilda firmor.

Särskild vikt läggs vid att studera inkomsten från näringsverksamheten.

Jordbrukarhushåll och jordbruksföretagare

Detta avsnitt innehåller uppgifter om strukturen på jordbrukarhushållens jordbruksföretag och dess företagare.

Ökande andel jordbrukarhushåll med småbruk

Antalet jordbrukarhushåll har minskat med 15 % från 62 100 till 52 700 sedan 2014.

Det syns en svag trend för ökande andel småbruk sedan 2014. Småbruk har 2 procentenheter större andel av alla hushåll jämfört med 2014, totalt 38 %. Hushåll med Heltidsjordbruk och hushåll med jordbruk som kräver 400–1 599 standardtimmar har idag 1 procentenhet mindre andel vardera jämfört med 2014, totalt 23 % respektive 39 %.

Antalet jordbrukarhushåll och hushållsmedlemmar presenteras i tabell 9 (se tabellavsnittet).

Ökande andel kvinnor som jordbruksföretagare

Andelen ensamstående jordbruksföretagare har ökat från 37 % till 43 % mellan åren 2014 och 2023. Det beror på att andel ensamstående jordbruksföretagare som är kvinnor har ökat från 10 % till 15 %. Andelen jordbruksföretagare som är ensamstående män är däremot nästan oförändrat 28 % över samma period.

Andelen jordbruksföretagare som är kvinnor har ökat från 20 % till 26 % från 2014 till 2023.

Andelen av företagarna i jordbrukarhushåll som består av gifta/sammanboende har minskat från 63 % till 57 % från 2014 till 2023.

Det beror på att företagare som är män i samboförhållanden har minskat från 53 % till 46 %.

Statistik om jordbrukarhushållens medlemmar redovisas i tabell 12 (se tabellavsnittet).

Hushållsinkomster för jordbrukarhushållen

Du kan läsa om vad som räknas till ”Hushållsinkomster” i avsnittet ”Kort om statistiken".

I tabell 1 (se tabellavsnittet) redovisar vi hushållsinkomsterna uppdelade på inkomstslag och transfereringar för inkomståren 2021–2023.

För samtliga jordbrukarhushåll förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2022 och 2023 så här:

• Hushållsinkomsten före transfereringar minskade med 4 900 kronor (-1 %) till 582 700 kronor.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 400 kronor till 459 500 kronor.

För hushåll med heltidsjordbruk, det vill säga jordbruksföretag som kräver en arbetsinsats om minst 1 600 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2022 och 2023 så här:

• Hushållsinkomsten före transfereringar minskade med 76 700 kronor (-11 %) till 636 700 kronor.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar minskade med 58 600 kronor (-10 %) till 507 400 kronor.

För hushåll med småbruk, där arbetsbehovet är lägre än 400 standardtimmar per år, förändrades de genomsnittliga inkomsterna mellan inkomståren 2022 och 2023 så här:

• Hushållsinkomsten före transfereringar ökade med 23 900 kronor (+4 %) till 573 200 kronor.
• Hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 24 600 kronor (+6 %) till 449 400 kronor.

I figur A visas sammansättningen av hushållsinkomsterna 2023. Det framgår att inkomst av tjänst dominerar som inkomstkälla för jordbrukarhushållen och att inkomst av näringsverksamhet är mer betydelsefull för hushåll med heltidsjordbruk.

Den inbördes fördelningen mellan de tre inkomstslagen som utgör Hushållsinkomster redovisas även i tablå 1. Den inbördes fördelningen har varit ganska oförändrad under en lång följd av år, varför tioårsgenomsnitt redovisas. I tablån redovisas även de positiva och negativa transfereringarnas nettoeffekt för jordbrukarhushållens hushållsinkomster som ett tioårsgenomsnitt. De senaste två åren har nettoeffekten av de här transfereringarna minskat med en procentenhet per år jämfört med tioårsgenomsnittet.

Hushållsinkomster för jordbrukarhushåll jämfört med disponibla inkomster för svenska hushåll

Figur B visar förändringarna i Hushållsinkomsterna för såväl jordbrukarhushåll som för samtliga hushåll i Sverige de senaste tio åren. Det framgår att hushållsinkomsterna pendlar mest (från ett år till ett annat) för hushåll med heltidsjordbruk. Det framgår också att hushåll i Sverige har högre hushållsinkomst än hushåll med jordbruk. Man kan även se att inkomstgapet har minskat under de senaste tio åren. För tio år sedan, 2014, hade hushåll med heltidsjordbruk en hushållsinkomst som motsvarade 65 % av den genomsnittliga disponibla inkomsten i de svenska hushållen och 2023 motsvarade den 87 %.

Källa: Samtliga hushåll i Sverige: Disponibel inkomst för hushåll. Medelvärde, tkr efter hushållstyp år, och ålder, 18+ år. Uppdaterad 20250121 08:00, Inkomststatistik (Intern referenskod: 000006SW), SCB.

I tabell 5 (se tabellavsnittet) finns statistik över den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för hushåll med Heltidsjordbruk och Småbruk för åren 2020–2023. I samma tabell finns också statistik över den genomsnittliga hushållsinkomsten för olika driftsinriktningar, arealstorlekar, län och produktionsområden, samt för olika åldersgrupper och kön.

Regionala skillnader på länsnivå i jordbrukarhushållens hushållsinkomster efter transfereringar

Den genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar för jordbrukarhushåll var år 2023 högst i Jönköpings län, 498 700 kronor, följt av Kalmar och Kronobergs län med 495 500 kronor och 486 400 kronor. Det innebär att de genomsnittliga hushållsinkomsterna efter transfereringar var 8,5 % över riksgenomsnittet på 459 500 kronor för Jönköpings län. Motsvarande siffror var 7,8 % för Kalmar län och 5,9 % för Kronobergs län. Den lägsta nivån noterades för Gotlands län, 416 500 kronor, vilket var 9,4 % under riksgenomsnittet.

I kategorin Hushåll med heltidsjordbruk hade de i Jönköpings län den högsta genomsnittliga hushållsinkomsten efter transfereringar, 558 200 kronor vilket var 10,0 % över riksgenomsnittet om 507 400 kronor. Därefter följde hushållen i Hallands och Kalmar län, samtliga över 530 000 kronor. Den lägsta nivån noterades för Södermanlands län, 414 500 kronor vilket var 18,3 % under riksgenomsnittet.

I kategorin hushåll med småbruk var de högsta hushållsinkomsterna efter transfereringar i Kalmar län, 493 400 kronor vilket var 6,9 % över riksgenomsnittet om 449 400 kronor. Därefter följde Kronobergs län och Östergötlands län med 488 200 kronor och 477 000 kronor. Den lägsta nivån noterades för Gävleborgs län, 407 600 kronor vilket var 9,3 % under riksgenomsnittet.

Inkomster för jordbrukarhushållen

I tabell 2 (se tabellavsnittet) finns statistik över förvärvsinkomster.

Förvärvsinkomsten består av inkomstslagen inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.

Den genomsnittliga totala taxerade förvärvsinkomsten år 2023 var högst för hushåll med Heltidsjordbruk, 612 800 kronor. Motsvarande siffror för Samtliga jordbrukarhushåll och Småbrukarhushåll var 577 200 kronor respektive 573 800 kronor. Inkomst av tjänst är en stor del av förvärvsinkomster för jordbrukarhushållen. För hushåll med Heltidsjordbruk var taxerad inkomst av tjänst år 2023 i genomsnitt 60 % av förvärvsinkomsten och för Småbrukarhushåll 93 %.

Näringsinkomster för jordbrukarhushållen

För att bättre belysa det ekonomiska utfallet i näringsverksamheten justerar vi inkomst av näringsverksamhet med skattetekniska resultatreglerande poster. Detta gör vi genom att räkna fram variabeln justerad inkomst av näringsverksamhet. Du kan läsa mera om vilka poster som ingår i näringsinkomsterna i avsnittet ”Kort om statistiken”.

Justerade inkomster av näringsverksamhet för Jordbrukarhushållen

I tabell 6 (se tabellavsnittet) redovisas statistik över samlad och justerad inkomst av näringsverksamhet för samtliga jordbrukarhushåll såväl som för jordbrukarhushåll med heltidsjordbruk och småbruk. Denna statistik omfattar all näringsverksamhet i jordbrukarhushållet såväl den inom som den utanför jordbruket.

För samtliga jordbrukarhushåll förändrades de genomsnittliga justerade inkomsterna av näringsverksamhet mellan inkomståren 2022 och 2023 så här:

• Den justerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 49 600 kronor (-33 %) till 98 600 kronor.

För hushåll med heltidsjordbruk förändrades de genomsnittliga justerade inkomsterna av näringsverksamhet mellan inkomståren 2022 och 2023 så här:

• Den justerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 151 600 kronor (-36 %) till 264 300 kronor.

För hushåll med småbruk förändrades de genomsnittliga justerade inkomsterna av näringsverksamhet mellan inkomståren 2022 och 2023 så här:

• Den justerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 9 200 kronor (-22 %) till 32 900 kronor.

Justerad inkomst av näringsverksamhet för jordbrukarhushåll med olika driftsinriktningar

I figur C visas hur den justerade inkomsten av näringsverksamhet skiljer sig mellan olika driftsinriktningar.

För samtliga jordbrukarhushåll var den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet under 2023 högst hos företag med driftsinriktningen Mjölkkor med 408 500 kronor. För heltidsjordbruken noteras den högsta genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet också inom samma driftsinriktning, Mjölkkor, med 409 400 kronor vilket var drygt 200 000 kronor lägre än 2022.

Skillnaden mellan den genomsnittliga justerade näringsinkomsten för hushåll med Heltidsjordbruk och Samtliga jordbrukarhushåll var störst för driftsinriktningarna Andra lantbruksdjur och Jordbruksväxter.

Samlad näringsinkomst för jordbrukarhushållen

Figur D visar förändringar för samlade näringsinkomsten alltsedan år 2006. Det framgår tydligt att näringsinkomsten återgick till tidigare års nivåer efter rekordåret 2022.

Vid justerad inkomst av näringsverksamhet har justering för samtliga skattetekniska åtgärder skett. Vid samlad inkomst av näringsverksamhet har justeringar för periodiseringsfonden utelämnats.

För jordbrukarhushåll med stora arealer har de samlade inkomsterna av näringsverksamhet pendlat mycket genom åren 2006–2023. För just dessa jordbrukarhushåll är justeringar gentemot räntefördelning, expansionsmedel samt periodiseringsfond av större betydelse för resultatutjämning mellan olika år än för jordbrukarhushåll med mindre arealer.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet för jordbrukarhushållen

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott i andra förvärvskällor, utan ska istället tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år.

Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott för inkomståret och föregående år är det möjligt att beräkna dels hur stort överskott som kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under året. Resultaten av de här beräkningarna finns i tabell 7 (se tabellavsnittet). I tabellen finns också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga, under året, uppkomna överskott och underskott beaktats.

Underskottet blev i genomsnitt 38 000 kronor för Samtliga jordbrukarhushåll 2023. Eftersom överskotten, som kvittas mot äldre underskott, var lägre (13 600 kronor) än underskotten år 2023, blev hushållens genomsnittliga nettoinkomst av näringsverksamhet 24 300 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

Det totala genomsnittliga överskottet var för Samtliga hushåll i genomsnitt 115 500 kronor, vilket är 9 600 kronor lägre än året före. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet ökade med 14 400 kronor till 38 000 kronor. Sammantaget innebar detta att den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet minskade med 24 100 kronor (-24 %) till 77 600 kronor. Den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 4 300 kronor (-4 %) till 101 900 kronor.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfond för jordbrukarhushållen

Tabell 8 (se tabellavsnittet) innehåller statistik över samtliga inkomster som har sitt ursprung i näringsverksamhet, med undantag för nettot av insättning på och uttag från skogskonto.

Räntefördelning, netto var för samtliga jordbrukarhushåll i genomsnitt 18 000 kronor år 2023, vilket är 15 % lägre jämfört med föregående år.

Av den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet som var 98 600 kronor är det 18 % som avser nettoförändringen av räntefördelning och som därmed beskattades som kapitalinkomst. Av tabell 8 framgår också att andelen är högre för hushåll med Småbruk, 29 %, och lägre för hushåll med Heltidsjordbruk, 14 %.

Det genomsnittliga nettobeloppet för jordbrukarhushållens insättningar och uttag från expansionsmedelsfond brukar vara lägre än nettobeloppet för räntefördelning, detsamma gäller periodiseringsfonder. Undantag från detta gällde 2019 och 2022.

Under år 2023 var de genomsnittliga sammanräknade nettobeloppen positiva med undantag för periodiseringsfonden. Avsättningarna var således större än återföringarna. Detta gäller Samtliga jordbrukarhushåll, även fördelat på grupperna Heltidsjordbruk och Småbruk.

Jordbruksföretagare: kvinnor och män

Avsnittet innehåller statistik om jordbruksföretagare uppdelat på kvinnor och män samt ensamstående och gifta/sammanboende.

Det finns flera sätt att redovisa inkomsterna för de personer som ingår i jordbrukarhushållen. I tabellerna 13 och 14 (se tabellavsnittet) redovisas inkomsten för jordbruksföretagare. Som företagare definieras den person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för jordbruksföretaget. I den här statistiken finns enbart en sådan person, en företagare, per jordbruksföretag. (Statistik om företagare finns i statistikrapporten "Jordbruksföretag och företagare" (JO 0106).) Tabellerna är uppställda så att jämförelser kan göras mellan företagare som är ensamstående och de som är gifta/sambo samt mellan män och kvinnor.

Inkomsten för jordbruksföretagare: kvinnor och män

Det här avsnittet innehåller uppgifter om nivån på inkomsten år 2023 och 2022. Vidare görs jämförelser med 2014.

I tablå 2 redovisas inkomsten åren 2023 och 2022 jämte uppgifter om hur inkomsten har förändrats sedan år 2014 uttryckt i procent.

Ensamstående kvinnors inkomst uppgick till 339 600 kronor 2023 vilket var 34 % högre än tio år tidigare. Inkomsten motsvarade 90 % av inkomsten för ensamstående män; tio år tidigare motsvarade den 96 % vilket betyder att den halkat efter något för kvinnliga jordbruksföretagare. Inkomsten för kvinnor som är gifta/sambo uppgick till 316 300 kronor 2023 vilket var 40 % högre än tio år tidigare. Inkomsten motsvarade i genomsnitt 82 % av inkomsten för gifta/sammanboende män. Nivån på inkomsten för gifta/sammanboende kvinnor har sedan 2014 närmat sig den för gifta/sammanboende män med 3 procentenheter.

Vi noterar att kvinnors inkomst skilde mest från männens år 2022 då det var rekordskördar och förhållandevis goda ekonomiska resultat i jordbrukssektorn.

Jämförs istället nivån på inkomsterna för kvinnliga företagare som är ensamstående med nivån för kvinnliga företagare som är gifta/sambo, noteras att inkomsten var 7 % högre år 2023 för ensamstående kvinnliga företagare. Skillnaden har minskat sedan 2014 då ensamstående kvinnliga företagare hade en inkomst som var 12 % högre än för sammanboende/gifta kvinnliga företagare.

Jämför man slutligen nivån på inkomsterna för män som är ensamstående noteras att den var 3 % lägre än för män som var sammanboende/gifta år 2023. Skillnaden har blivit mindre än för tio år sedan då inkomsten var 8 % lägre för ensamstående företagare som är män.

Inkomstens sammansättning för jordbruksföretagare: Kvinnor och män

Inkomsten består av inkomstslagen inkomst av tjänst, justerad inkomst av näringsverksamhet och justerad inkomst av kapital. Fördelningen mellan inkomstslagen är ganska oförändrad de senaste tio åren, med undantag för år 2022 som kan betecknas som ett rekordår för jordbruksföretagen rent ekonomiskt. I denna text redovisas därför genomsnitt för just de senaste tio åren 2014–2023.

Av figur E framgår sammansättningen av inkomsterna för jordbruksföretagare som är ensamstående respektive gifta/sammanboende och kvinnor respektive män, genomsnitt för tioårsperioden 2014–2023.

Inkomst av tjänst utgör en större del av inkomsten för kvinnor än män. De senaste tio åren har 90 % av inkomsten utgjorts av tjänsteinkomst för kvinnor och knappt 70 % för män. Rekordåret 2022 var andelen från tjänsteinkomster ytterligare 10 procentenheter lägre för män. Tjänsteinkomstens andel av inkomsten skiljer marginellt när man jämför ensamstående med inte ensamstående för respektive kön.

Som en logisk följd av detta, kan man förstå att såväl justerad näringsinkomst som justerad kapitalinkomst utgör en mindre del av inkomsten för kvinnor än män.

För ensamstående respektive inte ensamstående kvinnor utgör justerade näringsinkomster, 7 % respektive 10 % av inkomsterna, det är 20 procentenheter lägre än för män.

Eftersom näringsinkomster utgör en större andel av inkomsten för företagare som är män än för företagare som är kvinnor så påverkas männens inkomster i större uträckning av svängningarna inom jordbruksföretagets ekonomi.

Jordbrukssektorn fick uppleva ett ekonomiskt sett gott år 2022. Det gjorde större genomslag på inkomsterna för män som är företagare eftersom näringsinkomster utgör en större andel av inkomsten jämfört med för kvinnor. Av samma anledning minskade inkomsterna i större utsträckning för män än för kvinnor mellan 2022 och 2023.

Tittar vi istället på justerade kapitalinkomster ser vi att dessa utgör en större andel av inkomsterna för ensamstående kvinnor om än på en blygsam nivå, 3 %, och kring 0 % för icke ensamstående kvinnor. För män rådde ett motsatt förhållande. De justerade kapitalinkomsterna utgjorde 5 % av inkomsterna för ensamstående män och 2 % för männen som inte var ensamstående.

I figur F redovisas nivåerna på inkomsterna för åren 2021–2023. De är uppdelade i de tre inkomstslagen. Det framgår tydligt att det ekonomiskt goda året 2022 gav större effekter för jordbruksföretagare som är män än för jordbruksföretagare som är kvinnor. Det beror på att näringsinkomster utgör större andel av inkomsten för företagare som är män.

Inkomst av tjänst för jordbruksföretagare: kvinnor och män

Kvinnor som är jordbruksföretagare har högre genomsnittlig inkomst av tjänst än män som är jordbruksföretagare. Det gäller oberoende av om företagaren är ensamstående eller gift/sambo.

Ensamstående kvinnliga företagare har i genomsnitt haft 20 % högre inkomst av tjänst än ensamstående manliga företagare under den senaste tioårsperioden. Övriga kvinnliga företagare har haft ungefär 5 % högre inkomst av tjänst än övriga manliga företagare den senaste tioårsperioden. Det noteras emellertid att skillnaderna i inkomst av tjänst minskat mellan ensamstående kvinnor och män.

Ensamstående kvinnliga företagare har högre inkomst av tjänst än sammanboende, 9 % högre i genomsnitt. För män gäller motsatsen, -4 % de senaste tio åren. Det noteras att skillnaderna i inkomst av tjänst har jämnats ut mellan manliga företagare som är ensamstående respektive gifta/sammanboende. De senaste tre åren har ensamstående manliga företagare haft inkomst av tjänst som enbart är 1 – 2 % lägre än övriga manliga företagare.

Justerade näringsinkomster för jordbruksföretagare: kvinnor och män

I tabell 13 finns statistik om justerad inkomst av näringsverksamhet och taxerad inkomst av tjänst och i tabell 14 finns statistik om justerad inkomst av kapital och totalt för samtliga inkomstslag. Statistiken i de två tabellerna redovisas för företagare uppdelat på ensamstående och gifta/sammanboende och är dessutom särredovisad för kvinnor och män. Av statistiken framgår att det finns stora skillnader i den genomsnittliga justerade inkomsten av näringsverksamhet för kvinnor och män som är företagare.

Ensamstående kvinnliga företagare hade en genomsnittlig justerad näringsinkomst som uppgick till 28 % av den som ensamstående män hade åren 2014–2020. Inkomstår 2021 noteras ett skifte nedåt och de senaste tre åren har andelen varit 20–21 %.

Gifta/sammanboende kvinnliga företagare hade en genomsnittlig justerad näringsinkomst som motsvarade 26 % av den som gifta/sammanboende manliga företagare hade åren 2014–2020. De senaste tre åren har andelen varit 28 %.

Oberoende av om företagaren är kvinna som är gift/sammanboende eller ensamstående så varierar den justerade inkomsten mellan ett minimum och ett maximum som är 10 procentenheter. För kvinnliga företagare som är gifta/sammanboende noterades inget skifte nedåt likt det som gäller ensamstående kvinnliga företagare från och med 2021.

Kapitalinkomsten för jordbruksföretagare: kvinnor och män

Mindre än 5 % av inkomsten utgörs av kapitalinkomster för jordbruksföretagarna och är högre för män än kvinnor vilket redovisas i tabell 14 (se tabellavsnittet).

Av figur G framgår att företagare som var gifta eller sammanboende kvinnor hade en negativ justerad inkomst av kapital (-3 800 kronor) 2023.

Inkomster för person som är gift/sambo med företagaren

I tabell 15 redovisas inkomsten för den person som är gift/sambo med företagaren. I tabellen har vi utgått från justerade inkomster av kapital och av näringsverksamhet.

Den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet, tjänst och kapital är högre för män än för kvinnor. Den sammanlagda genomsnittliga inkomsten är 311 800 kronor för kvinnor och 370 600 kronor för män.

De taxerade inkomsterna från tjänst är högre för män än för kvinnor. Män som är gifta/sambo med jordbruksföretagare tjänar i genomsnitt 345 800 kronor, medan kvinnor som är gifta/sambo med jordbruksföretagare i genomsnitt tjänar 287 100 kronor.

Den justerade inkomsten av näringsverksamhet är i genomsnitt 24 300 kronor för kvinnor som är gifta/sambo med jordbruksföretagare medan den justerade inkomsten av näringsverksamhet i genomsnitt är 28 700 kronor för män som är gifta/sambo med jordbruksföretagare. Det innebär att skillnaderna i variabeln justerade inkomster för näringsverksamhet för män respektive kvinnor är mindre för den person som är gift/sambo med företagaren än den är för företagaren själv.

Tabeller

All vår statistik om jordbrukarhushållens inkomster finns i Jordbruksverkets statistikdatabas

Kort om statistiken

Här följer en beskrivning av statistiken. Mer information finns i dokumenten "Statistikens framställning" och "Kvalitetsdeklaration" som finns under avsnittet "Metod och Kvalitet".

Det här beskriver statistiken

I denna statistikrapport presenterar vi jordbrukarhushållens genomsnittliga inkomster. Vi redovisar också fördelning på inkomstkällorna tjänst, kapital och näringsverksamhet. Redovisningen omfattar företagaren och i samtliga personer i hushållet.

Hushåll som driver jordbruksföretag som enskild firma ingår.

Definitioner och förklaringar

Så tar vi fram statistiken

Uppgifterna till statistiken bygger på en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) som ställs samman vid Jordbruksverket och den totalräknade inkomststatistikens uppgifter (Inkomst och Taxeringsregistret, IoT) som ställs samman vid SCB.

Från LBR hämtas uppgifter om brukare vid jordbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela företagarna i olika redovisningsgrupper.

Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Uppgifterna till IoT hämtas från Skatteverkets deklarationsuppgifter.

Redovisningen i denna statistikrapport omfattar jordbruksföretagaren och i princip samtliga personer i företagarens hushåll (se nedan).

Statistikens tillförlitlighet

Lantbruksregistret (LBR) är ett register som sköts av Jordbruksverket och Inkomst och taxeringsregistret (IoT) bygger på administrativa register. Precisionen i beloppsberäkningarna blir därför mycket hög.

Bra att veta

Inkomststatistiken påverkas bland annat av förändringar av skatteregler med mera. Förändringar av skatteregler för inkomståren 2014 till och med 2023 finns beskrivna nedan.

För åren före 2014 gäller följande: I statistikrapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 2017" finns förändringar av skatteregler för åren 2003 till och med 2013 beskrivna i korthet. Förändringar för åren 2000 till och med 2002 och 1995 till och med 1999 finns i statistikrapporterna för inkomståret 2002 respektive för inkomståret 1999. Rapporter finns publicerade på Jordbruksverkets webbplats.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (företagaren inklusive person som är gift/sambo med företagaren) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 1998" och uppgifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 1997". Uppgifter för inkomståren 1999–2021 med den nya definitionen av hushållet har redovisats i statistiska rapporter - senast för inkomståret 2021 i rapporten "Jordbrukarhushållens inkomster 2021".

Uppgifter om utvecklingen för lantbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU), se även "Jordbruksekonomiska undersökningen 2014–2023, nyckeltal och standardiserade intäkter" som innehåller indikatorer för ekonomiska förhållanden i svenska jordbruksföretag.

Vid SCB finns också en statistikprodukt som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Det är en totalräknad inkomststatistik vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på.

Metod och kvalitet

• Kvalitetsdeklaration Pdf, 207.7 kB.

• Statistikens framställning Pdf, 135.8 kB.

Summary in English

The household incomes consist of earned income from business and earned income from employment. In 2023 income from business decreased for most agricultural households except for those households that consisted of a single female farm holder. However, the earned income from business is in general a minor part of the total agricultural household income.

For all agricultural households, the average household income before tax-free positive transfers and taxes was SEK 582 700 in 2023, a decrease by SEK 4 900 since 2022. The tax-free positive transfers increased by SEK 12 000 or 108 % in 2023. The negative transfers increased by SEK 6 600 or 5 %. The household income after transfers increased by SEK 410 to SEK 459 500.

In the category full-time farming, the average household income was SEK 636 700 before taxes and SEK 507 400 after taxes. Households with full time farmbusiness with dairy cows as well as in other agricultural animals (including for example pigs and poultry) made the highest household incomes compared with other full time farm businesses.

For small farms, the corresponding figures are SEK 573 200 and SEK 449 400 respectively.

For farm holders the income from business as a share of total earned income was close to 30 % for men and 10 % for women.

In total, single female farm holders had higher income than non-single female farm holders. The opposite was noted for male farm holders. The lowest incomes were noted for female and male spouses respectively.

Due to an increased number of small holdings, figures for 2006–2023 presented in this report are not directly comparable with figures from previous years. The increased number of small holdings is a result of a change in agricultural policy in the EU.