Vattenverksamhet och vattenanläggningar
Bra vattenhushållning inom jordbruket innebär rätt mängd vatten vid varje tidpunkt för grödans tillväxt och markbärighet för maskiner i fält. Detta skapar förutsättningar för jämnare och högre skördar, god markstruktur, bättre växtnäringsutnyttjande och minskad klimat- och miljöpåverkan.
En av förutsättningarna för en bra vattenhushållning är att förvalta och underhålla befintliga vattenanläggningar. Idag är även bebyggelse och infrastruktur beroende av att dessa fungerar. Utsläpp av dagvatten från bebyggelse eller åtgärder i vattnet kan påverka en vattenanläggning, och måste hanteras rätt.
Åtgärder i ett vattenområde kallas vattenverksamhet
Om du gör åtgärder i ett vattenområde, till exempel gräver ett dike, en våtmark eller en damm, eller förändrar något annat i ett vattenområde är det en vattenverksamhet. Resultatet av vattenverksamheten kallas för en vattenanläggning. Alla vattendrag som människan har påverkat kallas för vattenanläggningar även om de ser ut att vara naturliga.
En vattenanläggning kan tillhöra och hanteras av en enskild person eller av en samfällighet. Det finns även andra verksamhetsutövare som äger till exempel broar och dämmen.
Vattenverksamhet kräver oftast tillstånd enligt miljöbalken. För mindre omfattande vattenverksamhet kan du istället göra en anmälan till din länsstyrelse, men tänk på att detta inte är samma sak som ett tillstånd.
Det finns även ett undantag. Om det är uppenbart att du inte påverkar enskilda eller allmänna intressen negativt, behöver du varken tillstånd eller göra en anmälan. Ny markavvattning kräver dock alltid tillstånd. Om någon påstår att en skada har uppstått på grund av din vattenverksamhet och du inte har tillstånd, är du skyldig att bevisa att det inte har påverkat omgivningen negativt.
Ny markavvattning
Om syftet med vattenverksamheten är en varaktig avvattning av marken för att göra den mer lämplig för ett visst ändamål eller skydda mot vatten, definieras det som markavvattning. Om det finns ett annat syfte räknas åtgärden inte som markavvattning. Förr var det främst för att dränera och avleda överskottsvatten från åkern, men idag görs det även för bebyggelse. Det är inte så vanligt med ny markavvattning idag.
Söka tillstånd för ny markavvattning
Du måste alltid ha tillstånd för ny markavvattning. I södra Sverige är markavvattning förbjudet, så där måste du förutom tillstånd också ansöka om dispens. Förbudet kom till för att skydda värdefulla våtmarker.
För att kunna söka tillstånd och dispens måste du äga fastigheten eller marken där du vill bedriva vattenverksamheten. Om du inte är ägare kan du ha ett avtal med ägaren eller en annan form av nyttjanderätt.
Du söker tillstånd och dispens hos din länsstyrelse. Länsstyrelsen kan besluta om tillstånd om åtgärden bara berör den egna fastigheten. I annat fall skickar de ansökan vidare till mark- och miljödomstolen.
Det går att överklaga ett beslut om tillstånd. Det står i beslutet och i domen när och hur du kan överklaga.
Det finns två undantag från kravet på tillstånd
Du behöver inte söka tillstånd om du ska
- anlägga ett täckdikningssystem på jordbruksmark med dräneringsrör som har en dimension upp till 300 mm
- underhålla en vattenanläggning.
Dränera för bättre odling
En väldränerad mark är en förutsättning för att kunna odla. Genom att leda bort överskottsvatten från åkermarken och kringliggande marker får växterna en gynnsam rotmiljö med bra balans mellan syre och vatten. En väl fungerande dränering ökar produktionen på fältet men är också en bra åtgärd för miljön. Grödorna kan ta upp mer växtnäring och risken för kväve- och fosforförluster minskar. Samtidigt klarar grödorna en torrperiod bättre.
Täckdikning kräver inte tillstånd
Du behöver inte söka tillstånd och dispens för markavvattning om du ska anlägga ett täckdikningssystem på jordbruksmark med dräneringsrör som har en dimension upp till 300 millimeter. Det här gäller under förutsättning att täckdikningen sannolikt inte kommer att skada allmänna eller enskilda intressen.
I broschyren Täckdikning – för bättre skörd kan du läsa om hur du kan öka produktionen på dina fält och samtidigt göra en bra åtgärd för miljön genom en god dränering.
Markavvattningsföretag
Ett markavvattningsföretag har ofta tillkommit genom förrättning när flera fastigheter var i behov av ny markavvattning. De kallas även vattenavledningsföretag, dikningsföretag, invallningsföretag eller regleringsföretag, beroende på när och varför de tillkom. Det finns mellan 40 000 och 50 000 markavvattningsföretag i Sverige och de flesta bildades under första halvan av 1900‑talet.
I samband med att ett markavvattningsföretag tillkom bildades en samfällighet för att sköta underhållet av den gemensamma vattenanläggningen och ta tillvara samfällighetens intressen. Namnet på samfälligheten är samma som på tillståndet eller vattenanläggningen. Samfälligheterna är viktiga sakägare i samband med till exempel ny bebyggelse.
Det går fortfarande att bilda ett nytt markavvattningsföretag genom ett ansökningsmål till mark- och miljödomstolen.
I handboken Äga och förvalta diken kan du läsa om man förvaltar ett markavvattningsföretag och vem som ansvarar för vattenanläggningen.
Förvaltningen sker utifrån den lagstiftning som gällde när markavvattningsföretagen kom till. I de äldre ska det finnas en så kallad syssloman som en ständig förvaltare, och i de nyare en styrelse. I broschyren Förvaltning av vattenanläggningar finns en utförligare beskrivning och också om vad det innebär att förordna en tillfällig syssloman.
I den här filmen går vi igenom hur man kan tänka kring befintliga tillstånd för markavvattning och förvaltning av markavvattningsföretag.
Förvalta vattenanläggningar och markavvattningsföretag
Idag är det ovanligt med ny markavvattning. Däremot finns det ett stort behov av att de befintliga markavvattningsföretagen och vattenanläggningarna underhålls och förvaltas.
För de samfälligheter som bildades innan 1983 års vattenlag, gäller att de förvaltas enligt den vattenlagstiftning som gällde när samfälligheten bildades. De hanteras alltså på ett annat sätt än samfälligheter som tillkommit senare. Dessa samfälligheter har till exempel inga stadgar eller organisationsnummer.
Ändra på ett markavvattningsföretag
Alla tillstånd kan omprövas. Om det uppstår förändringar i vattenanläggningen eller i omfattningen av markavvattningsföretaget, till exempel vilka diken som ska fortsätta att vara gemensamma, eller om det inte längre har någon funktion, kan man ompröva det. Markavvattningsföretaget ska även omprövas om det utökas med ytterligare fastighetsägare. De nya fastighetsägarna får en andel i framtida underhåll.
Det kan även vara lämpligt att lägga ner markavvattningsföretaget om det inte längre har någon funktion. Till exempel om en tätort har byggts ut och vattenanläggningarna ersatts av kommunala dagvattenledningar.
En omprövning sker som ett ansökningsmål till mark- och miljödomstolen.
Kostnaderna för underhåll fördelas på deltagarna
När man bildade ett markavvattningsföretag fick varje fastighet en andel i kostnaderna för att genomföra vattenanläggningen och för att täcka framtida underhåll. Andelen grundas på nyttan marken fick då företaget tillkom, ett förbättringsvärde då marken framförallt blev lite torrare.
Många markavvattningar utnyttjas även för att leda bort avloppsvatten. Det är då rimligt att de som släpper ut avloppsvatten också betalar en del av underhållet.
I den här filmen berättar vi om kostnadsfördelningslängder.
Bilda en ny samfällighetsförening
Deltagarna i ett markavvattningsföretag som bildades innan 1983 kan när som helst bilda en samfällighetsförening istället. Det gör ni genom att lämna in en ansökan till lantmäteriet, som utser en sammanträdesledare som hjälper er att ändra föreningsform. Därefter hanteras samfälligheten istället enligt lagen om förvaltning av samfälligheter.
Underhåll dina vattenanläggningar
Om du äger en vattenanläggning ska du underhålla den så att den behåller den utformning den fick när den tillkom eller enligt det tillstånd du har fått genom en förrättning eller av domstolen. Det gäller för alla vattenanläggningar, oavsett om de har tillstånd eller inte och om de ägs av enskilda fastighetsägare eller ingår i en samfällighet. Du behöver underhålla vattenanläggningen för att säkerställa dräneringen, men även för att undvika skador på någon annans egendom.
Du kan inte förhandla bort skyldigheten att underhålla din vattenanläggning. Skyldigheten att underhålla en vattenanläggning anges i miljöbalken. Om vattenanläggningen tillkommit genom förrättning eller har annat tillstånd så har du dessutom rättighet att underhålla vattenanläggningen. I tillståndet står det hur vattenanläggningen ska vara utformad, eventuella villkor med mera.
Minimera påverkan på miljön när du underhåller diken
När du underhåller diken är det en vattenverksamhet men eftersom det inte räknas som ny markavvattning behöver du inte söka tillstånd för underhåll av ett dike. Däremot kan du behöva anmäla underhållet till din länsstyrelse om det finns en risk att du skadar fisket. Länsstyrelsen kan ge dig råd om den bästa tidpunkten för underhållet. Finns det till exempel artskyddade musslor kan du även behöva en dispens.
Diken är inte bara en transportör utan kan även vara värdefulla biotoper. Om du begränsar påverkan och skador på miljön i och kring diket när du underhåller det bidrar du till ett rikare odlingslandskap.
Du kan läsa hur och vad du kan göra för att bidra till en ökad mångfald i broschyrerna Underhåll ditt dike före ett rikare odlingslandskap och Gynna mångfalden vid vatten.
I den här filmen får du praktiska råd om hur du underhåller diken, vad lagen säger och hur du tar hänsyn till miljön.
Delta i en studiecirkel om diken
Vill du förbättra odlingsförutsättningarna på din åkermark? Nu finns det möjlighet att delta i en gratis studiecirkel om diken. Dela erfarenheter med andra och öka dina kunskaper om förvaltning och underhåll av diken.
Var uppmärksam på åtgärder som påverkar din vattenanläggning
Det är viktigt att du som äger en vattenanläggning är uppmärksam på om någon annan gör någon åtgärd på eller i dess närhet. Vattenanläggningen kan påverkas av till exempel utsläpp av dagvatten, stenar för att gynna fisket, ett dämme för att anlägga en våtmark eller en åtgärd för att möjliggöra vattenuttag. Det är viktigt att du bevakar att tillgängligheten till diket inte försämras på grund av åtgärderna. En våtmark som ligger för nära eller en trädplantering kan till exempel göra att det blir svårare att underhålla diket. Det kan även bli dyrare att underhålla diket eftersom du måste köra bort rensmassor. Den som vill ha åtgärden bör också stå för dessa merkostnader. Det är viktigt att dokumentera vem som ska stå för merkostnaderna.
Åtgärder i vattenområden
Bygger du en våtmark, ändrar slänter och botten i ett dike, eller lägger ut sten, så räknas det som en ny vattenanläggning. Den som utför den ska söka tillstånd om det medför en dämning i dränering, att underhållet försvåras eller om åtgärden på annat sätt påverkar allmänna eller enskilda intressen. Den som har gjort åtgärden äger den och ska också underhålla den. Om åtgärden har ett annat syfte än markavvattning kan den inte ingå i ett markavvattningsföretag.
Leda bort dagvatten
Dagvatten är regnvatten från bebyggda eller hårdgjorda ytor. Där det finns bebyggelse bildas ofta ett verksamhetsområde för dagvatten där huvudman för vatten och avlopp, ofta kommunen, är ansvarig för hanteringen. Ordet dagvatten finns inte i miljöbalken, utan dagvatten från ett verksamhetsområde för dagvatten definieras som avloppsvatten.
Leda avloppsvatten till vattenanläggningar för markavvattning
Du får avleda avloppsvatten till en vattenanläggning som tillkommit för markavvattning, men bara om det är lämpligt. För att detta ska vara lämpligt måste åtgärden ligga inom avrinningsområdet och vattenanläggningen ha tillräcklig kapacitet. Du kan behöva söka tillstånd om du ska leda bort avloppsvatten till diken och rörledningar som anlagts för markavvattning. Om till exempel du och ägaren av vattenanläggningen inte kan komma överens om mängden utsläpp, framtida underhåll eller kostnader måste du ha ett tillstånd.
Tänk på att diken och rörledningar som tar emot dagvatten kan behöva underhållas oftare eftersom det tillförs mer sediment.
Om du behöver öka kapaciteten på vattenanläggningen
Vattenanläggningar som tillkommit för markavvattning är dimensionerade för att avleda överskottsvatten från åker- ängs- och skogsmark. Det finns sällan utrymme för att avleda dagvatten. Om vattenanläggningen inte har tillräcklig kapacitet kan det leda till negativa konsekvenser, till exempel erosion och ras i diken, igenslamning av rörledningar men också översvämningar. Om du behöver öka kapaciteten för att varaktigt göra området mer lämpligt för bebyggelse räknas det som ny markavvattning och kräver tillstånd.
Planering av bebyggelse och vägar
Tänk på att ta med enskilda och samfällda vattenanläggningar tidigt i planering för ny bebyggelse och vägar. Dels för att mängden vatten och föroreningar inte får öka, dels för att få rätt att avleda dagvatten och hantera påverkan tillsammans med de som äger vattenanläggningen.
Vägar och trummor
Stora vägar belastar befintliga diken och rörledningar med stora flöden. De kan även ändra avrinningsförhållanden och ökar risken för att föroreningar sprids med vägdagvattnet till vattendrag och diken.
Trummor och broar betraktas som tillbehör till vägen. Det gäller oavsett om de ligger i enskilda eller samfällda diken. Det är väghållaren som ansvarar för att vattnet kan fortsätta rinna under vägen, att trummor ligger på rätt nivå och att de underhålls.
Ett förändrat klimat påverkar vattenanläggningar och odlingsmöjligheter
De förväntade klimatförändringarna medför ökade krav på de befintliga vattenanläggningarna. Dels på kapaciteten, dels på tätare underhåll.
Vattenanläggningar som tillkommit för markavvattning är dimensionerade för att avleda överskottsvatten från åker- ängs- och skogsmark vid normala högvattenflöden. Så länge du som äger vattenanläggningen underhåller den på rätt sätt ansvarar du inte för eventuella skador vid långvariga eller höga flöden.
Du måste inte anpassa din vattenanläggning till högre flöden som beror på ett förändrat klimat för att tillgodose andras intressen. Däremot kan den som är beroende av att kapaciteten ökar hos en vattenanläggning ansöka om tillstånd för det. Det kan till exempel vara en kommun som vill öka kapaciteten för att avleda dagvatten.
Att öka kapaciteten för att öka avrinningen och skydda bebyggelse räknas som ny markavvattning vilket alltid kräver tillstånd och ofta även dispens.
Ta del av kompetensutveckling om vattenfrågor och odlingsåtgärder
Jordbruksverket är projektägare till ett projekt om information och demonstrationer om vattenhushållning och ett projekt om fortbildning av rådgivare inom vattenhushållning. Projekten finansieras av EU:s landsbygdsprogram. Vi ger bland annat ut rapporter och broschyrer, stödjer lokala rådgivare samt håller seminarier och kurser. Vill du ha information om när det händer direkt till dig eller din organisation fyll i formuläret nedan.
Anmäl intresse
Rådgivning
Greppa Näringen erbjuder dig som är lantbrukare kostnadsfri rådgivning inom bland annat markvård, dränering och dikesunderhåll.
Läs mer på Greppa Näringens hemsida.
Studiecirkel om diken
För att öka dina kunskaper om vattenanläggningar och avvattning, och därmed förbättra förutsättningarna för odling på din åkermark, kan du delta i en studiecirkel om diken.
Studiecirklarna riktar sig till, lantbruks- eller hästföretagare, maskinstation, entreprenörer, markägare eller andra aktiva inom de gröna näringarna.
Studiecirklarna är gratis för deltagarna eftersom de finansieras av EU:s landsbygdsprogram.
Aktiv förvaltning och underhåll av enskilda samt samfällda diken (sv.se)
Markvårdsappen Hur mår min jord?
God dränering och bra markstruktur är grunden för jordhälsa och en väl fungerande odlingsjord. Jordbruksverkets app ”Hur mår min jord?” är ett verktyg för att få koll på markstrukturen i fältet, kunna utvärdera åtgärder och följa upp förändringar över tid.
Appen kan laddas ner både för Android och Iphone, sök på ”Hur mår min jord?” på Google Play eller Appstore för att hitta den.
Läs mer om appen.
Ökad konkurrenskraft i trädgårdsnäringen
Du som trädgårdsrådgivare och odlare har möjlighet att ta del av en rad kurser, studieresor och demonstrationer. De syftar alla till att du ska få kunskaper om åtgärder för att möta konsekvenser av extremt väder som på olika sätt kan komma att drabba dig som odlare.
Du kan läsa mer om satsningen och hitta kurser på projektets webbplats.
Frågor och svar
Jag har mulljordar som har sjunkit. Det finns ett invallningsföretag och nu vill jag fördjupa pumpstationen. Hur gör jag?
Du måste söka tillstånd för att sänka pumpstationen. Trots att åtgärden egentligen syftar till att få tillbaka god dränering på markerna innebär det ändå att du gör en ny markavvattning.
Mina mulljordar har sjunkit så mycket att dikena inte fungerar längre. Kan jag underhålla lite extra i utloppet för att kompensera för marksättningen?
Nej, du har bara rätt att underhålla till laglig bottennivå. Om du behöver göra diket djupare måste du ansöka om tillstånd för en ny markavvattning.
Hur gör man om ingen vill åta sig styrelseuppdrag?
I samfälligheter som bildats före 1984 och i samfälligheter som bildats senare med föreningsförvaltning kan man vända sig till länsstyrelsen och be dem utse en syssloman. Länsstyrelsen förordnar då en utomstående person att sköta samfälligheten tills medlemmarna valt en styrelse. Kostnaderna för sysslomannens arbete betalas av deltagarna i samfälligheten.
Hur ska styrelsen göra om en deltagare begär att ett dike ska underhållas när de andra inte tycker att det behövs?
Det är styrelsen som bestämmer. De är skyldiga att genomföra underhåll i enlighet med tillståndet. Om någon påpekar en sträcka de missat måste de titta på denna om där finns ett underhållsbehov och i så fall göra det.
Hur får vi ordning på andelstalen i dikningsföretaget efter en fastighetsreglering?
Den som gör en fastighetsreglering ska låta göra en omräkning av andelstal och lämna till styrelsen. Ett sätt kan vara att ni som fastighetsägare redan vid fastighetsregleringen träffar en överenskommelse om hur andelstalen i dikningsföretaget ska justeras. Det är sedan enkelt att vid behov fastställa ändringarna hos mark- och miljödomstolen så att den gäller för framtiden.
Har deltagarna i ett markavvattningsföretag rösträtt i förhållande till sin andel, det så kallade andelstalet?
Ja, i frågor som inte styrelsen själv beslutar om, och när det behövs ska styrelsen upprätta en röstlängd på sammanträdet. För personval har däremot varje deltagare en röst.
Hur går det till att göra en utdebitering?
Det måste finnas en aktuell kostnadsfördelningslängd, en styrelse och deltagarna ska kallas till ett sammanträde. Om kallelsen sker på föreskrivet sätt och det framgår att debiteringslängden ska läggas fram, kan krav lämnas till kronofogden om någon inte betalar.
Kan vi lägga ner vårt dikningsföretag?
Ja, ni kan lägga ner det genom en omprövning. Detta görs som ett ansökningsmål till mark- och miljödomstolen. Det är bra om en stor majoritet, helst alla, är överens om att företaget ska läggas ner.
Observera att vattenanläggningen är kvar och ska underhållas som innan. Den enda skillnaden är att istället för att sköta den gemensamt övergår underhållsansvaret till enskilda fastighetsägare. Det blir svårare och troligen dyrare att genomföra underhåll.
Hur löser jag avloppsfrågan för en enskild fastighet på landet?
Till att börja med måste du som är fastighetsägare ha en sådan avloppsanläggning som kommunen har godkänt. Kom sedan överens med den som äger ledningen dit du vill ansluta till om lämplig plats, utformning och hur mycket du ska betala dem. Om du inte lyckas komma överens med den som äger vattenanläggningen där du vill släppa ut ditt vatten, måste du söka tillstånd.
Hur gör man om man vill leda bort dagvatten från ett planerat industriområde till ett dike som ingår i ett dikningsföretag?
Dikningsföretaget bör omprövas eftersom förhållandena ändrats kraftigt. Det är fastighetsägaren som ska ansöka, och om det är lämpligt kan han få tillstånd att leda sitt dagvatten till dikningsföretaget. Industriområdets får även en andel i framtida underhåll i förhållande till mängden dagvatten, hur förorenat det är och vad som är skäligt.
Hur gör jag om jag vill leda ytvatten från en motorväg till en rörledning för dränering av åkermark?
Oftast kommer väghållaren och markägaren överens och bestämmer vad som gäller för att utnyttja den befintliga rörledningen, och krav på fördröjning. Om ni inte kommer överens får du söka tillstånd för ditt utsläpp.
Kontakta oss om du har frågor
Vill du veta mer om vattenverksamhet, vattenanläggningar och markavvattningsföretag? Hör av dig till oss.
Författningar
Du kanske också är intresserad av det här
Pengar från landsbygdsprogrammet
En del av pengarna som finansierar vårt arbete kommer från EU via landsbygdsprogrammet.