Transportera foder
Du som transporterar foder i någon form måste följa EU:s regler om foder, både om du transporterar foder som är förpackat eller i bulk. Du ska även anmäla din transportverksamhet till Jordbruksverket.
Anmäl din transportverksamhet
Om du transporterar foder ska du anmäla din verksamhet till Jordbruksverket. Du anmäler din verksamhet till Jordbruksverket via vår e-tjänst eller på en blankett.
Om du ändrar något eller slutar transportera foder ska du ändra informationen om din verksamhet i samma e-tjänst som du anmälde din verksamhet.
Du kan även anmäla din verksamhet via en blankett.
Det kostar inget att anmäla din foderverksamhet men du kommer att få betala en årlig kontrollavgift med start året efter att du anmält dig.
Syftet med registreringen är att öka spårbarheten för foder, och därmed även öka foder- och livsmedelssäkerheten.
Undantag från kravet att anmäla foderverksamhet
Du behöver inte anmäla din foderverksamhet om
- du är lantbrukare och transporterar ditt eget foder, eftersom du redan är registrerad som primärproducent
- du är privatperson och transporterar foder till dina egna djur.
Transportera foder som innehåller animaliska biprodukter
Transporterar du foder som helt eller delvis består av animaliska biprodukter, till exempel biprodukter från slakt eller färskfoder till hund, måste du även vara registrerad för att transportera animaliska biprodukter. Det gäller även om du transporterar produkter som är framställda av animaliska biprodukter, till exempel fiskmjöl och köttmjöl. Det finns även fler regler som du ska följa.
För att transportera bearbetat sällskapsdjursfoder som till exempel torrfoder eller konserver räcker det att du är registrerad för transportverksamhet med foder.
Regler för dig som transporterar foder
Som transportör ska du hantera fodret på ett säkert sätt genom din del av distributionskedjan. Du ska ha någon form av kontrollprogram men det behöver inte vara en formell HACCP-plan (Hazard Analysis and Critical Control Points).
Du ska bland annat uppfylla följande krav:
- Lagra och transportera foder i lämpliga behållare så att det är lätt att identifiera fodret och så att det inte finns risk för att det kan förväxlas eller att det blandas och förorenas med annat foder eller andra ämnen.
- Förvara bearbetat foder åtskilt från foderråvaror och obearbetat foder.
- Noggrant rengöra behållare och utrustning som du använder för transport, lagring, överföring, hantering och vägning av foder. Du ska också införa ett rengöringsprogram och se till så att det inte finns kvar några rester av rengöringsmedel och desinfektionsmedel. Även fordon som du använder för att transportera fodret ska du rengöra regelbundet.
- Förhindra att skadedjur kommer åt fodret när du transporterar det.
Du ska även skriva in uppgifter från alla fodertransporter i en journal. Du ska notera:
- vad som transporterades (typ och mängd)
- när det transporterades
- varifrån det transporterades och vart det transporterades,
- registreringsnumret på den bil det transporterades med
- hur rengöringen av transportfordonet har gått till
- vilka eventuella rengöringsmedel som har använts.
Förbud mot vissa proteiner i foder
Med anledning av risken för att foder ska leda till TSE-sjukdom på djur som till exempel BSE (”galna kosjukan”) eller scrapie är det generellt sett förbjudet att utfodra idisslare och andra djur utom pälsdjur och sällskapsdjur med foder som helt eller delvis består av protein från djur.
Förbudet finns i artikel 7 i TSE-förordningen nr 999/2001. Undantag från förbudet finns i bilaga IV i samma förordning. Där hittar du också regler för hur undantagen ska tillämpas, till exempel krav på råvara, tillverkning, transport och lagring.
Grundläggande är att varken idisslare eller djur som är produktionsdjur (andra än pälsdjur) får utfodras med proteiner från idisslare. Idisslare får heller inte utfodras med fiskprotein. Av produktionsdjuren är det bara fisk som får utfodras med protein från fisk, gris, fjäderfä och insekter. Det är dock inte tillåtet att utfodra med fiskmjöl som innehåller proteiner från odlad fisk av samma art. Gris och fjäderfä får utfodras med fiskprotein och insektsprotein. Gris får dessutom utfodras med protein från fjäderfä, och fjäderfä får utfodras med protein från gris. Protein från mjölk och ägg får ges till alla djurslag. Den fullständiga listan finns i kapitel I och II i bilaga IV i TSE-förordningen. Definitionen på de produkter som nämns där finns i bilaga I i förordning (EG) nr 142/2011.
Förbudet påverkar även hur du som tillverkar, lagrar, transporterar och använder foder måste säkerställa att fodret inte kan förorenas av otillåtet protein.
Märkning
Alla foderprodukter till alla djurslag ska vara märkta enligt EU:s regler om märkning.
Det är en skyldighet för alla led i foderkedjan, alltså även för dig som transporterar foder, att se till så att endast foder som är korrekt märkt levereras till kund.
Transportera foder som innehåller läkemedel
Transporterar du foder som innehåller läkemedel eller tillsatser i form av koccidiostatika behöver du skicka in en anmälan om godkännande för det. För ett sådant godkännande får du betala en avgift. Den lägsta avgiften för att bli godkänd är 11 904 kronor. I avgiften ingår en besiktning då vi besöker dig och bedömer om den uppfyller de regler som finns. Om besiktningen av anläggningen tar mer än 12 timmar kostar det ytterligare 767 kronor per påbörjad timme. Vi skickar fakturan till ansvarig foderföretagare.
Du ansöker om godkännande genom att uppdatera dina uppgifter vår e-tjänst eller via en blankett.
Du ska alltid hantera foder som innehåller läkemedel separat från foder som inte innehåller läkemedel för att förhindra förorening av fodret.
Kontroll
Målet med foder- och livsmedelslagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Vi ska kunna lita på våra foder och livsmedel, både att de är säkra och att vi får rätt information. Kontroll i alla delar i kedjan från jord till bord är därför viktig för att kunna säkerställa att reglerna följs och att säkra foder och livsmedel produceras. Detta kallas offentlig kontroll.
Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder och säkra livsmedel. Kontrollmyndigheternas uppgift är att bedöma om företaget lyckats med detta.
Den offentliga kontrollen av foder ingår i den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.
Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (livsmedelsverket.se)
Uppföljning av kontrollen
Kontrollen i livsmedelskedjan utvärderas varje år för att tydliggöra de eventuella förbättringar som kan genomföras för att åstadkomma en likvärdig, rättssäker och effektiv kontroll. Rapporterna finns på Livsmedelsverkets webbplats.
Jordbruksverket kontrollerar foderanläggningar
I Sverige har Jordbruksverket det övergripande ansvaret för foderkontrollen. Länsstyrelserna kontrollerar primärproduktionen medan Jordbruksverket kontrollerar resten av foderkedjan.
Beroende på vilken typ av anläggning kontroller vi bland annat
- allmän hygien, hygienprogram och företagens egenkontroller
- spårbarhet
- företagens riskhantering enligt HACCP-principen (inte aktuellt för alla verksamheter)
- märkningsuppgifter
- användning av fodertillsatser och foderråvaror
- tillverkning och journalföring av foder som innehåller läkemedel
- dokumentation och åtgärder avseende reklamationer.
Under kontrollen kan vi även komma att ta prover för att kontrollera att fodret är säkert och att utlovade innehållsvärden är korrekta. Vi kontrollerar att fodret inte innehåller några oönskade ämnen, till exempel tungmetaller, dioxiner, mögelgifter och mikrobiologiska föroreningar. Vi beslutar tillsammans med SVA vilka prover vi tar och det varierar från år till år.
Så går kontrollen till
Kontrollen ska i första hand ske oanmäld. Efter kontrollen skickar vi en kontrollrapport till dig där du kan se resultatet från kontrollen och vad som eventuellt krävs av dig. Om ditt företag har fått avvikelser ska du normalt sett inom en månad från det att du har fått kontrollrapporten lämna in en skriftlig bekräftelse på att avvikelserna är åtgärdade eller lämna en åtgärdsplan till Jordbruksverket. Vi kommer då att bedöma det du skickat in och därefter meddela dig vår bedömning.
Kontrollen är avgiftsbelagd för foderleverantörer och foderanläggningar
Avgiften för den offentliga kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontrollfrekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foderleverantörer påverkas även kontrollfrekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år. Om vi tar prover vid kontrollen får du även betala för den faktiska analyskostnaden.
Inför varje år får du som är foderleverantör och ansvarig för en foderanläggning ett beslut där du kan se din avgift. Den totala kontrollavgiften är uppdelad på de antal år som går mellan kontrollerna. Om du exempelvis ska ha kontroll vart tredje år så är avgiften uppdelad på tre år. Du betalar alltså avgift varje år oavsett om du får en kontroll det aktuella året eller inte.
Om du vill avboka en kontroll måste du göra det före klockan 15 dagen före kontrollbesöket, annars får du betala en avgift på 2 100 kronor.
Anmäl till Jordbruksverket om du upphör med din verksamhet
Om du upphör med din verksamhet måste du avregistrera dig hos Jordbruksverket. För att slippa betala den årliga avgiften kommande år ska du avregistrera dig senast den 31 december. Alla verksamheter som fortfarande är registrerade hos oss den 1 januari får betala den årliga avgiften för det året.
Om du ändrar eller slutar med din foderverksamhet ska du meddela det på samma blankett eller via samma e‑tjänst (endast möjligt för övriga foderverksamheter och inte foderleverantörer) som du anmälde din foderanläggning.
Avgift för uppföljning av avvikelser och vid merarbete
Jordbruksverket genomför uppföljande kontroller för att följa upp avvikelser från tidigare kontroller. För uppföljande kontroller kommer vi att debitera en avgift. Du kan också få betala en extra avgift om vi vid den ordinarie kontrollen upptäcker att det finns ett behov av extra utredning eller annan nödvändig åtgärd som medför merarbete för Jordbruksverket.
Anläggningstyp
Varje foderanläggning får en anläggningstyp som speglar den verksamhet som foderanläggningen har. Det kan exempelvis vara tillverkning av foder, införsel av foder, butiksförsäljning eller fodertransportör.
Risk- och erfarenhetsklasser
Varje anläggningstyp är kopplad till en riskklass. Riskklasserna är uppdelade i olika riskklasser som består av en * eller en siffra mellan 1–10. Vilken riskklass en anläggning har beror på verksamhetstypen. En anläggning med hög risk hamnar i en låg riskklass. I vår vägledning rekommenderas det vilken riskklass en anläggningstyp ska ha. För varje riskklass finns det en rekommenderad kontrollfrekvens. Foderanläggningar som exempelvis har riskklass 3 får en kontroll per år, medan foderanläggningar som har riskklass 7 får en kontroll vart femte år.
Det finns två typer av erfarenhetsklasser, normal och höjd. Alla nya anläggningar hamnar i erfarenhetsklass normal. Efter offentlig kontroll kan denna erfarenhetsklass komma att ändras till höjd om anläggningen exempelvis har visat goda resultat vid den offentliga kontrollen. Den höjda erfarenhetsklassen innebär en sänkning av nästkommande års årsavgift.
Volymfaktor
Foderleverantörer ska årligen rapportera in hur stora volymer foder de släpper ut på marknaden. Rapportering av volym är endast aktuellt för foderleverantörer och inte övriga foderverksamheter som butiksförsäljning, lagerhållning, transport av foder och blandartjänst. Den volymen som rapporteras in ligger till grund för den volymfaktor som påverkar antal kontrollbesök och därmed årsavgiften. Den lägsta volymfaktorn är -4 och den högsta är 2. Till exempel får en anläggning som hanterar under 50 ton foderblandning till sällskapsdjur per år volymfaktor -3. Medan ett företag som hanterar över 10 000 ton foderblandning till sällskapsdjur per år får volymfaktor 2.
Det är extra viktigt för anläggningar som hanterar lägre volymer att rapportera in volymerna till oss. Annars riskerar man att få betala en högre avgift än vad man behöver.
Kontrollfrekvens
Anläggningstyp, riskklass och även volymfaktor för foderleverantörer ligger till grund för hur ofta en anläggning får kontroll, det vill säga kontrollfrekvensen. Här kommer några exempel.
Anläggningstypen införsel av foder rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Anläggningen har redovisat en årlig foderkvantitet som enligt vägledningen motsvarar volymfaktor 2. Det är den högsta volymfaktorn och innebär att anläggningen hanterar stora volymer. Det innebär att istället för att få kontroll vart femte år så flyttas kontrollfrekvensen upp två steg. Den slutliga kontrollfrekvensen för denna anläggning blir då en kontroll vart tredje år istället.
Anläggningstypen butiksförsäljning och lagerhållning av foderblandningar till livsmedelsproducerande djur rekommenderas enligt vägledningen att ha riskklass 7, vilket motsvarar en kontroll vart femte år. Denna typ av anläggning påverkas inte av någon volymfaktor. Detta innebär att den slutliga kontrollfrekvensen för denna anläggning bli vart femte år.
Avgift
Avgiften för den offentlig kontrollen beror på hur ofta vi kommer att kontrollera verksamheten. Kontrollfrekvensen påverkas av vilken typ av verksamhet anläggningen har och dess riskklass. För foderleverantörer påverkas även kontrollfrekvensen av hur stora volymer foder du släpper ut på marknaden per år.
Du kan se tabeller över hur avgifterna för foderanläggningar är beräknade utifrån kontrollintervall på vår sida där alla kontrollavgifter samlas.
Om du har frågor om kontroller eller avgifter kan du kontakta djurkontrollenheten.
foderabpkontroll@jordbruksverket.se
Författningar
Alla föreskrifter, förordningar och lagar som kan beröra foderföretagare finns samlade på sidan Sveriges och EU:s författningar om foder.