Alla störartade fiskar är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med kaviar från dessa fiskar. Kaviaren måste ha laglig bakgrund och både den som säljer och den som köper har ansvar att kontrollera detta. Dessutom behöver du ha ett CITES-tillstånd för import vid handel med dessa arter från ett land utanför EU, och CITES-intyg vid viss handel inom EU.
Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för kaviar från störarter som vi ofta får frågor om. Mer om CITES finns på sidan med allmän information.
Informationen på den här sidan vänder sig till dig som handlar kommersiellt med kaviar. Om du vill ta med dig en begränsad mängd kaviar för eget bruk från en resa utomlands så är det andra regler som gäller. Läs mer under rubriken Du kan köpa kaviar som souvenir om den kommer från B-listade arter.
Enligt CITES-definitionen är kaviar obefruktade, döda och bearbetade ägg (rom) från alla arter av störartade fiskar (Acipenseriformes spp.). Förr i tiden utvann man kaviar genom att alltid slakta fiskarna. Därför har vissa arter nästan utrotats på grund av den stora efterfrågan.
I dag används kaviar från stör inte bara som livsmedel utan förekommer även i exklusiva hudvårdsprodukter.
Alla störartade fiskar (Acipenseriformes spp.) omfattas sedan 1998 av CITES-reglerna. Därför finns det stränga bestämmelser för handeln med produkter från dessa arter. Importen av kaviar till EU-länder är strikt reglerad och i många fall finns ett importförbud för kaviar från vildfångade fiskar.
Störartade fiskar är antingen A- eller B-listade. Alla Acipenseriformes spp. är B-listade, med undantag för de två arterna kortnosad stör (Acipenser brevirostrum) och europeisk stör, vanlig stör (Acipenser sturio) som är A-listade.
Beluga-kaviar kommer från fisken belugastör (Huso huso) – B-listad.
Sevruga-kaviar kommer från fisken sevrugastör, stjärnstör (Acipenser stellatus) – B-listad.
Ossietra-kaviar kommer från fiskarna rysk stör (Acipenser gueldenstaedtii) och sibirisk stör (Acipenser baeri) – B-listade.
Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.
Det finns många odlingar som håller stör för att producera kaviar. I dag kan man producera kaviar utan att döda fiskarna.
Odlingar som producerar kaviar från störartade fiskar och alla anläggningar som bearbetar, packar eller omförpackar kaviar från störartade fiskar måste vara registrerade hos den administrativa CITES-myndigheten i det land där produktionen eller omförpackningen sker.
För att stoppa illegal handel och för att stödja den legala handeln har man kommit överens om att ha ett märkningskrav för kaviar från störartade fiskar. Kravet gäller i hela världen.
Märkningskravet innebär att alla behållare som innehåller kaviar från störartade fiskar måste vara märkta med etiketter som tydligt visar om behållaren har öppnats eller inte. Av märkningen måste även framgå
Du kan läsa mer om märkning av kaviar på Traffic Europes webbplats. Traffic Europe är en organisation som sammanställer informationsmaterial och rapporter på uppdrag från EU-kommissionen.
Alla produkter som kommer från en A-listad art måste ha CITES-intyg om de ska förekomma i handel inom EU.
Enda undantaget från kravet på CITES-intyg är kaviar av Acipenser brevirostrum och dess hybrider. Men kaviaren måste ha ursprungskod D och förpackningen och märkningen måste följa CITES-förordningen 865/2006. Ursprungskod D betyder att det handlar om ett djur som är uppfött i fångenskap för kommersiellt ändamål i en anläggning som är registrerad hos CITES-sekretariatet. CITES-intyget söker du i vår e-tjänst.
Som för alla andra B-listade arter gäller för kaviar från stör att man måste kunna bevisa den lagliga bakgrunden för exemplaren. Det innebär att man måste kunna spåra kaviaren till en registrerad anläggning.
Om du ska importera kaviar från stör från ett land utanför EU behöver du CITES-tillstånd. Du behöver ett CITES-tillstånd för export från det land du importerar från och ett CITES-tillstånd för import till Sverige eller det EU-land du ska importera till och där ditt företag har sitt huvudsäte. Det är exportören som börjar med att söka exporttillstånd hos CITES-myndigheten i avsändarlandet och sedan skickar en kopia på tillståndet till dig. Därefter kan du söka importtillstånd. Importtillstånd söker du i vår e-tjänst.
Från vissa länder är det förbjudet att importera till EU-länder. Kolla därför alltid om kaviaren du vill ta in omfattas av restriktioner eller förbud. Vilka arter som omfattas av dessa förbud och om både kaviar från vilda störar och odlade störar omfattas, kan du se i förordningen om importförbud för vissa arter av vilda djur och växter och på webbplatsen Species+. Förordningen finns på vår allmänna sida om Cites.
Om du vill ta med dig, sälja eller skicka kaviar till ett land utanför EU ska du kontakta Jordbruksverket eftersom du kan behöva CITES-tillstånd.
Om du vill köpa kaviar från störartade fiskar under en resa utanför EU så är det tillåtet att för privat konsumtion ta med sig max 125 gram per person utan CITES-tillstånd. Om du vill ta med dig mer än 125 gram krävs det både ett CITES-tillstånd för export från landet du reser i och ett CITES-tillstånd för import som du söker hos Jordbruksverket. Behållaren måste vara märkt enligt CITES-reglerna. Detta undantag gäller endast kaviar från B-listade störarter, men inte kaviar från de A-listade arterna Acipenser brevirostrum och Acipenser sturio.
Förutom CITES-reglerna finns det även regler kring livsmedelshygien som du behöver följa när du handlar med kaviar. Ansvarig myndighet är Livsmedelsverket.
Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskyddsbrott. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.