Logotyp Jordbruksverket

Papegojor av hotade arter – CITES

Många arter av papegojor är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med papegojor. Du som handlar med hotade arter måste kunna bevisa att fåglarna har laglig bakgrund och i många fall behöver du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd. Undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja omfattas inte av CITES.

Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för papegojarter som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidan med allmän information om hotade arter.

Alla papegojfåglar som omfattas av CITES är antingen A- eller B-listade. Läs nedan om vad de olika CITES-listningarna innebär.

Vad betyder A-, B-, C- och D-listad?

  • A-listade arter är utrotnings­hotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
  • B-listade arter riskerar att bli utrotnings­hotade om inte handeln kontrolleras.
  • C-listade arter är utrotnings­hotade i ett visst land.
  • D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.

Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.

A-listade fåglar måste vara märkta

Fåglar som är födda i fångenskap ska vara märkta med en individuellt märkt fast fotring, det vill säga en ring som är utan söm och med en storlek som gör att ringen inte kan avlägsnas. Om detta inte är möjligt på grund av djurskyddsskäl är det tillåtet att märka fågeln med mikrochiptransponder som överensstämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).

Fåglar som inte har ringmärkts med fast fotring som bo-unge måste märkas med mikrochip av en veterinär. För tidigare omärkta fåglar får djurägaren undersöka om det går att knyta dokumentation om fågelns bakgrund till fågeln på annat sätt. Om fåglarna inte är märkta måste du ha dokumentation som förklarar varför fåglarna inte har ringmärkts. Läs mer om märkning på den allmänna sidan.

Undantag från märkningskravet

Rödpannad parakit och svarthätteparakit samt B-listade fåglar omfattas inte av kravet på märkning men vi rekommenderar märkning även av dessa. Att fågeln har en fast fotring är ett sätt för uppfödaren att kunna visa att fågeln är född i fångenskap.

Handel i Sverige och andra EU-länder

Grundregeln är att inom hela EU gäller förbud mot alla kommersiella aktiviteter med A‑listade arter. Detsamma gäller B-listade arter som inte importerats lagligt till EU eller som saknar dokumentation som visar exemplarets lagliga bakgrund. Under förutsättning att exemplarens lagliga bakgrund kan styrkas finns det möjlighet att använda A- och B-listade arter i kommersiella aktiviteter.

Vad kommersiella aktiviteter innebär kan du läsa om på sidan med allmän information.

Undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja omfattas inte av CITES så du behöver inget CITES-intyg för dem.

För A-listade papegojor behöver du CITES-intyg

För att kunna använda papegojor av A-listade arter i kommersiella aktiviteter behöver du ha ett CITES-intyg. Du söker intyget i vår e-tjänst. Du behöver inte CITES-intyg för A-listade arter som du inte ska använda i kommersiella aktiviteter.

Som säljare har du ett ansvar att förse köparen med ett giltigt CITES-intyg. Som köpare har du ett ansvar att kontrollera att uppgifterna i intyget är korrekta. I intyget står det vilka krav som ställs för fågeln. Om inte villkoren i intyget är uppfyllda kan intyget vara ogiltigt och transaktionen olaglig.

Om du är osäker på hur du ska tolka uppgifterna i intyget, eller om intyget är skrivet på ett språk du inte förstår, be om hjälp med att tolka eller översätta intyget eller låt bli att köpa fågeln. Om du köper ett djur med ogiltigt intyg, kan det resultera i att djuret blir omhändertaget och att du, och även säljaren, kan bli åtalade för artskyddsbrott.

Tänk på att alla A-listade fåglar ska vara märkta. Läs i stycket ovan.

Undantag för rödpannad parakit och svarthätteparakit

För vissa arter som är födda och uppfödda i fångenskap behöver du inget CITES-intyg för att kunna använda dem i kommersiella aktiviteter. Det gäller de här arterna:

  • Rödpannad parakit (rödpannad kakariki) Cyanoramphus novaezelandiae
  • Svarthätteparakit Psephotus dissimilis

Dessa arter omfattas inte heller av kravet på märkning och behöver alltså inte ringmärkas.

Men om du ska importera eller exportera dessa arter behöver du ha CITES-tillstånd.

Papegojorna måste ha laglig bakgrund

Papegojor som du ska använda i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Det innebär att papegojan har föräldradjur vars lagliga bakgrund kan styrkas med till exempel härstamningsintyg (uppfödningsintyg) eller motsvarande om de är födda inom EU, eller importdokument om de är importerade från land utanför EU. Läs om dokumentation som bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan. När du söker CITES-intyg ska du bevisa papegojans lagliga bakgrund.

Hårdare krav för vissa arter

Om din ansökan gäller så kallade högriskarter ska du bifoga så mycket information som möjligt. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland. Se exempel på högriskarter längre ner på sidan under rubriken För högriskarter gäller hårdare krav.

Om vi anser att uppgifterna i din ansökan inte är tillräckliga kommer vi att kontakta dig för att be om ytterligare information om fågelns bakgrund.

Inte tillåtet att omplacera eller skänka bort fågel som inte har CITES-intyg

Det är inte tillåtet enligt CITES-lagstiftningen att annonsera om att skänka bort eller omplacera en fågel som inte har CITES-intyg.

För B-listade papegojor behöver du kunna bevisa exemplarets lagliga bakgrund

Papegojor som du ska använda i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Det innebär att exemplaret har föräldradjur vars lagliga bakgrund kan styrkas med till exempel härstamningsintyg (uppfödningsintyg) om de är födda inom EU, eller importdokument om de är importerade från land utanför EU.

Som säljare har du ett ansvar att förse köparen med relevant dokumentation om papegojans lagliga bakgrund. Som köpare måste du vara säker på att den papegoja du tänker köpa har laglig bakgrund. Du har även ett ansvar att kontrollera att dokumenten som följer med fågeln är korrekta. Läs om dokumentation som bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.

B-listade papegojor behöver inte märkas men vi rekommenderar att du ändå märker din fågel. Om skyddet för arten senare stärks, så att den blir A-listad, så är det en fördel att papegojan redan är märkt. Att fågeln har en fast fotring är också ett sätt för uppfödaren att kunna visa att fågeln är född i fångenskap.

Hårdare krav för vissa arter

Om du handlar med så kallade högriskarter ska du se till att du har så mycket dokumentation som möjligt om fåglarna. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland. Se exempel på högriskarter längre ner på sidan under rubriken För högriskarter gäller hårdare krav.

Handel med länder utanför EU

För A- och B-listade arter behöver du CITES-tillstånd

För att kunna exportera A- och B-listade papegojor till länder utanför EU, behöver du ha CITES-tillstånd för export. För att kunna importera från länder utanför EU behöver du CITES-tillstånd för import. När du söker CITES-tillstånd för import ska du bifoga en kopia på ett CITES-tillstånd för export från avsändarlandet. Du söker tillstånden i våra e-tjänster.

Undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja omfattas inte av CITES så du behöver inget CITES-tillstånd för dem.

Papegojorna måste ha laglig bakgrund

Papegojor som du ska exportera eller återexportera måste ha laglig bakgrund. Det innebär att fågeln eller föräldradjuren är födda i EU eller lagligt importerade. När du söker tillstånd för export eller återexport måste du bifoga dokument som visar att fågeln har laglig bakgrund.

Du som inte själv exporterar eller återexporterar, men som säljer fåglar till köpare som i sin tur ska söka CITES-tillstånd hos Jordbruksverket, är ansvarig att förse köparen med relevant information om fågelns lagliga bakgrund. När vi handlägger ansökan kan denna information bli avgörande för om tillstånd kan utfärdas. Om fågelns lagliga bakgrund inte kan styrkas får den som söker tillstånd avslag på sin ansökan. För dig som säljer fåglar i större omfattning ställs krav i såväl artskyddsregelverket som djurskyddsregelverket.

Du som köper fåglar som ska exporteras eller återexporteras har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att fåglarna du tänker köpa är fångenskapsuppfödda fåglar med laglig bakgrund. Du har även ansvar att kontrollera att de uppgifter du får från säljaren är korrekta.

Läs om dokumentation som bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.

Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-tillstånd för export för fåglar

I ansökan ska du ange och bifoga

  • uppgift om fågelns ålder och om möjligt uppgift om fågelns kön
  • fågelns ringnummer och ringstorlek (märkning är obligatoriskt för A-listade arter och rekommenderas för B-listade)
  • tydliga uppgifter om fågelns föräldrar - detta är obligatoriskt oavsett om du söker för A- eller B-listade arter
  • eventuellt extra uppgifter om fågelns ursprung, om du söker tillstånd för så kallade högriskarter
  • kopia på fågelns CITES-intyg eller föräldrarnas CITES-intyg (om fågeln är A-listad och intyg finns).

Du måste fylla i varje art för sig och redovisa ursprung för alla fåglar du söker för. Om flera fåglar av samma art har exakt samma ursprung (föräldradjur, ursprungsland etc.) så anger du det i ansökan och behöver då inte redovisa varje fågel för sig.

Men om du söker tillstånd för flera fåglar som är av samma art, men inte har samma ursprung (om de till exempel har olika föräldradjur, olika ursprungsländer etc.), så måste du i e-tjänsten välja Lägg till exemplar och redovisa ursprung även för dessa fåglar.

Till ansökan ska du bifoga kopia på fågelns härstamningsbevis (uppfödningsintyg) eller motsvarande likvärdig dokumentation om fågelns bakgrund. EU kommer att skärpa kraven på laglig bakgrund för B-listade djur. Det innebär att vi kommer att ställa högre krav på uppgifter om föräldradjuren i härstamningsbevisen.

Om fågeln har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för uppfödningsintyg bifoga en kopia på CITES importtillstånd. Om föräldradjuren (eller ett av dem) har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för uppfödningsintyg bifoga du kopia på importtillstånden.

Om du söker tillstånd för en A-listad art som har CITES-intyg, ska du skicka in intyget i original till Jordbruksverket, oavsett om intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land.

Import av levande djur och djur­produkter kan innebära en smitt­risk

Du kan behöva fler tillstånd än CITES-tillstånd för att få importera levande djur eller djur­produkter. Det beror på att det finns en risk för spridning av smitt­samma sjukdomar vid import från ett land utanför EU. När det gäller levande djur krävs ibland karantän eller isolering under en tid. Det kan också finnas krav på en veterinär gräns­kontroll vid importen. Kontakta gärna vår kund­tjänst för mer information.

För högriskarter gäller hårdare krav

Om din ansökan om CITES-intyg eller CITES-tillstånd gäller så kallade högriskarter ska du bifoga så mycket information som möjligt. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland.

Här är några exempel på A- och B-listade högriskarter:

  • Granadaamazon Amazona rhodocorytha
  • Gulnäbbad amazon eller Jamaikaamazon Amazona collaria
  • Gulstjärtad korpkakadua eller Gulörad korpkakadua Calyptorhynchus funereus
  • Hispaniolaamazon eller Haitiamazon Amazona ventralis
  • Hyacintara Anodorhynchus hyacinthinus
  • Indigoara eller Lears ara Anodorhynchus leari
  • Mindre gultofskakadua, orangetofskakadua Cacatua sulphurea
  • Mindre soldatara Ara militaris
  • Rödstjärtad sotkakadua eller Rödstjärtad korpkakadua Calyptorhynchus banksii
  • Spix ara Cyanopsitta spixii
  • Vinröd amazon eller Lilabröstad amazon Amazona vinacea

Om vi anser att uppgifterna i din ansökan inte är tillräckliga kommer vi att kontakta dig för att be om ytterligare information om fågelns bakgrund.

Mer att tänka på för dig som säljer djur i större omfattning

För dig som säljer djur i större omfattning ställs fler krav i såväl reglerna för artskydd som i reglerna för djurskydd.

Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud

Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskydds­brott. I Sverige är straffet för artskydds­brott böter eller fängelse i upp till fyra år.

Du kanske också är intresserad av det här