Många arter av papegojor är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med papegojor. Du som handlar med hotade arter måste kunna bevisa att fåglarna har laglig bakgrund. I många fall behöver du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd. Undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja omfattas inte av CITES.
För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för de olika arterna av papegoja som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidorna med allmän information om handel.
Alla papegojfåglar som omfattas av CITES är antingen A- eller B-listade. Läs nedan om vad de olika CITES-listningarna innebär.
Vi har inte några artbestämmare och kan därför inte erbjuda artbestämning av levande djur och växter eller produkter av djur och växter. När du har det exakta artnamnet fastställt kan du gå vidare och ta reda på vilka regler som gäller för den specifika växt- eller djurarten. Du hittar reglerna genom att läsa på vår webbplats.
Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.
Fåglar som är födda i fångenskap ska vara märkta med en individuellt märkt fast fotring. En fast fotring är en ring som är utan söm och med en storlek som gör att ringen inte kan avlägsnas. Om detta inte är möjligt på grund av djurskyddsskäl ska fågeln vara märkt med mikrochiptransponder som överensstämmer med ISO-standarderna 11784:1996 (E) och 11785:1996 (E).
Fåglar som inte har ringmärkts med fast fotring som bo-unge måste märkas med mikrochip av en veterinär. För tidigare omärkta fåglar får djurägaren undersöka om det går att knyta dokumentation om fågelns bakgrund till fågeln på annat sätt. Om fågeln inte är märkt måste du ha dokumentation som förklarar varför fågeln inte är ringmärkt. Läs mer om märkning på den allmänna sidan.
Rödpannad parakit och svarthätteparakit samt B-listade fåglar omfattas inte av kravet på märkning. Vi rekommenderar dock märkning även av dessa. Att fågeln har en fast fotring är ett sätt för uppfödaren att kunna visa att fågeln är född i fångenskap.
Grundregeln är att inom hela EU gäller förbud mot alla kommersiella aktiviteter med A‑listade arter. Detsamma gäller B-listade arter som inte importerats lagligt till EU eller som saknar dokumentation som visar exemplarets lagliga bakgrund. Under förutsättning att exemplarens lagliga bakgrund kan styrkas finns det möjlighet att använda A- och B-listade arter i kommersiella aktiviteter.
Vad kommersiella aktiviteter innebär kan du läsa om på sidan med allmän information.
Undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja är inte omfattade av CITES så du behöver inget CITES-intyg.
För att kunna använda papegojor av A-listade arter i kommersiella aktiviteter behöver du ha ett CITES-intyg. Du söker intyget i vår e-tjänst. Du behöver inte CITES-intyg för A-listade arter som du inte ska använda i kommersiella aktiviteter.
Som säljare har du ett ansvar att förse köparen med ett giltigt CITES-intyg. Som köpare har du ett ansvar att kontrollera att uppgifterna i intyget är korrekta. I intyget står det vilka krav som ställs för fågeln. Om inte villkoren i intyget är uppfyllda kan intyget vara ogiltigt och transaktionen olaglig.
Om du är osäker på hur du ska tolka uppgifterna i CITES-intyget, eller om det är skrivet på ett språk du inte förstår, be om hjälp med att tolka eller översätta det. Om du inte förstår uppgifterna bör du låta bli att köpa fågeln. Om du köper ett djur med ogiltigt CITES-intyg, kan djuret bli omhändertaget. Både du och säljaren blir åtalade för artskyddsbrott.
Alla A-listade fåglar ska vara märkta. Läs i stycket ovan.
För vissa arter som är födda och uppfödda i fångenskap behöver du inget CITES-intyg för att kunna använda dem i kommersiella aktiviteter. Det gäller de här arterna:
Dessa arter omfattas inte heller av kravet på märkning och behöver alltså inte ringmärkas.
Men om du ska importera eller exportera dessa arter behöver du ha CITES-tillstånd.
Papegojor som du ska använda i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Det innebär att papegojan har föräldradjur vars lagliga bakgrund kan styrkas med till exempel härstamningsintyg eller uppfödningsintyg. Motsvarande dokumentation behövs om de är födda inom EU, eller importdokument om de är importerade från land utanför EU. Läs om dokumentation som bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan. När du söker CITES-intyg ska du bevisa papegojans lagliga bakgrund.
Om din ansökan gäller så kallade högriskarter ska du komma in med så mycket information som möjligt. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland. Se exempel på högriskarter längre ner på sidan under rubriken För högriskarter gäller hårdare krav.
Om vi anser att uppgifterna i din ansökan inte är tillräckliga kommer vi att kontakta dig för att be om ytterligare information om fågelns bakgrund.
Det är inte tillåtet enligt CITES-lagstiftningen att annonsera om att skänka bort eller omplacera en fågel som inte har CITES-intyg.
Papegojor som du ska använda i kommersiella aktiviteter måste ha laglig bakgrund. Det innebär att exemplaret har föräldradjur vars lagliga bakgrund kan styrkas med till exempel härstamningsintyg eller uppfödningsintyg om de är födda inom EU. Om de är importerade från ett land utanför EU behövs ett importdokument.
Som säljare har du ett ansvar att förse köparen med relevant dokumentation om papegojans lagliga bakgrund. Som köpare måste du vara säker på att den papegoja du tänker köpa har laglig bakgrund. Det är ditt ansvar att även kontrollera att dokumenten som följer med fågeln är korrekta. Läs om dokumentation som bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.
B-listade papegojor behöver inte märkas men vi rekommenderar att du ändå märker din fågel. Om skyddet för arten senare stärks, så att den blir A-listad, så är det en fördel att papegojan redan är märkt. Att fågeln har en fast fotring är också ett sätt för uppfödaren att kunna visa att fågeln är född i fångenskap.
Om du handlar med så kallade högriskarter ska du se till att du har så mycket dokumentation som möjligt om fåglarna. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland. Se exempel på högriskarter längre ner på sidan under rubriken För högriskarter gäller hårdare krav.
För att kunna exportera A- och B-listade papegojor till länder utanför EU, behöver du ha CITES-tillstånd för export. För att kunna importera från länder utanför EU behöver du CITES-tillstånd för import. När du söker CITES-tillstånd för import bifogar du en kopia på tillståndet för export från avsändarlandet. Du söker tillstånden i våra e-tjänster.
Undulat, nymfparakit, halsbandsparakit och rosenhuvad dvärgpapegoja omfattas inte av CITES. För de arterna behöver du inget CITES-tillstånd.
Papegojor som du ska exportera eller återexportera måste ha laglig bakgrund. Det innebär att fågeln eller föräldradjuren är födda i EU eller lagligt importerade. När du söker tillstånd för export eller återexport måste du bifoga dokument som visar att fågeln har laglig bakgrund.
Du som inte själv exporterar eller återexporterar, men som säljer fåglar är ansvarig att förse köparen med relevant information om fågelns lagliga bakgrund. Om köparen i sin tur vill exportera eller återexportera fågeln ska köparen söka CITES-tillstånd hos Jordbruksverket. När vi handlägger ansökan om tillstånd är informationen om fågelns lagliga bakgrund avgörande. Om fågelns lagliga bakgrund inte kan styrkas får den som söker tillstånd avslag på sin ansökan. För dig som säljer fåglar i större omfattning ställs krav i såväl regelverket för artskydd som för djurskydd.
Du som köper fåglar som ska exporteras eller återexporteras har samma ansvar som säljare. Du måste vara säker på att fåglarna du tänker köpa är fångenskapsuppfödda fåglar med laglig bakgrund. Kontrollera att de uppgifter du får från säljaren är korrekta.
Läs om dokumentation som bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.
I ansökan ska du ange och bifoga
Du måste fylla i varje art för sig och redovisa ursprung för alla fåglar du söker för. Om flera fåglar av samma art har exakt samma ursprung, så som exempelvis föräldradjur och ursprungsland, så anger du det i ansökan. Då behöver du inte redovisa varje fågel för sig.
Om du söker tillstånd för flera fåglar som är av samma art, men med till exempel olika föräldradjur eller olika ursprungsländer, så måste du i e-tjänsten välja Lägg till exemplar. Du måste även redovisa ursprung för dessa fåglar.
Till ansökan ska du bifoga kopia på fågelns härstamningsbevis eller uppfödningsintyg eller motsvarande likvärdig dokumentation om fågelns bakgrund. EU kommer att skärpa kraven på laglig bakgrund för B-listade djur. Det innebär att vi kommer att ställa högre krav på uppgifter om föräldradjuren i härstamningsbevisen.
Om fågeln har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för uppfödningsintyg bifoga en kopia på CITES importtillstånd. Om båda föräldradjuren eller ett av dem har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för uppfödningsintyg bifoga en kopia på importtillstånden.
Om du söker tillstånd för en A-listad art som har CITES-intyg, ska du skicka in intyget i original till Jordbruksverket. Det gäller oavsett om intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land.
Du kan behöva fler tillstånd än CITES-tillstånd för att få importera levande djur eller djurprodukter. Det beror på att det kan finnas en risk för spridning av smittsamma sjukdomar vid import från ett land utanför EU. När det gäller levande djur krävs ibland karantän eller isolering under en tid. Det kan också finnas krav på veterinär gränskontroll vid importen. Kontakta gärna vår kundtjänst för mer information.
Om din ansökan om CITES-intyg eller CITES-tillstånd gäller så kallade högriskarter ska du bifoga så mycket information som möjligt. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland.
Här är några exempel på A- och B-listade högriskarter:
Om vi anser att uppgifterna i din ansökan inte är tillräckliga kommer vi att kontakta dig för att be om ytterligare information om fågelns bakgrund.
För dig som säljer djur i större omfattning ställs fler krav i såväl reglerna för artskydd som i reglerna för djurskydd.
Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Du kan åtalas för artskyddsbrott om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.