Många arter av reptiler är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med dessa arter. Du som handlar med hotade arter måste kunna bevisa att djuren har laglig bakgrund och i många fall behöver du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd.
Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för arter som vi ofta får frågor om. Om du inte hittar den art som är aktuell i ditt fall kan du läsa mer på sidan med allmän information om hotade arter.
Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.
Reptiler klarar sig utan mat och vatten en längre tid och är lätta att dölja i förpackningar under transporter. Det gör dem till populära smuggelobjekt. Men djuren får betala ett mycket högt pris. De tar ofta stor skada i samband med smugglingen.
Här kan du läsa om arter som förekommer både i laglig och olaglig handel.
Fler reptilarter finns listade i både A och B, men nedan listar vi de specifika arter i de olika artgrupperna som vi får flest frågor om.
Boaormar (Boidae) – många arter förekommer i handel. Alla arter är B-listade utom dessa som är A-listade:
Pytonormar (Pythonidae) – många arter förekommer i handel. Alla arter är B-listade utom indisk tigerpyton (Python molurus molurus) som är A-listad.
Många sällsynta arter är eftertraktade samlarobjekt. Här är exempel på arter som är efterfrågade i handeln:
Arterna har ett starkt skydd i sina hemländer men behöver även skyddas genom att de länder som importerar arterna hjälper till att övervaka handeln.
Sköldpaddor smugglas i mycket stor omfattning. Djuren används inte bara levande som sällskapsdjur utan även i form av produkter som prydnadsföremål, turistsouvenirer och livsmedel. Förutom några enstaka undantag omfattas nästan alla sköldpaddsarter av CITES-reglerna, till exempel samtliga arter av landsköldpaddor (Testudinidae spp.).
Exempel på A-listade sköldpaddsarter:
Bland sköldpaddsarterna finns även så kallade invasiva arter, det vill säga arter som inte funnits på en plats tidigare men som kommer till platsen med mänsklig hjälp och sedan sprids snabbt och kan tränga ut de inhemska arterna. Vattensköldpaddan Trachemys scripta har tre underarter som är listade som invasiva arter:
Levande exemplar av dessa arter får du till exempel inte byta, föda upp, transportera, använda eller hålla. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om invasiva arter.
Ödlor finns i många olika arter och storlekar från de minsta geckoödlorna till komodovaranerna och förekommer i stor omfattning i illegal handel. Levande djur av vissa arter är speciellt eftertraktade av samlare och ödleskinn används i tillverkning av produkter.
Här är exempel på A-listade ödlor:
Här är exempel på B-listade ödlor:
Amfibier är populära smuggelobjekt eftersom samlare är beredda att betala mycket höga priser för enstaka djur för att få sin samling komplett.
Här är exempel på A-listade arter av amfibier:
Här är exempel på B-listade arter av amfibier:
Bland amfibierna finns även så kallade invasiva arter, det vill säga arter som inte funnits på en plats tidigare men som kommer till platsen med mänsklig hjälp och sedan sprider sig snabbt och kan tränga ut de inhemska arterna. Oxgrodan Lithobates catesbeianus är listad som en invasiv art.
Levande exemplar av invasiva arter får du till exempel inte byta, föda upp, transportera, använda eller hålla. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om invasiva arter.
A- och B-listade reptiler som du ska handla med inom EU måste ha laglig bakgrund. Läs mer om hur du bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.
För att exportera eller återexportera A-, B- och C-listade reptiler till länder utanför EU måste du ha CITES-tillstånd.
Det krävs tillstånd både för sällskapsdjur och för djur avsedda för handel. Tillstånd behövs oavsett om någon person reser ihop med djuren eller om djuren skickas separat.
Du söker tillstånden i vår e-tjänst.
I ansökan ska du ange och bifoga
Du måste fylla i varje art för sig och redovisa ursprung för alla djur du söker för. Om flera djur av samma art har exakt samma ursprung (föräldradjur, ursprungsland etc.) så anger du det i ansökan och behöver då inte redovisa varje djur för sig.
Men om du söker tillstånd för flera djur som är av samma art, men inte har samma ursprung (om de till exempel har olika föräldradjur, olika ursprungsländer etc.), så måste du i e-tjänsten välja Lägg till exemplar och redovisa ursprung även för dessa djur.
Till ansökan ska du bifoga kopia på djurets härstamningsbevis (uppfödarintyg) eller motsvarande likvärdig dokumentation om djurets bakgrund. EU kommer att skärpa kraven på laglig bakgrund för B-listade djur. Det innebär att vi kommer att ställa högre krav på uppgifter om föräldradjuren i härstamningsbevisen.
Om djuret har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamningsbevis bifoga en kopia på CITES importtillstånd. Om föräldradjuren (eller ett av dem) har importerats till Sverige eller annat EU-land kan du i stället för härstamningsbevis bifoga du kopia på importtillstånden.
Om du söker tillstånd för en A-listad art som har CITES-intyg, ska du skicka in intyget i original till Jordbruksverket, oavsett om intyget är utfärdat i Sverige eller i ett annat EU-land.
A- och B-listade reptiler som du ska exportera eller återexportera till ett land utanför EU måste ha laglig bakgrund.
Du ska bevisa djurens lagliga bakgrund när du söker CITES-tillståndet. Läs mer om hur du bevisar laglig bakgrund på den allmänna sidan.
A-listade reptiler som ska exporteras eller återexporteras till ett land utanför EU ska dessutom vara märkta för att kunna kopplas ihop med CITES-tillståndet.
För B-listade reptiler finns inget krav på märkning men vi rekommenderar att även dessa exemplar märks, så att de kan kopplas ihop med dokumentationen om laglig bakgrund. Eftersom vissa reptiler uppnår en hög ålder, kan det dessutom vara värdefullt att exemplaret är märkt om arten senare behöver ett starkare skydd och därför blir A-listad.
Läs mer om märkning på den allmänna sidan.
Om du söker CITES-tillstånd för så kallade högriskarter ska du bifoga så mycket information som möjligt till din ansökan. Högriskarter är till exempel arter som är sällsynta, svåra att föröka i fångenskap eller som omfattas av exportförbud i sitt ursprungsland. Det kan även vara speciellt eftertraktade djur från ö-populationer. Om inte uppgifterna i din ansökan är tillräckliga kommer vi att kontakta dig för ytterligare information om djurets bakgrund.
Du som inte själv exporterar eller återexporterar, men som säljer djur till köpare som i sin tur ska söka CITES-tillstånd hos Jordbruksverket, är ansvarig att förse köparen med relevant information om djurets lagliga bakgrund. När vi handlägger ansökan kan denna information bli avgörande för om vi kan utfärda tillstånd. Om djurets lagliga bakgrund inte kan styrkas får den som söker tillstånd avslag på sin ansökan. För dig som säljer djur i större omfattning ställs krav i såväl reglerna för artskydd som reglerna för djurskydd.
Du som köper djur som ska exporteras eller återexporteras har samma ansvar som säljaren och därför måste du vara säker på att djuren du tänker köpa är uppfödda i fångenskap och har laglig bakgrund. Du har även ansvar för att kontrollera att de uppgifter du får från säljaren är korrekta.
Om du ska exportera reptiler till Norge så bör du läsa informationen som den norska myndigheten Miljødirektoratet har sammanställt.
Det är Tullverket som kontrollerar export och återexport av hotade reptiler. Du som ska exportera eller återexportera reptiler ska därför kontakta Tullverket i god tid i förväg. Information om detta och kontaktuppgifter till Tullverket får du tillsammans med CITES-tillståndet.
Du måste överlämna CITES-tillståndet i original till tulltjänstemännen. Kopia accepteras inte.
Det är viktigt att tullen stämplar och noterar tull-ID på CITES-tillståndet (grått) och de två kopiorna (gul och grön). Därefter får du tillbaka den gula kopian som du ska spara, den är ditt bevis på att djuret har exporterats eller återexporterats på ett lagligt sätt.
Vid behov kan tullen samråda med Jordbruksverket. Finns det tveksamheter om djurets arttillhörighet kan tullen tillkalla en artbestämmare för artbestämning av djuret. Kostnaderna för detta betalas av tillståndsinnehavaren.
Export och återexport av CITES-listade arter är bara tillåten över särskilda tullkontor.
Du behöver ha CITES-tillstånd för att importera reptiler till Sverige och andra EU-länder. Du söker tillståndet i vår e-tjänst.
Du kan behöva fler tillstånd än CITES-tillstånd för att få importera levande djur eller djurprodukter. Det beror på att det finns en risk för spridning av smittsamma sjukdomar vid import från ett land utanför EU. När det gäller levande djur krävs ibland karantän eller isolering under en tid. Det kan också finnas krav på en veterinär gränskontroll vid importen. Kontakta gärna vår kundtjänst för mer information.
Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskyddsbrott. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.