Uppstoppade fåglar och fågelprodukter av hotade arter – CITES
Många arter av rovfåglar och ugglor är utrotningshotade. Därför finns det CITES-regler som ska säkerställa en hållbar handel med produkter av dessa arter. De måste ha laglig bakgrund, och både den som säljer och den som köper har ansvar att kontrollera detta. I de flesta fall behöver du ha ett CITES-intyg eller CITES-tillstånd.
Många djur och växter hotas av utrotning. För att skydda de hotade arterna och den biologiska mångfalden har världens länder kommit överens om att begränsa handeln. Överenskommelsen kallas CITES. Här kan du läsa om reglerna för de arter av uppstoppade fåglar som vi ofta får frågor om. Mer om CITES finns på sidan med allmän information.
Förbjudet att handla med hotade fåglar och produkter av dessa i hela EU
Många arter av rovfåglar och ugglor är A-listade. Grundregeln är att alla kommersiella aktiviteter med A-listade fåglar är förbjudna i EU. Förbudet omfattar såväl levande som döda fåglar, uppstoppade fåglar, fågelprodukter som till exempel fjädrar, klor eller andra delar av fågeln, samt även ägg från dessa arter. Vad kommersiella aktiviteter är kan du läsa om på sidan med allmän information.
Vad betyder A-, B-, C- och D-listad?
- A-listade arter är utrotningshotade på grund av handel och har därför störst behov av skydd.
- B-listade arter riskerar att bli utrotningshotade om inte handeln kontrolleras.
- C-listade arter är utrotningshotade i ett visst land.
- D-listade arter importeras till EU i så stor omfattning att det behövs kontroll av handeln.
Den här indelningen är enligt bilagorna i EU:s artlista. A-listade arter finns i bilaga A och så vidare. Vilka regler som gäller för en viss art beror på om arten är A-, B-, C- eller D-listad.
A-listade arter som omfattas av förbudet
Här är exempel på A-listade arter som omfattas av förbudet. Om du har en uppstoppad fågel av en sådan art kan du behöva ansöka om CITES-intyg. Den fullständiga listan finns i databasen Speciesplus eller i EU:s artlista som du hittar på sidan med allmän information. Kontakta oss om du är osäker.
Rovfåglar
- Havsörn (Haliaeetus albicilla)
- Kungsörn (Aquila chrysaetos)
- Duvhök (Accipiter gentilis)
- Sparvhök (Accipiter nisus)
- Ormvråk (Buteo buteo)
- Fjällvråk (Buteo lagopus)
- Bivråk (Pernis apivorus)
- Pilgrimsfalk (Falco peregrinus)
- Jaktfalk (Falco rusticolus)
- Stenfalk (Falco colmbarius)
- Fiskgjuse (Pandion haliaetus)
Ugglor
- Pärluggla (Aegolius funerus)
- Jorduggla (Asio flammeus)
- Hornuggla (Asio otus)
- Sparvuggla (Glaucidium passerinum)
- Fjälluggla (Nyctea scandiaca)
- Kattuggla (Strix aluco)
- Lappuggla (Strix nebulosa)
- Hökuggla (Surnia ulula)
- Slaguggla (Strix uralensis) utom Strix uralensis davidi, en underart som är B-listad
- Berguv (Bubo bubo) utom Bubo bubo bengalensis, en underart som är B-listad
Möjligt att få undantag från förbudet
Du kan ansöka hos Jordbruksverket om undantag från förbudet. Med ett så kallat CITES-intyg får du handla med produkten i Sverige och andra EU-länder. Du söker intyget i vår e-tjänst.
Det här ska du ange och bifoga när du söker CITES-intyg
Ansökan kan bara omfatta en fågel och i ansökan ska du ge en kort beskrivning av
- hur fågeln är monterad, till exempel för att sitta på en vägg (väggmontage) eller för att placeras på ett bord (bordsmontage)
- om fågeln har nedfällda eller utbredda vingar
- vilket underlag fågeln är monterad på, till exempel trädgren, sten, platta eller annat underlag (beskriv underlaget).
En etikett eller bricka på montaget med uppgifter om konservatorn kan inte styrka en fågels lagliga bakgrund, men om det finns en bricka eller etikett på montaget så kan du ändå nämna det i beskrivningen.
I ansökan ska du även ange och bifoga
- uppgifter om fågelns bakgrund
- dokumentation som visar hur länge du eller din släkt har haft fågeln
- överlåtelsehandling från Naturvårdsverket – i de fall detta krävs.
Om du inte har låtit märka fågeln med mikrochip ska du även skicka in bilder av fågeln. Så här vill vi ha bilderna:
- En bild som visar hela fågeln inklusive det föremål den är monterad på. Bilden ska vara tagen på så nära håll som möjligt och hela montaget måste finnas med på bilden.
- En bild som tydligt visar närbild på bricka eller etikett med konservatorns uppgifter, till exempel namn, ort, årtal (om sådana uppgifter finns).
- Bilderna ska vara i färg, tydliga och skarpa (högupplösta) och de ska inte innehålla några andra föremål än objektet.
- Bildens bakgrund ska vara så neutral som möjligt.
- Antikundantaget kan gälla för uppstoppade fåglar bearbetade före den 3 mars 1947
I CITES-reglerna finns det så kallade antikundantaget. Det innebär att om du har en uppstoppad fågel och den är bearbetad före den 3 mars 1947, kan du få du sälja fågeln inom EU utan CITES-intyg från Jordbruksverket. Då är det ditt ansvar att på ett trovärdigt sätt kunna bevisa
- att fågeln har funnits i Sverige, eller ett annat land som nu ingår i EU, sedan den 3 mars 1947
- att fågeln verkligen är så gammal att den är bearbetad före detta datum.
Om länsstyrelsen eller polisen gör en kontroll i samband med att du annonserar ut eller säljer fågeln, måste du på ett trovärdigt sätt kunna styrka det som står i punktlistan ovan. Tänk på att skicka med ett dokument eller liknande, som styrker fågelns ursprung, till köparen. Du kan läsa mer om antikundantaget på vår sida med allmän information.
Du ska ansöka om CITES-intyg i de här fallen
- Du har en fågel som är uppstoppad (bearbetad) efter den 3 mars 1947.
- Du har en fågel som är uppstoppad (bearbetad) före den 3 mars 1947, men du kan inte bevisa att den är uppstoppad (bearbetad) före detta datum. Du kan däremot bevisa att du har förvärvat fågeln på ett lagligt sätt efter den 3 mars 1947.
Dokumentation som visar hur länge du haft fågeln
När du söker CITES-intyget ska du redogöra för hur du har kommit över fågeln och vilket år det skedde. Du ska ange namn och adress på eventuell tidigare ägare. Du ska kunna visa hur länge du haft fågeln i din ägo, och för dig som har ärvt eller fått fågeln gäller att du ska kunna visa att fågeln funnits hos tidigare ägare. Hur denna dokumentation ser ut kan variera från fall till fall. Det kan till exempel vara:
- kvitto i kombination med annan dokumentation från när fågeln förvärvades
- gåvobrev som visar att fågeln skänkts som gåva ett visst årtal
- äldre fotografier där fågeln kan identifieras på en del av fotografiet
- intyg från någon utomstående person som styrker att fågeln funnits hos dåvarande ägare under ett visst årtal.
Med utomstående person menas att den som skriver intyget inte får ha nära koppling till dig. Det kan alltså inte skrivas av en familjemedlem, annan nära släkting eller affärspartner. Intyget ska skrivas på ett separat papper och personen som intygar ska ange sitt namn, personnummer, adress och telefonnummer. Personen ska skriva under med datum, namnteckning och namnförtydligande.
En etikett med uppgifter om konservatorn räcker inte
En etikett på montaget med uppgifter om konservatorn kan inte styrka en fågels lagliga bakgrund.
Fågeln måste kunna identifieras – med mikrochip eller bild
Om Jordbruksverket ska utfärda ett CITES-intyg måste fågeln kunna kopplas ihop med CITES-intyget. Uppstoppade fåglar ska i första hand märkas med mikrochip, och detta ska vara av godkänt fabrikat enligt ISO-standard (till exempel AEG eller Datamars). Mikrochip kan du köpa hos vissa veterinärer och djursjukhus.
Ett alternativ till märkning med mikrochip är att fågeln identifieras med bilder, så kallad fotoidentifikation. Om du inte har låtit märka fågeln med mikrochip måste du skicka in bilder av fågeln när du ansöker.
Vissa fågelarter kan tillhöra staten
Vissa fågelarter är statens vilt, vilket innebär att de tillfaller staten när de dör. Vissa arter klassas som statens vilt till exempel för att de är sällsynta eller hotas av illegal jakt. Om just din uppstoppade fågel tillhör eller tidigare har tillhört statens vilt kan du behöva få en så kallad överlåtelsehandling från Naturvårdsverket.
Överlåtelsehandlingen visar att Naturvårdsverket ger dig äganderätt till fågeln. Den handlingen måste bifoga din ansökan om CITES-intyg. Kontakta Naturvårdsverket på telefonnummer 010-698 10 00 innan du söker CITES-intyg hos Jordbruksverket.
Sälja uppstoppade fåglar till andra EU-länder
Alla länder inom EU har en egen nationell lagstiftning om fåglar, och därför bör du vara försiktig om du tänker sälja fåglar via internet. Det kan vara så att det som är tillåtet enligt svensk lagstiftning kan vara olagligt i ett annat EU-land, enligt det landets lagstiftning.
Ta med, sälja eller skicka uppstoppade fåglar till länder utanför EU
Om du vill ta med dig, sälja eller skicka en uppstoppad fågel till något land utanför EU måste du ansöka om ett CITES-tillstånd för export eller återexport. Du söker tillståndet i vår e-tjänst och måste vara beredd på att ladda upp dokument som bevisar fågelns lagliga bakgrund.
Ge bort en uppstoppad fågel som gåva
Om du vill ge bort en uppstoppad fågel som gåva bör du skriva ett gåvobrev där det står att fågeln skänks bort som gåva utan krav på motprestation, och att mottagaren inte får sälja eller använda fågeln i kommersiellt syfte. Gåvobrevet ska vara daterat och undertecknat av dig och mottagaren.
Böter eller fängelse för brott mot EU:s förbud
Det är straffbart att bryta mot EU:s förbud mot kommersiella aktiviteter med hotade arter. Om du säljer eller köper föremål av en hotad art, eller på annat sätt använder dessa i kommersiella aktiviteter, kan du åtalas för artskyddsbrott. I Sverige är straffet för artskyddsbrott böter eller fängelse i upp till fyra år.