Så sköter du dina sällskapsfåglar
För att dina fåglar ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen om du exempelvis vill starta en verksamhet med fåglar eller ha många fåglar.
Om du håller sällskapsfåglar för sällskap eller hobby måste du känna till och följa djurskyddsbestämmelserna för sällskapsfåglar. Du måste bland annat tänka på att de flesta fåglar är sociala djur. Huvudregeln är att de ska hållas i par eller grupp. Om du ändå håller en fågel ensam måste den ha tät social kontakt med en människa.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta sällskapsfåglar. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Du får inte ha rovfåglar
I Sverige är det inte tillåtet för privatpersoner att ha rovfåglar.
Foder och vatten
Olika fågelarter har olika behov när det gäller mat. Du ska därför anpassa fodermängden och fodertypen till arten och sättet som du håller fåglarna på. Om du håller flera fåglar tillsammans ska alla fåglarna kunna nå fodret utan att de hindrar varandra.
Dina fåglar ska ha fri tillgång till vatten. Fågelarter som har hög ämnesomsättning ska ha fri tillgång till foder. Arter som är kortare än 15 cm och arter som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter har ofta hög ämnesomsättning.
Även fåglar som har särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Hit hör bland annat fåglar som hålls utomhus under den kalla årstiden. Deras foder måste innehålla tillräckligt med energi för att fågeln själv ska kunna producera värme.
Vissa fågelarter behöver ha tillgång till matsmältningsgrus. Detta gäller framförallt de arter som äter frön utan att först skala dem.
Du får mata fåglar med imagos, puppor och larver under förutsättning att foderregelverket i övrigt följs.
Du får inte mata fåglar med matavfall
Det finns allvarliga djursmittor som kan spridas med matavfall, till exempel newcastlesjuka till fåglar. Det räcker med att det som kommer från köket innehåller små mängder animaliskt, eller att det finns risk för att det har kommit i kontakt med något animaliskt för att det ska vara en möjlig smittkälla. Du får därför inte utfodra fåglar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.
Vingtrimning
För att unga fåglar ska få lära sig flyga är all vingtrimning förbjuden för fåglar som är yngre än ett år. Även för vuxna fåglar får flygförmågan bara begränsas om de inte kan tränas att använda flygsele. I dessa fall får vingtrimning ske en gång om året, till exempel för att möjliggöra utevistelser utan bur på sommaren.
Fåglar som är utomhus
Det är tillåtet att ha sällskapsfåglar utomhus. Om temperaturen är lägre än vad arten är van vid i naturen måste du ge fåglarna tid att vänja sig vid den lägre temperaturen, och se till att temperaturen inte är skadlig för deras hälsa. Fåglarna ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen är högre än 0 grader. Du måste också se till att fåglarna är skyddade mot regn och vind och att de har tillgång till skugga under sommaren.
Det är tillåtet att använda en så kallad flygsele. Flygselens koppel måste hanteras av en människa och får inte fästas i ett fast föremål.
Det är inte tillåtet att koppla fast en fågel med hjälp av en fotring.
Om dina fåglar blir sjuka
Om din fågel är sjuk, skadad eller visar andra tecken på ohälsa, ska den snarast ges nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din fågel inte mår bra.
Miljön där fåglarna hålls
En stimulerande miljö är en viktig faktor för att fåglar ska kunna bete sig naturligt. Miljön i buren eller voljären (fågelhuset) ska vara sådan att fåglarna kan sysselsätta sig. Saker som att flyga mellan pinnar, klättra, gnaga på saker eller leta efter mat stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden. Varje dag bör fåglarna även ha tillgång till ett utrymme där de kan flyga fritt.
- I burar för marklevande fåglar ska burens botten vara täckt med strömedel. Inredningen i buren ska ge fåglarna möjlighet att söka skydd.
- Badande burfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadet får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.
- Fåglar som är sandbadande ska ha tillgång till ren och finkornig sand.
Fåglarna ska ha sittpinnar
De flesta sällskapsfåglar behöver sittpinnar. Undantaget är arter som bara vistas på marken. Sittpinnarna ska ge fåglarna längsta möjliga flygsträcka i buren. Pinnarna ska vara placerade så att spillning inte förorenar djurens foder och vatten och vara anpassade efter storleken på fågelns fötter. Det är bra om det finns sittpinnar som är olika grova så att fågeln kan träna sitt grepp.
Minsta utrymme
Sällskapsfåglar behöver ha gott om plats att röra sig på. Bredden på utrymmet där en fågel vistas ska vara minst två gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.
Djurskyddsföreskrifterna anger hur stora utrymmen minst ska vara. Utrymmen får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan.
| Fågelns längd från näbbspets till stjärtspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per fågel vid grupphållning | Minsta mått på längsta sidan | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| upp till 15 cm | 0,31 m² | 0,03 m² | 0,7 m | 0,6 m |
| 16–20 cm | 0,31 m² | 0,04 m² | 0,7 m | 0,6 m |
| 21–25 cm | 0,45 m² | 0,055 m² | 0,9 m | 0,6 m |
| 26–35 cm | 0,84 m² | 0,1 m² | 1,2 m | 0,8 m |
| 36–45 cm | 1,44 m² | 0,6 m² | 1,6 m | 1,0 m |
| 46–55 cm | 2,2 m² | 1,0 m² | 2,0 m | 1,2 m |
| 56–65 cm | 3,12 m² | 1,5 m² | 2,4 m | 1,5 m |
| 66–75 cm | 4,2 m² | 2,0 m² | 2,8 m | 1,8 m |
| mer än 75 cm | 6,5 m² | 3,0 m² | 3,6 m | 1,8 m |
Vaktlar för sällskap och hobby
Om du har vaktlar enbart för sällskap och hobby, till exempel japansk vaktel, kinesisk dvärgvaktel eller någon annan vaktelart som är vanlig som sällskapsfågel i Sverige gäller reglerna för sällskapsfåglar i Jordbruksverkets föreskrifter för djur för sällskap och hobby (SJVFS 2019:15). Läs de allmänna reglerna (kapitel 4) samt om sällskapsfåglar (kapitel 6). Minsta tillåtna mått på utrymmen finns i bilaga 1:1 i föreskrifterna och bestäms utifrån fågels längd. (I tabellen här ovanför ser du ett utdrag från bilaga 1:1).
Om du har vaktlar för ägg- eller köttproduktion gäller andra regler än de som gäller för sällskapsfåglar. Mer information om vaktlar för ägg- och köttproduktion hittar du på sidan Mått i stallar och utrymmen för fjäderfän.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Ta hand om ett dött sällskapsdjur
Kremering
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Hör gärna med din kommun eftersom det kan finnas miljöregler för hanteringen av askan som du behöver följa.
Nedgrävning
Du får begrava ditt djur på egen eller annan lämplig mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan till exempel bero på var du vill gräva.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Kroppen finns i ett annat land
Om du vill ta med ditt döda djur från ett annat land måste du ansöka om tillstånd från Jordbruksverket. Om du däremot vill ta med dig aska ställs inga särskilda krav. Askan kan du sedan hantera på samma sätt som om kremeringen gjorts i Sverige.
Tillstånd för verksamheter med sällskapsfåglar
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
- driva en yrkesmässig verksamhet med sällskapsfåglar
- hyra ut eller förvara och utfodra andras sällskapsfåglar i större omfattning (6 förvaringsutrymmen eller fler).
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Registrera anläggningen
Vi bygger om anläggningsregistret
Vi lanserar snart en ny e-tjänst för att registrera platser med djur i anläggningsregistret. Den nuvarande e-tjänsten kommer därför att vara stängd mellan den 3 och 9 november. Den nya e-tjänsten öppnar den 10 november.
De platser där fåglar eller kläckägg hålls ska registreras som anläggning. Det är den som är ansvarig för djuren på platsen, det vill säga den som driver anläggningen som ska registrera den.
Hushåll där sällskapsdjur hålls räknas i regel inte som anläggningar och de är därför undantagna från kraven på registrering. Det gäller under förutsättning att dessa djur hålls för privata ändamål utan kommersiellt syfte.
Platser där höns, kalkoner, pärlhöns, ankor (inklusive änder), gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och strutsfåglar (Ratitae) hålls måste alltid registreras som anläggning oberoende av syftet med djurhållningen eller antalet djur som man håller.
Du registrerar din anläggning i vår e-tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Transportera fåglar
Enstaka djur i bil
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
Transportburar för fåglar
Transportburen för transport av sällskapsfåglar, förutom större papegojor, ska vara minst ett halvt vingspann djup och minst ett halvt vingspann bred. För större papegojor ska transportburen vara minst ett halvt vingspann djup och minst en tredjedels vingspann bred. Buren ska ha ribbor på golvet eller sittpinnar som alla fåglarna kan sitta på samtidigt.
För sådana fåglar som lätt drabbas av panik, exempelvis finkar, ska taket ha en mjuk stoppning. Fåglar ska transporteras dragfritt och i dämpad belysning. Det ska finnas foder och vatten i buren. Som ett alternativ kan det finnas vattenrika frukter eller grönsaker. Större papegojor ska du transportera individuellt.
När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29
- EU:s förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar (eur-lex.europa.se)EU:s delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (eur-lex.europa.eu)