Nya regler för fåglar som hålls för sällskap och hobby

Arbetet med att ta fram nya regler för sällskapsdjur kommer att ske i olika steg och under flera år. Alla som vill kan lämna synpunkter på vårt förslag och vi kommer att ha särskilda dialogmöten med bransch- och intresse­organisationer.

Fåglars behov enligt vetenskapen

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) vetenskapliga råd för djurskydd har på uppdrag av oss på Jordbruksverket tagit fram ett underlag för vad vetenskapen säger om hur mycket plats fåglar behöver för att röra sig obehindrat och kunna utföra beteenden som de är starkt motiverade för.

Vi har sammanfattat några av det vetenskapliga rådets rekommendationer.

Fåglars sociala behov

De arter som hålls som sällskapsfåglar är generellt mycket sociala. De lever naturligt i stora flockar eller kolonier, och många bildar par för livet.

Fåglars behov av att flyga

Alla fåglar som hålls som sällskapsdjur i Sverige är flygande fåglar och det är sannolikt att sådana fåglar behöver utrymme så att de kan flyga och tillfredsställa sina behov av rörelse både i luften och på marken.

Fåglarnas storlek och vikt påverkar deras flyg- och manövrerings­förmåga. En större fågel är långsammare vid start och landning och kräver därför avsevärt större svängradie för att manövrera när de flyger än vad mindre fåglar gör. De flesta viltlevande papegoj­fåglar flyger dagligen över stora områden för att söka vatten och föda. Det finns också studier som visar att europeiska starar väljer att röra sig och flyga för att söka efter föda även om det finns föda lättillgängligt i buren. Det tyder på att stararna har behov av att både röra sig för att leta efter föda och troligen för att samla information om sin omgivning. I en annan studie med rosenkakaduor valde alla fåglar att friflyga när de fick möjlighet att göra det. Efter friflygningen kunde man dessutom se beteenden hos fåglarna som tydde på upphetsning, såsom ökat födosöks­beteende och resta huvudtofs­fjädrar.

Flygning påverkar såväl muskulatur som cirkulation och skelett, och det finns dokumenterade samband mellan minskad aktivitet och hjärt­sjukdomar samt åderförkalkning hos fåglar i fångenskap. Hos starar som i försök hölls i så små burar att de inte kunde flyga minskade storleken på deras flygmuskler signifikant redan efter 40 dagar. Åderförkalkning hos papegojfåglar har rapporterats från USA och flera europeiska länder. Orsakerna till åderförkalkning är många, varav inaktivitet, diet, stress och miljöfaktorer nämns som väsentliga orsaker. Fetma är ett annat stort hälsoproblem hos sällskapsfåglar. Minskat flygande leder till fetma och sämre balans, vilket innebär större risker för olycksfall och skador.

Fåglars behov av berikning

Att berika fåglarnas miljö kan minska orala och föremåls­orienterade stereotypier, det vill säga onormala, tvångsmässigt repetitiva beteenden som utförs med näbben, tungan eller munhålan eller som är riktade mot ett specifikt föremål. Det kan också ha en positiv effekt på fjäder­förstörande beteende, det vill säga när fågeln till exempel putsar sina fjädrar överdrivet mycket eller biter sönder eller till och med drar ut sina egna fjädrar. Berikning kan inte ersätta fåglarnas behov av att flyga, men det kan sysselsätta dem både mentalt och fysiskt genom att stimulera till annan form av rörelse.

Fåglar som inte mår bra

Man kan se en rad olika onormala beteenden hos fåglar som hålls för sällskap och hobby. Flera av dessa kan kopplas till för små utrymmen, även om orsakerna ofta är flera. Det kan till exempel handla om

• orala stereotypier
• rörelse- och föremåls­orienterade stereotypier
• fjäder­förstörande beteende
• missriktade sexuella beteenden
• aggression.

Hos vissa arter kan för små utrymmen också leda till att fåglarna utvecklar fobier, blir passiva och kommunicerar mindre. Fjäder­förstörande beteende, det vill säga att fågeln till exempel putsar sina fjädrar överdrivet mycket eller biter sönder eller till och med drar ut sina egna fjädrar, är relativt vanligt hos papegojfåglar i fångenskap. Beteendet kan orsakas av flera olika saker, men isolering och ett allt för litet utrymme diskuteras i flera forskningsartiklar som möjliga orsaker.

Om man håller för många fåglar i ett utrymme som är för litet för att de ska kunna hålla önskat avstånd till varandra, kan de uppvisa aggressiva beteenden. Det är viktigt att tänka på att även flocklevande fåglar har behov av att hålla ett visst avstånd till andra individer.

Lämna synpunkter

Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på vad vi kan göra bättre. Du som privatperson kan lämna synpunkter på vårt förslag via ett formulär. Sista datum att lämna synpunkter om nya regler för fåglar är den 17 mars 2027.

Om du lämnade synpunkter vid den förra remissen 2025 kommer vi att ta med dem, så du behöver inte lämna dem på nytt.

• Lämna synpunkter om nya regler för fåglar som sällskapsdjur (esmaker.net)

Anmäl din organisation till våra dialogmöten

Du som representerar en bransch- eller intresse­organisation kan anmäla din organisation till att delta på våra dialogmöten om nya regler för fåglar. Varje organisation kan anmäla sig med max en företrädare. Anmälan gäller båda dialogmötena.

Det första dialogmötet om nya regler för fåglar hålls på Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping den 17 mars 2027 klockan 12.30–17.00.