Så sköter du din hund
För att din hund ska må bra behöver du känna till hundens grundläggande behov och de regler som finns för att ha hand om hundar. Du kan även behöva söka tillstånd från länsstyrelsen om du exempelvis vill starta en verksamhet med hundar eller ha många hundar. Här kan du också läsa om vad som gäller för olika typer av tävlingar med hundar.
Det är ditt ansvar som hundägare att uppfylla hundens grundläggande behov. Hundar är flockdjur och behöver träffa både människor och andra djur för att må bra. De behöver aktiveras varje dag både fysiskt och mentalt.
Om du ska lämna din hund ensam ska du vänja den gradvis vid det. Du ska ta särskild hänsyn till om hunden är ung eller om den visar tecken på oro och obehag när den blir lämnad ensam.
Rasta din hund minst var 6:e timme
Alla hundar behöver daglig motion och ska vara utomhus varje dag. Du bör rasta din hund minst var 6:e timme dagtid. Valpar och äldre hundar bör du rasta oftare.
Om din hund är i en rastgård hela dagen ska du rasta den på en annan plats för att den ska få komma utanför rastgården åtminstone 1 gång per dag.
Sköt om päls, tänder och klor
Det är viktigt att du sköter om hundens päls så det inte blir tovor. Du ska också sköta hundens tänder så den inte får tandsten eller får ont i munnen. Du måste även klippa klorna så de inte blir för långa.
Hundvalpar
Valpar ska vara tillsammans med tiken i en trygg och lugn miljö. Det utrymme som tiken och valparna minst ska ha kan du se under rubriken Boxar och rum för hundar. Du får inte skilja hundvalparna från tiken, annat än tillfälligt, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad, och inte förrän de är 8 veckor.
Om du behöver leverera en valp lite innan den är 8 veckor ska du försäkra dig om att den är redo att skiljas från sin mamma. Det innebär att
- en veterinär ska göra en hälsobedömning av valpen före leveransen och göra bedömningen att valpen är redo att lämna sin mamma
- valpen helt har övergått till att äta fast föda
- valpen visar med sitt beteende att den är redo att skiljas från tiken.
Tecken på att valpar är redo att lämna sin mamma, eller hennes ersättare, är att tiken inte längre erbjuder valparna möjligheten att dia och valparna inte heller vill dia längre. Valparna bör inte gnälla när tiken inte är hos dem. Under de sista veckorna före separationen från tiken bör du även, om det är möjligt, hålla valparna tillsammans med andra vuxna hundar.
Munkorg, el- och stackelhalsband
Du får bara använda munkorg på din hund tillfälligt. Det måste i så fall finnas ett särskilt behov av att använda munkorgen och du måste ha hunden under uppsikt hela tiden. Om det behövs ska den kunna sänka sin kroppstemperatur genom att hässja. Med hässja menas att hunden andas med öppen mun med en snabb andningsfrekvens på 200–400 andetag per minut. Hundar gör det för att svalka av kroppen eftersom de inte kan svettas.
Elhalsband och stackelhalsband får inte användas på hundar. Elhalsband är ett halsband som ger hunden elstötar. Stackelhalsband är ett halsband med taggar.
Elstängsel
Det är inte tillåtet att använda osynliga elstängsel som ger hunden en stöt när den passerar det. Synliga elstängsel som ger hunden en stöt när den kommer emot det får bara användas om utrymmet utomhus som hägnas in av elstängslet är minst 20 gånger minimimåtten för utomhusutrymme för hundar. Hunden ska kunna nå den del av stängslet som är strömförande när den står på marken och det får inte finnas någon risk för att hunden ska fastna i det.
Foder och vatten
Varje dag ska du ge din hund foder som garanterar att den får i sig tillräcklig, allsidig och välbalanserad näring. Tänk på att hunden inte mår bra om den väger för mycket eller om den är för mager. Om flera hundar får mat samtidigt är det viktigt att alla kan äta i lugn och ro utan att störa varandra.
Hunden ska ha fri tillgång till dricksvatten. Om du har hunden utomhus vid minusgrader ska du vara säker på att den kan dricka tillräckligt mycket vatten. Då ska du ge hunden vatten minst 2 gånger per dag.
Hämta biprodukter från slakteri
Om du vill utfodra din hund med biprodukter som du hämtar från till exempel ett slakteri eller styckningsanläggning ska du registrera dig hos Jordbruksverket. Registreringen kostar inget och gäller tills du själv säger upp den. Du registrerar dig via vår e-tjänst.
Du måste uppge ditt namn, din adress och ditt registreringsnummer till den som lämnar ut produkterna, eftersom du ska få med dig ett handelsdokument i original. I dokumentet ska utlämnaren intyga att det är så kallat kategori 3‑material som är avsett som foder. Du ska spara dokumentet i minst 2 år.
Färskfoder som du köper i butik och biprodukter från egen husbehovsslakt eller jakt
Om du vill utfodra din hund med så kallat färskfoder, som är ett obearbetat foder, så finns det flera olika sorter att köpa i butik. Eftersom dessa produkter måste komma från godkända fodertillverkare behöver du inte vara registrerad hos Jordbruksverket för att ta emot och använda det fodret.
Du kan också köpa till exempel kött eller märgben i en livsmedelsbutik utan registrering om du köper det som livsmedel.
Du behöver inte heller vara registrerad om du vill ge din hund biprodukter från egen husbehovsslakt eller från egen jakt eller direkt från jaktlaget.
Utrymmen och miljö för hundar
Rum och andra utrymmen för hundar ska vara anpassade efter hur många hundar som finns där. Alla hundar ska ha tillgång till en ren, torr och mjuk liggplats där de kan ligga i naturlig ställning. Tänk också på att hundar tycker om att "bädda", så ge dem möjlighet att göra det. Tikar med valpar ska ha en lugn plats för sig och sina valpar.
Inomhusmiljön där hundar är ska ha en temperatur och luftfuktighet som är lämplig för dem. Det ska finnas insläpp av dagsljus och belysning som inte irriterar hundarna.
Om hunden har fri tillgång till ett kombinerat inomhus- och utomhusutrymme ska minst ett av utrymmena uppfylla kraven på minsta tillgängliga utrymme. Det innebär att antingen inom- eller utomhusutrymmet måste vara minst lika stort som för en hund som bara har tillgång till ett inom- eller utomhusutrymme. Det andra utrymmet ses då som ett bonusutrymme och måste inte uppfylla måttkravet.
Rastgårdar eller andra utomhusutrymmen
Hundar i rastgårdar, på bostadstomter eller i andra utrymmen utomhus måste ha platser som kan ge både sol och skugga och även skydd mot regn och blåst. Det ska finnas en hundkoja eller ett annat utrymme inomhus. Det ska också finnas en liggplats som är upphöjd från marken. Det är viktigt för hundar som är i en rastgård att miljön är stimulerande för dem.
Utrymme för en ensam hund
I tabellen här nedanför ser du hur stor rastgården eller utomhusutrymmet minst ska vara räknat i kvadratmeter för en ensam hund. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Hundens mankhöjd | Utrymme för en ensam |
|---|---|
< 25 cm | 7 m² |
25–35 cm | 10 m² |
36–45 cm | 15 m² |
46–55 cm | 16 m² |
56–65 cm | 18 m² |
> 65 cm | 20 m² |
Utrymme vid par- eller grupphållning
I tabellen här nedanför ser du hur stor rastgården eller utomhusutrymmet minst ska vara räknat i kvadratmeter för 2 eller flera hundar, beroende på hur många och hur stora hundarna är. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Hundens mankhöjd | Utrymme för den största hunden i paret eller gruppen | Antal kvadratmeter som utrymmet ska ökas med för varje ytterligare hund¹ |
|---|---|---|
< 25 cm | 7 m² | 4 m² |
25–35 cm | 10 m² | 6 m² |
36–45 cm | 15 m² | 8 m² |
46–‑55 cm | 16 m² | 10 m² |
56–65 cm | 18 m² | 12 m² |
> 65 cm | 20 m² | 14 m² |
¹ För varje ytterligare hund lägger du till arean enligt den rad som motsvarar denna hunds mankhöjd.
Exempel på hur du räknar ut hur stor en rastgård ska vara
Du ska bygga en rastgård där du ska ha tre hundar. Hundarnas mankhöjder är 30, 40 respektive 50 centimeter.
Du börjar med att se hur många kvadratmeter du minst måste ha för den största hunden enligt andra kolumnen i tabellen för par- eller grupphållning, vilket är 16.
Sedan lägger du till ytan för de två mindre hundarna enligt den tredje kolumnen i tabellen, alltså 6 + 8.
Den sammanlagda ytan som du minst måste ha för dina tre hundar i rastgården blir alltså 16 + 6 + 8 = 30 kvadratmeter.
Boxar och rum för hundar
En box är alltid ett inomhusutrymme. Boxen eller rummet ska ha lämplig takhöjd så att utrymmet och hundarna kan skötas och ventilationen fungerar.
I ett hundstall ska mellanväggarna mellan boxarna vara utrustade med siktbarriärer. Siktbarriären ger hundarna möjlighet till avskildhet.
Utrymme för en ensam hund
I tabellen här nedanför ser du hur stor boxen eller rummet minst ska vara räknat i kvadratmeter för en ensam hund. Utrymmet får gärna vara större men inte mindre än måtten i tabellen.
Hundens mankhöjd | Utrymme för en ensam hund |
|---|---|
< 25 cm | 2 m² |
25–35 cm | 2 m² |
36–45 cm | 2,5 m² |
46–55 cm | 3,5 m² |
56–65 cm | 4,5 m² |
> 65 cm | 5,5 m² |
Utrymme vid par- eller grupphållning, samt tik med nyfödda valpar
I tabellen här nedanför ser du hur stor boxen eller rummet minst ska vara räknat i kvadratmeter för 2 eller flera hundar, beroende på hur många och hur stora hundar som är där. Ytan gäller även för tik med valpar upp till 3 veckors ålder. Utrymmet får gärna vara större men inte mindre än måtten i tabellen. En valpningslåda får räknas in i den tillgängliga arean för tiken och valparna.
Hundens mankhöjd | Utrymme för den största hunden i paret, gruppen eller tik med valpar | Antal kvadratmeter som utrymmet ska ökas med för varje ytterligare hund¹ |
|---|---|---|
< 25 cm | 2 m² | 1 m² |
25–35 cm | 2 m² | 1,5 m² |
36–45 cm | 2,5 m² | 1,5 m² |
46–55 cm | 3,5 m² | 2 m² |
56–65 cm | 4,5 m² | 2,5 m² |
> 65 cm | 5,5 m² | 3 m² |
¹ För varje ytterligare hund lägger du till arean enligt den rad som motsvarar denna hunds mankhöjd.
Exempel på hur du räknar ut hur stor en box ska vara
Du ska bygga en box där du ska ha tre hundar. Hundarnas mankhöjder är 30, 40 respektive 50 centimeter.
Du börjar med att se hur många kvadratmeter du minst måste ha för den största hunden enligt andra kolumnen i tabellen för par- eller grupphållning, vilket är 3,5.
Sedan lägger du till ytan för de två mindre hundarna enligt den tredje kolumnen i tabellen, alltså 1,5 + 1,5.
Den sammanlagda ytan som du minst måste ha för dina tre hundar blir alltså 3,5 + 1,5 + 1,5 = 6,5 kvadratmeter.
Utrymme för tik med valpar äldre än 3 veckor
I tabellen här nedanför ser du hur stor boxen eller rummet minst ska vara räknat i kvadratmeter för 1 tik med valpar som är äldre än 3 veckor men högst 12 veckor gamla, beroende på hur många valparna är och hur stor tiken är. Utrymmet får gärna vara större men inte mindre än måtten i tabellen.
Tikens mankhöjd | Utrymme för tik med 1–3 valpar | Antal kvadratmeter som utrymmet ska ökas med från och med den fjärde valpen och varje ytterligare valp |
|---|---|---|
< 25 cm | 2 m² | 0,5 m² |
25–35 cm | 3 m² | 0,7 m² |
36–45 cm | 4 m² | 1 m² |
46–55 cm | 5 m² | 1,2 m² |
56–65 cm | 7 m² | 1,5 m² |
> 65 cm | 8 m² | 1,7 m² |
Hundkoja
En hundkoja ska vara isolerad och väl ventilerad. Den ska skydda mot blåst, direkt solsken, regn, snö, kyla och fukt. Vid behov ska det finnas vindfång eller vindsluss inne i eller utanför kojan så att vinden inte kan blåsa rakt in i den.
Liggytans minsta mått i hundkoja
- Längd: Hundens längd från nosspets till svansfäste multiplicerat med 1,1
- Bredd: Hundens mankhöjd multiplicerat med 1,1
- Höjd: Hundens mankhöjd multiplicerat med 1,2
Om flera hundar delar på en koja ska kojan vara så stor att alla hundar samtidigt kan ligga ner och vila i en naturlig ställning.
Tillfällig förvaring i mindre utrymmen
Om det finns veterinärmedicinska skäl får du i samråd med en veterinär förvara din hund på annat sätt än vad reglerna säger.
Det finns också andra tillfällen då du tillfälligt får förvara din hund i mindre utrymmen.
Exempel på vid vilka tillfällen du får förvara din hund i mindre utrymmen än vad reglerna säger:
- kortare resor i samband med semester
- vistelse i områden där hundar inte får vara, till exempel om du behöver gå in i en affär och handla
- vid resor till och från utställningar samt vistelse på utställningar
- tillfälliga arrangemang som till exempel adoptionsdagar, tävlingar, prov eller träning inför tävling
- jakt och utbildning med hund inklusive den tid som dessa aktiviteter pågår
- träning av en valps rumsrenhet i mindre hage.
Tillfällig uppbindning
Du får binda upp din hund tillfälligt
- för kortvarig rastning
- i samband med tävlingar, jakt eller andra aktiviteter för hunden som till exempel träning och annan utbildning av hunden
- för vila eller övernattning i samband med flera dagars vistelse i naturen
- vid vistelse i områden där hundar inte får vara, till exempel om du behöver gå in i en affär och handla.
Du får dessutom begränsa hundens rörelsefrihet när du sköter om den
Om det behövs får du binda upp en hund tillfälligt, eller hålla fast den på annat sätt, under tiden som du sköter om den. Det kan handla om att sköta pälsen, klippa klorna, sköta mun och tänder eller bada hunden, eller under den tid som behövs för att rengöra hundens förvaringsutrymme. Det är dock viktigt att sättet hunden är bunden eller fasthållen på är bra ur djurskyddssynpunkt.
Detta innebär bland annat att företag som utför tjänster inom hundskötsel inte längre behöver söka dispens hos Jordbruksverket för att binda upp hundar tillfälligt under arbetet vid till exempel bad, trimning eller kloklippning.
Du ansvarar för vad din hund gör
Det är du som ansvarar för vad din hund gör när den är på allmän plats. Du måste se till att den inte stör eller skrämmer människor eller andra djur. Om hunden skadar någon eller förstör något kan du bli ersättningsskyldig.
Mellan den 1 mars och den 20 augusti får hundar inte springa lösa där det kan finnas vilda djur. Under övrig tid av året ska du se till att hundar inte driver eller förföljer vilt när de inte deltar i jakt.
Om du har frågor om hundägarens ansvar för vad hunden gör ska du vända dig till länsstyrelsen.
Operativa ingrepp och avlivning
Det är bara tillåtet att operera djur om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. Det innebär till exempel att det inte är tillåtet att operera bort stämbanden på en hund för att den ska sluta skälla.
Du får inte heller göra ingrepp som förändrar utseendet på din hund. Svans- och öronkupering är inte tillåtet om det inte är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. En hund som har fått öronen kuperade utomlands får inte komma till Sverige förrän öronen läkt ordentligt och de inte längre behöver tejpas eller ha öronställning. I Sverige är det förbjudet att tejpa öronen eller ha dem i ställningar efter en kupering eftersom det innebär ett lidande för hunden. Det är inte heller lagligt att tejpa, binda eller på annat sätt tvinga upp eller ner öronen på en hund om det innebär ett lidande.
Id‑märkning och kastrering
Det finns undantag från att operativa ingrepp bara får göras när det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl. Djurhälsopersonal får, trots att det inte finns veterinärmedicinska skäl för ingreppet, till exempel kastrera och identitetsmärka hundar med mikrochip eller tatuering.
Märkning med mikrochip får också utföras av en person som med godkänt resultat har gått en utbildning i identitetsmärkning av hundar.
En hund som redan är id-märkt får inte märkas om. Hunden får bara märkas igen om det krävs för att den ska kunna få ett pass och om den befintliga märkningen har slutat fungera eller om den inte går att läsa.
Här kan du läsa mer om vad som krävs för att få identitetsmärka djur med mikrochip:
Om din hund behöver avlivas
Om din hund blir skadad eller sjuk på ett sådant sätt att det inte längre kan leva ett bra liv ska det avlivas. Den som avlivar hunden ska kunna hantera djur på ett bra sätt och behärska den aktuella avlivningsmetoden.
Det är viktigt att djur inte utsätts för lidande i samband med avlivningen. Avlivning av djur kan vara svårt och komplext och är det är därför mycket viktigt att säkerställa att avlivningen går rätt till. Ta kontakt med en veterinär för att få hjälp med avlivningen eller för att få råd om hur du kan gå tillväga för att säkerställa att avlivningen utförs korrekt.
Djurägare får avliva sina djur själva, men det finns regler för hur djur ska avlivas. Det är inte tillåtet att avliva djur genom exponering för kolmonoxid, eter, kloroform genom frysning eller andra metoder som medför onödigt lidande. De metoder som är tillåtna för att avliva djur finns i våra föreskrifter om avlivning.
Det är också tillåtet att skjuta en hund om man har ett vapen med en vapenlicens för att få avliva djur. Hundvalpar som är yngre än 14 dagar får avlivas genom ett hårt slag mot huvudet. Slaget ska utföras med sådan kraft och precision att det medför omedelbar medvetslöshet och död.
Ta hand om en död hund
Kremering
Du kan välja att kremera din hund. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Nedgrävning
Du får begrava din hund på egen eller annan lämplig mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
- var marken ligger och hur stor den är
- om det är en stor eller liten hund.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Avel
Om du använder hundar i avel måste du tänka på djurens välfärd. Innan du använder din hund i avel ska du vara säker på att den har god fysisk och psykisk hälsa. Du ska även vara säker på att den inte har några fysiska eller beteendemässiga egenskaper som kan påverka valparna eller din hund på ett negativt sätt.
Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden.
Krav på tikar som används i avel
De här kraven gäller om du vill använda en tik i avel:
- Tiken måste vara minst 18 månader gammal för att få paras.
- Om tiken får två valpkullar inom en period på 12 månader måste den sedan få vila i minst 12 månader innan det blir dags för ännu en kull. Enda undantaget är om en veterinär bedömer att en kortare vila är acceptabel.
- Om tiken är sju år eller äldre bör en veterinär först bedöma om tiken är lämplig att använda i avel innan den paras.
Hundar som inte ska användas i avel
Du får inte använda hundar i avel om de
- inte är i god fysisk eller psykisk hälsa
- har sjukdomar eller funktionsnedsättningar som avkommor riskerar att ärva
- är överdrivet rädda eller aggressiva
- inte kan föröka sig på ett naturligt sätt.
Här kan du läsa mer om hundar som du inte får använda i avel.
Förbud mot avel med hundar som riskerar att föra vidare sjukdomar eller funktionsnedsättningar
Du får inte använda hundar i avel om någon av följande punkter är aktuella:
- De har sjukdomar, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan ärvas av och medföra lidande för deras avkommor, eller som kan hindra avkommorna att bete sig naturligt.
- De är eller är med stor sannolikhet bärare av recessivt anlag för sjukdom, letala anlag, defekter eller andra egenskaper som kan medföra lidande eller negativt påverka avkommornas naturliga beteende. Undantaget är om de paras med en hund som är konstaterat fri från motsvarande anlag.
- Parningskombinationen ökar risken för sjukdom eller funktionshinder hos avkomman. Med funktionshinder avses ett tillstånd som försvårar naturliga beteenden eller funktioner hos djur.
- De uppvisar beteendestörningar i form av överdriven rädslereaktion eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer.
- De saknar normalt utvecklade könsorgan samt saknar sådana kropps- och fortplantningsfunktioner som är normala för arten och som främjar ett naturligt beteende.
- Parningskombinationen kan resultera i en ökad risk för förlossningssvårigheter.
Förbud mot att hålla och avla på rädda och aggressiva hundar
Hundar som är överdrivet rädda eller omotiverat aggressiva får du inte hålla eller använda i avel. Anledningen är att djur inte mår bra av sådana beteenden, och det finns risk att beteendet förs över till avkomman.
Därför är det förbjudet att hålla och avla på hundar
- som har extremt stor kamplust
- som lätt blir retade och biter
- som man bara med svårighet kan få att avbryta ett angrepp
- som låter sin kampvilja gå ut över människor och andra hundar.
Förbud mot avel med hundar som saknar förmåga att föröka sig naturligt
Du får inte använda hundar i avel om de inte kan föröka sig naturligt. Du får inte heller använda en tik i avel om tiken inte kan föda på ett naturligt sätt. Risken är att anlag för svåra förlossningar förs vidare till nästa generation.
Det kan hända att veterinären måste ta till kejsarsnitt, men det får inte ske för ofta. Därför får du inte fortsätta att para en tik om den har förlösts med kejsarsnitt 2 gånger. Om veterinären upptäcker att det första kejsarsnittet berodde på anatomiska defekter hos tiken så får den inte användas i avel fler gånger.
Insemination och seminverksamhet
Inseminationer eller spermasamling i Sverige får endast utföras av en veterinär som har gått en utbildning för semin med hund och katt. Utbildningen ska vara godkänd av Jordbruksverket.
Om du vill hantera eller sälja sperma måste du söka tillstånd hos Jordbruksverket.
Sök tillstånd för seminverksamhet med hundar
Du söker tillstånd för seminverksamhet med hundar i vår e-tjänst.
Du kan få tillstånd för de här momenten:
- samling och behandling av sperma
- lagring av sperma
- distribution av sperma
- seminering.
För att få tillstånd för seminverksamhet måste verksamheten övervakas av en ansvarig veterinär. Den ansvariga veterinären ska ha gått en särskild utbildning som är godkänd av Jordbruksverket.
Om du vill importera sperma eller inseminera hundar utomlands
Vill du importera sperma från en utländsk hanhund till inseminationen? Då finns det särskilda regler för importen som du måste följa.
Vill du i stället ta med en tik utomlands för att inseminera den där? Då ställs det inga särskilda krav på själva inseminationen. Tiken måste dock följa reglerna som finns för att få
- resa till landet där hon ska insemineras
- resa tillbaka till Sverige.
Du kan läsa mer om reglerna på våra sidor om att ta in hundar i Sverige och ta med hundar utomlands.
Ta prover på utländska avelsdjur för att undvika sjukdomar
Tänk på att vissa sjukdomar kan spridas i samband med insemination och parning med utländska hundar, om hundarna kommer från länder där dessa sjukdomar är vanliga. Det gäller till exempel sjukdomen brucellos.
Du kan undvika att sjukdomar sprids genom att låta en veterinär ta prover på avelsdjuren först. Använd bara djuren i avel om proven visar att de är helt friska.
Registrera anläggningar för avelsmaterial
Du som driver en anläggning där det finns avelsmaterial ska registrera anläggningen i vår e‑tjänst. De anläggningar som ska vara registrerade är anläggningar för insamling, produktion, bearbetning eller lagring. Som avelsmaterial räknas ägg, embryo och sperma.
Tillstånd för verksamheter med hundar och hundhållning i större omfattning
Vill du ha många hundar, eller driva en verksamhet med hundar? Då kan du behöva söka tillstånd för det hos länsstyrelsen. Det gäller om du vill
- driva en yrkesmässig verksamhet med hundar
- hålla, föda upp, upplåta eller sälja ett större antal hundar
- hyra ut eller förvara och utfodra andras hundar i större omfattning.
Då ska du söka tillstånd
Här är de situationer då du måste söka tillstånd. Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Hålla 10 eller fler hundar som är äldre än 12 månader
Du måste ha tillstånd för att få hålla 10 eller fler hundar som är äldre än 12 månader. Det gäller till exempel om du har egna hundar eller fodervärdshundar.
Föda upp hundar
Du måste ha tillstånd för att få föda upp 3 kullar eller fler per år.
Om du föder upp hundar yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd, oavsett hur många kullar det är.
Tillstånd för fodertikar
Det är antalet kullar per år som avgör om en uppfödare måste söka tillstånd. Den som föder upp 3 eller fler kullar måste ha tillstånd. Även kullar från en tik som är ute på foder räknas in. Tiken räknas även in i fodervärdens djurhållning. Fodervärden måste söka tillstånd för hållande av 10 eller fler vuxna hundar.
Hyra ut hundar, till exempel draghundar och vakthundar
Du måste ha tillstånd för att få hyra ut 3 eller fler hundar per år. Det gäller till exempel om du hyr ut draghundar eller vakthundar. Du ska exempelvis ha tillstånd om du låter andra, till exempel turister, köra eller hyra ett av dina hundspann.
Om du hyr ut hundar yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd, oavsett hur många hundar det är.
Du behöver inte ha tillstånd för att få ha tikar hos en fodervärd, eftersom du inte hyr ut tikarna. Fodervärdstikar räknas däremot in i ditt sammanlagda antal hundar.
Sälja hundar
Du måste ha tillstånd om du vill sälja flera hundar, men gränserna är olika beroende på vem som har fött upp hundarna.
- Om du har fött upp hundarna själv krävs tillstånd för att sälja hundar från 3 eller fler kullar per år.
- Om någon annan har fött upp hundarna krävs tillstånd för att sälja 3 eller fler hundar per år.
Om du säljer hundar yrkesmässigt behöver du alltid ha tillstånd, oavsett hur många hundar det gäller.
Förvara eller utfodra andras hundar (till exempel hunddagis, hundpensionat och omplaceringshem)
Du måste ha tillstånd för att förvara eller utfodra 4 hundar eller fler. Det gäller till exempel
- om du har hunddagis, hundpensionat eller liknande där du tar emot 4 eller fler hundar samtidigt mot betalning
- om du har ett omplaceringshem där du tar emot 4 eller fler hundar för att förmedla dem till nya ägare
- om du yrkesmässigt förvarar eller utfodrar andras hundar, oavsett omfattning.
Driva en yrkesmässig verksamhet med hundar
Du måste ha tillstånd om du yrkesmässigt håller, upplåter, säljer, förvarar, föder upp eller utfodrar hundar, oavsett omfattning.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Du måste ha tillräckligt med personal och rätt kompetens
Det ska finnas tillräckligt med personal för att driva din verksamhet och ta hand om djuren. Du måste också ha rätt kompetens, antingen genom utbildning eller motsvarande erfarenhet.
Kraven på kompetens innebär att du ska ha goda kunskaper inom de områden som berör just din verksamhet. För att få tillstånd för hundhållning kan du behöva ha kunskap inom dessa områden:
- hundens beteende, inklusive oönskade beteenden som påverkar djuret eller hundhållningen negativt
- hundens grundläggande fysiologiska behov, inklusive rörelsebehov
- hundens behov av en god social och fysisk miljö
- stress hos hundar
- enklare smittskydd
- tillsyn och skötsel av hundar samt enklare hundsjukvård
- djurskyddslagstiftningen
- raskunskap
- avelsrelaterade problem inom hundpopulationen som berörs
- praktik.
Det är länsstyrelsen som avgör om du har rätt kompetens och förutsättningar för att få tillstånd.
Lokalen ska godkännas – även om det är ditt eget hem
Du måste söka tillstånd oavsett om du har verksamheten i ditt hem eller på annan plats. Lokalerna ska godkännas av länsstyrelsen. Om du byter lokaler måste du alltså söka ett nytt tillstånd.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uppfödare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Registrera din anläggning
Du som håller hundar i kommersiellt syfte ska registrera anläggningen där du håller djuren.
Om syftet med att hålla djuren är att tjäna pengar på dem räknas det som kommersiellt syfte.
Det räknas också som kommersiellt syfte om du:
- föder upp 3 eller fler kullar hundar per år
- mot betalning hyr/lånar ut 3 eller fler hundar per år
- säljer hundar från 3 eller fler kullar per år av egen uppfödning
- säljer 3 eller fler hundar per år från annans uppfödning
- mot betalning tar emot (exempelvis inackordering och hunddagis) 4 eller fler hundar.
Om djur flyttas till andra länder för att byta ägare räknas det alltid som att djuren hålls i kommersiellt syfte.
Träna och tävla
Du får inte träna eller tävla med din hund på ett sådant sätt att den utsätts för lidande. Du som tränar eller tävlar med hunden är ansvarig för att prestationskraven är anpassade till hundens fysiska och psykiska förmåga.
Du får inte använda utrustning eller hjälpmedel som kan skada hunden eller orsaka annat lidande. Du är skyldig att låta tävlingsveterinären besiktiga hunden före tävlingen om det krävs veterinärbesiktning. Du måste också följa veterinärens anvisningar för hur hunden ska användas på tävlingsområdet eller i tävlingen.
Du får inte påverka din hunds prestationsförmåga eller temperament vid träning eller tävling genom att ge den läkemedel, läkemedelssubstanser eller andra ämnen. Du får inte heller påverka hundens prestationsförmåga eller temperament genom till exempel akupunktur eller ultraljud.
Träna för och delta i tävling trots vissa sjukdomar
Hundar som står under långvarig och väl kontrollerad behandling av vissa sjukdomar får tränas för och delta i tävlingar under vissa förutsättningar. Du behöver inte längre söka dispens hos Jordbruksverket för att tävla med en sådan hund. Det räcker att du skickar en ansökan om dispens till Svenska Kennelklubben (SKK).
Villkor som ska vara uppfyllda för att du ska få träna och tävla med en hund som står under behandling
De här villkoren ska vara uppfyllda för att hunden ska få tränas för och delta i tävlingar:
- Behandlingen får inte kunna påverka hundens prestationsförmåga eller temperament.
- Behandlingen får inte kunna dölja smärta.
- Behandlingen får inte kunna påverka eller dölja andra sjukdomar, skador, eller sjukdomsprocesser än den som behandlingen är avsedd för.
- Sjukdomen får inte kunna förvärras av träning för tävling eller deltagande i tävling.
- Ett veterinärintyg ska följa med hunden vid träning för tävling och vid tävling där veterinären intygar minst följande:
- hundens identitet
- hundens diagnos
- beskrivning av behandling inklusive läkemedel och dosering.
Uppgifter i veterinärintyget ligger också till grund för dispensansökan som du skickar till SKK.
Tävlingsarrangören har också ansvar
Du som arrangerar en tävling ska se till att
- tävlingen inte innebär en förutsägbar risk för att hundarna skadas eller utsätts för annat lidande
- tävlingsområdet utformas och underhålls på ett sådant sätt att risken för att hundarna skadas minimeras
- skadade eller sjuka djur snarast kan tas om hand för vård eller avlivning
- lämpliga transportmedel för transport av sjuka eller skadade djur finns i beredskap under den tid som tävlingen pågår
- hålla en god ordning och en god hygien på tävlingsplatsen
- liggmadrasser eller motsvarande samt ytor som uppstallade djur kan nå är rengjorda och desinficerade innan annat djur inhyses
- det finns varmvatten och tvål för handtvätt lättillgängligt för de personer som hanterar djuren.
Det här gäller för andra djur än tävlingsdjur
Om du använder andra djur än tävlingsdjur vid träning eller tävling finns särskilda regler.
Djur som används vid träning och tävling vid vallning ska vara friska och lämpliga för att vallas. De ska till exempel inte vara högdräktiga eller för unga. De får heller inte överansträngas vid vallning. Om det är varmt måste man vara särskilt försiktig så att djuren inte överansträngs. SKK har en policy för vallningsträning som du ska följa. De vallade djuren ska besiktigas av tävlingsveterinär vid tävling.
Du får inte använda levande djur som byte vid träning eller tävling med kapplöpningshundar.
Tävlingar som behöver tävlingsveterinär
Om du arrangerar en offentlig hundtävling kan det behöva vara med en veterinär på tävlingen. Veterinären ska ha kunskap om hundar och om tävlingsformen. Alla tävlingar som annonserats eller som man ska anmäla sig till är offentliga. Bruksprov och utställningar är också tävlingar.
Här nedanför kan du läsa mer om för vilka tävlingar du ska anlita en tävlingsveterinär. Tävlingsveterinären behöver delta olika mycket beroende på vilken slags tävling det är.
Om du inte hittar din tävlingsform nedan så är den ännu inte klassad och du behöver anlita en tävlingsveterinär.
Så ansöker du om tävlingsveterinär
Om du behöver en tävlingsveterinär ska du först kontakta en legitimerad veterinär som kan tävlingsformen och djurslaget. Därefter ansöker du hos länsstyrelsen om att få använda veterinären. Du kan skicka in din ansökan i e‑tjänst eller använda en blankett.
Om du väljer att ansöka via blankett ska du skicka den till länsveterinären på länsstyrelsen. Länsveterinären skickar ansökan vidare till Jordbruksverket för beslut.
Ansök om veterinär i god tid
Om du arrangerar tävlingar bör du försöka ansöka om tävlingsveterinär halvårsvis till de tävlingar som du planerar att genomföra första (1 januari–30 juni) respektive andra (1 juli–31 december) halvan av året. På så sätt minskar administrationen för alla och det blir enklare för dig att få tag i en tävlingsveterinär om du är ute i god tid. Om samma veterinär ska delta vid flera tävlingar så räcker det med ett anställningsbevis för samtliga av tävlingarna.
Kostnad för tävlingsveterinär
Alla tävlingsveterinärer kostar lika mycket. Veterinären debiterar för minst 30 minuter och därutöver för varje påbörjad 15‑minutersperiod. Veterinären debiterar för all tid som går åt till tävlingen, resa till och från tävlingsplatsen samt förberedande och uppföljande administrativt arbete.
Under 2024 gäller de här avgifterna:
- Vardagar klockan 8–17 kostar det 177 kronor för varje påbörjad 15-minutersperiod
- Övrig tid kostar det 247 kronor för varje påbörjad 15-minutersperiod
- Bilavgift kostar 3,50 kronor per kilometer
Tävlingsveterinären fyller i ett fakturaunderlag från Jordbruksverket i 3 exemplar och lämnar ett exemplar till dig som är tävlingsansvarig, behåller ett exemplar själv och skickar ett exemplar till Jordbruksverket. Därefter skickar Jordbruksverket en faktura till dig som är tävlingsansvarig. Det är den fakturan som du ska betala. Du ska inte betala kontant på tävlingen. Veterinären får sin lön och reseersättning från Jordbruksverket.
Du kan läsa mer om avgifterna i våra föreskrifter som du hittar längst ner på sidan.
Tävlingar där tävlingsveterinären ska vara med under hela tävlingen
Om tävlingen innehåller någon av dessa moment ska en tävlingsveterinär vara med under hela tävlingen:
- totalisatorspel
- tävling på nationell och internationell nivå inom agility, lure coursing och flyball samt uttagstävling som är obligatorisk kvalmöjlighet till sådan tävling på internationell nivå
- högsta prissumma eller jämförbart ekonomiskt värde överstigande 20 procent av ett inkomstbasbelopp
- weightpull
- draghundstävling i långdistans
- tävling för räddningshundar med momenten miljöbana, ruinsök samt yt- och koppelsök i ruin- eller industrimiljö.
Tävlingar där tävlingsveterinären ska vara med varje dag före tävlingsmomentet
Vid följande tävlingar behöver tävlingsveterinären bara besiktiga djuren som deltar och tävlingsområdet varje tävlingsdag före tävlingen:
- draghundstävling i medeldistans
- hundkapplöpning på rund- och rakbana
- vallhundstävlingar, endast vallade djur.
Tävlingar som inte behöver tävlingsveterinär
Kvalitetsbedömning som vallanlagsprov, polarhundsprov, vattenprov, spårprov (eftersök, id-spår) och arbetsprov (sennenhundar) samt utställningar räknas som tävlingar men där behöver det inte vara en tävlingsveterinär. Andra tävlingar där det inte behöver vara med en tävlingsveterinär:
- draghundstävling i kortdistans (som längst 40 kilometer)
- barmarkstävling för draghund
- bruksprov som svensk- och iposkydd, spår, rapport, sök och bevakning
- jaktprov såsom fågelhunds (skällande, stående, stötande, apporterande) samt drev, drivande, gryt, vildsvin och älg
- tävling med räddningshundar förutom momenten miljöbana, ruinsök samt yt- och koppelsök i ruin- eller industrimiljö
- lydnad, rallylydnad, bollvallning, freestyle, heelwork to music, samt lokal tävling inom agility, flyball och lure coursing
- vallhundstävling, endast avseende hundar.
Vissa djur är förbjudna att hålla som privatperson i Sverige
Det är förbjudet att hålla andra rovdjur än hundar, katter, grävlingar och tama illrar som sällskapsdjur. Det är också förbjudet att hålla eller sälja korsningar, så kallade hybrider, mellan tamhund och vilda hunddjur. Exempel på vilda hunddjur är varg och dingo. Individer räknas som hybrider från och med den första till och med den fjärde generationen efter att en tamhund har parats med ett vilt hunddjur. Från och med den femte generationen räknas individen som en tamhund och den får då hållas som ett sällskapsdjur.
Inget förbud mot enskilda raser
Det finns inget förbud mot hållande av enskilda raser i Sverige. Som djurägare är du dock skyldig att följa såväl djurskyddsbestämmelserna som lagen om tillsyn över hundar och katter. Detta gäller oavsett vilken ras du än har.
Hundar får inte kallas varghybrid i annonser
När en hund ska säljas eller byta ägare på annat sätt är det förbjudet att kalla den för varghybrid eller säga att hunden har särskilt nära släktskap med varg eller har rovdjursliknande beteende eller utseende.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Finns det någon lägsta ålder för en valp på hunddagis eller hundpensionat?
Nej, det finns ingen åldersgräns för valpar på hunddagis eller hundpensionat.
Om ett hunddagis eller hundpensionat erbjuder sig att hämta och lämna hunden hos djurägaren, vilka regler gäller då?
Då gäller samma regler som för övriga kommersiella transporter för djur. Här ingår även så kallad hundrastningsverksamheter som hämtar hundarna med ett fordon.
Måste det finnas personal dygnet runt på ett hundpensionat?
Om hundarna sitter en och en, eller om enbart hundar som är vana vid varandra hålls tillsammans, behöver det inte finnas personal på natten. Brandsäkerheten på ett hundpensionat ska säkra att hundarna kan räddas om det börjar brinna.
Måste hundar på hundpensionat rastas lika ofta på natten som på dagen?
Hundar bör rastas var 6:e timme dagtid. Tidsintervallet får vara längre på natten. Det är viktigt att ta hänsyn till olika hundars behov, till exempel rasta valpar och äldre hundar oftare. Det finns inte någon maxgräns, men det verkar vara för djur som för människor, att behovet att tömma blåsan är mindre nattetid.
Måste det finnas ett foderkök på ett hunddagis eller pensionat?
Det finns inget krav på kök, men anläggningen ska ha utrymme för foderlagring och hantering om utfordring ingår i verksamheten. Hundarna måste dessutom ha tillgång till dricksvatten.
Vad finns det för krav på inomhustemperaturen på ett hunddagis eller hundpensionat?
Det finns inga krav på inomhustemperatur. Utrymmena inomhus måste dock vara väl ventilerade och temperaturen anpassad så att hundarna kan hålla värmen eller svalka sig efter sina behov.
Finns det några regler för hur sjuka eller skadade hundar ska tas omhand på hunddagis eller hundpensionat?
Det finns inga särskilda regler. Om hunden är svårt sjuk eller skadad så måste en veterinär undersöka den och den ska få lugn och ro i ett närbeläget, lagom uppvärmt utrymme.
Om hunden är sjuk har den troligen redan smittat andra hundar innan den visade symtom. Men genom att flytta den sjuka hunden kan det förhindra att smittan sprids ytterligare.
Finns det några regler om avstånd till grannar om för hunddagis, hundpensionat eller liknande?
Du bör kontakta din kommuns miljö- och hälsoskyddsförvaltning eller motsvarande för att få svar på vad som gäller i just ditt fall. Kommunen har rätt att reglera var en del verksamheter får etableras om det ligger i tätbebyggt område.
Behöver jag som fastighetsägare ha tillstånd för att hyra ut en lokal till en verksamhet med hundar som det krävs tillstånd för?
Generellt sett behöver inte fastighetsägare söka tillstånd för att hyra ut till en verksamhet som ska ha tillstånd. Om du till exempel hyr ut ett hus till någon som har 10 hundar är det oftast djurägaren som ska ha tillstånd. Men om du hyr ut ett stall till någon som ska ha ett hundpensionat kan länsstyrelsen dock bedöma att både fastighetsägare och djurhållaren behöver tillstånd.
Om du är osäker kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2020:8
2023:20
2023:21
2019:8
2019:26
2019:27
2009:91
2018:45