Fjäderfän behöver olika stora utrymmen beroende på vilken sort det är och hur gamla de är. Om det inte står något annat är måtten minsta tillåtna mått och centrummått för normal inredning. Det är oftast bättre för djuren att ha större mått än de angivna minsta tillåtna måtten. De flesta mått är skrivna för stora besättningar med många djur. Om du har få djur behöver du oftast mer plats per fjäderfä, så att inte den totala ytan blir för liten.
Har du ekologiska fjäderfän eller funderar på att ställa om till ekologisk djurhållning? Då ska du även följa EU:s regler för ekologisk produktion.
Om du har ett envåningssystem får du som mest ha 9 hönor per kvadratmeter tillgänglig area om hönorna väger mindre än 2,4 kilo och 7,5 hönor per kvadratmeter tillgänglig area om de väger 2,4 kilo eller mer.
Om du har ett system med flera våningar får du som mest ha 7 hönor per kvadratmeter tillgänglig area men maximalt 20 hönor per kvadratmeter golvarea.
Om du uppfyller ett antal krav, till exempel är ansluten till hälsoprogram, har relevant utbildning eller kompetens, har dokumenterade rutiner och åtgärdsplaner för att hantera eventuella problem och värphönsens välfärd och kondition är god, får du som äggproducent med ett flervåningssystem ha upp till 9 hönor per kvadratmeter tillgänglig area. Du får dock aldrig ha mer än 20 hönor per kvadratmeter golvarea.
Tillgänglig area är den yta som hönorna alltid har tillgång till med minst 0,3 meters bredd och minst 0,45 meters fri höjd. Redesarean får inte räknas med i den tillgängliga arean.
Redet är ett avskilt utrymme för äggläggning. Det ger hönan en lugn och skyddad plats att lägga sina ägg.
I fackreden ska varje höna ha minst 0,0125 kvadratmeter. Redesytan ska vara minst 0,075 kvadratmeter med kortaste sidan minst 0,24 meter.
Har du kollektivreden ska varje höna ha minst 0,010 kvadratmeter och den minsta ytan ska vara minst 0,140 kvadratmeter med kortaste sidan minst 0,35 meter.
Minst en tredjedel av golvet ska vara täckt av strö, dock minst 0,025 kvadratmeter per höna. Golvet får luta högst 12 procent.
Om du har fler än 350 värphöns får du inte placera sittpinnen direkt över ströet eftersom det mesta av gödseln hamnar direkt under sittpinnarna. Varje höna ska ha minst 15 centimeter utrymme på sittpinne. För att hönorna ska kunna sitta naturligt ska pinnarna sitta en bit ifrån väggen och inte för nära varandra. Centrumavståndet mellan pinnarna ska minst vara 30 centimeter och avståndet till väggen minst 20 centimeter.
Du får inte ha fler än 4 våningar i ett flervåningssystem. Avståndet mellan våningarna måste vara minst 0,45 meter.
Höns är sociala djur med rangordning. För att alla djur ska ha möjlighet att komma ut och inte hindras av djur med högre rang ska öppningarna till utomhusytorna vara utspridda längs hela byggnaden. Öppningarna ska vara minst 0,40 meter breda och 0,35 meter höga. Öppningarnas sammanlagda bredd ska vara minst 2,0 meter per 1 000 höns.
Endast hönsraser som har en medelvikt under 2,4 kg får hållas i burar. Djuren får hållas i burar högst två år.
I tabellen nedan ser du hur stora utrymmen för värphöns i bur måste vara ha. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Area | Tillgänglig area | Höjd | Kortaste sida | |
|---|---|---|---|---|
Bur¹ | 0,060 m²/djur | 0,45² m | ||
Rede | 0,015 m²/djur | 0,20 m | 0,24 m | |
Ströbädd | 0,015 m²/djur | 0,20 m | 0,24 m |
¹ En bur får inte vara mindre än 0,2 kvadratmeter I minimiarea får du inte räkna in ytan under gödseldeflektorn om den inkräktar mer än 0,07 meter in i buren. Du ska räkna vinkelrätt från burens framsida.
² Avser tillgänglig area.
I tabellen nedan ser du hur stora utrymmen för unghönsen måste vara utifrån djurets ålder och typ av system. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Antalet våningar i flervåningssystem får högst vara 4 stycken.
Om du är unghönsuppfödare med flervåningssystem och är med i och uppfyller villkoren i ett godkänt kontrollprogram får du ha så många djur per kvadratmeter som kontrollprogrammet bestämmer. Du får dock aldrig ha fler unghöns än vad som är föreskrivet om detta. Till exempel får du inte ha fler än 18 unghöns per kvadratmeter tillgänglig area från det att de är 18 veckor gamla.
Unghöns ska ha tillgång till sittpinnar.
Ålder | Envåningssystem, tillgänglig area, högsta antal djur | Flervåningssystem, tillgänglig area, högsta antal djur | Minsta ströarea | Minsta sittpinnelängd |
|---|---|---|---|---|
0‑3 veckor | 55 djur/m² | 55 djur/m² | 1/3 av golvarean | 20 mm/djur |
4‑6 veckor | 25 djur/m² | 25 djur/m² | 1/3 av golvarean | 40 mm/djur |
7‑15 veckor | 15 djur/m² | 10 ¹ djur/m² | 1/3 av golvarean | 65 mm/djur |
16‑18 veckor | 10 djur/m² | 10 ¹ djur/m² | 1/3 av golvarean | 100 mm/djur |
19‑21 veckor | 9 djur/m² | 7 djur/m² | 1/3 av golvarean | 120 mm/djur |
¹ Du får dock inte ha mer än 20 unghöns per kvadratmeter golvarea.
I tabellen nedan ser du hur stora utrymmen för unghöns i bur måste vara för utifrån djurets ålder. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Ålder | Burarea¹, högsta antal djur | Burhöjd² | Högsta antal burvåningar |
|---|---|---|---|
0–3 veckor | 90 djur/m² | 0,25 m | 4 våningar |
4–6 veckor | 60 djur/m | 0,38 m | 3 våningar |
7–15 veckor | 30 djur/m² | 0,38 m | 3 våningar |
16–18 veckor | 25 djur/m² | 0,38 m | 3 våningar |
¹ I minimiarean får du inte räkna in yta under gödseldeflektorn som inkräktar mer än 0,07 meter in i buren. Räkna vinkelrätt från burens framsida.
² Lägsta höjd inom den golvarean som du måste ha.
I slaktkycklingstallar får beläggningsgraden högst vara 20 kg slaktkyckling per kvadratmeter golvarea.
Om du har slaktkycklinguppfödning och är med i ett godkänt kontrollprogram får du ha så många djur per kvadratmeter som kontrollprogrammet bestämmer. Du får dock aldrig ha mer än 36 kilo per kvadratmeter golvarea och högst 25 djur per kvadratmeter golvarea.
Om du har ett envåningssystem får du som mest ha 9 hönor per kvadratmeter tillgänglig area om hönorna väger mindre än 2,4 kilo och 7,5 hönor per kvadratmeter tillgänglig area om de väger 2,4 kilo eller mer.
Tillgänglig area är den yta som hönorna alltid har tillgång till med minst 0,3 meters bredd och minst 0,45 meters fri höjd. Redesarean får inte medräknas i den tillgängliga arean.
Redet är ett avskilt utrymme för äggläggning. Det ger hönan en lugn och skyddad plats att lägga sina ägg.
I fackreden ska varje höna ha minst 0,0125 kvadratmeter. Redesytan ska vara minst 0,075 kvadratmeter med kortaste sidan minst 0,24 meter.
Om du har kollektivreden ska varje höna ha minst 0,010 kvadratmeter och den minsta ytan ska vara minst 0,140 kvadratmeter med kortaste sidan minst 0,35 meter.
Minst en tredjedel av golvet ska vara täckt av strö, dock minst 0,025 kvadratmeter per höna. Golvet får luta högst 12 procent.
Varje höna ska ha minst 15 centimeter utrymme på sittpinne. För att hönorna ska kunna sitta naturligt ska pinnarna sitta en bit ifrån väggen och inte för nära varandra. Centrumavståndet mellan pinnarna ska minst vara 30 centimeter och avståndet till väggen minst 20 centimeter.
Om du har fler än 350 aveldjur får du inte placera sittpinnen direkt över ströbädden eftersom det mesta av gödseln hamnar direkt under sittpinnarna.
För avelsdjur inom slaktkycklingproduktionen får upphöjd sittyta användas i stället för sittpinne. Upphöjd sittyta ska finnas i en mängd så att alla djur har möjlighet att sitta samtidigt. Sittytan för avelsdjur mellan 1,6–3,0 kilo bör inte understiga 160 kvadratcentimeter per kilo, och för avelsdjur mellan 3–5 kilo bör den inte understiga 115 kvadratcentimeter per kilo.
Höns är sociala djur med rangordning. För att alla djur ska ha möjlighet att komma ut och inte hindras av djur med högre rang ska öppningarna till utomhusytorna vara utspridda längs hela byggnaden. Öppningarna ska vara minst 0,40 meter breda och 0,45 meter höga. Öppningarnas sammanlagda bredd ska vara minst 2,0 meter per 1 000 höns.
I tabellen nedan ser du hur stora utrymmen ungdjur som är avsedda som föräldradjur för slaktkycklingproduktionen måste vara för utifrån djurets ålder. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Ålder | Envåningssystem, tillgänglig area, högsta antal djur | Minsta ströarea | Minsta sittpinnelängd |
|---|---|---|---|
0‑3 veckor | 55 djur/m² | 1/3 av golvarean | 10 mm/djur |
4‑6 veckor | 25 djur/m² | 1/3 av golvarean | 20 mm/djur |
7‑15 veckor | 15 djur/m² | 1/3 av golvarean | 33 mm/djur |
16‑18 veckor | 10 djur/m² | 1/3 av golvarean | 50 mm/djur |
19‑21 veckor | 9 djur/m² | 1/3 av golvarean | 60 mm/djur |
Du får som mest ha 2,5 avelsdjur (höns och tuppar) per kvadratmeter golv. Har du slaktdjur får du som mest ha 30 kilo per kvadratmeter golv.
Om du är slaktkalkonuppfödare och är med i ett godkänt kontrollprogram får du ha så många djur per kvadratmeter som kontrollprogrammet bestämmer. Du får dock aldrig ha mer än 40 kilo per kvadratmeter om du har djur som väger mindre än 7 kilo och aldrig mer än 45 kilo per kvadratmeter om du har djur som väger 7 kilo eller mer.
I tabellen nedan ser du hur stora utrymmen för ankor och gäss måste vara. Utrymmet får gärna vara större, men inte mindre än måtten i tabellen.
Om djuren föds upp i ligg- och utfodringshall med rastgård, får du ha högst 32 kilo per kvadratmeter i ligghallen och rastgården ska vara minst 10 gånger så stor som ligghallsarean.
Enbart inomhus, högsta antal djur | Enbart inomhus, högsta antal kg | Vid möjlighet att gå ut, högsta antal djur | Vid möjlighet att gå ut, högsta antal kg | |
|---|---|---|---|---|
Avelsdjur, ankor | 2 djur/m² | – | 4 djur/m² | – |
Avelsdjur, gäss¹ | 1 djur/m² | – | 2 djur/m² | – |
Slaktdjur, ankor | – | 16 kg/m² | – | 20 kg/m² |
Slaktdjur, gäss¹ | – | 14 kg/m² | – | 18 kg/m² |
¹ Under första veckan av uppfödningen, får du ha högst 15 djur per kvadratmeter. Därefter ska du sänka beläggningen vartefter. Efter 4 veckor gäller värdena i tabellen ovan.
Om du har ankor som är avelsdjur ska deras värpreden vara minst 0,4 meter breda, 0,4 meter djupa och 0,5 meter höga.
Om du har gäss som avelsdjur ska deras värpreden vara minst 0,6 meter breda, 0,6 meter djupa och 0,6 meter höga.
För vaktlar som du håller för att producera ägg eller kött gäller utöver djurskyddslagen och djurskyddsförordningen de gemensamma bestämmelserna för fjäderfähållning inom lantbruket, det vill säga första kapitlet i Jordbruksverket föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2019:23). Några specifika regler om hur stora utrymmena ska vara för sådana vaktlar finns dock inte i dessa föreskrifter.
Vaktlar är marklevande fåglar och har behov av att kunna söka skydd. Du behöver därför se till så att det finns skydd i marknivå som vaktlarna lätt kan ta sig in under. I utrymmet där du håller vaktlarna bör det finnas tillräckligt många skydd som är utformade så att samtliga vaktlar ryms under skydden. Utrymmets övriga ytor behöver också vara tillräckligt stora så att skydden inte tar upp en allt för stor del av utrymmet och gör det svårt för vaktlarna att röra sig fritt när de vistas på ytor utanför skydden. Vägledande storlek för sådana ytor kan vara de mått som gäller för vaktlar som hålls för sällskap och hobby. Utrymmet kan dock i många fall, beroende på bland annat flocksammansättning, behöva vara större för att hållningen i sin helhet ska fungera på ett bra sätt.
Om du har vaktlar för sällskap och hobby gäller särskilda regler. Mer information om det hittar du på sidan Sällskapsfåglar.
Söker efter grundforeskrifter:
2019:23