Skötsel och stallmiljö för fjäderfän

Hitta på sidan

För att dina fjäderfän ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, utfodring, stallmiljö, utevistelse och avel. Om du bygger om eller bygger nya stallbyggnader kan du behöva ansöka om förprövning hos länsstyrelsen. Du som har många djur kan även behöva söka miljötillstånd.

Har du ekologiska fjäderfän eller funderar på att ställa om till ekologisk djurhållning? Då ska du även följa EU:s regler för ekologisk produktion.

Så sköter du dina fjäderfän

Du ska behandla dina fjäderfän väl och skydda dem mot onödigt lidande och sjukdomar. Du ska hålla dem i en bra miljö och på ett sådant sätt att de mår bra, har tillräckligt med plats och kan bete sig naturligt. De ska till exempel kunna sandbada och ha möjlighet att hålla sig rena.

Du ska se till dina fjäderfän minst 1 gång per dag. Har du nykläckta, sjuka eller skadade fjäderfän ska du se till dem oftare och, om det behövs, ge dem vård så fort som möjligt.

Dina fjäderfän ska inte kunna nå föremål eller ämnen som kan skada dem och du får inte använda eltråd eller annan elektrisk utrustning för att styra deras beteende.

Höns för äggproduktion ska ha rede, sittpinne och sandbad

Unghöns och värphöns för äggproduktion ska, i vilket system du än håller dem, ha tillgång till rede, sittpinne och sandbad. Du ska också hålla dem på ett sätt som gör att beteendestörningarna är få och dödligheten är låg.

Du får bara hålla små hönsraser i bur

Du får bara hålla hönsraser som har en medelvikt under 2,4 kilo i bur. Du får ha dem i bur i högst 2 år. Sandbadet i burarna ska vara öppet i minst 5 sammanhängande timmar varje dygn. Du bör försöka efterlikna djurens naturliga dagsrytm och sandbadet ska vara konstruerat så att ströet ligger kvar och att hönsen får direktkontakt med det när de badar. I inredda burar bör du därför inte använda strö som är för flygigt eller har en grov struktur, som till exempel kutterspån.

Unghöns behöver tillgång till strö och sittpinnar

Om du har unghöns ska de hela tiden ha tillgång till strö som de kan picka, sprätta och sandbada i. Om inte kycklingar får tillgång till strö tidigt i livet ökar risken för fjäderhackning, alltså att de börjar plocka onormalt mycket eller hacka på varandras fjädrar.

Det är också viktigt att unghöns tidigt hålls på ett sätt så att de kan röra sig i höjdled. Detta för att deras ben ska tränas och få den bestyrka som behövs. Det gör du genom att de har tillgång till sittpinnar.

Förbered unghönsen för vuxenlivet

Unghöns ska födas upp så att de förbereds för det liv de ska leva som vuxna. Det betyder att om du ska ha värphönsen frigående, bör du skaffa unghöns som har fötts upp frigående. Om du har värphöns i bur så bör du skaffa unghöns som fötts upp i bur. Unghöns som fötts upp i bur kan få svårt att klara sig och till exempel hitta mat och vatten om man flyttar dem till stallar där de kan röra sig fritt i flera våningsplan. Det går att lära dem detta, men det kräver mycket tid och passning under de första veckorna i det nya systemet.

Slaktkycklingar, kalkoner, gäss och ankor ska hållas på ströbädd

Om du föder upp slaktkycklingar inomhus så ska du hålla dem på ströbädd.

Föder du upp kalkoner ska du hålla dem frigående och inomhus ska de ha tillgång till ströbädd.

Gäss och ankor som du föder upp inomhus ska du hålla på ströbädd. De bör också ha tillgång till badvatten. Anordningen för dricksvatten bör vara så konstruerad att de kommer åt att doppa huvudet. Annars finns risk för att fodret, särskilt om det är ett mjölfoder, sätter igen fåglarnas näsöppningar.

Operativa ingrepp

Följande ingrepp får du göra utan att du behöver anlita veterinär och utan att det krävs av veterinärmedicinska skäl:

  • Du får identitetsmärka fjäderfän med vingmärken. Om du ska märka dem med mikrochip ska du ha gått en särskild utbildning.
  • Du får ta bort den yttre delen inre tån på tunga köttrastuppar. Det måste du i så fall göra innan tuppen är 24 timmar gammal. Anledningen till att du får ta bort tån är att skydda hönan vid parning.

För att du ska få göra ingreppen själv måste du ha rätt kompetens och sådana kunskaper så att det sker på ett djurskyddsmässigt bra sätt. Du måsta vara noggrann med hygienen och använda ändamålsenliga instrument.

Foder och vatten

Utfodrings- och vattningssystemen ska vara utformade så att fjäderfäna kan äta och dricka lugnt och naturligt. Har du automatiska utfodrings- och vattningssystem så ska du kontrollera dem varje dag.

Varje dag ska du ge dina fjäderfän foder som har bra kvalitet och lämplig struktur. Fodret ska ge djuren tillräckligt med näring.

Du får bara köpa foder från registrerade foderföretagare.

Fodertrågen ska räcka till alla

Om du har frigående värphöns och raka fodertråg ska varje höna ha minst 100 millimeter plats vid trågkanten. Om du har runda fodertråg räcker det om varje höna har 40 millimeter plats vid trågkanten.

För avelsdjur inom slaktkycklingproduktionen ska det vid rakt fodertråg finnas minst 125 millimeter trågkant per höna och minst 150 millimeter trågkant per tupp och vid runt fodertråg, minst 80 millimeter per höna och 100 millimeter per tupp.

Om du har värphöns i bur ska varje höna ha minst 120 millimeter var vid fodertrågets kant.

Unghöns och slaktkycklingar behöver olika mycket utrymme vid fodertrågen beroende på hur gamla de är. Du hittar måtten i tabellerna nedan.

Ge dina fjäderfän vatten minst 2 gånger per dygn

Minst 2 gånger varje dygn ska du ge dina fjäderfän vatten som har en bra kvalitet. Det allra bästa är om de har fri tillgång till vatten. Högvärpande höns bör ha fri tillgång till vatten för att må och värpa bra.

Hönsen ska komma åt att dricka

Om du har frigående värphöns och raka vattentråg ska varje höna ha minst 25 millimeter plats vid trågkanten. Har du runda vattentråg räcker det att varje höna har minst 10 millimeter plats vid trågkanten.

För värphöns i bur ska det finnas minst 2 vattenkoppar eller nipplar som kan nås från varje bur. Varje nippel får användas för högst 2 burfack.

Mått för fodertråg, vattentråg och nipplar för unghöns och slaktkycklingar

Unghöns och slaktkycklingar behöver olika mycket utrymme beroende på hur gamla de är. Du hittar måtten i tabellerna nedan. Tänk på att detta är minimimått för produktionsdjur och inte optimala eller rekommenderade mått.

Mått för fodertråg, vattentråg och nipplar för frigående unghöns
ÅlderUtrymme vid rakt fodertrågUtrymme vid rakt vattentrågUtrymme vid runt vattentrågAntal djur/ vatten­­nippel
0‑3 veckor20 mm/djur5 mm/djur4 mm/djur30
4‑6 veckor20 mm/djur5 mm/djur5 mm/djur30
7‑15 veckor
42 mm/djur7 mm/djur5 mm/djur20
16‑18 veckor50 mm/djur7 mm/djur5 mm/djur15
19‑21 veckor55 mm/djur8 mm/djur6 mm/djur15

Mått för fodertråg och nipplar för unghöns i burar

Mått för fodertråg och nipplar för unghöns i burar
ÅlderUtrymme vid rakt fodertrågAntal djur/ vatten­nippel
0‑3 veckor20 mm/djur15
4‑6 veckor42 mm/djur8
7‑15 veckor
50 mm/djur8
16‑18 veckor60 mm/djur8

Mått för fodertråg, vattentråg och nipplar för slaktkycklingar

Mått för fodertråg, vattentråg och nipplar för slaktkycklingar
ÅlderUtrymme vid rakt foder­trågUtrymme vid runt foder­trågUtrymme vid rakt vatten­trågUtrymme vid runt vatten­trågAntal djur/ vatten­­­nippel
0‑7 veckor20 mm/djur12 mm/djur¹10 mm/djur4 mm/djur20
8‑10 veckor35 mm/djur20 mm/djur15 mm/djur5 mm/djur15

¹ 8 mm/djur vid fri tillgång på foder.

Mått för fodertråg och vattentråg för kalkoner


Utrymmen för avelsdjur och slaktdjur

Minsta utrymme vid fodertrågMinsta utrymme vid vattentråg
Avelsdjur, höns30 mm/djur12 mm/djur
Avelsdjur, tuppar60 mm/djur24 mm/djur
Slaktdjur som väger 10 kg eller mindre18 mm/djur8 mm/djur
Slaktdjur som väger mer än 10 kg30 mm/djur12 mm/djur

Du får inte utfodra fjäderfän med matavfall

Matavfall är en särskilt riskfylld produkt att utfodra djur med eftersom innehållet kan vara otillräckligt upphettat eller ha kommit i kontakt med obearbetade produkter i köket. Matavfall kan sprida smittor som newcastlesjuka, som är ofarliga för människor, men kan få stora konsekvenser för samhället. Dessa smittor finns främst i råa eller kallrökta produkter, men kan även förorena bearbetade produkter i ett kök. Du får därför inte utfodra dina fjäderfän med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.

Anmäl din foderanläggning

Platsen där du hanterar ditt foder är en foderanläggning. Du ska anmäla din foderanläggning till länsstyrelsen.

Stallmiljö för fjäderfän

I stallar för värphöns och unghöns ska du utforma inredningen så att djuren inte blir smutsiga av spill från foder, vatten eller gödsel. Om du har ett system med plats för fler än 350 djur får sittpinnarna inte vara placerade direkt över ströbädden. I ett flervåningssystem för frigående höns ska våningsplanen placeras så att spillningen inte kan falla ner på våningsplanen under.

Golvet i redet får inte vara konstruerat så att värphönsen ligger direkt på ett nät. De ska kunna gå ordentligt på dränerade golv som ger stöd åt de främre klorna på varje fot.

Burar för unghöns och värphöns ska ha täta sidoväggar. Burar för värphöns ska dessutom ha klonötare.

Stallet ska ha fönster och belysning

Fjäderfästallar ska ha fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus. Har du ett stall som du började använda före den 1 januari 1994 som saknar fönster eller andra ljusinsläpp för dagsljus behöver du inte sätta in fönster. Men om du gör en ombyggnad eller tillbyggnad som kräver förprövning måste du installera fönster eller annat ljusinsläpp för dagsljus även i dessa stallar.

Det är viktigt att ljuset stödjer djurens dygnsrytm och beteende. Dagsljus ska spridas jämnt i stallet så att inte soliga fläckar uppstår dit djuren lätt flockar sig och riskerar att kvävas om de är många. Skulle dagsljuset orsaka djurskydds- eller djurhälsoproblem, till exempel utbredd fjäderplockning, får du i stället använda belysning som liknar dagsljuset med en spektralbredd på minst 300 nanometer. Det ska då kunna styras och inkludera ultraviolett ljus (UVA-ljus).

Stallarna ska ha belysning som är fast monterad och som inte ger djuren obehag. Ljuset ska därför till exempel vara flimmerfritt eller ha en flimmerfrekvens som djuren inte uppfattar. Du ska också kunna se djuren utan problem.

Har du ett stall för mer än 350 värphöns ska du tända och släcka belysningen genom en automatisk tidsstyrd dimfunktion eller motsvarande. Det är viktigt att efterlikna gryning och kväll så att inte ljuset tänds och släcks för snabbt. Det skrämmer djuren och ger dem inte tillräckligt med tid till att söka upp sina viloplatser.

Värphöns bör ha en minst 8 timmar sammanhängande mörkerperiod per dygn. Slaktkycklingar ska, med undantag för första uppfödningsveckan och de 3 sista dagarna före slakt, ha en mörkerperiod om minst 6 timmar per dygn, varav minst 4 timmar ska vara sammanhängande.

Du ska se till att fönster, lampor och elektriska ledningar som djuren kan nå har lämpliga skydd eller är utformade så att djuren inte kan skada sig.

Planera för eventuella elavbrott

Du ska ha en godtagbar plan för hur du ska se till att djurskyddet inte blir lidande vid elavbrott eller andra driftstörningar i automatiska system. I planen är viktigt att du har tänkt på hur olika system för vattning, utfodring och ventilation kan påverkas om elförsörjningen bryts, vattenpumpen, eller något annat går sönder.

Har du ett stall för fler än 2 000 djur bör du ha ett reservelverk.

Luften ska vara bra för dina djur

Klimatet i stallet ska vara anpassat till dina fjäderfän och sättet du håller dem på. Luften får inte ha för hög luftfuktighet. Luften får inte heller innehålla höga halter av ämnen som kan skada djuren. Luften som går in i stallet får inte komma in via utgödslingssystemet eller någon annanstans ifrån som gör att luften kan innehålla luftföroreningar eller smittoämnen.

Gränsvärden för luftföroreningar i stallet:

  • ammoniak högst 10 ppm
  • koldioxid högst 3 000 ppm
  • svavelväte högst 0,5 ppm
  • organiskt damm högst 10 mg/m³.

Om du har ett stall för värphöns eller unghöns som du håller i envåningssystem är gränsvärdet för ammoniak 25 ppm. Tänk på att höga halter av ammoniak kan skada luftrör och slemhinnor. Därför får djuren endast tillfälligt utsättas för så höga värden som 25 ppm.

Olika krav på luftfuktighet beroende på om stallet är isolerat eller inte

Huvudregeln är att den relativa luft­fuktigheten i ett värme­isolerat stall under vintern får vara högst 80 procent. Undantaget är om temperaturen i stallet är lägre än 10 grader Celsius. Då gäller att summan av stalltemperaturen och den relativa luftfuktigheten får vara högst 90.

I ett oisolerat stall får den relativa fuktigheten inne i stallet endast undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med högst 10 procentenheter. Om till exempel uteluftens relativa luftfuktighet är 78 procent får stalluftens relativa luftfuktighet vara högst 88 procent.

Gödsla ut ofta för en bra stallmiljö

Om du gör en ombyggnad som kräver förprövning ska du installera ett mekaniskt utgödslingssystem under det gödseldränerande golvet. Detta gäller dock inte om du har avelsdjur inom slaktkycklingproduktionen i envåningssystem där det gödseldränerande golvet utgör högst en tredjedel av djurens tillgängliga golvyta. Systemet ska vara konstruerat så att det går att gödsla ut regelbundet under det dränerande golvet. Du bör gödsla ut minst 2 gånger i veckan för att undvika dålig luft i stallet.

Om du lagrar gödseln inne i stallet kan du få svårt att hålla ammoniaknivån under gränsvärdet. Även om du inte gör någon om- eller tillbyggnad som kräver förprövning av ditt stall så kan du behöva installera en mekanisk utgödsling.

Ett system för utgödsling ska vara konstruerat så att djuren i en avdelning inte kommer i kontakt med gödsel från en annan avdelning.

Du måste ha larm i stallet om du har mekanisk ventilation

Om du har ett mekaniskt ventilerat stall för fler än 2 000 djur måste du ha ett larm som varnar för övertemperatur, strömavbrott och fel på larmanordningen. Larmet ska vara utformat så att du säkert uppmärksammar det. Om ventilationen går sönder ska du hinna upptäcka det och åtgärda felet innan djuren far illa. Även om det inte krävs larm i ditt stall är det mycket bra om du har det ändå. Kontrollera larmet regelbundet och minst varje gång du sätter in en ny omgång med djur.

Bullret i stallet får inte vara för högt

Buller ska hållas på en låg nivå. Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa negativt. I ett stall får djuren endast tillfälligt utsättas för mekaniskt buller som överstiger 65 dBA.

Om det är sommar och varmt och systemet arbetar med så kallad forcerad ventilation är det i stallar med slaktkycklingar tillåtet med mekaniskt buller upp till 75 dbA.

Förprövning innan du ska bygga för fjäderfän

Förprövning är ett slags bygglov som godkänner den planerade byggnationen eller åtgärden från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen när du ska bygga nytt, bygga om eller bygga till djurstallar, hägn eller andra förvaringsutrymmen för djur. Förprövning ska inte förväxlas med ett vanligt bygglov som du söker hos kommunen.

Du ska också ansöka om förprövning om du vill inreda eller använda en byggnad som djurstall som tidigare använts till något annat än sådan djurhållning eller djuruppfödning som du planerar att använda den till, eller gör en ändring i ditt djurstall på ett sådant sätt att det är av väsentlig betydelse från djurskydds- eller djurhälsosynpunkt.

Förprövningen är ett krav, men är också ett sätt för dig att få din planerade byggnation eller åtgärd kontrollerad och bedömd av länsstyrelsen utifrån kraven som gäller för bland annat

  • mått och utrymmen
  • inredning, liggytor och utgödslingssystem
  • utfodrings- och dricksvattenanordningar
  • stallklimat och luftkvalitet
  • brandskydd.

Dyrt att bygga utan förprövning

Att förpröva kostar ingenting. Däremot kan det bli dyrt att bygga utan förprövning. Om du gör något som kräver förprövning utan att först ha fått ett beslut om godkänd förprövning ska länsstyrelsen förbjuda dig att ha djur i utrymmet. Om stallet, hägnet eller annat förvaringsutrymme ändå uppfyller djurskyddsreglerna ska länsstyrelsen godkänna det i efterhand genom en så kallad efterhandsprövning.

En sådan efterhandsprövning innebär också ofta att du måste betala en särskild avgift. Om du ägde stallet när byggnationen utan förprövning gjordes får du betala 12 000 kronor eller 24 000 kronor beroende på byggnationens omfattning. Du kan bli tvungen att betala avgiften upp till 5 år efter det att byggnationen gjordes.

Ibland behöver du inte förpröva

Du behöver bara förpröva om antalet fjäderfän, utom strutsfåglar, som ryms på fastigheten efter att åtgärden är klar kommer att vara 500 eller fler.

Oavsett hur många djurplatser du har på fastigheten behöver du inte förpröva

  • om du reparerar eller underhåller ett redan befintligt och godkänt stall eller ventilationssystem
  • tillfälliga sjukutrymmen
  • byggnader som endast används som väderskydd (till exempel skydd mot nederbörd) för fjäderfän, utom strutsfåglar, när de hålls utomhus och som rymmer högst 1 000 fåglar.

Du ansöker om förprövning hos länsstyrelsen

Ta gärna tidigt kontakt med länsstyrelsens byggnads­­­konsulent. Då kan du få mer detaljerad information om hur din ansökan kommer att hanteras, hur lång tid det tar, vilka regler som gäller och annan bra information som underlättar förprövningen.
Tänk på att du inte får börja bygga förrän länsstyrelsen godkänt förprövningen.

Du ansöker om förprövning på blanketten Ansökan – förprövning av djurstall.

Detta ska du skicka med

Om du fyllt i blanketten rätt är det lättare för länsstyrelsen att snabbt hantera din ansökan och komma fram till ett beslut. Tänk också på det här:

  • Skicka med tydliga och detaljerade ritningar. Se till att ritningarna är skalenliga och var noga med att sätta ut mått på dem. Du ska skicka med både din planritning och sektionsritning samt en situationsplan som visar byggnadens placering på gården.
  • Beskriv inredning, utrustning och tekniska system. Du kan till exempel hänvisa till ritningarna eller skicka med bilagor som produktbroschyrer, beskrivningar, foton med mera.

När länsstyrelsen godkänt din ansökan får du börja bygga

När länsstyrelsen har granskat dina ansökningshandlingar får du ett beslut. Efter att du fått ett beslut där länsstyrelsen godkänner din ansökan får du börja bygga.
Länsstyrelsen måste besiktiga det du byggt innan du får börja använda det. Det är därför viktigt att du meddelar länsstyrelsen när du är klar. Vid besiktningen kontrollerar länsstyrelsen att du har följt länsstyrelsens förprövning­sbeslut. Länsstyrelserna har en e‑tjänst där du kan anmäla att din förprövade byggnation är klar för slutbesiktning.

I vissa fall räcker det att du gör en förhands­anmälan

Om du ska göra en mindre om- eller tillbyggnad i en stallavdelning som du har förprövat tidigare behöver du i vissa fall inte förpröva, utan det är tillräckligt att du i stället gör en anmälan till länsstyrelsen innan du påbörjar åtgärden, en så kallad förhands­anmälan. För att det ska vara tillräckligt att enbart göra en förhands­anmälan krävs dock att samtliga punkter är uppfyllda:

  • Stallavdelningen är i enlighet med länsstyrelsens senaste förprövningsbeslut.
  • Åtgärden berör endast sådan djurkategori som du redan håller i stallavdelningen.
  • Djurplatserna du ska bygga kommer att bestå av samma inhysnings­system som redan används i stallavdelningen för den berörda djurkategorin.
  • Antalet platser som du ska bygga kommer efter åtgärden att motsvara högst 20 procent av det totala antalet sådana platser i stallavdelningen.

Om du är osäker på om du har rätt att göra en förhandsanmälan bör du kontakta din länsstyrelse för information och ta reda på om din tänkta byggnation kräver förprövning eller inte.

Så här gör du en förhands­anmälan

Den blankett du ska använda när du ska förhands­anmäla till länsstyrelsen heter Förhandsanmälan om förprövning med anledning av mindre om- eller tillbyggnad.

Blanketten ska du fylla i och skicka till länsstyrelsen i det län där du har din anläggning. Utöver blanketten måste du bifoga 2 exemplar av skalenliga plan- respektive sektionsritningar. Du kan till exempel använda de gamla förprövningsritningarna som du kompletterar. Ritningarna ska tydligt visa vilka djurplatser som du tänker bygga och vilka djurplatser som är befintliga. Det är en fördel om du också bifogar en situationsplan över gården och markerar vilken byggnad som åtgärden kommer att göras i.

När din förhandsanmälan har kommit in till länsstyrelsen får du en bekräftelse på det. Länsstyrelsen kontrollerar också att de uppgifter som efterfrågas är redovisade. Om så är fallet gör länsstyrelsen ingen ytterligare åtgärd. Om din förhands­anmälan har brister kommer länsstyrelsen att begära att du kompletterar den. Om du inte gör det senast den tidpunkt som länsstyrelsen angivit, kan länsstyrelsen komma att göra en kontroll på din gård.

Om du är berättigad att göra en förhands­anmälan får du påbörja åtgärden så fort länsstyrelsen fått din förhands­anmälan. Du behöver alltså inte invänta besked från länsstyrelsen. Eftersom någon särskild besiktning av djurutrymmet inte krävs vid en förhands­anmälan får du använda det när åtgärden är färdig.

Vid en förhands­anmälan granskar och godkänner inte länsstyrelsen utrymmet för den planerade djurhållningen. Det innebär att du helt tar eget ansvar för att utrymmet utformas och används på ett sätt som är tillåtet enligt djurskydds­reglerna. Om utrymmet inte uppfyller reglerna kan länsstyrelsen kräva att du i efterhand åtgärdar bristerna eller förbjuda fortsatt djurhållning i utrymmet om bristerna är allvarliga.

Utevistelse

Det här gäller när du har dina fjäderfän utomhus:

  • Se till att dina fjäderfän inte skadar sig när de går utomhus.
  • Sätt upp stängsel och nät för att stänga ute rovdjur.
  • Sträck stängseltrådar och nät väl.
  • Se till att underhålla dina stängsel.
  • Om du har många djur ska marken vara hårdgjord eller dränerad.
  • Skydda djuren mot dåligt väder. Det ska finnas skydd för djuren både mot dåligt väder och mot rovdjur. Hönsen vill ha tillgång till skydd i form av buskar eller tak för att känna sig trygga.

Om du har fler än 350 höns ska du ha flera öppningar till utomhusytorna för att öka möjligheterna för att alla höns som vill gå ut kan göra det. Öppningarna ska vara utspridda utefter hela byggnadens längd.

Särskilda regler vid utbrott av smitta

Vid ett smittutbrott av till exempel fågelinfluensa kan särskilda regler komma att gälla som innebär att höns och slaktkycklingar inte får vistas utomhus. Du som håller dina fjäderfän utomhus behöver därför ha beredskap för att kunna hålla dem inomhus i en bra inomhusmiljö under en längre period.

Miljötillstånd för stor djurhållning

Om du har många djur kan du behöva anmäla det till kommunen, eller söka miljötillstånd hos länsstyrelsen. Det beror bland annat på att anläggningar med många djur producerar mycket gödsel, vilket kan påverka miljön och närliggande områden.

Anmäl till kommunen om du har fler än 100 djurenheter

Du ska anmäla din djurhållning till kommunen om du har stadigvarande djurhållning med fler än 100 djurenheter. Du behöver däremot inte anmäla stor djurhållning under tillfälliga arrangemang, till exempel utställningsmässor.

Kom ihåg att räkna ihop djurenheterna för alla dina djurslag.

Sök tillstånd hos länsstyrelsen om du ska utöka till en stor anläggning

Du ska söka tillstånd om du utökar din anläggning till att ha fler än 40 000 platser för fjäderfän. Tillståndet söker du hos länsstyrelsen.

Stora anläggningar (IED‑anläggningar) ska även följa särskilda EU‑krav

Stora, tillståndspliktiga anläggningar för grisar och fjäderfän omfattas av de EU‑gemensamma krav som ställs i Industriutsläppsdirektivet (IED). Det betyder att anläggningarna ska använda bästa tillgängliga teknik (BAT, Best Available Technique), och klara utsläppsvärden för ammoniak som finns för olika djurkategorier.

På vår sida om IED­‑anläggningar kan du läsa mer om kraven som anläggningarna måste följa.

Ta del av domar och beslut om IED‑anläggningar

Vi publicerar alla tillstånd, domar, dispenser och uppföljande statusrapporter som rör större gris- och fjäderfäanläggningar på vår webbplats. Vi har sorterat besluten efter vilket län verksamheten tillhör.

Vad vi menar med en djurenhet

En djurenhet är olika många djur beroende på djurslaget. I listan ser du hur många djur som räknas som en djurenhet inom varje djurslag.

  • 1 mjölkko eller sinko
  • 6 kalvar, som är från 1 månad upp till 6 månaders ålder (yngre kalvar räknas till moderdjuret)
  • 3 övriga nötkreatur som är 6 månader eller äldre
  • 3 suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder
  • 10 slaktsvin, avelsgaltar eller obetäckta gyltor som är 12 veckor eller äldre
  • 1 häst, inklusive föl upp till 6 månaders ålder
  • 10 får eller getter som är 6 månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till 6 månaders ålder
  • 100 värphöns som är 16 veckor eller äldre (moderdjur räknas till värphöns)
  • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till 1 veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till 1 veckas ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till 8 månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner

Indelningen av djurenheter är tagen från miljöprövningsförordningen (2013:251).

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Länsstyrelserna kontrollerar efterlevnaden av djurskydds­lagstiftningen i Sverige. Upptäcker de att du inte har följt reglerna ska de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.

Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du döms för brott mot djurskyddslagen eller för djurplågeri enligt brottsbalken. Om du har brutit mot djurskydds­reglerna, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.

Är du jordbrukare och har sökt jordbrukarstöd kan du också få mindre pengar i stöd om du inte följer djurskyddsreglerna eftersom de ingår i de så kallade tvärvillkoren.

Jag har vaktlar – vad gäller för dem?

Vaktlar som sällskapsdjur

Om du har dina vaktlar enbart som sällskapsdjur, till exempel kinesiska dvärgvaktlar, gäller reglerna för marklevande fåglar i Jordbruksverkets föreskrifter för djur för sällskap och hobby. Läs de allmänna reglerna (kapitel 4) samt om marklevande fåglar (kapitel 6, särskilt 6§, 8§ och 13§) samt måtten i bilaga 1:1.

Söker efter 2019:15

Vaktlar för ägg- eller köttproduktion

Jordbruksverket har inga specifika regler som gäller för vaktlar som du har för att de ska producera ägg eller kött. Du kan dock använda de övergripande delarna av föreskrifterna om fjäderfähållning inom lantbruket. Du ska dessutom alltid följa djurskyddslagen och djurskyddsförordningen.

Söker efter 2019:23

Enligt djurskyddslagen ska djuren må bra och inte utsättas för lidande. Du ska hålla dina vaktlar i en miljö som är bra för dem.

Anmäl till fjäderfäregistret om du håller vaktlar för produktion

Om du säljer ägg eller kött eller annat från dina vaktlar ska du anmälan din djurhållning till Jordbruksverkets fjäderfäregister.

Salmonellakontroll

Din verksamhet kan också, beroende på storlek, omfattas av salmonellakontrollprogrammet. Du kan läsa mer om det i föreskrifterna om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä.

Söker efter 2007:19

Försäljning av vaktelägg

Livsmedelsverket har information om vad som gäller om du säljer vaktelägg.

Vilda vaktlar i hägn

Om du har vilda vaktlar (europeiska vaktlar) i hägn krävs det ett tillstånd för hägnat vilt. Du ansöker om det tillståndet hos din länsstyrelse.

Författningar

Söker efter 2019:23

Söker efter 2019:25

Söker efter 2019:12

Senast uppdaterad: