Ekologiska fjäderfän
Du som har ekologiska fjäderfän måste följa särskilda regler för att djuren ska räknas som ekologiska. Du ska till exempel utfodra dina fjäderfän med ekologiskt foder, låta dem vistas ute när vädret tillåter och ha stallbyggnader som passar för deras behov. Reglerna gäller utöver andra regler som finns för fjäderfän.
På den här sidan informerar vi om EU:s regler för ekologisk produktion. De gäller utöver de andra reglerna för att ha fjäderfän, som du kan läsa om på sidorna för det.
Om du är certifierad enligt ett privat regelverk, till exempel KRAV eller Demeter, ska du även följa de reglerna. Dessutom kan de företag som köper dina produkter ha ytterligare regler.
Följ omställningstiden för ekologisk produktion
Vill du sälja animalieprodukter som ekologiskt producerade produkter? Då ska du vara certifierad för ekologisk produktion samt föda upp och hålla djuren enligt reglerna för ekologisk djurhållning. Det måste också gå en viss tid, så kallad omställningstid, innan dina produkter räknas som ekologiska.
För fjäderfän gäller minst följande omställningstid:
- sex veckor när det gäller äggproduktion
- sju veckor för ankor i köttproduktion
- tio veckor när det gäller övrig köttproduktion.
Fjäderfän avsedda för köttproduktion eller äggproduktion ska vara högst 3 dygn gamla när de kommer till din gård. Du kan alltså inte ställa om vuxna fjäderfän.
Du måste också ställa om marken som du ska använda till rastgård. Det tar minst ett år att ställa om marken innan du får ha ekologiska fjäderfän där.
Det går också att ställa om marken och djuren samtidigt. Då har du ekologiska animalieprodukter efter 24 månader. Prata med en rådgivare om det kan passa din gård.
Alla inköpta djur som inte är ekologiska ska genomgå omställning. Det innebär att om du då och då köper in nya djur behöver du hålla reda på när vart och ett av dessa är klar med sin omställning.
Du kan läsa mer om att börja med ekologisk produktion i våra broschyrer.
Om du vill bli ekologisk producent
Funderar du på att ställa om till ekologisk produktion? Läs på innan du bestämmer dig, så att du kan avgöra om din gård har rätt förutsättningar. På vår samlingssida för ekologiska producenter får du en idé om vad det innebär att producera ekologiskt.
Utfodra djuren med ekologiskt odlat foder
Du ska ge dina fjäderfän ett ekologiskt foder, eller ett foder som är tydligt märkt att det är tillåtet att ge till ekologiska fjäderfän. Det gäller både certifierade djur och de djur som är under omställning till ekologisk produktion.
Grovfoder, antingen färskt, torkat eller ensilerat, ska ingå i den dagliga foderransonen. Om det är begränsat med foder på betet sommartid måste du komplettera med extra grovfoder. Om du på grund av till exempel smittsamma fjäderfäsjukdomar måste hålla dina fjäderfän inomhus ska de ha ständig tillgång till grovfoder att sysselsätta sig med.
Egenproducerat foder
Minst 30 procent av fodret som du ger till dina fjäderfän under året ska komma från din ekologiska gård.
Om du inte har möjlighet att producera 30 procent av fodret själv får du använda foder som har odlats i samarbete med andra gårdar med ekologisk produktion eller som befinner sig under omställning till ekologisk produktion och som finns i samma region. Du kan också samarbeta med andra foderaktörer, till exempel fodertillverkare, som använder foder och foderråvaror från samma region. Som odling i samarbete räknas till exempel
- om du köper ekologiskt foder eller omställningsfoder från närliggande gårdar som du har spridningsavtal för gödsel med
- om du odlar spannmål och säljer till en foderfabrik och sedan köper värmebehandlat foder från den fabriken.
Foderråvaror och fodertillsatser
Du får bara använda de godkända foderråvaror, fodertillsatser och processhjälpmedel som finns uppräknade i EU‑förordningen om ekologisk produktion med nummer 1165/2021. En länk till förordningen finns under rubriken Författningar. Foderråvaror från fiske ska komma från hållbart fiske och vara certifierade av Marin Stewardship Council, Naturland, KRAV eller MarinTrust.
Om du köper in foder som inte är certifierat som ekologiskt foder eller omställningsfoder så ska du försäkra dig om att foderråvarorna och tillsatserna får användas i ekologisk djurhållning.
De foder som du kan behöva bedöma på detta sätt är framför allt mineralfoder och färdigfoder till värphöns. I färdigfoder är mineralnivåerna så höga att det av den anledningen inte går att märka fodret som ekologiskt.
Du får tillsätta vitaminer som har framställts ur naturliga foderråvaror i fodret till dina djur. Även syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer är tillåtna.
Däremot får det inte finnas syntetiskt framställda aminosyror i fodret som du ger till ekologiska fjäderfän.
Foder från mark under omställning till ekologisk produktion
Huvudregeln är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder, men du får använda en del foder från mark som ställs om till ekologisk produktion. Reglerna är olika beroende på om fodret är skördat det första eller andra året under omställningen.
Foder från första årets omställning
De här reglerna gäller för foder som är skördat det första året under omställningen:
- Av djurens totala fodergiva får högst 20 procent (räknat på torrsubstansinnehållet) vara foder från första årets omställning.
- Fodret får bestå av bete, skördade fleråriga foderväxter (vall eller sly från betesmarker) eller proteingrödor.
- Marken ska tillhöra ditt jordbruksföretag. Det betyder att du ska äga eller bruka marken och att den ska omfattas av din certifiering.
Det här räknas som proteingrödor
Som proteingrödor räknas
- trindsäd, det vill säga vicker, lupin och ärter (utom konservärter)
- åkerbönor (som här likställs med bondbönor och hästbönor)
- sötlupiner (som får ge högst 5 procent bittra frön)
- sojaböna.
Om du blandar proteingrödor med spannmål ska utsädets vikt bestå av mer än 50 procent proteingrödor för att räknas som proteinfoder.
Grödorna kan skördas gröna, som helsädesgröda, eller odlas till mogen skörd.
Foder från andra årets omställning
De här reglerna gäller för foder som är skördat det andra året under omställningen:
- När ett skifte har legat under omställning under minst 12 månader kan du skörda så kallat omställningsfoder från det skiftet. Det gäller alla grödor.
- Om du använder omställningsfoder från din egen mark får djurens hela foderranson bestå av sådant foder. Om du däremot köper in omställningsfoder får det utgöra högst 25 procent av djurens fodergiva, räknat på fodrets torrsubstansinnehåll.
Undantag från kravet på ekologiskt foder
Jordbruksverket har formellt bekräftat att det råder brist på ekologiskt majsgluten, ekologiskt potatisprotein och vattenfritt betain (ID 3b920) av ekologiskt eller naturligt ursprung. Därför får du använda konventionella varianter av dessa råvaror i foder till ekologiska fjäderfän.
Det får du då göra om du inte kan få tag på ett helt ekologiskt producerat foder, men du ska följa dessa villkor:
- Du får bara ge fodret till unga fjäderfän.
- Proteinråvarorna ska ha producerats eller beretts utan kemiska lösningsmedel.
- Den högsta andelen konventionella proteinråvaror är 5 procent, beräknat på torrsubstansinnehållet på de råvaror som är av jordbruksursprung. Du räknar procentsatsen per 12-månadersperiod.
Den här möjligheten att använda en liten del konventionella proteinråvaror upphör den 31 januari 2026. Om du ger konventionella proteinråvaror enligt ovan ska du dokumentera det i din stalljournal.
Dokumentera utfodringen
Du ska bevara dokumentation om utfodringssystemet och om betesperioden. Dokumentationen ska innehålla namnet på alla typer av foder du ger dina djur. Ange andelar av olika foderråvaror i foderransonerna och även andelen foder från det egna företaget (eller samma region). Om du använder foder från mark under omställning ska det framgå hur mycket du har använt från första respektive andra året och hur mycket som kommer från din egen mark. Om du växlar betesområden ska du notera det.
Undantag från kravet på ekologiskt foder efter exceptionella händelser
Om din egen produktion av foder har gått förlorad på grund av en exceptionell händelse kan du ansöka om att få utfodra dina djur med icke‑ekologiskt foder under en begränsad tid. En exceptionell händelse kan till exempel vara extrema väderförhållanden, utbrott av sjukdomar, översvämning, föroreningar eller bränder som lett till att du har förlorat foder.
Så ansöker du om undantaget
Ring gärna Jordbruksverket innan du ansöker, eftersom det finns krav på att en myndighet ska ha erkänt att det råder exceptionella omständigheter innan det går att bevilja undantag till enskilda företag.
Du ansöker om undantag för att få utfodra med icke‑ekologiskt foder via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag.
Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Du får bara utfodra djuren med icke‑ekologiskt foder om Jordbruksverket har godkänt din ansökan. Däremot får du skörda icke‑ekologiskt foder innan beslutet har kommit.
Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.
Rådgivning om ekologiskt foder till fjäderfän
Många av reglerna för ekologisk produktion gör att det finns begränsningar i utfodringen som du behöver tänka på. Det leder till att vissa metoder blir extra viktiga i ekoproduktionen. Här tar vi upp några råd som kan hjälpa dig på traven.
Metionin – utmaningen i utfodringen
I konventionell produktion finns syntetiskt framställda aminosyror i fodret. Det är inte tillåtet i ekologisk produktion. Det skapar utmaningar i utfodringen av fjäderfän.
Den största utmaningen med att ge 100 procent ekologiskt foder är risken att fjäderfäna inte får i sig tillräckligt av de svavelhaltiga aminosyrorna cystein och metionin. Ett fjäderfä kan omvandla metionin till cystein, men inte det omvända. Därför är metionin den viktigaste aminosyran.
Brist på metionin kan göra
- att fjäderplockning och hackning ökar
- att fler fjäderfän blir sjuka eller dör
- att större mängder foder förbrukas, vilket leder till att fodret inte utnyttjas lika effektivt.
De främsta källorna av metionin i dagens foder är fiskmjöl och rapsprodukter. Båda har dock begränsningar:
- Fiskmjöl kan innehålla dioxin, vilket överförs till äggen och köttet. Foderindustrin försöker undvika sådant fiskmjöl.
- Rapsprodukter kan ge smakfel på äggen hos vissa hönslinjer.
Eftersom fjäderfä mest äter spannmål har metionininnehållet i spannmålen stor betydelse. Om du har spannmål med ett högt innehåll av metionin blir behovet av proteintillskott lägre.
För att spannmålen ska ha högt metionininnehåll måste svaveltillgången i marken vara tillräcklig, eftersom svavel är en av byggstenarna i metionin. Svavelnedfallet över Sverige har minskat kraftigt, och svavelbrist i åkermarken förekommer.
Du kan läsa mer om foder i broschyrerna Proteinförsörjning av ekologiska fjäderfän samt i Foder i ekologisk produktion. Det finns också mer information i våra broschyrer om ekologiska fjäderfän.
Ekologisk äggproduktion - digital kurs
Nu kan du som är intresserad av ekologisk äggproduktion lära dig mer. Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion har tagit fram en distansutbildning tillsammans med Jordbruksverket.
Ta in ekologiskt uppfödda fjäderfän i första hand
De djur du tar in i din besättning ska vara kläckta och uppvuxna på ekologiska gårdar.
Databas för ekologiska djur
I databasen OrganicXlivestock kan du som har ekologiska djur att sälja saluföra dina djur. Om du söker nya djur till din gård kan du först leta i databasen, så kanske du inte behöver ansöka om att få köpa icke ekologiska djur.
Du behöver ingen särskild behörighet för att söka efter ekologiska djur. Däremot behöver du registrera dig om du ska sälja ekologiska djur via OrganicXlivestock.
Undantag från regeln om ekologiskt uppfödda djur
För avelsändamål får du köpa in icke ekologiska fjäderfän av utrotningshotad svensk ras utan något särskilt tillstånd. Det betyder att du alltid kan köpa konventionella fjäderfän av våra lantraser om du inte hittar ekologiska fjäderfän att köpa.
Efter tillstånd från Jordbruksverket får du ta in icke-ekologiska fjäderfäungar, om de är yngre än 3 dygn, till din ekologiska gård. Det kan du göra om du ska:
- sätta samman en flock för första gången
- förnya en flock
- sätta in en ny omgång.
Du ska sköta dina fjäderfäungar ekologiskt direkt när du får hem dem.
Så här ansöker du
Du ansöker om undantag genom blanketten Ansökan om godkännande av inköp av icke-ekologiska fjäderfän. Du kan ansöka om flera insättningar av fjäderfän. Det är lagom om du skickar in din ansökan ungefär en månad innan du vill ta hem de första fjäderfäna.
Vi tar ut en avgift på 300 kronor för att handlägga din ansökan. Du kan betala med kort eller mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Ditt kontrollorgan ska kunna följa upp dina rekryteringar. Om du inte kan hitta ekologiska fjäderfän när du ska sätta samman eller förnya en flock ska du därför kunna visa upp Jordbruksverkets beslut och även handlingar som visar att du inte har hittat lämpliga ekologiska fjäderfän att köpa.
Om du ska starta en ekologisk produktion med domesticerade vaktlar och redan har en flock får du behålla dessa för avelssyfte. Du ska då sköta dem ekologiskt, med du får inte sälja ägg eller kött från dessa vaktlar som ekologiskt.
Tillstånd krävs för att få förnya din besättning med icke‑ekologiska djur efter exceptionella händelser
Om många av dina djur dör på grund av en exceptionell händelse kan du ansöka om att få förnya besättningen med djur som inte är ekologiska. En exceptionell händelse kan exempelvis vara djursjukdomar, olyckshändelser eller bränder. För fjäderfä gäller att de icke ekologiska fjäderfäna måste vara högst 3 dygn gamla för att vi ska kunna bevilja din ansökan.
Så ansöker du
Du ansöker om undantag för att få förnya din besättning via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag.
Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.
Tänk på att ekologiska fjäderfän måste vara 3 dygn gamla för att vi ska kunna bevilja din ansökan.
Dokumentation om dina djur
Du ska kunna visa ditt kontrollorgan handlingar som visar varifrån dina djur kommer. Spara därför dokumentation som visar detta. Du ska också föra journal över din djurhållning så att det går att följa vad som händer där.
Djur som kommer in i din besättning
Dokumentera eller spara dokument som visar:
- varifrån du har skaffat dina djur
- dina djurs individmärkning eller identifikation av en grupp djur
- veterinära dokument som gäller de djur du för in till gården
- uppgift om när du har tagit in djur till besättningen
- uppgift om djurens omställningsperiod.
Djur som lämnar din besättning
För djur som lämnar din besättning ska du notera följande uppgifter:
- ålder
- antal djur
- slaktdjurens vikt
- lämplig identifikation (per djur eller grupp)
- datum djuren lämnade gården
- uppgift om destination.
Välj helst långsamt växande raser av matfågel
Ekologisk fjäderfäproduktion ska vara ett alternativ till intensiv uppfödning. Därför ska du antingen använda långsamt växande fjäderfän som är anpassade för utomhusuppfödning, eller föda upp dina fjäderfän till lägsta tillåtna slaktålder.
För slaktkycklingar har Jordbruksverket bestämt att de räknas som långsamt växande om den genomsnittliga tillväxten per dag är högst 45 gram. Efter den 2 januari 2032 ska den högsta tillåtna genomsnittliga tillväxttakten vara 40 gram per dygn. Som långsamt växande fjäderfälinjer räknas även skånegås, ölandsgås, svensk gul anka, svensk blå anka, blekingeanka och svensk myskanka.
Raser eller hybrider som inte är långsamt växande får inte slaktas förrän de har uppnått en bestämd ålder:
- 81 dagar för slaktkyckling
- 49 dagar för pekingankor
- 70 dagar för honor av myskänder
- 84 dagar för hanar av myskänder
- 92 dagar för mulardänder
- 94 dagar för pärlhöns
- 140 dagar för hannar av kalkon och stekgäss
- 100 dagar för honor av kalkon
- 56 dygn för domesticerade vaktlar.
Observera att den lägsta tillåtna slaktåldern gäller oavsett om föräldrarna till slaktdjuren har fötts upp ekologiskt eller inte.
Låt djuren fortplanta sig naturligt
Ekologiska djur ska fortplanta sig naturligt, men inseminering är tillåten.
Hormonbehandlingar eller liknande metoder är bara tillåtna om det finns veterinärmedicinska skäl.
Ha stallbyggnader som tillgodoser djurens behov
Det är viktigt att du skapar en miljö som passar fjäderfän. Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov. Du får inte hålla ekologiska fjäderfän i burar.
Det är särskilt viktigt att djuren har tillräckligt stort utrymme och har det bekvämt. Ytan inomhus ska vara tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vistas där samtidigt. Minst en tredjedel av den totala golvytan som djuren har tillgång till ska bestå av helt golv.
Det finns minimikrav som byggnaderna för fjäderfän ska uppfylla:
- Minst en tredjedel av golvet ska vara täckt med strö av till exempel halm, spån eller sand.
- En tillräckligt stor del av golvytan ska vara dränerad i syfte att släppa igenom gödsel.
- Sittpinnarnas storlek och antal ska motsvara gruppens och fåglarnas storlek.
- Byggnaderna ska ge fåglarna enkel tillgång till rastgårdar utomhus. Om det finns verandor ska det vara lätt att komma ut på dem.
- Ingångs- och utgångshål ska ha en lämplig storlek för fåglarna. Djuren ska kunna gå in och ut utan att behöva böja sig.
Om byggnaden är avsedd för fjäderfän för köttproduktion får den totala användbara ytan inte överstiga 1 600 kvadratmeter på någon enskild produktionsenhet. En produktionsenhet är definierat som ett jordbruksföretags alla tillgångar. På fjäderfägården innebär det, till exempel primärproduktionslokaler, skiften, beten, rastgårdar, byggnader avsedda för djur, eller delar av dessa byggnader, samt även lagerlokaler och annat för insatsmedel eller produkter som produceras på gården. I princip kan man säga att en produktionsenhet är vad vi till vardags kallar en gård.
Skiljeväggar mellan avdelningar
Avdelningar i fjäderfähus ska vara så konstruerade att kontakt mellan flockar begränsas och att de inte kan blandas i fjäderfähuset. Hur skiljeväggarna ska se ut beror på vilket slags fjäderfä du håller.
När det gäller avdelningar för kalkoner, ankor, gäss, myskänder, mulardänder och pärlhöns ska väggarna mellan avdelningarna vara täta och säkerställa en fullständig fysisk åtskillnad från golv till tak. För alla kategorier av arten Gallus gallus (höns) är det tillåtet att avdelningarna har täta eller halvtäta skiljeväggar. Nät är tillåtet.
Så många djur får det finnas i varje avdelning
I varje avdelning får det finnas högst
- 4 800 slaktfjäderfän av arten Gallus gallus
- 3 000 värphöns
- 3 000 föräldradjur av arten Gallus gallus
- 10 000 unghöns
- 5 200 pärlhöns
- 4 000 honor eller 3 200 hanar av myskänder, pekingankor eller andra ankor
- 1 500 kapuner
- 4 000 poularder
- 2 500 gäss eller kalkoner.
Flervåningssystem
Flervåningssystem är tillåtna för hönsfåglar (Gallus gallus). Utöver golvytan får systemet ha två våningar med tillgänglig area. En tillgänglig area är minst 30 centimeter bred, har högst 14 procents lutning och minst 45 centimeter fri höjd. Om en våning enbart består av reden ska du inte räkna den våningen.
Systemet ska vara byggt så att spillning inte kan förorena fjäderfän på våningsplanet under och det ska finnas en effektiv utgödsling. Du ska lätt kunna inspektera fjäderfän i hela systemet. Fjäderfäna ska enkelt kunna röra sig mellan våningarna och till områden utanför systemet. De ska lätt och likvärdig tillgång till rastgårdar.
Har du ekologiska fjäderfähus med flervåningssystem som har fler än tre våningar, eller saknar utgödsling, måste de vara ombyggda senast den 1 januari 2030.
Sittpinnar och sittytor
Flera kategorier fjäderfän ska antingen ha sittpinnar eller upphöjda sittytor. Du får kombinera sittpinnar och upphöjda sittytor, men då ska det sammanlagt finnas tillräcklig sittpinnelängd och/eller upphöjd sittyta så att alla fjäderfän har tillgång till antingen det ena eller det andra. Detta ska finnas tillgängligt från det att kycklingarna är unga.
Fjäderfäslag | Minsta tillåtna sittpinnelängd i cm per fågel | Minsta tillåtna upphöjda sittyta i cm² per fågel |
|---|---|---|
Avelsfjäderfä till framtida värphöns | 18 | - |
Unghöns och värphönstuppar | 10 | 100 |
Värphöns | 18 | - |
Slaktfjäderfän av Gallus gallus (slaktkyckling) | 5 | 25 |
Kapuner och poularder | 5 | 25 |
Kalkoner | 10 | 100 |
Pärlhöns | 5 | 25 |
Särskilda krav för hållning av domesticerade vaktlar
Du ska hålla vaktlar i par eller i grupp.
Sköt vaktlarna så att de håller sig tillfredsställande rena. De ska ha ett sandbad som är så stort att flera vaktar kan picka, sprätta och sandbada samtidigt. Materialet i sandbadet ska vara luckert.
Inne i fjäderfähuset ska det finnas gömslen i golvnivå. De ska vara jämnt fördelade och så många att alla vaktlar kan gömma sig där samtidigt. Samtidigt ska det vara möjligt att ha god tillsyn över vaktlarna.
Utrymmeskrav inomhus för olika kategorier av fjäderfän
Avelsfjäderfän till det som ska bli värphöns eller slaktkyckling har samma utrymmeskrav som värphöns. För dessa tre kategorier gäller att du från levnadsvecka 19 får hålla högst sex fåglar per kvadratmeter tillgänglig area. Även kraven på redesyta är densamma för dessa tre kategorier: 7 hönor per rede eller om du har gemensamreden ska det finnas 120 kvadratcentimeter per höna.
Unghöns och slaktfjäderfä får som mest ha en djurtäthet på 21 kg levandevikt per kvadratmeter. En fågel räknas som unghöna om den är avsedd till att bli avelshöna eller värphöna och är upp till 18 veckor gammal.
Du som senast den 1 december 2020 hade din unghönsuppfödning certifierad enligt svenska regler har till den 1 januari 2030 på dig att anpassa din produktion till de gemensamma reglerna när det gäller beläggning inomhus och utomhus.
Varje domesticerad vaktel ska ha tillgång till minst 0,06 kvadratmeter tillgänglig area inne i fjäderfähuset. Reden till vaktlar ska vara försedda med ett torrt och löst material och vara placerade i golvnivå. Det finns inga särskilda mått för redena, men de ska räcka till alla vaktelhönor.
Verandor
En veranda är en oisolerad utomhustillbyggnad med tak på en byggnad som är avsedd för fjäderfän, där
- långsidan vanligtvis är utrustad med ett metallstängsel eller ett nät,
- det råder utomhusklimat,
- ljuset är naturligt och, vid behov, artificiellt, och
- golvet täckt av strö.
Verandor är inte rastgårdar. Du får inte räkna med verandans tillgängliga yta när du beräknar djurtätheten inomhus.
Har du en isolerad utomhustillbyggnad i anslutning till ditt hönshus räknas den inte som en ”veranda”. Du får räkna ytan i utomhustillbyggnaden som en inomhusyta när du beräknar hur många fjäderfän du får ha. Det gäller förutsatt att utomhustillbyggnaden:
- inte har utomhusklimat.
- är tillgänglig för fåglarna dygnet runt.
- har luftcirkulation, dammhalt, temperatur, relativa luftfuktighet och gaskoncentration som säkerställer djurens välbefinnande på motsvarande sätt som inne i fjäderfähuset.
- har ett stort dagsljusinsläpp och en god naturlig ventilation.
- uppfyller samma krav för in- och utgångshål som det som gäller för verandor.
In- och utgångshål
Alla fjäderfän ska lätt kunna gå ut och till en eventuell veranda. Det får inte finnas några hinder fram till utgångshålen. Om utgångshål är placerade upphöjt ska det finnas en ramp.
Utgångshålens sammanlagda längd i fjäderfähusens yttre vägg ska vara 4 meter per 100 kvadratmeter av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus. Det gäller oavsett om den yttre väggen är från inomhusutrymmet eller från verandan.
Utgångshålen från inomhusutrymmet till verandan ska ha en sammanlagd längd på minst 2 meter per 100 kvadratmeter av tillgänglig area inomhus.
Flyttbara fjäderfähus
Flyttbara fjäderfähus ska du flytta regelbundet så att fjäderfäna har tillgång till växtlighet. Som minst ska du flytta dem mellan varje omgång av fjäderfä. Om det flyttbara huset har en bottenyta mindre än 150 kvadratmeter får man öka beläggningen till högst 30 kg levande vikt per kvadratmeter för slaktfjäderfän.
Tidsgränser för artificiellt ljus
Du får komplettera dagsljuset med artificiellt ljus för att ge högst 16 timmar ljus per dag, med en sammanhängande nattvila utan artificiellt ljus på minst 8 timmar.
Skilj på konventionella och ekologiska djur
Om du har både konventionell och ekologisk djurhållning måste konventionellt och ekologiskt hållna djur finnas i klart avskilda produktionsenheter och vara av olika art. En produktionsenhet är alla de byggnader, beten, hägn, rastgårdar med mera som finns på det vi vanligen kallar en gård. Du får inte använda samma byggnad omväxlande till ekologiska djur och konventionella djur.
I forsknings- eller utbildningssyfte får du ha ekologiska och konventionella djur av samma art på en ekologisk gård. Om du har en specialiserad avelsanläggning är det också tillåtet.
Du ska även förvara och hantera ekologiskt foder och gödsel från ett ekologiskt företag tydligt åtskilt från konventionellt foder och gödsel.
Dokumentera din särhållning
Om du har både ekologisk och konventionell produktion ställs det höga krav på att du även dokumenterar särhållningen och kan visa för ditt kontrollorgan att du känner till risker för sammanblandning av produkter med mera. Kontrollorganet får också kontrollera de konventionella delarna av din verksamhet.
Om du måste evakuera dina djur
Om du på grund av en exceptionell händelse inte kan ha kvar dina djur på gården och därför har svårt att uppfylla en del av de ekologiska reglerna kan du ansöka om undantag från följande:
- Krav på bete på ekologisk mark.
- Kraven på byggnad för ekologisk djurhållning, inklusive minsta utrymme per djur.
- Krav på utrymme på rastgård.
Så ansöker du
Du ansöker om undantag från kraven på ekologiskt bete och krav på byggnader via vår e-tjänst eller på blanketten Godkännande av undantag i händelse av katastrofsituationer (ekologisk produktion) - ansökan om undantag.
Vi tar ut en avgift på 600 kronor för att handlägga din ansökan. Du betalar avgiften med kort i webbutiken eller Swish, innan du laddar ner blanketten. Du kan också betala mot faktura. Väljer du faktura tar vi ut en fakturaavgift på 100 kronor.
Om du får undantag ska du dokumentera vad som har hänt och vilket undantag du har fått, så att ditt kontrollorgan kan följa upp Jordbruksverkets beslut.
Sök ersättning för ekologisk produktion
Du som har certifierad ekologisk djurhållning kan få ersättning för ekologisk produktion.
Det går inte att söka ersättning för ekologiska vaktlar
Observera att du som har ekologiska vaktlar inte kan söka stöd för dem.
Ge djuren möjlighet att vistas ute
Fåglarna ska ha möjlighet att röra sig fritt i stallet och ute i rastgårdar när vädret tillåter det. Ekologiska fjäderfän ska ha sin utevistelse på ekologisk mark. Du ska erbjuda dina fjäderfän daglig utevistelse från så låg ålder som möjligt. Det innebär så snart fysiologiska och fysiska möjligheter finns, vilket i normalfallet är när fjäderfäna har fått fjädrar. Om det på grund av till exempel fågelinfluensa finns krav på att alla fjäderfän ska hållas inomhus gäller det även ekologiska fjäderfän.
Flockarna ska vara åtskilda från varandra även på rastgården.
Unghöns och avelsfjäderfä som finns på anläggningar med tillstånd att sälja levande fjäderfän till andra länder och som av den anledningen inte får hållas på rastgård får hållas på veranda istället. I just dessa fall räknas verandan då som rastgård och ska då också ha de mått som gäller för rastgård.
Domesticerade vaktlar ska alltid hållas så att risken för att de kan rymma är minimal.
Skydd och vegetation
Rastgården ska vara attraktiv för fjäderfäna. Rastgården ska vara täckt med olika slags växtlighet, och underhållas regelbundet för att motverka näringsöverskott. Rastgårdarna ska ha tillräckligt många skydd, buskar och träd. Dessa ska vara utspridda i hela rastgården för att locka fjäderfäna att använda hela rastgården. I rastgårdar för vaktlar ska alla fåglarna samtidigt kunna gömma sig under skydden. Gäss ska ha gräs att beta.
Även fastän fåglarna är på rastgården ska de ha lätt tillgång till vatten. Simfåglar ska dessutom ha tillgång till ett vattendrag, en damm, en sjö eller en bassäng.
Rastgårdens längd
En rastgård får som längst sträcka sig 150 meter från närmaste utgångshål. Om det finns minst fyra skydd mot dåligt väder och rovdjur per hektar får rastgården sträcka sig upp till 350 meter från närmaste utgångshål. Har du en ekologisk gård med rastgårdar som sträcker sig längre bort än 150 meter från närmaste utgångshålet har du till den 1 januari 2030 på dig att anpassa gården efter reglerna.
Planera så att du kan hålla beten och rastgårdar tomma mellan omgångarna. Syftet med tomhållningstiden är att vegetationen ska kunna växa upp igen. För värphöns eller avelsfjäderfän ska rastgårdarna hållas tomma minst sex veckor. För slaktkyckling och annan matfågel ska tomhållningstiden vara två veckor. Observera att om vegetationen inte hinner återhämta sig under de två respektive sex veckorna måste rastgården vara tom en längre tid.
Du får inte ha för många djur på marken
Antalet djur som du har utomhus på betesmarker eller annan lämplig mark ska vara så pass lågt att inte marken blir upptrampad eller vegetationen blir överbetad.
Det finns även gränser för hur mycket kväve och fosfor du får sprida på din mark. För kväve är begränsningen maximalt 170 kilo kväve per hektar och år. För fosfor får du under en femårsperiod sprida högst 22 kilo fosfor per hektar och år i genomsnitt. Det betyder att du ett år kan sprida mer än 22 kilo fosfor per hektar och ett annat år mindre än 22 kilo.
Om det blir nödvändigt behöver du minska antalet djur. Du kan läsa mer på våra sidor om växtnäring.
Utrymmeskrav på rastgård
I ekologisk produktion finns det regler för minsta utrymme som ska vara tillgängligt per djur på rastgården, om man använder en rastgård istället för en betesmark. Rastgården får vara delvis övertäckt. Hela ytan ska vara tillgänglig hela tiden.
Fjäderfäslag | Minsta antal m² per fågel i utrymmet utomhus |
|---|---|
Föräldradjur, Gallus gallus | 4 |
Unghöns och värphönstuppar | 1 |
Värphöns, inklusive kombinationsraser som föds upp för kött- och äggproduktion | 4 |
Slaktfjäderfän av Gallus gallus (fasta byggnader) | 4 |
Slaktfjäderfän av Gallus gallus (flyttbara byggnader) | 2,5 |
Slaktfjäderfän av Gallus gallus - kapuner och poulader | 4 |
Kalkoner | 10 |
Gäss | 15 |
Ankor, myskankor och mulardänder | 4,5 |
Pärlhöns | 4 |
Vaktlar i fasta fjäderfähus | 0,5 |
Vaktlar i flyttbara fjäderfähus som flyttas minst 1 gång per vecka | 0,25 |
Ge förebyggande hälsovård och sjukvård vid behov
Du ska skydda dina djur mot sjukdomar och parasiter. Det gör du genom förebyggande åtgärder, som att
- välja lämpliga raser, korsningar, hybrider eller djurlinjer
- använda uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov, främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner
- använda foder med hög kvalitet samt ge tillgång till bete och utevistelse, så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras
- använda betesrotation och ett lämpligt antal djur på markerna för att undvika överbeläggning.
Det är också viktigt att du rengör och desinficerar byggnader, djurutrymmen, utrustning och redskap ordentligt, för att hindra att sjukdomar sprids och att djuren smittar varandra.
Du får bara använda rengörings- och desinfektionsmedel som är tillåtna för ekologisk produktion.
När du har rengjort och desinficerat byggnader eller utrustning ska du notera hur du har använt olika produkter, de olika produkternas namn och verksamma ämnen. Det ska framgå av dokumentationen var någonstans du använde rengörings- och desinfektionsmedlen.
Töm och rengör byggnaderna mellan varje omgång fjäderfän
Du ska tömma byggnaderna på djur mellan varje produktionsomgång av fjäderfän som föds upp. Då ska du även rengöra och desinficera byggnaderna och inredningen. Skriv in tomhållningstiden i din stalljournal.
Vårda ditt djur om det blir sjukt
Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat är du skyldig att ge det nödvändig vård eller avliva det på ett skonsamt sätt.
Du får använda läkemedel eller antibiotika om det är nödvändigt för att bota djuret eller för att undvika smärta och lidande. Sådana läkemedel får dock aldrig användas för förebyggande hälsovård. Rutinmässig avmaskning är inte tillåten.
När det är befogat av veterinärmedicinska skäl är det tillåtet att behandla djuret med vaccin och parasitmedel.
Behandling av djur
Om du har behandlat dina djur ska du spara dokumentation eller styrkande handlingar om vad som har gjorts med djuren, vilka djur som är behandlade, datum för behandling, diagnos, dosering och namn på den produkt du behandlat med. Spara veterinärens ordination för vården och notera karenstid om du har använt läkemedel. Karenstiden för ekologiska djur är dubbelt så lång som i konventionell djurhållning och i varje fall minst 48 timmar.
Om du av någon anledning behöver isolera ett djur ska du dokumentera vilken tid detta skedde och varför. Det ska framgå vilket djur eller vilken djurgrupp det handlar om. Anledningen till att du ska dokumentera det är för att kontrollorganet ska kunna följa upp vad du gör.
Om någon vaktel kortvarigt behöver isoleras från gruppen ska du hålla den inom syn- och hörhåll från andra vaktlar.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2021:47
- EU:s förordning (EU) nr 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) nr 2020/464 om tillämpningsföreskrifter för bland annat djurhållning (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) nr 2021/1165 om tillåtna insatsvaror (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) nr 2020/2146 om katastrofundantag (eur-lex.europa.eu)
Du kanske också är intresserad av det här
Senast granskad: 2024-12-09