Hantera rester från livsmedelsverksamhet

I livsmedelsindustrin, restauranger och livsmedelsbutiker uppstår rester som man inte vill eller kan använda som livsmedel. Dessa kan hanteras på olika sätt. Det bästa är om resterna kan användas som foder eller bli biogas eller kompost. Här kan du läsa mer om reglerna som gäller för de olika alternativen.

Olika typer av rester och vad du kan göra med dem

De rester som uppstår i livsmedels­verksamhet kan vara exempelvis

  • biprodukter från livsmedelsindustrin (till exempel från slakterier, mejerier, bagerier och destillerier)
  • kasserade livsmedel från butiker, lager och livsmedelsindustri
  • matavfall som uppstår i kök, som restauranger och storkök.

Du kan låta resterna användas vidare eller låta göra dig av dem på flera olika sätt.

Resterna kan

  • i vissa fall användas som foder
  • rötas eller komposteras för utvinning av biogas och organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel
  • bearbetas vidare till olika framställda produkter
  • levereras till en anläggning för mellanhantering eller lagring
  • förbrännas
  • i enstaka fall, och efter tillstånd från Jordbruksverket och i enlighet med miljölagstiftningen, grävas ner, deponeras eller, om det är mjölk, spridas.

Du kan oftast välja själv vilket av dessa alternativ som passar din verksamhet bäst och agera utifrån det. Dina alternativ kan däremot begränsas av vilken typ av rester det handlar om. Till exempel om resterna har animaliskt innehåll eller innehåller något som kan vara skadligt. Det ställs också hårdare krav på rester som ska användas som foder än på rester som ska hanteras på annat sätt.

Om resterna är helt vegetabiliska och inte ska användas som foder är det miljö­lagstiftningen som reglerar hur du får använda och hantera resterna. Det är Naturvårdsverket som ansvarar för den lagstiftningen.

Animaliska biprodukter kan inte bli livsmedel

När någon har bestämt att ett livsmedel som innehåller animaliska beståndsdelar inte längre är livsmedel är det istället en animalisk biprodukt (ABP) eller, i vissa enstaka fall, en framställd produkt. En sådan produkt kan inte bli livsmedel igen. Detta är en viktig princip i lagstiftningen som syftar till att livsmedel ska vara säkra och inte innehålla något som har ansetts vara avfall eller foder.

När du frånskilt dessa produkter från livsmedel ska de märkas upp och förvaras åtskilt från livsmedel.

Animaliska biprodukter delas in i tre riskkategorier som styr på vilket sätt du får använda biprodukten.

Leverera vegetabiliska livsmedel till foderanvändning

Om du har vegetabiliska livsmedel som du inte kan eller vill sälja vidare kan du välja att leverera dem som livsmedel för foder­användning. Produkterna ska hålla livsmedels­kvalitet till dess att du levererat dem till mottagaren. Det kan handla om exempelvis bröd med utgånget datum, produkter med skönhetsfel eller lätt skadade förpackningar.

Lämnar du ut på detta sätt gör du det som livsmedels­företagare och du ska följa lagstiftningen för livsmedel. Den som tar emot livsmedlet och omvandlar det till foder, ska däremot följa reglerna för foder.

Om du levererar livsmedlen till en mellanhand så är det mellanhanden som avgör vad som ska hända med dem.

Om livsmedlen är förpackade måste det vara möjligt för mottagaren att ta bort förpackningarna eftersom förpacknings­material inte får ingå i foder.

De vegetabiliska livsmedlen ska ha en följesedel

Om du levererar vegetabiliska livsmedel för foderanvändning ska du skicka med en följesedel där det tydligt framgår vad, när och hur mycket du har levererat.

Det här ska stå på följesedeln:

  • texten ”Livsmedel som inte längre ska användas som livsmedel”
  • typen av varor, till exempel grönsaker eller bröd (om det är förpackade varor, skriv "förpackat bröd")
  • den mängd som lämnats ut
  • datumet då varorna lämnades ut.

Kom ihåg att spara en kopia på följesedeln för att säkerställa spårbarheten.

Leverera foder från din livsmedels­anläggning

Rester från livsmedelsindustrin och produkter som inte längre är livsmedel kan i många fall användas som foder. Om du levererar rester eller produkter som foder är du foder­leverantör och ska följa reglerna för foder. Om resterna eller produkterna har animaliskt innehåll är det ytterligare regler du ska följa.

Du har ett stort ansvar för att fodret är säkert att använda. För att undvika och upptäcka biologisk, kemisk eller fysisk kontamination av fodret och för att fodret ska gå att spåra krävs det många åtgärder. Det gäller till exempel skriftliga rutiner, dokumentation i form av bland annat följesedlar och register, egenkontroll och provtagning . Fodret ska även vara märkt på rätt sätt.

Du behöver läsa informationen som finns på vår sida om att tillverka foder. Där hittar du även information om hur du anmäler dig som foderleverantör. När du har anmält din anläggning ingår den i offentliga kontrollen. Även detta kan du läsa mer om på sidan om att tillverka foder.

När du transporterar fodret ska du använda en transportör som är registrerad av Jordbruksverket. Om fodret har animaliskt innehåll ska transportören även vara registrerad för sådana transporter.

Du hittar registrerade transportörer på sidan Anläggningar för foder och animaliska biprodukter och därav framställda produkter.

Om resterna eller produkterna har animaliskt innehåll

Om du ska leverera rester eller produkter med animaliskt innehåll som foder finns det fler regler att följa än om de är rent vegetabiliska. Det gäller även rester och produkter med ytterst små mängder animaliskt innehåll, till exempel godis med gelatin, bakverk och såser.

Om resterna innehåller kött, fisk, obearbetad mjölk eller obearbetade ägg kan det i många fall vara så att de inte får användas som foder till vissa djurslag. Det är mottagaren som ansvarar för att fodret används på ett korrekt sätt och bara till djurslag som får äta det. Men sändningarna måste alltid vara korrekt märkta och spårbara via handelsdokument och register. Du ska föra register över varje sändning.

Ibland måste resterna passera en godkänd anläggning för mellanhantering eller lagring på väg till den slutliga destinationen. Det är alltid den första anläggningen längs vägen som ska stå som mottagare på handelsdokumentet.

Leverera matavfall som foder

Matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök, centralkök och hushållskök får bara i undantagsfall användas som foder och då bara till vissa djurslag, till exempel pälsdjur och djurparksdjur. Den som tar emot matavfallet måste vara registrerad för utfodringen av Jordbruksverket. Du ska ange mottagarens registrerings­nummer på handelsdokumentet och i registret.

Matavfall förutsätts innehålla animaliska beståndsdelar eller ha kommit i kontakt med sådana och är därför en särskilt riskfylld produkt att utfodra djur med. Innehållet kan vara otillräckligt upphettat eller ha kommit i kontakt med obearbetade produkter i köket. Matavfall kan sprida smittor som mul- och klövsjuka och afrikansk svinpest, vilka är ofarliga för människor, men kan smitta djur och kan därigenom få stora konsekvenser för samhället. Dessa smittor finns främst i råa eller kallrökta produkter, men kan även kontaminera bearbetade produkter i ett kök.

Leverera garanterat vegetabiliskt matavfall som foder

Om du har en separat lokal för hantering av vegetabiliska livsmedel och kan garantera att du håller matavfallet från detta strikt separerat från annat matavfall, kan du i vissa fall få leverera det vegetabiliska matavfallet som foder även till andra djurslag än sådana som normalt sett efter registrering får äta matavfall. Du måste bland annat identifiera riskerna i din verksamhet och kunna visa i egenkontrollen hur du säkerställer separationen.

Leverera mjölk och mjölkprodukter som foder

Det här gäller för mejerier och livsmedelsbutiker som vill leverera mjölk och mjölkprodukter som foder:

  • Produkterna ska ha genomgått vissa bearbetnings­processer på mejeri. Det kan röra sig om till exempel torrmjölk, UHT-behandlade produkter och pastöriserade produkter som har gått igenom en kompletterande syrningsprocess.
  • När du levererar produkterna ska du använda det handelsdokument som Jordbruksverket tagit fram specifikt för mjölk och mjölkprodukter. Där står det vilka krav som ställs, så att både avsändare och mottagare vet vad som gäller.'

Om du har gårdsmejeri och vill använda mjölk och mjölkprodukter som foder till egna djur, läs mer på sidan om att producera och hantera foder på lantbruk och annan primärproduktion.

Rester med animalisk innehåll som ska bli biogas, komposteras eller förbrännas

Insamling och transport av matavfall som kommunen ansvarar för

Matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök, centralkök och hushållskök, och som är av kategori 3, kan samlas in och transporteras inom Sverige till rötning, kompostering och förbränning i enlighet med de krav miljö- och avfallslagstiftningen ställer. Hör med din kommun om du har frågor.

Komposterings- och biogasanläggningar som tar emot matavfall ska vara godkända av Jordbruksverket.

Andra animaliska rester än matavfall

Om du har andra rester som är animaliska eller har animaliskt innehåll och du vill leverera dessa till en anläggning för rötning eller kompostering, ska anläggningen vara godkänd av Jordbruksverket och godkänd för att ta emot den specifika typen av rester.

Om du istället vill leverera resterna till en anläggning för förbränning, ska anläggningen ha ett miljögodkännande att förbränna avfall och vara registrerad av Jordbruksverket för den specifika kategorin.

Resterna ska vara spårbara

När du levererar rester för rötning, kompostering eller förbränning ska du skicka med ett handelsdokument och föra register över varje sändning. I handelsdokumentet intygar du vilken kategori materialet har.

Ibland måste resterna passera en godkänd anläggning för mellanhantering eller lagring på väg till den slutliga destinationen. Det är alltid den första anläggningen längs vägen som ska stå som mottagare på handelsdokumentet.

Behållare och förpackningar ska vara märkta med kategori och annan märkning som lagstiftningen kräver.

Förutom mag- och tarminnehåll som uppstår vid slakt får du bara leverera rester som är av kategori 3 till rötning eller kompostering.

Undantag för små mängder rester

Du kan skicka rester till förbränning tillsammans med annat avfall utan krav på spårbarhet om

  • resterna är färdiga matvaror från industri, lager eller butik som inte ska användas som livsmedel på grund av kommersiella skäl, tillverknings­problem, förpacknings­defekter eller andra defekter som inte innebär någon risk för människors eller djurs hälsa och
  • det handlar om mindre än 20 kilo per vecka.

Om du har frågor om detta kan du vända dig till din kommun. Du måste vara beredd att kunna visa för kommunen, som är kontrollmyndighet, att det rör sig om maximalt 20 kilo per vecka.

Rester som ska bli olika typer av produkter eller användas för särskilda ändamål

I samband med slakt uppstår en mängd olika typer av animaliska biprodukter av olika kategorier och underkategorier. Förutom foderråvaror och sådant som måste förbrännas ses hudar och skinn, ben, fett, fjädrar och horn. Även dessa produkter måste du lämna till en anläggning som är godkänd eller registrerad för att ta emot den specifika typen av produkter.

Om till exempel forskare, skolor eller hundägare vill hämta specifika djurdelar eller blod och kan visa upp giltigt tillstånd från Jordbruksverket kan du lämna ut det.

Gräva ner, deponera rester eller sprida på mark

Mjölk och mjölkprodukter får spridas på mark om miljöreglerna för spridning följs. Du ska skicka med ett handelsdokument och föra register över varje sändning.

I vissa områden får du gräva ner vissa typer av biprodukter från slakt och styckning. Det gäller främst glesbygd i norra Sverige, en bit söderut längs norska gränsen samt öar utan fastlands­förbindelse. Du hittar mer information om vilka som berörs och vilka områden det gäller i Jordbruksverkets föreskrift 2006:84 om animaliska biprodukter, bilaga 2. Föreskriften finns länkad under rubriken Författningar.

Det som omfattas av undantaget är

  • biprodukter från slakt vid vilthanteringsanläggningar över hela landet
  • biprodukter från slakt och styckning av ren i särskilda områden
  • andra slaktbiprodukter, styckningsrester och fiskrens i särskilda områden om du har tillstånd från Jordbruksverket.

När du gräver ner döda djur och biprodukter från slakt måste du följa kommunens anvisningar och kraven som finns i EU‑lagstiftningen. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller.

Om du får gräva ner och det finns en deponi i anslutning till din anläggning kan du leverera resterna dit. Däremot får du inte transportera rester från ett område där du inte får gräva ner dem till ett område där det är tillåtet och gräva ner dem där.

Deponin ska vara registrerad hos Jordbruksverket. Resterna ska ha handels­dokument och du ska föra register över de rester du levererat till deponin.

Kontroll

Det är den myndighet som har kontroll­ansvaret över livsmedelshanteringen vid anläggningen som också har kontroll­ansvaret över hanteringen av de animaliska biprodukterna. Länsstyrelsen har sedan kontrollansvar över insamling och transport. Vid den mottagande anläggningen har Jordbruksverket kontroll­ansvaret.

Författningar

Söker efter 2006:84

Söker efter 2007:21

Söker efter 2019:75

Senast uppdaterad: 2021-11-22