Producera och hantera foder på lantbruk och annan primärproduktion

Att producera säkra foder och foderråvaror är en viktig del i livsmedelskedjan. Det är även viktigt att hantera foder till de egna djuren på rätt sätt. Foderföretagare i primärproduktionen ska registrera sina foderanläggningar hos länsstyrelsen. För vissa verksamheter behöver du även ansöka om godkännande hos Jordbruksverket.

Foderanläggningar ska vara registrerade hos länsstyrelsen

Du som producerar foder eller utfodrar livsmedelsproducerande djur, på ditt eget lantbruk eller motsvarande (till exempel vattenbruk eller insektsuppfödning), ska vara registrerad för det hos länsstyrelsen. Om du har hästar och producerar eget foder, till exempel hö eller bete ska du vara registrerad din foderanläggning.

Du behöver inte vara registrerad om

  • hela din foderverksamhet på ditt lantbruk tillhandahåller max 10 ton foder torrsubstans (cirka 5 hektar bete) per år till andra lantbrukare inom en radie på 50 kilometer
  • din livsmedelsproduktion enbart är honung och du producerar mindre än 500 kilo honung per år
  • du har hästar som är bortkryssade från livsmedelskedjan i hästpasset.

Om du har hästar och producerar eget foder, till exempel hö eller bete, ska du däremot anmäla din foderanläggning.

Du behöver inte registrera din foderanläggning om du utfodrar eller tillverkar foder till exempelvis en hushållsgris, några höns eller några får som är avsedda för din egen konsumtion.

Om du tillverkar och säljer foderblandningar räknas du i stället som foderleverantör och ska anmäla din foderanläggning till Jordbruksverket.

Verksamhet som ska vara godkänd av Jordbruksverket

Även om din foderanläggning är registrerad hos länsstyrelsen är det vissa verksamheter som ska vara godkända av Jordbruksverket. Du ansöker om godkännande i vår e-tjänst.

Minimiavgiften för att bli godkänd är 11 904 kronor. Om besiktningen och hanteringen tar mer än 12 timmar kostar det 767 kronor per ytterligare timme.

Följande verksamheter ska vara godkänd av Jordbruksverket:

  • Om du själv blandar in läkemedel eller tillsatserna koccidiostatika/histomonostatika. Med detta menas att du har en blandarutrustning där du själv blandar läkemedel eller koccidiostatika/histomonostatika i foder för att ge dina djur. Om du köper ett färdigblandat foder krävs inget godkännande.
  • Om du själv blandar in fiskmjöl, dikalciumfosfat, trikalciumfosfat eller blodprodukter i foder. Om du köper ett färdigblandat foder där fiskmjöl ingår krävs inget godkännande. Om du enbart ger ren råvara av fiskmjöl krävs inte heller något godkännande.
  • Om du ska använda mjölk eller mjölkprodukter som foder från mejeri som inte har värmebehandlats eller som endast genomgått en enkel pastörisering.

Olika kategorier av foder

Foder är ett samlingsbegrepp och omfattar kategorierna

  • foderråvaror
  • foderblandningar, som i sin tur delas upp i kompletteringsfoder och helfoder
  • fodertillsatser och förblandningar.

Det är viktigt att veta om du använder en fodertillsats, en förblandning eller ett kompletteringsfoder. Det är högre krav på hur du får använda fodertillsatser och förblandningar, med undantag för ensileringsmedel, jämfört med kompletteringsfoder. Det står på förpackningen vilken kategori fodret räknas som.

Regler för ett säkert foder

Foder ska vara säkert att använda. Alla lantbrukare som hanterar foder till sina djur eller producerar råvaror till foder ska arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika biologisk, kemisk eller fysisk kontamination av foder och för att säkerställa att fodret är säkert. Det innebär bland annat att du ska identifiera risker i produktionen och ha en plan för hur du ska hantera riskerna.

Ett foder är inte säkert om det

  • kan göra människor eller djur sjuka
  • kan leda till att produkter från livsmedelsproducerande djur inte kan användas som människoföda
  • har en negativ inverkan på miljön.

Du får inte använda ett foder där gränsvärdena för mögel- eller miljögifter överskridits förrän du fått ett besked om hur du ska göra från Jordbruksverket.

Om ett foder inte är säkert att använda kan du skicka tillbaka produkten till leverantören eller förstöra fodret. Kontakta din foderleverantör om du har frågor om fodret du använder.

I Sverige finns det för närvarande ingen godkänd anläggning eller process för att ta bort föroreningar i foder.

Rengöring

Det är viktigt med genomtänkta rutiner för rengöring av lokaler och foderutrustning. Du ska ha en god ordning i dina lokaler och bland dina behållare för lagring och transport av foder. Du måste kontinuerligt städa bort damm och foder som inte längre är lämpligt för användning.

Lokaler och redskap

Det ska finnas bra belysning i lokalen där du hanterar foder. Se till att leda bort avlopps- och regnvatten så att det inte kontaminerar fodret.

Du ska även ha ett fungerande system för hantering av skadedjur, och dörrar och fönster ska vara säkrade mot skadedjur. Skadedjur ska inte kunna komma åt att kontaminera fodret. Har du problem med skadedjur ska du journalföra förekomsten av skadedjur. 

Du ska löpande kontrollera vågar som du använder för uppmätning av ensilerings­tillsatser och blandare ska ge en homogen blandning.

Hygien

Det vatten du använder ska vara av lämplig kvalité. Om du har egen brunn är det lämplig med en årlig provtagning av vattenkvalitén.

Du ska förvara foder så att det inte riskerar att kontamineras av till exempel gödsel, kemikalier eller skräp. Det får inte förstöras eller blir dåligt. Behållare och lagerområden ska hållas torra och rengöras regelbundet.

Personal

Personalen ska vara utbildad och väl insatt i foderhanteringen genom skriftliga instruktioner och intern utbildning.

Spårbarhet

Det är viktigt med spårbarhet både inom gården och in och ut från gården. Du ska ha god ordning på leveranssedlar så att det lätt går att kontrollera vad som förs in på gården och vad som lämnar gården. Det ska även gå att spåra odlingen av foder inom gården och då används ofta växtodlingsplanen.

Ensileringstillsatser

Om du använder ensileringstillsatser ska det finnas en dokumenterad användningsrutin för tillsatserna. Den ska innehålla information om

  • hur tillsatsen används
  • vem som får använda den
  • hur eventuella risker med tillsatsen hanteras och eventuell skyddsutrustning.

Du ska även ha en loggbok med information om vilka ensileringstillsatser du har köpt in, hur mycket du har använt och när.

Bekämpningsmedel och växtskyddsmedel

Om du använder bekämpningsmedel eller växtskyddsmedel ska du följa anvisningarna för medlen. Du ska dessutom dokumentera hur du har använt medlen.

Salmonella

Den vanligaste mikroorganismen som kan leda till sjukdom och som kan spridas via foder är salmonella. Den viktigaste åtgärden för att minska risken för salmonella i foder är att det ska vara rent och torrt. I Sverige provtar vi riskråvaror i alla led i foderproduktionen.

Om du utfodrar fjäderfä med foder som inte har värmebehandlats är det en stark rekommendation att du även tar miljöprover för salmonella i lagrings- och hanteringsutrymmen.

Om du tar in foderblandningar till nötkreatur, ren, gris och fjäderfä samt vissa riskråvaror från ett annat land måste du kontrollera det och provta för salmonella.

Miljögifter

Fodret kan bli förorenat av flera miljögifter, till exempel dioxiner och tungmetaller.

För många av dessa miljögifter finns det fastställda gränsvärden. Om gränsvärdena överskrids får du inte använda produkten som foder och du ska informera länsstyrelsen omedelbart.

Det är inte tillåtet att späda ut foder som innehåller otillåtna mängder miljögifter.

För dioxiner och PCB:er finns det även åtgärdsgränser. Det innebär att du får använda fodret men du måsta ta reda på källan till föroreningen och vidta åtgärder för att undvika fortsatt förorening.

Mögelgifter

Det finns flera mögelgifter som kan förorena foder. För många av dessa mögelgifter finns det fastställda gränsvärden. Om gränsvärdena överskrids får du inte använda produkten som foder och du ska informera länsstyrelsen omedelbart.

Om gränsvärden har överskridits är hela partiet olämpligt som foder och ska förstöras. Du får heller inte späda ut fodret.

För flera mögelgifter, som till exempel DON, ZON, ochratoxin och fumonisin, finns det även rekommenderade riktvärden.

Du kan behöva ta hänsyn till att olika djurslag kan vara mer eller mindre känsliga för mögelgifter. Riktvärdena för spannmål och spannmålsprodukter gäller för de mest toleranta djurslagen. EU-lagstiftningen som reglerar riktvärdena ses just nu över och nya värden kommer fastställas. 

Fysiska föroreningar

Olika fysiska föremål i foder kan orsaka problem för djuren. Det kan till exempel vara plastpåsar, ensilageplast och aluminiumburkar.

Förbjudna produkter i foder

Vissa produkter är förbjudna att använda som foder, till exempel träck, urin, avloppsvatten, kemiskt behandlade hudar och trä, betat utsäde, fast hushållsavfall och förpackningar.

Förbud mot vissa proteiner i foder

Med anledning av risken för att foder ska leda till TSE-sjukdom på djur som till exempel BSE (”galna kosjukan”) eller scrapie är det generellt sett förbjudet att utfodra idisslare och andra djur utom pälsdjur och sällskapsdjur med foder som helt eller delvis består av protein från djur.

Förbudet finns i artikel 7 i TSE-förordningen nr 999/2001. Undantag från förbudet finns i bilaga IV i samma förordning. Där hittar du också regler för hur undantagen ska tillämpas, till exempel krav på råvara, tillverkning, transport och lagring.

Grundläggande är att varken idisslare eller djur som är produktionsdjur (andra än pälsdjur) får utfodras med proteiner från idisslare. Idisslare får heller inte utfodras med fiskprotein. Av produktionsdjuren är det bara fisk som får utfodras med protein från fisk, gris, fjäderfä och insekter. Det är dock inte tillåtet att utfodra med fiskmjöl som innehåller proteiner från odlad fisk av samma art. Gris och fjäderfä får utfodras med fiskprotein och insektsprotein. Gris får dessutom utfodras med protein från fjäderfä, och fjäderfä får utfodras med protein från gris. Protein från mjölk och ägg får ges till alla djurslag. Den fullständiga listan finns i kapitel I och II i bilaga IV i TSE-förordningen. Definitionen på de produkter som nämns där finns i bilaga I i förordning (EG) nr 142/2011.

Förbudet påverkar även hur du som tillverkar, lagrar, transporterar och använder foder måste säkerställa att fodret inte kan förorenas av otillåtet protein.

Stånds

De giftiga ämnena i växten stånds är inte reglerade men växten innehåller giftiga ämnen som kan innebära problem för djuren. Stånds kan finnas i betesmark eller i grovfoder, framför allt i södra Sverige. Om du hittar stånds i ensilage eller hö är det olämpligt som foder och du måste förstöra hela partiet.

Genetiskt modifierade foderråvaror (GMO)

Du får bara använda genetiskt modifierade foderråvaror (GMO) om de är godkända för att kunna användas som foder.

Blanda in läkemedel i foder

För att få blanda in läkemedel i fodret ska du vara godkänd av Jordbruksverket. Du behöver däremot inte vara godkänd om du strör ett läkemedel ovanpå fodret (toppdressing) eller blandar det med dricksvattnet. Det är alltid en veterinär som ska förskriva läkemedlet.

Tillsatser i foder till dina egna djur

Om du ska blanda fodertillsatser eller förblandningar i fodret till dina egna djur är det olika regler som gäller beroende på vilken produkt du ska blanda i fodret. För alla tillsatser och förblandningar behöver du ha skriftlig dokumentation. För att få blanda fodret med läkemedel, koccidiostatika, histomonostatika eller andra zootekniska tillsatser behöver du dessutom vara godkänd av Jordbruksverket.

Du ska följa anvisningarna som finns på förpackningen när du använder en fodertillsats eller en förblandning.

Dessutom ska du

  • kunna blanda in tillsatserna och förblandningar homogent i fodret
  • tömma och rengöra foderblandare och foderbehållare efter användning och lagring
  • dokumentera användningen av tillsatser och förblandningar och spara dokumentationen i 5 år.

Använda mjölk och produkter av mjölk som foder

Du får använda mjölk från din egen gård som foder till gårdens djur. Du får även använda produkter som genomgått vissa bearbetningsprocesser på mejeri, till exempel torrmjölk, UHT-behandlade produkter och pastöriserade produkter som genomgått en kompletterande syrningsprocess.

Om du däremot vill använda obehandlad mjölk eller produkter som bara har enkelpastöriserats från ett mejeri eller en livsmedelsbutik som foder, måste du vara godkänd för detta av Jordbruksverket.

Kontroll av foder- och livsmedelskedjan

Målet med foder- och livsmedelslagstiftningen är att skydda människors och djurs hälsa samt värna om konsumenternas intressen. Vi ska kunna lita på våra livsmedel, både att de är säkra och att vi får rätt information. Kontroll i alla delar i kedjan från jord till bord är därför viktig för att kunna säkerställa att reglerna följs och att säkra livsmedel produceras. Detta kallas offentlig kontroll.

Bra foder är en viktig förutsättning för produktionen av säker mat. Foderföretagen kan många gånger själv välja olika vägar för att nå målet med säker produktion. Det är företaget som har ansvaret för att produktionen leder till säkert foder och säkra livsmedel. Kontrollmyndigheternas uppgift är att kontrollera och bedöma om företaget lyckats med detta.

Kontroll av foderverksamhet på lantbruk

Det är länsstyrelsen som kontrollerar foderverksamheten på lantbruk och de kontrollerar i första hand reglerna för hygien och spårbarhet.

För dig som producerar foder på lantbruk är det inga kostnader för kontrollen.

Så går kontrollen till

Kontrollen kan vara en planerad foderkontroll eller en extra foderkontroll, till exempel som en uppföljning av en tidigare påvisad brist eller efter en misstanke om att reglerna inte följs. Det kan vara en revision, inspektion eller provtagning. Ibland ingår alla tre metoder vid ett och samma kontrolltillfälle.

Om länsstyrelsen gör en grundvillkorskontroll omfattar den bara en del av foderlagstiftningen men länsstyrelsen kan välja att kontrollera hela foderlagstiftningen vid kontrollbesöket.

Riskbaserad kontroll

Den planerade kontrollen i livsmedelskedjan ska vara risk- och erfarenhetsbaserad. På Livsmedelsverkets webbplats finns Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets gemensamma modell för klassning, prioritering och planering av kontrollen hos livsmedelsföretag och foderföretag med primärproduktion.

Uppföljning av kontrollen

Kontrollen i livsmedelskedjan utvärderas varje år för att tydliggöra de eventuella förbättringar som kan genomföras för att åstadkomma en likvärdig, rättssäker och effektiv kontroll.

Författningar

Alla föreskrifter, förordningar och lagar som kan beröra foderföretagare finns samlade på sidan Sveriges och EU:s författningar om foder.

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2024-08-27