Slakterier

De här verksamheterna har godkända utbildningar.

Asinger Education

Asinger Education erbjuder språkstöd på lätt svenska, kurdiska eller arabiska under utbildningen.

• Adress: Lindvägen 26 195 44 Märsta
• Kontaktperson: Aso Asinger

• Asinger Education (asinger.se)

Bos Taurus Veterinary Consultants AB

Bos Taurus Veterinary Consultants AB utbildar i slakt av nötkreatur, gris, ren, får och lamm samt höns och kyckling.

• Adress: Görvik 550, 833 48 Hammerdal
• Tel: 070‑277 99 80, 090‑695 46 00
  
• Kontaktperson: Johan Olsson

• office@veterinaryconsultants.se
• Bos Taurus Veterinary Consultants AB (veterinaryconsultants.se)

Idre sameby

Idre Sameby utbildar i slakt av ren.

• Adress: Box, 790 91 Idre
• Kontaktperson: Mattias Jonsson

• mattiasjonsson.gealtan@gmail.com

• 073‑290 14 00

Lisasgården

Lisasgården utbildar i slakt av kanin.

• Adress: Rotfallet 24, 775 96 Krylbo
• Kontaktperson: Malin Sundmark
  

• info@lisasgarden.se

SLU Meny

SLU erbjuder webbaserade utbildningar.

• Adress: Box 234 532 23 Skara
• Kontaktperson: Maria Lingaas

• SLU Meny (slu.se/meny)

Om du är registrerad på en utbildning om slakt och avlivning och vill ha möjlighet att jobba under tiden, kan du söka ett tillfälligt kompetensbevis. Det tillfälliga beviset gäller i högst 3 månader. 

Det finns krav som du måste uppfylla för att få ett tillfälligt kompetensbevis:

• Det måste finnas en person som har kompetensbevis för det jobb du ska göra som jobbar nära dig och övervakar ditt arbete.
  
• Du kan bara få ett tillfälligt kompetens­­bevis utfärdat en gång per djurslag och bedövningsmetod.
• Du får inte ha djurförbud eller vara dömd för allvarligt brott mot djurskyddslagen.

Du ansöker om tillfälligt kompetensbevis i e‑tjänsten Ansökan om kompetens­bevis för slakt och avlivning.

• E-tjänst: Ansökan om kompetensbevis för slakt och avlivning

Vill du hålla utbildningar om slakt och avlivning för slakteripersonal som ska söka kompetensbevis? Då måste du först ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det gör du genom att skicka ett mejl till oss med din ansökan.

• djurvalfard@jordbruksverket.se

Uppgifter som ska ingå i din ansökan

I din ansökan ska de här uppgifterna finnas med:

• utbildningsföretagets uppgifter
• organisationen eller företaget som ordnar examinationen
• personerna som föreläser och deras CV:n
• detaljerade uppgifter om utbildningsplan, kursinnehåll och pedagogiska metoder
• exempel på examination eller slutprov
• uppgifter om administration av utbildningen och kursmaterialet som ska ingå.

Delar som ska ingå i utbildningen

För att Jordbruksverket ska kunna godkänna en utbildning för kompetens­bevis för slakt och avlivning ska den innehålla de delar som specificeras i EU:s förordning nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Här är de delar som ska ingå i utbildningen.

Slaktverksamhet (enligt artikel 7.2 i EU‑förordning 1099/2009):

• allmän biologi, etologi djurs lidande, medvetande och förmåga att känna, stress hos djur
• hantering och vård av djur innan de fixeras
• fixering av djur för bedövning eller avlivning
• bedövning av djur
• bedömning av att bedövningen sker effektivt
• länkning eller upphängning av levande djur
• avblodning av levande djur
• information om obedövad slakt enligt artikel 4.4 i EU‑förordning 1099/2009.

Avlivningsverksamhet (enligt artikel 7.3 i EU‑förordning 1099/2009):

• avlivning av pälsdjur.

Det är också lämpligt att ta upp följande ämnen under utbildningen:

• konsekvenser som hanteringen av djuren kan ha på slutproduktens kvalitet
• kvalitetskontroller (det vill säga egenkontroller), revisioner och kod 42
• praktiska moment i lämpliga delar
• EU‑regelverk och särskilda regler i Sverige.

Du får bara jobba med de arbetsuppgifter som står i ditt kompetens­bevis. Om du till exempel ska arbeta med bedövning av djur så måste det stå i ditt kompetensbevis att du har kompetens för den uppgiften.

Du kan alltså inte utföra arbetsuppgifter på slakteriet som inte står med i beviset, även om din arbetsgivare skulle vilja det. Det gäller oavsett om du ska jobba länge med en arbetsuppgift eller bara tillfälligt.

Arbetsuppgifter som kräver att du har kompetensbevis

Du måste ha kompetensbevis för att

• hantera och vårda djur före fixering
• fixera djur för bedövning eller avlivning
• bedöva djur
• bedöma om bedövningen varit effektiv
• länka eller på annat sätt hänga upp bedövade levande djur
• avbloda bedövade djur.

Ett kompetensbevis gäller i alla EU‑länder för de djurslag, metoder och steg i slaktprocessen som det är utfärdat för. Det betyder att du kan söka jobb i alla EU-länder med ett svenskt kompetensbevis.

Om du redan har ett kompetensbevis från ett annat EU‑land gäller det även i Sverige. Du behöver inte registrera ditt utländska kompetensbevis. Det räcker att du kan visa upp det om du blir tillfrågad av någon kontrollmyndighet.

Ditt kompetensbevis är en personlig värdehandling som du ska spara.

• Förvara beviset så att du lätt kommer åt det. Du ska alltid kunna visa upp det om du blir tillfrågad av Livsmedelsverket eller länsstyrelsen vid en kontroll.
• Ha gärna en kopia av beviset tillgängligt på slakteriet.
• Ta med dig ditt bevis om du slutar ditt jobb, för du behöver det om du ska börja på ett annat slakteri i Sverige eller något annat EU‑land.

Det finns undantagsfall då djurhållaren inte behöver skicka informationen i förväg, utan kan skicka den tillsammans med djuren. Det gäller

• grisar, fjäderfän och hägnat vilt
• nödslaktade djur som har besiktigats levande av en veterinär på anläggningen som de kommer från 
  
• tama hästdjur
  
• djur som inte levereras direkt från sin anläggning.

Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten ska avlivas direkt efter ankomsten till slakteriet. Samma sak gäller för djur som är svaga, visar tecken på sjukdom eller inte är avvanda.

Skadade eller sjuka djur får endast stallas upp i särskilda utrymmen. De får stå där under högst 2 timmar, förutsatt att den officiella veterinären vid slakteriet bedömer att uppstallningen inte medför lidande för djuret.

Personal som arbetar med slakt ska vara utbildad och ha ett kompetensbevis som styrker utbildningen. Mer specifikt ska personalen

• ha utbildats i djurskydd, djurhantering samt bedövnings- och avlivningsmetoder för aktuella djurslag
• ha kunskap om hur slakt­utrustningen ska användas och underhållas.

Det är bara djur som ska slaktas som får vara i ett stall som är avsett för slaktdjur. Det är dessutom bara levande djur som får föras in i slakteriet. Enda undantaget från den regeln är slaktkroppar från djur som har nödslaktats eller har slaktats i begränsad mängd på den gård som de kommer ifrån.

Vid uppstallning och drivning ska du hantera djuren lugnt.

När du driver djuren gäller det här:

• Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att förflytta sig och deras flockinstinkt ska utnyttjas.
• Drivvägen ska vara tydlig för djuren och eventuella hjälpmedel vid drivningen får bara användas för att styra djuren. Hästar ska ledas individuellt in i slakteriet.
• Djuren får inte slås, sparkas på eller lyftas på ett sätt som orsakar smärta och lidande.

När du stallar upp djuren gäller det här:

• Djur ska hållas åtskilda om de kan förväntas vara aggressiva mot varandra.
• Djur får stallas upp på slakteriet under högst en natt. Renar får hållas i hägn på slakteriet i upp till fem dygn.
• Uppstallade djur ska ha tillgång till dricksvatten och ska ha tillsyn minst morgon och kväll.
• Om djuren transporterats och stallats upp under sammanlagt mer än 12 timmar ska djuren utfodras med tillräckligt mycket lämpligt foder.
• Djur som stallats upp över natten ska ha en ströad liggyta och slaktas utan dröjsmål följande dag.
• Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Om de kommer till slakteriet efter slaktdagens slut ska de slaktas omgående nästa dag.
• Kor med uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning.

Du får fixera djuren en kort stund när de ska bedövas. Dessa fixeringsmetoder är tillåtna:

• bedövningsbox
• fasthållning av djurets huvud med en grimma eller liknande vid mekanisk bedövning
• manuell fasthållning av mindre djur
• fotbyglar för fjäderfän som väger högst 20 kilo
• slakttratt för alla fjäderfän utom strutsfåglar.

Dessa bedövningsmetoder får användas:

• Nötkreatur, renar, hjortar, övriga idisslare och hästdjur: bultpistol, kulvapen eller hagelgevär.
• Får och getter: bultpistol, kulvapen, hagelgevär och elektricitet.
• Grisar: bultpistol, kulvapen, hagelgevär, elektricitet och koldioxid.
• Höns: bultpistol, kulvapen, elektricitet och koldioxid samt i vissa fall slag i huvudet.
• Övriga fjäderfän och kaniner: bultpistol, kulvapen, elektricitet samt i vissa fall slag i huvudet.
• Strutsfåglar: bultpistol, kulvapen och elektricitet.

Du måste vara säker på att djuret är bedövat innan du avblodar det. Det gäller för alla tillåtna bedövnings­metoder.

Reglerna om bedövning är relativt detaljerade och reglerar bland annat

• skjutvapnets typ
• ammunition
• vapnets riktning
• strömstyrka vid elektrisk bedövning samt placering av elektroder.

Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning, som du hittar under rubriken Författningar.

Totalförbud för slakt utan bedövning i Sverige

Sverige har ett totalförbud för slakt utan bedövning. Det gäller även vid olika former av religiös slakt. Kravet på bedövning finns med i Sveriges nationella lagstiftning, som ställer högre krav än EU:s regler.

• Religiös slakt

Du ska alltid avbloda djuret direkt efter bedövning, oavsett om köttet ska bli livsmedel eller inte. Det gör du genom att öppna antingen båda halspuls­ådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån.

Efter avblodningen ska du kontrollera att djuret är dött innan slaktprocessen får gå vidare.

Om blodet ska samlas in som livsmedel måste du även följa livsmedels­lagstiftningen.

Slakteriets utrustning för bedövning eller avlivning måste fungera och underhållas väl, så att slakteriet lever upp till reglerna om snabb och effektiv bedövning och avlivning. Det måste finnas reservutrustning som är tillgänglig omedelbart om den ordinarie utrustningen inte fungerar. All utrustning ska besiktigas dagligen.

Dessutom måste utrymmena på slakteriet vara lätta att rengöra. De ska också vara utformade på rätt sätt. Detaljerade regler om hur slakteriets utrymmen ska vara utformade finns att läsa i

• Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning
• EU‑förordning (EG) nr 1099/2009.

De finns länkade under rubriken Författningar.

Om ditt företag är över en viss storlek ska ni utse en djurskydds­ansvarig för varje slakteri. Personen ska se till att företaget följer djurskydds­reglerna som finns. Den djurskydds­ansvarige ska ha ett kompetensbevis för sitt ansvars­område.

Du får bara sälja fixerings- eller bedövningsutrustning tillsammans med lämpliga bruksanvisningar som informerar om hur de som använder utrustningen kan ge ett bra djurskydd. Du ska även göra bruksanvisningarna tillgängliga digitalt.

Den som ska klassa slaktkroppar ska ha behörighets­bevis. Det ger Jordbruksverket ut till slakteriet om klassaren har blivit godkänd på de kurser som vi ordnar.

Kontakta oss på djurkontroll­enheten om du vill

• ta reda på om en klassare har behörighet
• anmäla dig eller någon annan till våra kurser om klassning.

• djurkontroll@jordbruksverket.se

Du som har ett mindre slakteri kan söka dispens från klassnings­reglerna. Kontakta då djurkontroll­enheten på Jordbruksverket.

• djurkontroll@jordbruksverket.se

Prissättningen på kött är fri. Klassningen finns för att man ska kunna beräkna värdet på slaktkroppar, så att olika parter kan resonera sig fram till ett bra pris. Det underlättar för uppfödaren att möta marknadens krav och att föda upp bra slaktdjur.

Slakterierna baserar sin betalning till uppfödaren på de olika klassningarna. Med ett gemensamt system för beskrivning av slaktkropparna blir priserna lättare att jämföra.

Slaktkroppar från nötkreatur, får, häst och ren delas in i kategorier, formklasser och fettgrupper. Det är klassaren som bedömer hur slaktkropparna ska klassas.

• Kategorin bestäms av djurets kön och ålder.
• Formklasserna visar vilka slaktkroppar som har mest svällande muskler och vilka som är tunnast.
• Fettgruppen visar vilka slaktkroppar som är magrast och fetast.

Alla länder i EU använder det så kallade EUROP-systemet för klassningen. Systemet är uppbyggt av fem huvudklasser – E, U, R, O och P – där E har bäst muskelutveckling och P har dåliga muskler. Var och en av klasserna delas in i tre delar, där den bästa och sämsta får tillägget + eller -. Detta ger totalt 15 klasser. Dessutom bedömer klassaren hur kroppen är täckt av fett i ett motsvarande system med 15 grupper: från 1- för de magraste djuren, till 5+ för djuren som är riktigt feta.

Slakteriet ska se till att slaktkropparna är snyggt uppslaktade inför klassningen. Överflödigt fett och delar som inte hör till slaktkroppen ska tas bort, utan att skada kroppen eller skära bort för mycket. Då kan vägningen och klassningen göras på ett rättvisande sätt.

Grisslaktkroppar klassas utifrån köttprocent

Grisslaktkroppar klassas i köttprocent, där skalan sträcker sig från 45 procent till 65 procent. Grisen mäts med godkänd mätutrustning på väl definierade mätställen. Sedan beräknas köttprocenten med hjälp av en ekvation som EU har fastställt.

Läs mer om klassning

• Broschyr: Klassificering av slaktkroppar

• Broschyr: Putsning av slaktkroppar

Reglerna om klassning hittar du under rubriken Författningar.

Vi kontrollerar klassningen med hjälp av oanmälda inspektionsbesök för att kontrollera

• att mätning och bedömning sker likadant över hela landet
• att reglerna tillämpas på rätt sätt.

Kontroll av putsningen ingår också som en del av inspektionsbesöket.

Vi tar ut en avgift för kontrollerna. Avgiften beror på hur många kontroller ditt slakteri får. De större slakterierna kontrolleras minst åtta gånger per år.

De animaliska biprodukterna från verksamheten delas in i tre olika kategorier. Det är slakteriet som ansvarar för att dela in biprodukterna i kategori 1, 2 eller 3.

Kategorierna styr hur produkterna får användas i nästa led. Det finns en stor mängd användningsområden för biprodukter från slakt. Vissa produkter får användas som foder, medan andra till exempel kan rötas eller bearbetas på andra sätt till gödningsmedel, utsmält fett eller läder. En del biprodukter, till exempel specificerat riskmaterial, måste dock alltid förbrännas.

• Tabeller som visar hur animaliska biprodukter kategoriseras Pdf, 157.3 kB.

Specificerat riskmaterial från djur

Specificerat riskmaterial ska av säkerhetsskäl avlägsnas under slakt, för att minska risken för överförande av smittämnen som orsakar TSE-sjukdomar (till exempel galna ko-sjukan och scrapie).

Specificerat riskmaterial är ett kategori 1-material. Här listar vi vävnader som betecknas som specificerat riskmaterial om de har sitt ursprung i Sverige.

• För nötkreatur: Skalle utom underkäke och med hjärna och ögon samt ryggmärg från djur som är äldre än 12 månader.
• För får och getter: Skalle, inklusive hjärna och ögon, och ryggmärg från djur som är äldre än tolv månader eller som har en permanent framtand som trängt genom tandköttet.

Vart du kan skicka de animaliska biprodukterna beror på hur de har kategoriserats. Den som tar emot biprodukterna måste alltid ha det tillstånd som krävs. I många fall krävs det att anläggningen är godkänd av Jordbruksverket. Men för vissa typer av material räcker en registrering eller ett individuellt tillstånd.

Rester från livsmedelsverksamheter

Du kan läsa mer om vad du kan göra med rester från livsmedelsverksamheter på vår sida om det.

• Hantera rester från livsmedels­verksamhet (till exempel animaliska biprodukter)

Stallgödsel och frånskilt mag- och tarminnehåll

Stallgödsel och frånskilt mag- och tarminnehåll från slakteriet kan skickas till en godkänd biogas- eller komposterings­anläggning. Det kan också lämnas ut till ett lantbruk för spridning på mark.

Ett handelsdokument måste alltid åtfölja transporten.

Spårbarhet genom handelsdokument och register

Alla animaliska biprodukter som lämnar slakteriet ska åtföljas av handelsdokument och du ska föra register.

• Hantera handelsdokument och föra register