Slakterier

Hitta på sidan

Om du driver eller arbetar på ett slakteri måste du följa reglerna som gäller före, under och efter slakt. Du ska till exempel fixera och bedöva djuren med tillåtna metoder, klassa slaktkropparna och ta hand om biprodukter från slakt på rätt sätt. Du måste också ha ett kompetens­bevis för att få hantera djur på slakteriet.

Slakt innebär avlivning av djur som är avsedda att användas som livsmedel. Detta sker genom att först bedöva djuret och sedan avbloda det. I Sverige krävs alltid bedövning före avblodning.

Sök kompetensbevis för slakt och avlivning

Du som hanterar djur i samband med slakt och avlivning måste ha kompetensbevis. Kompetensbeviset visar bland annat vilka djurslag du får avliva och vilken utrustning du får använda. Kravet på kompetensbevis gäller i alla EU-länder.

Kravet på kompetensbevis gäller dock inte dig som

  • slaktar och avlivar fisk
  • har verksamheter för slakt av hardjur och fjäderfä där reglerna för lokala detaljhandels­anläggningar gäller.

I dessa fall behöver du inte ha kompetensbevis, men du måste ha tillräcklig kunskap om hur du slaktar och avlivar djuren.

Du måste gå en utbildning innan du kan söka kompetensbevis

För att kunna söka kompetensbevis måste du först gå en förberedande utbildning om slakt och avlivning och få ett kursintyg. Utbildningen måste vara godkänd av Jordbruksverket.

Godkända utbildnings­företag

De här verksamheterna har godkända utbildningar.

Asinger Education

Asinger Education erbjuder språkstöd på lätt svenska, kurdiska eller arabiska under utbildningen.

  • Adress: Lindvägen 26 195 44 Märsta
  • Kontaktperson: Aso Asinger
Idre sameby

Idre Sameby utbildar i slakt av ren.

  • Adress: Box, 790 91 IDRE
  • Kontaktperson: Mattias Jonsson
Lisasgården

Lisasgården utbildar i slakt av kanin.

  • Adress: Rotfallet 24, 775 96 Krylbo
  • Kontaktperson: Malin Sundmark
SLU Meny

SLU erbjuder webbaserade utbildningar.

  • Adress: Box 234 532 23 Skara
  • Kontaktperson: Maria Lingaas

Du kan söka tillfälligt kompetens­bevis om du är registrerad på en utbildning

Om du är registrerad på en utbildning om slakt och avlivning och vill ha möjlighet att jobba under tiden, kan du söka ett tillfälligt kompetensbevis. Det tillfälliga beviset gäller i högst 3 månader. 

Det finns krav som du måste uppfylla för att få ett tillfälligt kompetensbevis:

  • Det måste finnas en person som har kompetensbevis för det jobb du ska göra som jobbar nära dig och övervakar ditt arbete.
  • Du kan bara få ett tillfälligt kompetens­­bevis utfärdat en gång per djurslag och bedövningsmetod.
  • Du får inte ha djurförbud eller vara dömd för allvarligt brott mot djurskyddslagen.

Du ansöker om tillfälligt kompetensbevis i e‑tjänsten Ansökan om kompetens­bevis för slakt och avlivning.

Om du vill starta en utbildning för slakteripersonal

Vill du hålla utbildningar om slakt och avlivning för slakteripersonal som ska söka kompetensbevis? Då måste du först ansöka om godkännande från Jordbruksverket. Det gör du genom att skicka ett mejl till oss med din ansökan.

Uppgifter som ska ingå i din ansökan

I din ansökan ska de här uppgifterna finnas med:

  • utbildningsföretagets uppgifter
  • organisationen eller företaget som ordnar examinationen
  • personerna som föreläser och deras CV:n
  • detaljerade uppgifter om utbildningsplan, kursinnehåll och pedagogiska metoder
  • exempel på examination eller slutprov
  • uppgifter om administration av utbildningen och kursmaterialet som ska ingå.
Delar som ska ingå i utbildningen

För att Jordbruksverket ska kunna godkänna en utbildning för kompetens­bevis för slakt och avlivning ska den innehålla de delar som specificeras i EU:s förordning nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Här är de delar som ska ingå i utbildningen.

Slaktverksamhet (enligt artikel 7.2 i EU‑förordning 1099/2009):

  • allmän biologi, etologi djurs lidande, medvetande och förmåga att känna, stress hos djur
  • hantering och vård av djur innan de fixeras
  • fixering av djur för bedövning eller avlivning
  • bedövning av djur
  • bedömning av att bedövningen sker effektivt
  • länkning eller upphängning av levande djur
  • avblodning av levande djur
  • information om obedövad slakt enligt artikel 4.4 i EU‑förordning 1099/2009.

Avlivningsverksamhet (enligt artikel 7.3 i EU‑förordning 1099/2009):

  • avlivning av pälsdjur.

Det är också lämpligt att ta upp följande ämnen under utbildningen:

  • konsekvenser som hanteringen av djuren kan ha på slutproduktens kvalitet
  • kvalitetskontroller (det vill säga egenkontroller), revisioner och kod 42
  • praktiska moment i lämpliga delar
  • EU‑regelverk och särskilda regler i Sverige.

Så söker du kompetensbevis och tillfälligt kompetensbevis

När du har gått den förberedande utbildningen och fått ditt kursintyg kan du söka kompetensbevis hos Jordbruksverket. Om du inte har gått klart utbildningen kan du söka ett tillfälligt kompetensbevis.

Du ansöker om kompetensbevis och tillfälligt kompetensbevis i e-tjänsten Ansökan om kompetensbevis för slakt och avlivning.

Se till att du har en digital kopia av ditt kursintyg som du kan skicka med i din ansökan om kompetensbevis.

Det tar ungefär två veckor att få kompetensbeviset efter att du har sökt det.

Du får inte ha blivit dömd för djurplågeri under de senaste tre åren

Du kan inte få kompetensbevis eller tillfälligt kompetensbevis om du

  • har blivit dömd för djurplågeri eller andra allvarliga brott mot djurskyddslagen under de senaste tre åren innan ansökan
  • är belagd med djurförbud.

Därför finns det frågor i e-tjänsten om detta som du måste svara på.

Mer om kompetensbeviset

Du får bara utföra uppgifter som du har kompetensbevis för

Tänk på att du bara får jobba med de arbetsuppgifter som står i ditt kompetens­bevis. Om du till exempel ska arbeta med bedövning av djur så måste det stå i ditt kompetensbevis att du har kompetens för den uppgiften.

Du kan alltså inte utföra arbetsuppgifter på slakteriet som inte står med i beviset, även om din arbetsgivare skulle vilja det. Det gäller oavsett om du ska jobba länge med en arbetsuppgift eller bara tillfälligt.

Arbetsuppgifter som kräver att du har kompetensbevis

Du måste ha kompetensbevis för att

  • hantera och vårda djur före fixering
  • fixera djur för bedövning eller avlivning
  • bedöva djur
  • bedöma om bedövningen varit effektiv
  • länka eller på annat sätt hänga upp bedövade levande djur
  • avbloda bedövade djur.

Kompetensbeviset är giltigt i alla EU‑länder

Ett kompetensbevis gäller i alla EU‑länder för de djurslag, metoder och steg i slaktprocessen som det är utfärdat för. Det betyder att du kan söka jobb i alla EU-länder med ett svenskt kompetensbevis.

Om du redan har ett kompetensbevis från ett annat EU‑land gäller det även i Sverige. Du behöver inte registrera ditt utländska kompetensbevis. Det räcker att du kan visa upp det om du blir tillfrågad av någon kontrollmyndighet.

Spara ditt kompetensbevis på ett säkert sätt

Ditt kompetensbevis är en personlig värdehandling som du ska spara.

  • Förvara beviset så att du lätt kommer åt det. Du ska alltid kunna visa upp det om du blir tillfrågad av Livsmedelsverket eller länsstyrelsen vid en kontroll.
  • Ha gärna en kopia av beviset tillgängligt på slakteriet.
  • Ta med dig ditt bevis om du slutar ditt jobb, för du behöver det om du ska börja på ett annat slakteri i Sverige eller något annat EU‑land.

Ta bara emot friska djur för slakt

Slakterier får bara ta emot rena och friska djur som djurhållaren har skickat information om i förväg. Du ska ha fått informationen senast 24 timmar innan djuren anländer till slakteriet.

Informationen skickas till slakteriet i form av ett intyg. Intyget ska oftast ha uppgifter om djurens identitet och anläggningen som djuren kommer ifrån. Intyget ska också visa

  • att anläggningen får skicka djur till slakt
  • att djurens hälsotillstånd är tillfredsställande enligt djurskyddskraven.

För att djurens hälsotillstånd ska räknas som tillfredsställande ska de

  • vara rena och friska
  • kunna stödja på alla sina ben
  • kunna gå in i transporten av egen kraft.

Djur som har svårt att gå eller röra på sig ska avlivas där de befinner sig.

I vissa fall får informationen skickas tillsammans med djuren

Det finns undantagsfall då djurhållaren inte behöver skicka informationen i förväg, utan kan skicka den tillsammans med djuren. Det gäller

  • grisar, fjäderfän och hägnat vilt
  • nödslaktade djur som har besiktigats levande av en veterinär på anläggningen som de kommer från 
  • tama hästdjur
  • djur som inte levereras direkt från sin anläggning.

Om djuren har skadats eller blivit sjuka under transporten eller vid ankomst

Djur som har skadats under transporten eller vid ankomsten ska avlivas direkt efter ankomsten till slakteriet. Samma sak gäller för djur som är svaga, visar tecken på sjukdom eller inte är avvanda.

Skadade eller sjuka djur får endast stallas upp i särskilda utrymmen. De får stå där under högst 2 timmar, förutsatt att den officiella veterinären vid slakteriet bedömer att uppstallningen inte medför lidande för djuret.

Följ reglerna för hur slakten får gå till

Slakterier och relaterade organisationer ska följa de regler som finns om djurskydd, så att djur som slaktas skonas från onödigt lidande och obehag. Slakteriet ska också ha en plan för ett gott djurskydd vid hanteringen av djur.

Reglerna gäller för

  • alla företag som arbetar med slakt eller annan avlivning
  • företag som säljer utrustning för fixering, bedövning och avlivning
  • Livsmedelsverket och länsstyrelserna.

Här kan du läsa övergripande information om reglerna för att slakta djur på slakteri. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa våra föreskrifter samt de lagar och förordningar som gäller djurskydd. De finns länkade under rubriken Författningar.

Se till att personalen är utbildad

Personal som arbetar med slakt ska vara utbildad och ha ett kompetensbevis som styrker utbildningen. Mer specifikt ska personalen

  • ha utbildats i djurskydd, djurhantering samt bedövnings- och avlivningsmetoder för aktuella djurslag
  • ha kunskap om hur slakt­utrustningen ska användas och underhållas.

Ha endast djur som ska slaktas i slakteriet

Det är bara djur som ska slaktas som får vara i ett stall som är avsett för slaktdjur. Det är dessutom bara levande djur som får föras in i slakteriet. Enda undantaget från den regeln är djur som har nödslaktats på gården.

Hantera djuren lugnt när du stallar upp och driver dem

Vid uppstallning och drivning ska du hantera djuren lugnt.

När du driver djuren gäller det här:

  • Djuren ska ha tillräckligt med utrymme för att förflytta sig och deras flockinstinkt ska utnyttjas.
  • Drivvägen ska vara tydlig för djuren och eventuella hjälpmedel vid drivningen får bara användas för att styra djuren. Hästar ska ledas individuellt in i slakteriet.
  • Djuren får inte slås, sparkas på eller lyftas på ett sätt som orsakar smärta och lidande.

När du stallar upp djuren gäller det här:

  • Djur ska hållas åtskilda om de kan förväntas vara aggressiva mot varandra.
  • Djur får stallas upp på slakteriet under högst en natt. Renar får hållas i hägn på slakteriet i upp till fem dygn.
  • Uppstallade djur ska ha tillgång till dricksvatten och ska ha tillsyn minst morgon och kväll.
  • Om djuren transporterats och stallats upp under sammanlagt mer än 12 timmar ska djuren utfodras med tillräckligt mycket lämpligt foder.
  • Djur som stallats upp över natten ska ha en ströad liggyta och slaktas utan dröjsmål följande dag.
  • Högmjölkande kor ska slaktas före slaktdagens slut. Om de kommer till slakteriet efter slaktdagens slut ska de slaktas omgående nästa dag.
  • Kor med uppenbart spänt juver ska mjölkas innan övernattning.

Fixera och bedöva djuren genom tillåtna metoder

Du får fixera djuren en kort stund när de ska bedövas. Dessa fixeringsmetoder är tillåtna:

  • bedövningsbox
  • fasthållning av djurets huvud med en grimma eller liknande vid mekanisk bedövning
  • manuell fasthållning av mindre djur
  • fotbyglar för fjäderfän som väger högst 20 kilo
  • slakttratt för alla fjäderfän utom strutsfåglar.

Dessa bedövningsmetoder får användas:

  • Nötkreatur, renar, hjortar, övriga idisslare och hästdjur: bultpistol, kulvapen eller hagelgevär.
  • Får och getter: bultpistol, kulvapen, hagelgevär och elektricitet.
  • Grisar: bultpistol, kulvapen, hagelgevär, elektricitet och koldioxid.
  • Höns: bultpistol, kulvapen, elektricitet och koldioxid samt i vissa fall slag i huvudet.
  • Övriga fjäderfän och kaniner: bultpistol, kulvapen, elektricitet samt i vissa fall slag i huvudet.
  • Strutsfåglar: bultpistol, kulvapen och elektricitet.

Du måste vara säker på att djuret är bedövat innan du avblodar det. Det gäller för alla tillåtna bedövnings­metoder.

Reglerna om bedövning är relativt detaljerade och reglerar bland annat

  • skjutvapnets typ
  • ammunition
  • vapnets riktning
  • strömstyrka vid elektrisk bedövning samt placering av elektroder.

Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning, som du hittar under Författningar.

Totalförbud för slakt utan bedövning i Sverige

Sverige har ett totalförbud för slakt utan bedövning. Det gäller även vid olika former av religiös slakt. Kravet på bedövning finns med i Sveriges nationella lagstiftning, som ställer högre krav än EU:s regler.

Avbloda snabbt och korrekt

Du ska alltid avbloda djuret direkt efter bedövning, oavsett om köttet ska bli livsmedel eller inte. Det gör du genom att öppna antingen båda halspuls­ådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån.

Efter avblodningen ska du kontrollera att djuret är dött innan slaktprocessen får gå vidare.

Om blodet ska samlas in som livsmedel måste du även följa livsmedels­lagstiftningen.

Håll utrustning och utrymmen i gott skick

Slakteriets utrustning för bedövning eller avlivning måste fungera och underhållas väl, så att slakteriet lever upp till reglerna om snabb och effektiv bedövning och avlivning. Det måste finnas reservutrustning som är tillgänglig omedelbart om den ordinarie utrustningen inte fungerar. All utrustning ska besiktigas dagligen.

Dessutom måste utrymmena på slakteriet vara lätta att rengöra. De ska också vara utformade på rätt sätt. Detaljerade regler om hur slakteriets utrymmen ska vara utformade finns att läsa i

  • Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning
  • EU‑förordning (EG) nr 1099/2009.

De finns länkade under rubriken Författningar.

Större företag ska utse en djurskydds­ansvarig

Om ditt företag är över en viss storlek ska ni utse en djurskydds­ansvarig för varje slakteri. Personen ska se till att företaget följer djurskydds­reglerna som finns. Den djurskydds­ansvarige ska ha ett kompetensbevis för sitt ansvars­område.

Regler för företag som säljer utrustning för fixering, bedövning och avlivning

Du får bara sälja fixerings- eller bedövningsutrustning tillsammans med lämpliga bruksanvisningar som informerar om hur de som använder utrustningen kan ge ett bra djurskydd. Du ska även göra bruksanvisningarna tillgängliga digitalt.

Nu gäller bilaga II i EU-förordning 1099/2009 för alla slakterier

Alla slakterier ska nu följa bilaga II i EU:s förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Det inkluderar även de slakterier som togs i bruk innan den 1 januari 2013.

Bilaga II reglerar slakteriers utformning, konstruktion och utrustning. Den började gälla för samtliga slakterier den 9 december 2019.

Klassa slaktkropparna

När djuret är slaktat ska du se till att slaktkropparna klassas av en behörig klassare. Alla slaktkroppar av nöt, gris, får, get, häst och ren som marknadsförs som livsmedel ska vara klassade på ett bestämt sätt. Klassnings­systemet används för att så noggrant som möjligt beskriva slaktkroppens användbarhet och innehåll av kött, fett och ben, för att värdet ska kunna beräknas.

Be Jordbruksverket om behörighets­bevis för klassaren

Den som ska klassa slaktkroppar ska ha behörighets­bevis. Det ger Jordbruksverket ut till slakteriet om klassaren har blivit godkänd på de kurser som vi ordnar.

Kontakta oss på djurkontroll­enheten om du vill

  • ta reda på om en klassare har behörighet
  • anmäla dig eller någon annan till våra kurser om klassning.

Små slakterier kan söka dispens från klassningen

Du som har ett mindre slakteri kan söka dispens från klassnings­reglerna. Kontakta då djurkontroll­enheten på Jordbruksverket.

Därför klassas slaktkroppar

Prissättningen på kött är fri. Klassningen finns för att man ska kunna beräkna värdet på slaktkroppar, så att olika parter kan resonera sig fram till ett bra pris. Det underlättar för uppfödaren att möta marknadens krav och att föda upp bra slaktdjur.

Slakterierna baserar sin betalning till uppfödaren på de olika klassningarna. Med ett gemensamt system för beskrivning av slaktkropparna blir priserna lättare att jämföra.

Så fungerar EU:s gemensamma klassnings­system

Slaktkroppar från nötkreatur, får, häst och ren delas in i kategorier, formklasser och fettgrupper. Det är klassaren som bedömer hur slaktkropparna ska klassas.

  • Kategorin bestäms av djurets kön och ålder.
  • Formklasserna visar vilka slaktkroppar som har mest svällande muskler och vilka som är tunnast.
  • Fettgruppen visar vilka slaktkroppar som är magrast och fetast.

Alla länder i EU använder det så kallade EUROP-systemet för klassningen. Systemet är uppbyggt av fem huvudklasser – E, U, R, O och P – där E har bäst muskelutveckling och P har dåliga muskler. Var och en av klasserna delas in i tre delar, där den bästa och sämsta får tillägget + eller -. Detta ger totalt 15 klasser. Dessutom bedömer klassaren hur kroppen är täckt av fett i ett motsvarande system med 15 grupper: från 1- för de magraste djuren, till 5+ för djuren som är riktigt feta.

Slakteriet ska se till att slaktkropparna är snyggt uppslaktade inför klassningen. Överflödigt fett och delar som inte hör till slaktkroppen ska tas bort, utan att skada kroppen eller skära bort för mycket. Då kan vägningen och klassningen göras på ett rättvisande sätt.

Grisslaktkroppar klassas utifrån köttprocent

Grisslaktkroppar klassas i köttprocent, där skalan sträcker sig från 45 procent till 65 procent. Grisen mäts med godkänd mätutrustning på väl definierade mätställen. Sedan beräknas köttprocenten med hjälp av en ekvation som EU har fastställt.

Läs mer om klassning

Reglerna om klassning hittar du under rubriken Författningar.

Vi kontrollerar klassningen för att garantera likvärdig bedömning

Vi kontrollerar klassningen med hjälp av oanmälda inspektionsbesök för att kontrollera

  • att mätning och bedömning sker likadant över hela landet
  • att reglerna tillämpas på rätt sätt.

Kontroll av putsningen ingår också som en del av inspektionsbesöket.

Vi tar ut en avgift för kontrollerna. Avgiften beror på hur många kontroller ditt slakteri får. De större slakterierna kontrolleras minst åtta gånger per år.

Ta hand om animaliska biprodukter

Du måste ta hand om animaliska biprodukter på ett säkert sätt. Det första du ska göra är att kategorisera biprodukterna och hålla dem åtskilda från livsmedel. Sedan ska du skicka biprodukterna till en mottagare som får ta emot dem.

Steg 1: Kategorisera animaliska biprodukter

De animaliska biprodukterna från verksamheten delas in i tre olika kategorier. Det är slakteriet som ansvarar för att dela in biprodukterna i kategori 1, 2 eller 3.

Kategorierna styr hur produkterna får användas i nästa led. Det finns en stor mängd användningsområden för biprodukter från slakt. Vissa produkter får användas som foder, medan andra till exempel kan rötas eller bearbetas på andra sätt till gödningsmedel, utsmält fett eller läder. En del biprodukter, till exempel specificerat riskmaterial, måste dock alltid förbrännas.

Specificerat riskmaterial från djur

Specificerat riskmaterial ska av säkerhetsskäl avlägsnas under slakt, för att minska risken för överförande av smittämnen som orsakar TSE-sjukdomar (till exempel galna ko-sjukan och scrapie).

Specificerat riskmaterial är ett kategori 1-material. Här listar vi vävnader som betecknas som specificerat riskmaterial om de har sitt ursprung i Sverige.

  • För nötkreatur: Skalle utom underkäke och med hjärna och ögon samt ryggmärg från djur som är äldre än 12 månader.
  • För får och getter: Skalle, inklusive hjärna och ögon, och ryggmärg från djur som är äldre än tolv månader eller som har en permanent framtand som trängt genom tandköttet.

Steg 2: Skicka de animaliska biprodukterna till rätt mottagare

Vart du kan skicka de animaliska biprodukterna beror på hur de har kategoriserats. Den som tar emot biprodukterna måste alltid ha det tillstånd som krävs. I många fall krävs det att anläggningen är godkänd av Jordbruksverket. Men för vissa typer av material räcker en registrering eller ett individuellt tillstånd.

Rester från livsmedelsverksamheter

Du kan läsa mer om vad du kan göra med rester från livsmedelsverksamheter på vår sida om det.

Stallgödsel och frånskilt mag- och tarminnehåll

Stallgödsel och frånskilt mag- och tarminnehåll från slakteriet kan skickas till en godkänd biogas- eller komposterings­­anläggning. Det kan också lämnas ut till ett lantbruk för spridning på mark.

Ett handelsdokument måste alltid åtfölja transporten.

Kontroll vid slakterier

Verksamheten vid slakterier kontrolleras av olika kontrollmyndigheter:

  • Livsmedelsverkets officiella veterinärer kontrollerar livsmedelshanteringen och delar av djurskyddet på slakteriet. Livsmedelsverket kontrollerar även hanteringen av de animaliska biprodukterna.
  • Länsstyrelsen kontrollerar att slakterier följer djurskyddsreglerna. De har också kontrollansvar över insamlingen av de animaliska biprodukterna.
  • Jordbruksverket kontrollerar klassningen och putsningen av slaktkropparna.

Jordbruksverkets uppdrag är att vägleda och samordna kontrollen av djurskydd och hanteringen av animaliska biprodukter. Ett redskap i det arbetet är att ta fram vägledningar och checklistor till kontroll­myndigheterna, så att bedömningarna ska vara korrekta och lika över hela landet. Du kan läsa vägledningarna och checklistorna på våra sidor för veterinärer och kontrollanter.

Redovisa din slakt varje vecka

Slakteriet ska redovisa det som slaktas till Jordbruksverket. Det gäller följande djurslag: nötkreatur (inklusive till exempel buffel och bison), grisar, får och getter, hästar och vilt.

Skicka in slaktredovisningen senast på måndagen efter varje slaktvecka. Det gör du genom vår e‑tjänst Slaktredovisning.

Statistik om slaktade djur och klassning

Vi publicerar statistik om

  • antal djur som slaktats i Sverige de senaste åren
  • klassningen för olika djurslag och kategorier
  • slaktad mängd av lantbruksdjur och hästar.

Du hittar statistiken på sidan Statistik om slaktade djur och klassning. Där kan du även anmäla dig till att börja prenumerera på statistiken.

Frågor och svar

Vad gäller för nödslaktade djur?

Bara akut skadade djur som annars skulle varit friska får nödslaktas för att bli livsmedel. Dessa djur ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal så snart som möjligt efter att djuren har besiktigats levande av en veterinär. Sedan skickas djuren till ett slakteri som tar emot nödslaktade djur.

Tänk på det här om du ska ta emot ett nödslaktat djur:

  • Om det tar mer än två timmar mellan avlivningen av djuret och dess ankomst till slakteriet, ska det kylas.
  • Ett nödslaktsintyg som fyllts i av veterinären ska alltid följa med ett nödslaktat djur till slakteriet.
  • Om en veterinär avlägsnar mage och tarmar på gården måste inälvorna åtfölja djuret till slakteriet.

Hör av dig till Livsmedelsverket om du vill veta mer nödslaktsintyg och hygienregler vid nödslakt.

Kontakta oss om du vill veta mer

Hör gärna av dig till oss om du har frågor inom något område.

Frågor om slaktprocessen:

Frågor om animaliska biprodukter:

Frågor om klassningen:

Frågor om slaktredovisningen:

Författningar

Djurskydd vid slakt och avlivning

Söker efter 2019:8

Animaliska biprodukter

Söker efter 2006:84

Klassning och slaktredovisning

Söker efter 1998:127

Söker efter 2016:25

Senast uppdaterad: