Logotyp Jordbruksverket
English
Webbutik
Mina sidor

Slutet av hästens liv

Som hästägare har du ansvar för din häst även i slutet av dess liv. Du måste bestämma hur och var hästen ska avlivas och vad som ska hända med kroppen efteråt. Med kunskap om alternativen och vad de innebär finns det goda förutsättningar att det blir så bra som möjligt för både dig och din häst.

Förbered dig inför slutet av hästens liv

Det finns olika alternativ för vad du kan göra med en häst som du av någon anledning behöver avliva:

  • Du kan låta avliva hästen och sedan själv ta hand om kroppen eller överlåta det till någon annan.
  • Du kan skicka hästen till slakt, om den uppfyller kraven för det. Då används hästen som livsmedel efter sin död.

Tänk till innan du avlivar hästen

Om du avlivar din häst hemma på gården kan du bara skicka kroppen till ett slakteri om du följer de regler som gäller för nödslakt. I annat fall måste kroppen tas om hand på annat sätt. Dessa alternativ kan innebära en kostnad för dig som hästägare, och det kan även krävas kontant betalning. Det behöver du vara förberedd på.

Ta ditt ansvar som hästägare

Som hästägare har du ett ansvar för din hästs välfärd, och det är viktigt att du tar ansvar även för slutet av hästens liv. Om du inte kan eller vill slakta din häst bör du därmed se till att du kan betala kostnaden för att avliva hästen och få kroppen omhändertagen.

Lämna inte över ansvaret till någon annan genom att skänka bort hästen eller sälja den för en låg kostnad. Då tar du risken att hästen hamnar hos någon som inte tar hänsyn till hästens välfärd.

Hästpasset visar vilka alternativ som är möjliga

Hästpasset avgör vilka alternativ du har att välja på. Du kan bara slakta din häst för att bli livsmedel om den har ett giltigt pass, som visar att hästen

  • inte är borttagen ur livsmedelskedjan
  • inte är behandlad med läkemedel som förhindrar slakt.

Tänk på detta redan då du köper en häst, och kontrollera passet i samband med köpet.

Avlivning av hästar

Du måste följa reglerna för att avliva djur, oavsett vad som ska hända med kroppen efteråt. Här är de viktigaste reglerna:

  • Du är skyldig att låta avliva svårt sjuka och skadade djur så snabbt som möjligt, om de inte går att behandla. Om djuret dessutom har svårt att gå eller röra på sig ska det avlivas på plats, utan att först flyttas.
  • Djuret får inte utsättas för onödigt lidande eller obehag under avlivningen. Därför måste den som avlivar djuret göra det på ett sätt som antingen omedelbart dödar djuret eller som gör det medvetslöst först.

Om du inte kan eller vill utföra avlivningen själv ska du kontakta en veterinär eller någon annan med rätt kompetens, till exempel ett djurambulansföretag, ett slakteri eller Svensk Lantbrukstjänst.

Om du själv avlivar djuret måste du behärska den aktuella avlivningsmetoden och hanteringen av djuren i samband med avlivningen. Däremot måste du inte ha gått någon särskild utbildning för att få avliva djuret. 

Tillåtna metoder för att avliva hästar

Det finns flera olika sätt som hästar kan avlivas på. De vanligaste är de här:

  • Mekanisk bedövning och avlivning: Hästen bedövas mekaniskt och avblodas sedan genom att stora blodkärl skärs av. Denna metod används när hästen avlivas vid slakt för livsmedel, men den är också vanlig när hästen inte ska bli livsmedel. Det kan se obehagligt ut, eftersom det kommer ut mycket blod, men för hästen är detta en skonsam metod, då den blir medvetslös omedelbart. Hästen kan vid behov få lugnande medel före, men då kan den inte användas som livsmedel.
  • Medicinsk avlivning: En veterinär kan ge hästen en överdos av sömnmedel direkt i blodet. Hästen faller då omkull efter en kort stund, och överdosen leder till medvetslöshet och att hjärtat slutar slå. Denna metod kan inte användas om hästen ska bli livsmedel.

Regler för mekanisk bedövning och avlivning av hästar

Alla djur som avlivas i Sverige måste bedövas först. Vid bedövning får djuren fixeras en kort stund. Dessa fixerings­metoder är tillåtna för hästar:

  • att använda bedövningsbox
  • att hålla fast djurets huvud med en grimma eller liknande.

Dessa bedövningsmetoder får du använda på hästar:

  • bultpistol
  • kulvapen
  • hagelgevär.

Du måste kontrollera att djuret är helt medvetslöst innan du avblodar det.

Det är avblodningen som är själva avlivningen. Därför måste du alltid avbloda djuret efter att ha bedövat det, även om köttet inte ska bli livsmedel. Det gör du genom att öppna antingen båda halspuls­ådrorna eller det gemensamma blodkärl som dessa ådror utgår ifrån.

Avblodning av hästar ska påbörjas inom 60 sekunder efter bedövning.

Efter avlivningen måste du kontrollera att djuret är dött innan du får vidta några andra åtgärder med kroppen.

Regler för skjutvapen

Reglerna för skjutvapnets typ, ammunition, skjutavstånd och träff­område är relativt detaljerade. Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning (SJVFS 2019:8), som du hittar under rubriken Författningar.

Dessutom kan det finnas andra krav som inte regleras i djurskydds­föreskrifterna, till exempel krav på vapenlicens. För att licenspliktiga vapen ska få användas vid bedövning måste det vara angivet på vapenlicensen att ändamålet är antingen jakt eller avlivning av djur. Du får alltså inte använda ett vapen som du har licens för om ändamålet enligt licensen är målskjutning.

Vid slakt för husbehov får bara du och ditt hushåll äta köttet

Om du slaktar djur på gården för husbehov så får köttet bara ätas av dig som håller djuren och ditt privata hushåll.

Du får alltså inte slakta djur hemma på gården och sedan sälja eller ge bort köttet som livsmedel. Om djuren ägs av flera personer eller av till exempel en förening får du inte fördela köttet som livsmedel mellan ägarna. För att få göra det måste slakten göras på ett slakteri. Dessutom ska en officiell veterinär besiktiga djuret både före och efter slakt.

Du kan läsa mer på Livsmedelsverkets webbplats.

Distansavlivning med skjutvapen är tillåtet i vissa fall

Du kan få avliva ett enstaka djur på distans med vissa skjutvapen, om djuret är förvildat, förrymt eller skadat och inte kan fångas in utan att djuret lider. Det kallas för distansavlivning.

Regler för skjutvapen

Reglerna för skjutvapnets typ, ammunition, skjutavstånd och träffområde är relativt detaljerade. Du kan läsa mer om reglerna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning (SJVFS 2019:8), som du hittar under rubriken Författningar.

Dessutom kan det finnas andra krav som inte regleras i djurskydds­föreskrifterna, till exempel krav på vapenlicens. För att licenspliktiga vapen ska få användas vid avlivning måste det vara angivet på vapenlicensen att ändamålet är antingen jakt eller avlivning av djur. Du får alltså inte använda ett vapen som du har licens för om ändamålet enligt licensen är målskjutning.

Nödslakt av akut skadade djur

Nödslakt är när akut skadade djur avlivas på gården och sedan skickas till ett slakteri för att bli livsmedel. Det är inte alla slakterier som tar emot nödslaktade djur, så kontrollera det med slakteriet först.

Här är reglerna som gäller om du vill låta nödslakta djur:

  • Bara akut skadade djur som annars skulle ha varit friska får nödslaktas.
  • Djuret ska avlivas på gården av behörig slaktpersonal så snart som möjligt efter att en officiell veterinär från livsmedelsverket har besiktigat djuret levande. Tiden mellan undersökningen av djuret och avlivningen får inte överstiga 24 timmar.
  • En officiell veterinär från livsmedelsverket måste vara med om mage och tarmar avlägsnas på gården. I sådana fall måste inälvorna följa med djuret till slakteriet.
  • Om det tar mer än 2 timmar mellan avlivandet av djuret och dess ankomst till slakteriet ska djuret kylas.
  • Du ska skicka med ett nödslakts­intyg som fyllts i av officiell veterinär från livsmedelsverket till slakteriet.
  • Intyget är, utifrån livsmedelsaspekter, giltigt i 24 timmar.

Hör av dig till Livsmedelsverket om du vill veta mer nödslakts­intyg och hygienregler vid nödslakt.

Observera dock att inga djur får utsättas för onödigt lidande, varför ett akut skadat djur ska slaktas så snart det någonsin är möjligt. Kan detta inte ombesörjas utan onödigt dröjsmål så behöver djuret istället avlivas av djurskyddsskäl.


Skicka in passet och avregistrera hästen

När din häst avlivas, eller dör på annat sätt, ska du skicka passet till den organisation som utfärdat det eller som gjort den senaste registreringen. De makulerar passet och registrerar i sin databas att hästen är död. Du ska skicka in passet senast 30 dagar efter att hästen dött.

Om hästen däremot slaktas på ett slakteri sköter slakteriet oftast pass­hanteringen.

Du behöver också ta bort hästen från din anläggning i anläggnings­registret.

Ta hand om döda hästar

Du måste ta hand om den döda hästen på ett säkert sätt för att bland annat undvika spridning av smittsamma sjukdomar. Oftast innebär det att du skickar eller kör kroppen till en godkänd anläggning som är godkänd för att ta emot döda hästar. Du kan också gräva ner kroppen.

Däremot är det förbjudet att lägga ut döda djur och biprodukter från slakt i naturen.

Du ska förvara döda djur på ett smittsäkert sätt innan de transporteras bort. Du ska bland annat se till att rovdjur och fåglar inte kan komma åt dem. Döda djur ska också förvaras skilt från levande djur så att transportören inte behöver komma i kontakt med de levande djuren i samband med hämtningen.

Anmäla hämtning av döda hästar

Det finns företag som hämtar döda djur för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Just nu är det bara företaget Svensk lantbrukstjänst som har rikstäckande hämtning. Gå in på deras webbplats för att

  • anmäla hämtning av döda djur via en e-tjänst eller telefon
  • få information om hur hämtningen går till
  • hitta kontaktuppgifter till lokala entreprenörer.

Kremera döda hästar

Du kan välja att låta kremera din häst i ett krematorium för djur, där den bränns till aska. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Det finns ett fåtal kremerings­anläggningar i landet för just häst. Kontakta dem för att få mer information.

Transporten till krematoriet måste uppfylla de krav som ställs. Du kan antingen anlita en djurtransportör eller köra kroppen själv.

Gräva ner döda hästar

Du kan begrava hästen om du har tillgång till lämplig mark för det. Du måste följa kommunens anvisningar och EU‑lagstiftningens krav på nedgrävning. Hör av dig till din kommun om du är osäker på vad som gäller. 

Du får dock inte gräva ner hästar som du misstänker har dött av en epizootisk sjukdom. Om du misstänker en sådan sjukdom ska du i stället omedelbart kontakta en veterinär.

Skicka hästar till slakt

För att du ska kunna skicka en häst till slakt måste den bland annat vara frisk, ren och id‑märkt. Du ska intyga detta för slakteriet minst 24 timmar innan hästen kommer fram till slakteriet.

Hästen måste även uppfylla följande kriterier för att få slaktas:

  • Hästen får inte vara behandlad med läkemedel vars karenstid inte har gått ut. Det innebär att hästen inte kan avlivas med hjälp av sömnmedel eller få lugnande medel före avlivningen.
  • Hästägaren måste ha ett giltigt hästpass som visar att hästen får slaktas för att bli livsmedel. Passet ska följa med hästen till slakteriet.
  • Hästen måste vara i så gott skick att den kan godkännas som livsmedel. Slakteriets veterinär kontrollerar hästens skick.

Kontakta slakteriet i god tid för att kontrollera att de tar emot hästar och boka tid för slakten.

Du måste också följa transportreglerna. Det innebär exempelvis att du inte får skicka högdräktiga eller nyförlösta djur till slakt.

Krav på slakteriet

Slakteriets personal ska ha dokumenterad utbildning i djurskydd, djurhantering samt bedövnings- och avlivningsmetoder. De ska också följa djurskyddsreglerna.

Slakteriet sköter vanligtvis hanteringen av hästpasset. De kontaktar avels­organisationen eller den registerförande föreningen och skickas passet eller ett intyg om slakten till dem.

Efter slakten klassas vanligtvis slaktkropparna av slakteriet. Klassningen kan ligga till underlag för hur mycket du får betalt för slaktkropparna.

På sidan för slakterier kan du läsa mer om kraven som gäller före, under och efter slakt. Där står det också mer om klassningen av slaktkroppar.

Frågor och svar

Kan jag lämna min häst som foder till djurparksdjur?

Ja, det kan du – om hästen är lämplig för det. Kontakta en uppsamlingscentral som är registrerad av Jordbruksverket för foderslakt om du vill veta mer.

Du kan också höra av dig direkt till en djurpark. Ett fåtal djurparker har tillstånd från Jordbruksverket att ta emot hästar för att använda dem som foder till djurparksdjur. De kan även avliva hästen.

Författningar

Söker efter grundforeskrifter:
2019:8

Söker efter grundforeskrifter:
2006:84

Du kanske också är intresserad av det här

Senast granskad: 2024-07-30