Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos hästar

Senaste utbrott av mjältbrand på djur i Sverige var i 2016. Sporerna som orsakar mjältbrand kan överleva i jorden i över 50 år. Misstanke om mjältbrandssmitta hanteras som en epizooti. Alla däggdjur inklusive människor är i princip mottagliga för infektionen. I Sverige är det dock sällsynt med fall där människor har smittats av mjältbrand. Mjältbrand heter också Antrax.

• Mjältbrand (folkhalsomyndigheten.se)

Hästar kan få hög feber, svullnader på hals och buk, diarré och koliksymtom. Sjukdomen leder oftast till döden inom 1-3 dagar. Hästar kan plötsligt dö utan att du har sett några symtom innan.

• Symtom och smittvägar mjältbrand (sva.se)

• Epiwebb mjältbrand (epiwebb.se)

Vid misstanke om smitta

Om du misstänker att dina hästar är smittade ska du genast kontakta veterinär.

Eftersom mjältbrand är mycket smittsamt är det viktigt att göra på rätt sätt om du misstänker mjältbrand.

• Ring veterinären.
• Isolera djuret om det fortfarande lever.
• Täck över kroppen om djuret är dött och se till att inga andra djur kommer åt den.
• Låt kroppen ligga kvar.
• Öppna absolut inte kadavret eller orsaka blödningar.
• Var försiktig vid all hantering av kroppen.
• Använd handskar och skyddskläder.
  

Vaccination av betesdjur

Det är tillåtet att vaccinera mot mjältbrand i hela Sverige. Jordbruksverket kan också besluta om obligatorisk vaccination. Syftet med vaccinationerna är att skydda djuren från sjukdom och därigenom också minska risken för vidare smittspridning i ett drabbat område.

• Aktuellt läge för smittsamma sjukdomar - mjältbrand

• Rapportera döda djur (sva.se)

MRSA är en förkortning för meticillinresistent Staphylococcus aureus och innebär att bakterien är resistent mot penicilliner och penicillinliknande antibiotika. MRSA kan ofta vara multiresistent, det vill säga den är resistent mot flera olika typer av antibiotika. MRSA är en så kallad zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människa. Under rubriken infektioner orsakade av resistenta bakterier kan du läsa mer om antibiotikaresistens.

MRSA är framför allt en hudbakterie. Som hästägare ska du därför vara uppmärksam på svårläkta sår och hudinfektioner, särskilt om hästen också har behandlats med antibiotika eller får en sårinfektion efter ett kirurgiskt ingrepp. För att veta om det är MRSA måste veterinär ta prov för att testa vilken typ av bakterie det är och om den är resistent.

• MRSA hos häst (sva.se)

• MRSA hos människa (folkhalsomyndigheten.se)

Om din häst har en MRSA-infektion

Om du får besked från din veterinär att din häst har en MRSA-infektion finns det krav som du måste följa. Kraven handlar om: informationsplikt, kontaktisolering, transportregler och rengöring. Syftet med kraven är att minska risken för att smitta ska spridas till andra djur och människor under den tid då djuret utsöndrar mest bakterier det vill säga under den akuta sjukdomsfasen. Kraven gäller när din häst har en pågående klinisk infektion, vilket innebär att den har en infektion med symtom. 

• Det här kraven gäller när din häst har en MRSA-infektion

Om din häst endast konstateras bära på MRSA vid en provtagning men inte har några symtom på en infektion omfattas du inte av kraven. Men det finns rekommendationer som du bör känna till.

• Råd för dig som har en häst som endast är bärare av MRSA

Virusabort (EHV-1) är ett virus som kan infektera hästar och kallas ofta för abortvirus.

Sjukdomen kan orsaka att dräktiga ston kastar sitt föl ofta utan föregående symtom på sjukdom. Viruset kan också orsaka luftvägssymtom och i allvarliga fall även neurologiska symtom. Virusabort smittar inte människor.

•  Symtom och smittvägar virusabort (sva.se)

Vid misstanke om smitta

Om du misstänker att djuren är smittade ska du genast kontakta veterinär.

Förebygg och förhindra smitta

Det finns vaccin mot luftvägsformen och abortformen, men inte mot den neurologiska formen. För att minska risken för att ston ska bli sjuka under dräktigheten kan du vaccinera stoet.

Isolera sjuka djur

Eftersom en sjuk häst kan smitta andra hästar bör du isolera den för att begränsa smittspridningen. Men även aborterade foster, efterbörd och fostervätskor kan sprida smittan. Därför måste du hantera dessa på ett smittskyddsmässigt korrekt sätt.

• Isolera sjuka hästar (sva.se)
• 
  

Salmonella är en så kallad zoonos, vilket betyder att den kan smitta mellan djur och människa. Eftersom salmonella orsakas av bakterier som finns naturligt i miljön går sjukdomen inte att utrota.

Vuxna hästar har oftast milda eller inga symtom alls. De kan få diarré som läker ut av sig själv. Föl kan bli allvarligt sjuka. När hästen har salmonella är det eventuell diarré som är den största smittrisken.

• Symtom hos hästar (sva.se)

Vid misstanke om smitta

Om du misstänker att din häst är smittad ska du kontakta veterinär. Innan du får vidare instruktioner av din veterinär ska du göra vad du kan för att förhindra och begränsa eventuell smittspridning till andra djur och människor.

Det här händer om en häst blir smittad

Om en häst får salmonella händer det här:

• Du blir kontaktad av en utredande veterinär som vi har utsett.
• Gården eller stallet där hästen står får restriktioner - så kallad spärr. Spärren gäller för de delar som är relevanta. Det kan vara att hästar ska isoleras, eller att det blir restriktioner för byggnader och också markområden där hästen har varit. Det är inte säkert att allt blir spärrat.
• Du får anvisningar i en bekämpningsplan om vad du ska göra. Du ska följa anvisningarna.
• Gödsel och andra produkter som kan innehålla smitta tar du hand om enligt veterinärens anvisning.
• Infektionen får under veterinär vård läka ut av sig själv

För att vi ska kunna häva spärren av gården eller stallet krävs det här:

• att ingen salmonella har påvisats från 2 omgångar prov som har tagits med cirka en månads intervall, samt att åtgärderna i saneringsplanen är genomförda.

I vissa fall kan det vara befogat att ta bort restriktionerna för en del av besättningen även om smittan inte är bekämpad i alla delar av den. Detta kallas delhävning av spärr.

Ersättning

När en besättning blir spärrad kan djurägaren söka ersättning för åtgärder som vi har beslutat om, till exempel sanering av byggnader utöver normal rengöring.

• Ersättning vid konstaterad smitta

Övervakning

I Sverige finns inget kontrollprogram för salmonella på häst. Hästar omfattas dock av den generella övervakningen där provtagning av sjuka djur är en viktig del.

Det här kan du göra för att minska risken för att dina hästar blir smittade. Det kan finnas fler tips under respektive sjukdom.

• Se till att ha bra rutiner när det kommer djur, djurprodukter, fordon eller människor till eller från din anläggning.
• Begränsa antalet kontakter mellan olika stall eller anläggningar med djur.
• Se över vilka risker som finns när du ska flytta hästar och utifrån riskerna sätta upp regler.
• Isolera sjuka hästar för att minska risken för smitta till övriga hästar i stallet.
• Vara uppmärksam på hur dina hästar mår och kontakta veterinär om du misstänker någon smitta.
• Bara använda antibiotika när det är verkligen är nödvändigt och alltid enligt en veterinärs ordination.
• Vara försiktigt med nya hästar. Kontakter med nya hästar innebär alltid en smittrisk det gäller oavsett om du köper in en ny häst eller låter din häst träffa hästar eller andra djur.
• Ha en plan när du transporterar hästar för att undvika smittor.
• Hålla inköpta hästar åtskilda från övriga hästar när du tar hem dem till ditt stall. Du minskar då risken att de för med sig smitta till de hästar som du redan har.
• Hålla en god handhygien genom att tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Se även till att andra som vistas i din anläggning har möjlighet att hålla en god handhygien. Det är också särskilt viktigt att tvätta händerna vid sårvård.
• Se till att andra som vistas hos dina hästar har rena kläder och skor.
• Vara noga med foderhygienen! Smutsiga skor och fordon med gödsel på däcken kan förorena hästarnas matplats. Skydda foder från fåglar och gnagare, det gäller både vid lagring och utfodring.
• Vara noga med vattenhygienen! Håll rent i vattenkoppar och tråg. Om hästarna får dricka direkt i sjöar och vattendrag när de är ute på bete kan det utgöra en risk, särskilt om de kan gå ut i vattnet. Det beror på att smitta som eventuellt finns i hästarnas avföring kan sprida sig i vatten.
• Vara noga med hygienen i hästarnas närmiljö.
• Se till att hästarna är rena. Det ska vara rent i boxar och stallar och det ska finnas tillräckligt med rent strö.
• Se till att redskap, utrustning och transporter som används till hästarna är rena.
• Rengöra stallet regelbundet. Tvätta stallet när det är tomt, eller skärma av så att tvättdimman inte sprider sig. Tvättdimma (aerosol) från till exempel högtryckstvätten kan föra med sig smittämnen som eventuellt finns till andra djur i stallet.
• Ta väl hand om nyfödda föl och unga hästar så att de blir starka och håller sig friska.
• Vara extra noga med hygienen i samband med födslar, ett exempel är att fölningsboxar ska vara rena.
• Följa reglerna för lagring och spridning av gödsel för att minska risken för att sprida smittor som kan finnas i gödsel.
• Ta hand om döda hästar och animaliska biprodukter på ett smittsäkert sätt.

Det är bra att känna till hur smittor sprids. Så här sprids smitta mellan djur och mellan djur och människor:

• vid direktkontakt med smittade individer
• vid indirekt kontakt via händer, kläder, skor, föremål, utrustning och ytor som förorenats
• efter kontakt med en smittad individ eller dennes kroppsvätskor som exempelvis urin och avföring
• via livsmedel, foder och vatten
• via vektorer som exempelvis fästingar, knott eller myggor
• vilda fåglar, möss och råttor.

Handtvätt och desinfektion

Du måste se till att alla som vistas i ditt stall har möjlighet att tvätta händerna med flytande tvål, varmt och kallt vatten både före och efter kontakt med hästarna. För vissa yrkesgrupper som exempelvis veterinärer och hovslagare är det dessutom viktigt att de har tillgång till handtvätt nära djuren.

Det ska också finnas handsprit. Men att enbart erbjuda handsprit räcker inte eftersom den inte fungerar om händerna är smutsiga eller kladdiga. Dessutom finns det vissa smittor där handsprit helt saknar effekt.

När du erbjuder allmänheten att ha direktkontakt med dina hästar räknas det som besöksverksamhet. Det gäller för ridskolor, turridning, ridläger, 4:H gårdar samt liknande verksamheter. Det gäller också och om du tar med hästarna till en annan plats till exempel en mässa, marknadsdag, skola eller äldreboende. Det gäller oavsett om du tar betalt eller inte.

Det finns vissa undantag

Följande personer räknas inte som besökare i din besöksverksamhet:

• vänner och grannar
• personal
• personer som har häst i en inackorderingsverksamhet eller som deltar vid träning och på tävling
• köpare och säljare av djur eller varor
• personer som är på anläggningen för att utföra ett arbete.

Du kan vara bärare utan att vara sjuk

Du eller dina djur kan bära på en resistent bakterie utan att vara sjuk. Det finns då en risk att bakterien sprids till andra. Ofta är det först vid en infektion som det upptäcks att det finns en resistent bakterie.

Resistens kan sprida sig till andra bakterier

Vissa resistenta bakterier kan sprida sin resistens till andra bakterier som i sin tur kan orsaka en infektion som är svår att behandla.

Kan spridas mellan djur och människor

Flera av bakterierna som kan vara resistenta är också zoonoser, det vill säga att de kan sprida sig mellan djur och människor. Djur som bär på en resistent bakterie kan överföra denna till människor och människor som bär på en resistent bakterie kan överföra denna till djur.

Det finns en liten risk att du blir smittad när du har kontakt med djur som bär på resistenta bakterier eller att du själv smittar dina djur om du bär på resistenta bakterier. Risken minskar om du är noggrann med din handhygien. Du bör tvätta händerna både före och efter kontakt med djuren och deras gödsel, särskilt viktigt är det vid till exempel sårvård eller om du själv har sår på händerna.

Du är skyldig att se till att alla som vistas på din anläggning har möjlighet att tvätta händerna både före och efter besöket. Läs mer om detta under rubriken Hygienregler.

ESBL är en egenskap och inte en sorts bakterie. Förkortningen ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”.

Det är en grupp enzymer som bryter ner beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). Dessa enzymer kan finnas hos många olika bakteriearter, men framförallt hos tarmbakterier som exempelvis E. coli och Salmonella. Det innebär att bakterierna blir resistenta mot flera olika typer av antibiotika.

ESBL-bildande bakterier sprids på samma sätt som andra bakterier men en bakterie som bär på ESBL kan också sprida sin resistens till andra bakterier som finns i närheten, så att även dessa blir resistenta.

ESBL ökar i samhället

Förekomsten av ESBL ökar hos människor i hela världen och svenska studier har visat att runt fem procent av friska svenskar bär på ESBL-bildande bakterier i tarmen.

Alla djurslag kan bära på ESBL-bildande bakterier i tarmen. Ibland orsakar dessa bakterier en infektion som kan vara svår att behandla. Jämfört med hur det ser ut i många andra länder är förekomsten hos svenska djur låg. Ett undantag är slaktkyckling där ESBL spreds i samband med import av avelsdjur för några år sedan. I dag har ESBL-förekomsten minskat hos svenska slaktkycklingar eftersom näringen i samarbete med SVA och Jordbruksverket arbetat hårt med att begränsa spridningen.

Eftersom det handlar om tarmbakterier kan bakterierna även spridas via livsmedel och vatten. Därför är en god livsmedelshygien viktigt. ESBL-bildande bakterier dör exempelvis vid upphettning.

• ESBL (sva.se)

• ESBL (folkhalsomyndigheten.se)

• Antibiotikaresistenta bakterier (livsmedelsverket.se)

Det finns en speciell typ av ESBL som heter ESBL-CARBA. Denna typ är även resistent mot de antibiotika (karbapenemer) som annars används för att behandla multiresistenta ESBL-bildande bakterier. Detta innebär att för sådana infektioner finns det endast mycket få eller inga verksamma antibiotika kvar att behandla med.

I Sverige ses fortfarande endast enstaka fall av ESBL‑CARBA hos människor och det finns ännu inga fynd rapporterade från djur. Däremot ökar förekomsten av ESBL‑CARBA runt om i världen och ESBL‑CARBA har även rapporterats hos flera olika djurslag. Precis som vanliga ESBL kan ESBL‑CARBA även spridas via livsmedel och vatten

ESBL‑CARBA hos djur är anmälningspliktigt.

ESBL‑CARBA hos människor är enligt smittskyddslagen både anmälnings- och smittspårningspliktigt.

• ESBL-CARBA (sva.se)

• ESBL-CARBA (folkhalsomyndigheten)

• Antibiotikaresistenta bakterier (livsmedelsverket.se)

MRSA är en stafylokock (Staphylococcus aureus) som är resistent mot penicilliner och penicillinliknande antibiotika. MRSA kan ofta vara multiresistent, det vill säga den är resistent mot flera olika typer av antibiotika.

Tidigare har ordet sjukhussjuka använts för MRSA eftersom den från början spred sig på sjukhus och orsakade svårbehandlade infektioner. Idag sprids MRSA framför allt ute i samhället.

MRSA är en zoonos och både djur och människor kan bära på bakterien utan att visa några symtom.

Det finns en särskilda variant av MRSA som är vanlig hos lantbruksdjur i många länder. I dessa länder är det därför vanligt att människor som är i nära kontakt med djur också bär på denna typ av MRSA.

Var uppmärksam på svårläkta sår och hudinfektioner

MRSA är framför allt en hudbakterie. Som djurägare ska du därför vara uppmärksam på svårläkta sår och hudinfektioner, särskilt om djuret också behandlats med antibiotika eller får en sårinfektion efter ett kirurgiskt ingrepp. För att veta om det är MRSA måste veterinär ta prov för att testa vilken typ av bakterie det är och om den är resistent.

MRSA är anmälningspliktigt hos djur. Hos djur är även vissa andra stafylokocker (koagulaspositiva stafylokocker) som är resistenta mot meticillin anmälningspliktiga.

MRSA hos människor är enligt smittskyddslagen både anmälnings- och smittspårningspliktigt. En person som är infekterad med eller bär på MRSA kan också få särskilda förhållningsregler av sin läkare för att minska risken att smitta andra.

Det finns krav på dig som har djur

Det finns särskilda krav på att djurägare som har ett djur med en MRSA-infektion vidtar vissa åtgärder för att minska risken för smittspridning.

Kraven berör framför allt häst, hund och katt. Dock omfattas alla djur, som inte hålls för livsmedelsproduktion, pälsproduktion eller är vattenlevande djur, av samma krav. Hästdjur omfattas alltid av kraven oavsett om de hålls för livsmedelsproduktion eller inte.

• Krav och råd om MRSA till dig som har en häst med MRSA

• MRSA (folkhalsomyndigheten.se)

• MRSA (sva.se)
  

Staphylococcus pseudintermedius är en bakterie som ofta förekommer normalt på huden hos hundar. Den kan även orsaka sjukdom och då framförallt hudinfektioner. Bakterien kan vara resistent mot penicilliner och penicillinliknande antibiotika.

Bakterien kan också utveckla en meticillinresistens och kallas då MRSP. Bakterien är då resistent både mot penicilliner, penicillinliknande antibiotika samt även cefalosporiner. Ofta är en MRSP multiresistent, vilket innebär att den är resistent mot flera olika typer av antibiotika. Då finns det få behandlingsalternativ kvar vid en infektion. Det finns dessutom en risk att bakterien även utvecklar resistens mot de få kvarvarande verksamma antibiotika som finnas att välja på. Därför är det mycket viktigt att spridning och ytterligare resistensutveckling motverkas.

MRSP förekommer i första hand hos hund, men även katter och andra djur kan infekteras av MRSP. Människor blir normalt inte sjuka av MRSP men kan om de har kontakt med infekterade djur bära bakterien på huden och sprida den till andra djur.

Den viktigaste åtgärden för att minska vidare spridning av MRSP är god vårdhygien. God vårdhygien innebär att djurhälsopersonalen har rutiner i arbetet som förhindrar smittspridning mellan patienter och mellan patienter och personal. Det är därför viktigt att informera om att djuret har en infektion eller bär på MRSP vid kontakt med djursjukvården så personalen kan vidta åtgärder för att minska risken för smittspridning.

Djur med en pågående infektion med MRSP ska inte vistas i miljöer som hunddagis, hund- och kattpensionat eller i andra typer av verksamheter där det finns stor risk för smittspridning till många andra djur.

Var uppmärksam på svårläkta sår och hudinfektioner

MRSP är framför allt en hudbakterie som kan finnas hos friska hundar, katter eller andra djur. Om djuret behandlas med fel sorts antibiotika eller får en hudinfektion kan MRSP-bakterierna ta över och orsaka svårbehandlade infektioner och då framförallt hudinfektioner. Du ska vara uppmärksam på svårläkta sår, särskilt efter ett kirurgiskt ingrepp och hudinfektioner.

För att veta om det är MRSP måste veterinär ta prov för att testa vilken typ av bakterie det är och om den är resistent. MRSP är anmälningspliktigt hos djur.

Det finns krav på dig som har djur

Det finns särskilda krav på att djurägare som har ett djur med en MRSP-infektion vidtar vissa åtgärder för att minska risken för smittspridning.

Kraven berör framför allt häst, hund och katt. Dock omfattas alla djur, som inte hålls för livsmedelsproduktion, pälsproduktion eller är vattenlevande djur, av samma krav. Hästdjur omfattas alltid av kraven oavsett om de hålls för livsmedelsproduktion eller inte.

• Krav och råd om MRSP till dig som en häst med MRSP

• MRSP (sva.se)