Konsumtion av kött

Hitta på sidan

Jordbruksverket beräknar totalkonsumtionen av kött i slaktad vikt varje år och även direktkonsumtionen av styckningsdetaljer, charkprodukter, konserver och frysta rätter med kött. Det finns ingen officiell siffra över hur mycket kött som hamnar på tallriken, men utifrån Livsmedelsverkets matvaneundersökning räknar vi med att den verkliga konsumtionen hamnar på knappt hälften av totalkonsumtionen.

Priser och ekonomi påverkar vår konsumtion av kött, men den styrs också i ökad grad av personliga värderingar och trender.

Vi kan påverka vår egen hälsa, djurens välfärd, miljön och klimatet, landsbygdens utveckling och den globala livsmedelsförsörjningen genom att bli mer medvetna om hur vi äter kött. Det handlar om

  • hur mycket kött vi äter
  • var köttet kommer ifrån
  • vilken typ av kött det är.

Den här statistiken tar vi fram

Varje år publicerar vi officiell statistik för totalkonsumtion av kött. Totalkonsumtion visar det kött som är godkänt för att ätas av människor, och räknas i slaktad vikt.

En gång per kvartal gör vi inofficiella beräkningar av totalkonsumtionen av kött som baseras på samma underlag som den årliga officiella beräkningen. Dessa beräkningar har tillkommit för att ge snabbare och tätare information om hur köttkonsumtionen och andra delar av marknaden utvecklas.

Varje år publicerar vi också officiell statistik över direktkonsumtion av kylt och fryst kött som inte förädlats, charkuterivaror och konserver samt frysta produkter som innehåller kött.

Vi gör även årliga beräkningar av hur mycket kött som hamnar på tallriken. Här utifrån vi från Livsmedelsverkets matvaneundersökning som genomförs ungefär vart tionde år, men vi räknar om siffrorna i undersökningen utifrån hur totalkonsumtionen utvecklas årligen.

Totalkonsumtionen av kött

Statistiken för totalkonsumtion av samtliga livsmedelsgrupper publiceras i december varje år i Jordbruksverkets officiella statistik. Det sker alltså med knappt ett års eftersläpning och siffrorna är preliminära hela det efterföljande året. Från och med 2020 publiceras även en preliminär siffra redan i mars, som visar vår totalkonsumtion av kött, mejeriprodukter och ägg. Mer information om hur totalkonsumtionen beräknas finns i statistikdatabasen.

En inofficiell beräkning av totalkonsumtionen av kött beräknas även en gång per kvartal och publiceras med ungefär två månaders fördröjning. Beräkningen baseras liksom de årliga siffrorna på statistik om produktion och utrikeshandel, närmare bestämt produktion plus import minus export. Totalkonsumtionen visar vår konsumtion av kött i slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår. Man kan säga att totalkonsumtion visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken.

Så här har totalkonsumtionen förändrats

Totalkonsumtionen av kött har minskat de fyra senaste åren, från den svenska rekordnivån på 88,4 kg per capita 2016 till 78,6 kg per capita 2020. Fördelningen på köttslag framgår av figuren nedan. Övrigt kött omfattar kött från vilt, ren, häst samt inälvor.

En orsak till den minskade totalkonsumtionen av kött är vår ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, konjunkturläge och priser samt djuretik påverkar. Samtidigt som totalkonsumtionen av kött har minskat har marknadsandelen för svenskt kött ökat - en växande andel det kött vi äter är med andra ord producerat i Sverige. Det finns ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött. På det hela taget har medvetenheten ökat om betydelsen av en miljömässigt hållbar och konkurrenskraftig, inhemsk livsmedelsproduktion. Detta uttrycks också i målen för den svenska livsmedelsstrategin.

Under 2020 har coronapandemin gett ytterligare bränsle åt den pågående utvecklingen på grund av vårt ändrade sätt att umgås, äta och jobba. Det innebär både att totalkonsumtionen minskade mer och att den svenska marknadsandelen ökade mer än tidigare år.

Ett diagram som beskriver förbrukning i Sverige av olika sorters kött per capita, jämfört över tid

På vår sida om priser och marknadsinformation finns information om produktion, import, export, totalkonsumtion och svensk marknadsandel. Där finns också de marknadsrapporter som Jordbruksverket tar fram årligen, och som bland annat visar information om konsumtionen av kött.

Direktkonsumtion av kött

Direktkonsumtionen av kött visar hur stora mängder konsumenten köper, uppdelat på

  • rent kött (kylt och fryst)
  • charkuterivaror och konserver
  • frysta produkter som innehåller kött.

Eftersom direktkonsumtionen visar mängden av en vara i den form den når konsumenten, är även andra ingredienser inkluderade i beräkningen. Till exempel ingår en viss mängd ben, som benet på fläskkotletten, som konsumenten köper men inte äter. För charkprodukter och frysta produkter ingår även de övriga ingredienserna i siffrorna, det kan handla om allt från pajdeg till mejeriprodukter och grönsaker. Det går därmed inte att lägga ihop de tre grupperna och få en siffra på den totala direktkonsumtionen av just kött. I direktkonsumtionen görs avdrag för svinn fram till att det når konsumenten, men det som hushållen sedan slänger tar man inte hänsyn till.

Uppgifter för 2020 publiceras i slutet av 2022. Under 2019 var direktkonsumtionen av livsmedel med kött per person:

  • 48,8 kg kylt och fryst kött
  • 18,5 kg charkvaror och konserver
  • 9,5 kg frysta produkter som innehåller kött.

Sedan 2016 har direktkonsumtionen minskat i de två första grupperna och ökat något i den sista gruppen.

Konsumtion av tillagat kött

Livsmedelsverkets rikstäckande matvaneundersökning, Riksmaten, genomförs med ungefär tio års mellanrum. Siffrorna baseras på vad enkätdeltagarna har uppgett att de ätit i tillagad form, alltså spetsat på gaffeln.

I Riksmaten kan man se skillnader mellan grupper i samhället, till exempel män och kvinnor eller unga och vuxna.

Den senaste matvaneundersökningen för vuxna från 2010-2011 visar en köttkonsumtion för ett genomsnitt av vuxna män och kvinnor på 40,3 kilo per person och år, eller 775 gram per person och vecka.

Konsumtionen av kött delas in i tre grupper:

  • rent kött och inälvor/blod av nöt, gris och lamm – alltså rött kött (475 gram/vecka)
  • korv (150 gram/vecka)
  • matfågel (150 gram/vecka).

Skillnaden mellan kvinnor och män är ganska stor för rött kött och korv medan det inte skiljer i konsumtionen av kyckling mellan män och kvinnor.

För kött beräknar Livsmedelsverket också storleken på konsumtionen av rått kött, innan tillagning. Livsmedelsverket bedömer att de som deltagit i undersökningen rapporterar att de äter lite mindre kött än vad de egentligen gör, så kallad underrapportering, och därför lägger de på en viss mängd i uppräkning från tillagad vikt till rå vikt. Vätskeförlust mellan rå vikt och färdig måltid ingår också i uppräkningen.

Efter Livsmedelverkets uppräkning till rå vikt hamnar siffran 40,3 kg på 50-55 kg. I de beräkningar som görs på Jordbruksverket antas nivån i rå vikt ligga på 52,5 kg per person och år, alltså talet mittemellan 50 och 55 kg. Den här siffran har egentligen underordnad betydelse i våra resonemang kring köttkonsumtionen, utan det är framför allt vad vi faktiskt äter som är intressant.

Jordbruksverket har utifrån egna beräkningar kommit fram till att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen är lite mindre än hälften av totalkonsumtionen, vilket för 2020 skulle motsvara 36–37 kg per person. Man bör komma ihåg att konsumtionen av kött varierar mellan olika individer, att våra beräkningar visar ett riksgenomsnitt och att Riksmaten är en enkätundersökning som görs hos ett par tusen konsumenter.

Många missförstånd kring vår köttkonsumtion

Eftersom det finns siffror och statistik för olika nivåer av köttkonsumtion blir det lätt missförstånd när de används. Inte sällan framställs vår totalkonsumtion som representativ för vad vi faktiskt äter − vilket är helt fel. Det finns ingen officiell siffra över hur stor den verkliga konsumtionen av kött är, utan det är Livsmedelsverkets matvaneundersökning och Jordbruksverkets beräkningar utifrån den som får representera vår verkliga konsumtion av kött.

Vi har tagit fram en figur i form av en trappa i fem steg för att illustrera vår konsumtion av kött.

I beräkningen för 2020 har vi indexerat resultatet från matvaneundersökningen 2011 utifrån hur totalkonsumtionen av kött har utvecklats sedan dess.

Ett diagram som visar att svenska konsumenters förbrukning av rött kött och kyckling år 2020.

Svensk totalkonsumtion av kött i ett internationellt perspektiv

Internationella jämförelser utgår både från totalkonsumtionen (carcasse weight equivalent, eller cwe) och från försäljning i detaljhandeln (retail weight equivalent, eller rwe). EU-kommissionen tar fram statistik för totalkonsumtionen av kött inom EU. Både OECD och FAO har uppgifter om den globala nivån, både historik och prognoser, på sina webbplatser.

Den svenska totalkonsumtionen av kött låg enligt OECD 8,3 kg under EU-genomsnittet 2018, men det finns länder i EU med både högre och lägre nivåer än den svenska. Svensken äter mer nötkött men mindre griskött och matfågel än den genomsnittlige EU-medborgaren. Jämför vi genomsnitt för olika länder i världen är skillnaderna stora. I Indien är totalkonsumtionen av kött mycket låg medan den i USA ligger långt över EU:s nivåer.

Ett diagram som beskriver hur mycket kött som förbrukades i olika länder 2018, enligt OECD

Ett mått på svensk konkurrenskraft

Figuren nedan visar att den svenska marknadsandelen för kött, det vi också kallar självförsörjningsgrad eller försörjningsförmåga, har minskat mer eller mindre för samtliga större köttslag sedan EU-inträdet. Sedan 2014 har dock kurvorna vänt uppåt igen och det beror bland annat på att konsumenterna idag värderar svenska mervärden kopplat till miljö, livsmedelstrygghet och djurvälfärd i högre grad.

Det är viktigt att poängtera att detta mått visar hur stor andel av den svenska efterfrågan varje år som hade kunnat täckas av den svenska produktionen. Det visar inte hur stor andel av köttet vi åt som var svenskt, eftersom vi har en export också.

Ökad efterfrågan på svenskt kött har lett till minskad import, framför allt av griskött. Under pandemiåret 2020 minskade importen av samtliga köttslag ännu mer än tidigare, sammantaget med 14 procent vilket kan jämföras med en minskning på 2 procent 2019. En betydande anledning till den större förändringen är att många människor dragit ner kraftigt på restaurangbesök, där andelen importerat kött i allmänhet är hög, och istället äter fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln, som säljer en hög andel svenskt kött. Även om den miljömässiga hållbarheten värnas högre idag än tidigare så har priset på kött och konjunkturläge alltjämt stor betydelse för många konsumenter. Även valutaförändringar påverkar den svenska marknadsandelen för kött, en svag svensk krona gör import mindre intressant medan en stark krona gynnar importen. Du kan läsa mer om den här utvecklingen i marknadsrapporterna som finns för varje animaliesektor.

Ett diagram som visar svensk marknadsandel av olika typer av kött och hur det förändrats över tid.

Hållbar köttkonsumtion

Jordbruksverket arbetar för en ökad och hållbar matproduktion, god djurvälfärd och en levande landsbygd i hela Sverige. Sedan 2017 har vi också flera uppdrag kopplat till den svenska livsmedelsstrategin. Jordbruksverket tar fram många skrifter utifrån vårt uppdrag och flera av dem handlar helt eller delvis om kött och svensk produktion och konsumtion av animalieprodukter.

Senast uppdaterad: