Konsumtion av kött

Jordbruksverket beräknar totalkonsumtionen av kött i slaktad vikt varje år och även direktkonsumtionen av styckningsdetaljer, charkprodukter, konserver och frysta rätter med kött. Det finns ingen officiell siffra över hur mycket kött som hamnar på tallriken, men utifrån Livsmedelsverkets matvaneundersökning räknar vi med att den verkliga konsumtionen är knappt hälften av totalkonsumtionen.

Priser och ekonomi påverkar vår konsumtion av kött, men den styrs också i ökad grad av personliga värderingar och trender.

Vi kan påverka vår egen hälsa, djurens välfärd, miljön och klimatet, landsbygdens utveckling och den globala livsmedelsförsörjningen genom att bli mer medvetna om hur vi äter kött. Det handlar om

  • hur mycket kött vi äter
  • var köttet kommer ifrån
  • vilken typ av kött det är.

Den här statistiken tar vi fram

Varje år publicerar vi officiell statistik för totalkonsumtion av kött. Totalkonsumtion visar det kött som är godkänt att ätas av människor, och räknas i slaktad vikt.

En gång per kvartal gör vi inofficiella beräkningar av totalkonsumtionen av kött som baseras på samma underlag som den årliga officiella beräkningen. Dessa beräkningar har tillkommit för att ge snabbare och tätare information om hur köttkonsumtionen och andra delar av marknaden utvecklas.

Varje år publicerar vi också officiell statistik över direktkonsumtion av kylt och fryst kött som inte förädlats, charkuterivaror och konserver samt frysta produkter som innehåller kött.

Vi gör även årliga beräkningar av hur mycket kött som hamnar på tallriken. Här utgår vi från Livsmedelsverkets matvaneundersökning som genomförs ungefär vart tionde år, men vi räknar om siffrorna i undersökningen utifrån hur totalkonsumtionen utvecklas årligen.

Totalkonsumtionen av kött

Statistiken för totalkonsumtion av samtliga livsmedelsgrupper publiceras i december varje år i Jordbruksverkets officiella statistik. Det sker alltså med knappt ett års eftersläpning och siffrorna är preliminära hela det efterföljande året. Vi publicerar även en preliminär siffra redan i mars, som visar vår totalkonsumtion av kött, mejeriprodukter och ägg. Den tidiga publiceringen görs både i statistikdatabasen och på sidan som visar marknadsbalanser för kött, mjölk och ägg. Mer information om hur totalkonsumtionen beräknas finns på dessa sidor.

En inofficiell beräkning av totalkonsumtionen av kött beräknas en gång per kvartal och publiceras med ungefär två månaders fördröjning på sidan där marknadsbalanserna finns. Beräkningen baseras liksom de årliga siffrorna på statistik om produktion och utrikeshandel, närmare bestämt produktion plus import minus export. Totalkonsumtionen visar vår konsumtion av kött i slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår och sannolikt används en mindre del av godkänt kött till husdjursfoder. Man kan sammanfattningsvis säga att totalkonsumtion visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken.

Så här har totalkonsumtionen förändrats

Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån, det vi brukar kalla ”peak meat” på 88,3 kg per capita 2016 till 80,6 kg per capita 2022. Fördelningen på köttslag framgår av figuren nedan. Övrigt kött omfattar kött från vilt, ren, häst samt inälvor.

En orsak till den minskade totalkonsumtionen av kött är vår ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, djuretik, tillgänglighet, konjunkturläge och priser påverkar. Samtidigt som totalkonsumtionen av kött har minskat har marknadsandelen eller försörjningsförmågan för svenskt kött tidvis ökat - en växande andel det kött vi äter är med andra ord producerat i Sverige jämfört med ”peak meat”. Det finns ett ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött. På det hela taget har medvetenheten ökat om betydelsen av en miljömässigt hållbar och konkurrenskraftig, inhemsk livsmedelsproduktion.

Den globala pandemin gav ytterligare bränsle åt den pågående utvecklingen, på grund av vårt ändrade sätt att umgås, äta och jobba. För 2020 innebar det att totalkonsumtionen minskade mer och att den svenska marknadsandelen ökade mer än tidigare år. Under 2021 öppnade samhället successivt upp igen och utvecklingen återgick till tidigare mönster, i praktiken innebar det en liten ökning av köttkonsumtionen som minskat osedvanligt mycket året innan och en oförändrad svensk marknadsandel. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har gett bränsle åt de ökade kostnader för insatsvaror i lantbruket som inleddes redan under andra halvåret 2021. Det har dragit med sig prisökningar i senare led i livsmedelskedjan och procentuellt har priserna ökat mest till konsument. Trots ökade priser så minskade inte köttkonsumtionen 2022, utan den ökade med 0,7 procent. Däremot sjönk den svenska marknadsandelen för flera köttslag och för kött totalt minskade marknadsandelen från 72 procent 2021 till 70 procent 2022. Orsaken är att vi letar lågpris när hushållsekonomin ansträngs och svenskt kött kan oftast inte konkurrera med ett lågt pris.

Diagram som visar totalkonsumtionen av kött i Sverige i kg/capita per köttslag, åren 2012-2021.

På vår sida om priser och marknadsinformation hittar du marknadsbalanserna, som förutom totalkonsumtion visar utvecklingen för produktion, import, export och svensk marknadsandel. På sidan finns också en marknadsrapport som Jordbruksverket skriver årligen.

Direktkonsumtion av kött

Direktkonsumtionen av kött visar hur stora mängder konsumenten köper, uppdelat på

  • rent kött (kylt och fryst)
  • charkuterivaror och konserver
  • frysta produkter som innehåller kött.

Eftersom direktkonsumtionen visar mängden av en vara i den form den når konsumenten, är även andra ingredienser inkluderade i beräkningen. Till exempel ingår en viss mängd ben, som benet på fläskkotletten, som konsumenten köper men inte äter. För charkprodukter och frysta produkter ingår de övriga ingredienserna i siffrorna, det kan handla om allt från pajdeg till mejeriprodukter och grönsaker. Det går därmed inte att lägga ihop de tre grupperna och få en siffra på den totala direktkonsumtionen av just kött. I direktkonsumtionen görs avdrag för svinn fram till att det når konsumenten, men det som hushållen sedan slänger tar man inte hänsyn till.

Direktkonsumtionen har ytterligare ett års eftersläpning och uppgifter för 2022 publiceras i slutet av 2023. Under 2021 var direktkonsumtionen av livsmedel med kött per person preliminärt:

  • 48,2 kg kylt och fryst kött
  • 18,8 kg charkvaror och konserver
  • 8,1 kg frysta produkter som innehåller kött.

Konsumtion av tillagat kött

Livsmedelsverkets rikstäckande matvaneundersökning, Riksmaten, genomförs med ungefär tio års mellanrum. Siffrorna baseras på vad enkätdeltagarna har uppgett att de ätit i tillagad form, alltså spetsat på gaffeln.

I Riksmaten kan man se skillnader mellan grupper i samhället, till exempel män och kvinnor eller unga och vuxna.

Den senaste matvaneundersökningen för vuxna från 2010–2011 visar en köttkonsumtion för ett genomsnitt av vuxna män och kvinnor på 40,3 kilo per person och år, eller 775 gram per person och vecka.

Konsumtionen av kött delas in i tre grupper:

  • rent kött och inälvor/blod av nöt, gris och lamm – alltså rött kött (475 gram/vecka)
  • korv (150 gram/vecka)
  • matfågel (150 gram/vecka).

Skillnaden mellan kvinnor och män är ganska stor för rött kött och korv medan det inte skiljer i konsumtionen av kyckling mellan män och kvinnor.

För kött beräknar Livsmedelsverket också storleken på konsumtionen av rått kött, innan tillagning. Livsmedelsverket bedömer att de som deltagit i undersökningen rapporterar att de äter lite mindre kött än vad de egentligen gör, så kallad underrapportering, och därför lägger de på en viss mängd i uppräkning från tillagad vikt till rå vikt. Vätskeförlust mellan rå vikt och färdig måltid ingår också i uppräkningen.

Efter Livsmedelverkets uppräkning till rå vikt hamnar siffran 40,3 kg på 50–55 kg. I de beräkningar som görs på Jordbruksverket antas nivån i rå vikt ligga på 52,5 kg per person och år, alltså talet mittemellan 50 och 55 kg. Den här siffran har egentligen underordnad betydelse i våra resonemang kring köttkonsumtionen, utan det är framför allt vad vi faktiskt äter som är intressant.

Jordbruksverket har utifrån egna beräkningar kommit fram till att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen är lite mindre än hälften av totalkonsumtionen, vilket för 2022 skulle motsvara omkring 37 kg per person. Man bör komma ihåg att konsumtionen av kött varierar mellan olika individer, att våra beräkningar visar ett riksgenomsnitt och att Riksmaten är en enkätundersökning som görs hos ett par tusen konsumenter.

Många missförstånd kring vår köttkonsumtion

Eftersom det finns siffror och statistik för olika nivåer av köttkonsumtion blir det lätt missförstånd när de används. Inte sällan framställs vår totalkonsumtion som representativ för vad vi faktiskt äter − vilket är helt fel. Det finns ingen officiell siffra över hur stor den verkliga konsumtionen av kött är, utan det är Livsmedelsverkets matvaneundersökning och Jordbruksverkets beräkningar utifrån den som får representera vår verkliga konsumtion av kött.

Vi har tagit fram en figur i form av en trappa i fem steg för att illustrera vår konsumtion av kött. En slutsats är att svenskarnas konsumtion av rött kött i genomsnitt låg på 530 gram per vecka, vilket är 6 procent över det nuvarande kostrådet. Genomsnittet döljer en stor variation av köttkonsumtion där vissa personer inte äter något kött alls medan andra äter betydligt mer än genomsnittet på 530 gram per vecka.

I beräkningen för 2022 har vi indexerat resultatet från matvaneundersökningen 2010–2011 utifrån hur totalkonsumtionen av kött har utvecklats sedan dess.

Ett diagram som visar att svenska konsumenters förbrukning av rött kött och kyckling år 2020.

Svensk totalkonsumtion av kött i ett internationellt perspektiv

Internationella jämförelser utgår både från totalkonsumtionen (carcasse weight equivalent, eller cwe) och från försäljning i detaljhandeln (retail weight equivalent, eller rwe). EU-kommissionen tar fram statistik för totalkonsumtionen av kött inom EU. Både OECD och FAO har uppgifter om den globala nivån, både historik och prognoser, på sina webbplatser.

Den svenska totalkonsumtionen av nöt-, gris- och fårkött samt matfågel i genomsnitt för åren 2019-2021 låg enligt OECD på 77,0 kg/capita, vilket är 8,6 kg under EU-genomsnittet. Svensken äter mer nötkött men mindre griskött och matfågel än den genomsnittlige EU-medborgaren. Jämför vi genomsnitt för olika länder i världen är skillnaderna stora. I Indien är totalkonsumtionen av kött mycket låg medan den i USA ligger långt över EU:s nivåer.

Ett diagram som visar konsumtion av kött i ett urval länder år 2020.

Ett mått på svensk konkurrenskraft

Figuren nedan visar att den svenska marknadsandelen för kött, det vi också kallar självförsörjningsgrad eller försörjningsförmåga, har minskat mer eller mindre för samtliga köttslag sedan EU-inträdet. Sedan 2014 har dock kurvorna i alla fall tidvis vänt uppåt igen och det beror bland annat på att konsumenterna idag värderar svenska mervärden kopplat till miljö, livsmedelstrygghet och djurvälfärd i högre grad.

Ett diagram som visar svensk marknadsandel animalieprodukter och hur den förändrats över tid.

Det är viktigt att poängtera att detta mått visar hur stor andel av den svenska efterfrågan varje år som hade kunnat täckas av den svenska produktionen. Det visar inte hur stor andel av köttet vi åt som var svenskt, eftersom vi exporterar en del av vårt kött.

Ökad efterfrågan på svenskt kött har lett till minskad import, framför allt av griskött. Under pandemiåret 2020 minskade importen av samtliga köttslag ännu mer än tidigare, sammantaget med 14 procent vilket kan jämföras med en minskning på 2 procent 2019. En betydande anledning till den större förändringen är att många människor drog ner kraftigt på restaurangbesök, där andelen importerat kött i allmänhet är hög, och i stället åt fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln, som säljer en hög andel svenskt kött. Under 2021 ökade importen i takt med att samhället öppnade upp. Man kan säga att utvecklingen studsade tillbaka till hjulspåren före pandemin.

Men trots att den miljömässiga hållbarheten värnas högre i dag än tidigare så har priset på kött och konjunkturläge alltjämt stor betydelse för många konsumenter. Även valutaförändringar påverkar den svenska marknadsandelen för kött, en svag svensk krona gör import mindre intressant medan en stark krona gynnar importen.

Under 2022 har importen av kött fortsatt att öka för flera köttslag och orsaken torde främst vara att hushållens disponibla inkomst minskat på grund av inflation och stigande räntor. Detta har fått många konsumenter att leta lågpris, där importerade alternativ dominerar. En svag svensk krona har sannolikt dämpat importökningen under 2022. Du kan läsa mer om den här utvecklingen i marknadsrapporterna som finns för varje animaliesektor.

Hållbar köttkonsumtion

Jordbruksverket arbetar för en ökad och hållbar matproduktion, god djurvälfärd och en levande landsbygd i hela Sverige. Sedan 2017 har vi också flera uppdrag kopplat till den svenska livsmedelsstrategin. Jordbruksverket tar fram många skrifter utifrån vårt uppdrag och flera av dem handlar helt eller delvis om kött och svensk produktion och konsumtion av animalieprodukter.

Senast granskad: 2023-06-27

Till toppen