Konsumtion av kött

Priser och ekonomi påverkar konsumtionen av kött, men den styrs också av andra faktorer som samhällsdebatter, värderingar och trender. Genom att bli mer medvetna om hur vi konsumerar kött kan vi påverka miljön och klimatet, men också landsbygdens utveckling, vår hälsa, djurens välfärd, landets försörjnings­förmåga och global utveckling. Det handlar om hur mycket kött vi äter, vilken typ av kött vi äter, var köttet kommer ifrån och hur det har producerats. Jordbruksverket gör flera beräkningar av hur mycket kött vi äter och statistiken används ofta, både i våra egna och i andras informationsmaterial och analyser.

Den här statistiken tar vi fram

Varje år publicerar vi officiell statistik för totalkonsumtion av kött. Den visar åtgången av kött i slaktad vikt som är godkänt att ätas av människor. Vi publicerar också årlig officiell statistik för direktkonsumtion av kylt och fryst kött som inte har förädlats, men även för charkuterivaror och konserver samt frysta produkter som innehåller kött.

En gång per kvartal gör vi inofficiella beräkningar av totalkonsumtionen av kött, som baseras på samma underlag som den årliga officiella beräkningen. Dessa beräkningar gör vi för att kunna ge snabbare och mer frekvent information om hur konsumtionen och andra delar av köttmarknaden utvecklas.

Vi gör även en årlig beräkning av hur mycket kött som hamnar på tallriken. Här utgår vi från Livsmedelsverkets senaste matvane­undersökning som genomfördes 2010–2011, men vi räknar om siffrorna i undersökningen utifrån hur totalkonsumtionen har utvecklats från år till år. Resultatet är inte en del av den officiella statistiken.

Totalkonsumtionen av kött

Totalkonsumtionen av kött räknar vi ut genom att använda vår statistik över producerad vikt i slakteriledet tillsammans med siffror från Statistiska centralbyrån när det gäller importerad och exporterad vikt. Statistik som visar totalkonsumtionen av samtliga livsmedels­grupper publiceras i december varje år i Jordbruksverkets officiella statistik. Det sker alltså med knappt ett års eftersläpning och siffrorna är preliminära hela det efterföljande året. Vi publicerar också en preliminär och officiell siffra i mars för totalkonsumtionen av kött, mejeriprodukter och ägg. Den tidiga publiceringen görs både i statistikdatabasen och på sidan som visar marknadsbalanser för kött, mjölk och ägg. Mer information om hur totalkonsumtionen beräknas finns på dessa sidor.

• Jordbruksverkets statistikdatabas – Totalkonsumtion

• Marknadsbalanser för kött, mjölk och ägg

En inofficiell beräkning av totalkonsumtionen av kött beräknas en gång per kvartal och publiceras med ungefär två månaders fördröjning, på sidan där marknads­balanserna finns. Beräkningen baseras liksom de årliga siffrorna på statistik för produktion och utrikeshandel. Totalkonsumtionen visar åtgången av kött i slaktad vikt, vilket innebär att ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter, ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår och dessutom används sannolikt en mindre del av kött som godkänts som livsmedel till husdjursfoder. Man kan säga att totalkonsumtionen visar den mängd i slaktad vikt som behövs för att ge oss kött på tallriken.

Så här har totalkonsumtionen förändrats

Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån, det vi brukar kalla ”peak meat”, på 88,3 kilo per capita 2016 till 80,5 kilo per capita 2024. Fördelningen på köttslag redovisas i figuren. Övrigt kött omfattar kött från vilt, ren, häst samt inälvor.

Under perioden har konsumtionsnivån gått både upp och ner, vilket kan kopplas till det som händer i omvärlden.

Den vegetariska trend som har pågått under en längre tid hade som störst inverkan på svenskarnas köttkonsumtion under perioden 2017–2019, då den minskade med drygt 2 procent per år. Pandemin gav under det första året 2020 extra skjuts till utvecklingen med minskad köttkonsumtion. Den främsta orsaken var då inte vegotrenden, utan vårt förändrade sätt att umgås, äta och arbeta. Det bottnade i att restaurangerna, som generellt har en hög importandel för kött, kraftigt minskade sin verksamhet samtidigt som hushållen åt en betydligt större andel av måltiderna i hemmen. När vi handlar kött i butik köper vi helst svenskt.

Vid snabba förändringar av konsumtionen, vilket var fallet när pandemins restriktioner infördes, är det dock inte möjligt för köttproducenter i landet att anpassa sig lika snabbt. Det tar till exempel flera år för en nötköttsproducent att öka sin besättning så att den kan bidra till en ökad produktion, på grund av långa uppfödningstider. Utvecklingen under pandemins första år gav inte bara minskad köttkonsumtion, utan även en minskad import av kött och en stärkt svensk försörjningsgrad.

Under 2021 när samhället successivt öppnade upp igen återgick utvecklingen till tidigare mönster, vilket förutom ökad köttkonsumtion med 0,9 procent också gjorde att importen ökade till tidigare nivåer. Även under 2022 ökade köttkonsumtionen svagt. Året 2023 karakteriserades av hög inflation och prisökningarna på mat var drivande i utvecklingen, samtidigt som lågkonjunktur och höga räntor urholkade hushållens disponibla inkomst. Detta fick köttkonsumtionen att backa igen, nu med 1,9 procent. Under senare delen av 2024 började signaler komma om en ljusare ekonomisk framtid, med successivt sänkta bolåneräntor och avtagande inflation, vilket är en orsak till att köttkonsumtionen ökade med 2,1 procent under 2024 som helhet.

Totalkonsumtionens relation till svensk försörjningsgrad

Totalkonsumtionen används för att räkna ut den svenska försörjnings­graden av ett livsmedel. Måttet räknas ut genom att dividera produktionen med totalkonsumtionen och visar hur stor andel av efterfrågan som hade kunnat täckas av inhemskt producerade livsmedel under en historisk period, vanligtvis ett år. Detta är inte synonymt med andelen svenskt kött som landar på tallriken, eftersom vi också exporterar en del av vår produktion. Figuren nedan visar att den svenska försörjningsgraden för kött har minskat mer eller mindre för samtliga köttslag sedan Sverige gick med i EU 1995.

Från 2014 har kurvorna tidvis vänt upp igen och det beror på ett växande intresse i samhället för svenska mervärden i djurhållningen och i produktionen av kött. När totalkonsumtionen av kött började minska 2017 så ökade försörjnings­graden för de flesta köttslag, vilket berodde på att vi minskade mest på importerat kött. Samtidigt har medvetenheten om hur viktigt det är att Sverige har en robust och konkurrenskraftig livsmedels­produktion ökat de senaste åren, med återkommande kriser kopplat till pandemin, djursjukdomar, extremväder och geopolitiska händelser. Detta stärker överlag efterfrågan på mat från Sveriges bönder.

Emellertid väger priser och ekonomi alltid tungt i våra val av livsmedel och de senaste årens lågkonjunktur har påverkat efterfrågan på dyrare livsmedel negativt. Svenskt kött kostar ofta lite mer än många importerade alternativ. Vi ser med andra ord att försörjningsgraden tillfälligt har minskat något de senaste åren för de flesta köttslagen. Även valutaförändringar kan påverka den svenska försörjningsgraden; en svag svensk krona gör import mindre intressant, medan en stark krona gynnar importen.

Prisnivån på kött påverkar konsumtionen

Kött har hög priselasticitet, vilket betyder att konsumenternas efterfrågan påverkas relativt mycket av både prisutvecklingen på kött och av hushållens ekonomi. Rysslands anfallskrig mot Ukraina som inleddes i februari 2022 gav bränsle åt den ökning av kostnader för insatsvaror till lantbruket som kunde noteras redan under andra halvåret 2021. Stigande produktions­kostnader har sedan dess lett till prisökningar i alla led av livsmedelskedjan även om utvecklingen har varierat under perioden. Index­utvecklingen visar en procentuell utveckling jämfört med basåret, men säger inget om prisökningar i kronor och ören och heller inte hur lönsamhet och marginaler har utvecklats under den period som mäts. Till exempel kan det led som har ett större procentuellt prispåslag under en studerad period ha haft sämre lönsamhet vid periodens start.

Direktkonsumtion av kött

Totalkonsumtionen av kött baseras som sagt på statistik som vi samlar in från slakterierna, alltså produktionen av kött, och Statistiska centralbyråns statistik för utrikeshandel. Direktkonsumtionen av kött är ett annat mått som visar hur stora mängder konsumenten köper, uppdelat på

• rent kött (kylt och fryst)
• charkuterivaror och konserver
• frysta produkter som innehåller kött.

Eftersom direktkonsumtionen visar mängden av en vara i den form den når konsumenten, är även andra ingredienser inkluderade i beräkningen. Till exempel ingår en viss mängd ben, som benet på fläskkotletten, som konsumenten köper men inte äter. För charkprodukter och frysta produkter ingår de övriga ingredienserna i siffrorna, det kan handla om allt från pajdeg till mejeriprodukter och grönsaker. Det går därför inte att lägga ihop de tre grupperna och få en siffra på den totala direkt­konsumtionen av just kött. I direktkonsumtionen görs avdrag för svinn fram till att det når konsumenten, men det som hushållen sedan slänger tar man inte hänsyn till.

Direktkonsumtionen har ett års eftersläpning och uppgifter för 2024 publiceras i slutet av 2025. Under 2023 var direktkonsumtionen av livsmedel med kött per person preliminärt

• 48,8 kilo kylt och fryst kött
• 17,7 kilo charkvaror och konserver
• 8,8 kilo frysta produkter som innehåller kött.

• Jordbruksverkets statistikdatabas – Direktkonsumtion

Konsumtion av tillagat kött

Livsmedelsverket genomför regelbundet en rikstäckande matvaneundersökning som kallas för Riksmaten. Siffrorna baseras på vad deltagarna i undersökningen har uppgett att de har ätit i tillagad form, alltså ”spetsat på gaffeln”. När undersökningen genomförs riktas den mot olika grupper i samhället och vi på Jordbruksverket använder de siffror som redovisas i rapporten som handlar om vad den vuxna befolkningen äter.

• Riksmaten vuxna 2010–2011 (livsmedelsverket.se)

Den senaste matvaneundersökningen för vuxna visar en köttkonsumtion för ett genomsnitt av vuxna män och kvinnor på 40,3 kilo per person och år, eller 775 gram per person och vecka.

Konsumtionen av kött delas in i tre grupper:

• rent kött och inälvor eller blod av nöt, gris och lamm – alltså rött kött (475 gram/vecka)
• korv (150 gram/vecka)
• kyckling (150 gram/vecka).

Skillnaden mellan kvinnor och män är ganska stor för rött kött och korv, medan det inte skiljer sig åt i konsumtionen av kyckling.

För kött beräknar Livsmedelsverket också storleken på konsumtionen av rått kött före tillagning. De bedömer dessutom att de som har deltagit i undersökningen rapporterar att de äter lite mindre kött än vad de egentligen gör, så kallad underrapportering, och därför lägger de på en viss mängd i uppräkning från tillagad vikt till rå vikt. Vätskeförlust mellan rå vikt och färdig måltid ingår också i uppräkningen.

Efter Livsmedelverkets uppräkning till rå vikt hamnar siffran 40,3 kilo på 50‑55 kilo. I de beräkningar som vi på Jordbruksverket gör antas nivån i rå vikt ligga på 52,5 kilo per person och år, alltså precis mittemellan 50 och 55 kilo. Den här siffran har egentligen underordnad betydelse i våra resonemang kring köttkonsumtionen, det är framför allt vad vi faktiskt äter som är intressant.

Många missförstånd kring vår köttkonsumtion

Eftersom det finns siffror och statistik för olika nivåer av köttkonsumtion blir det lätt missförstånd när de används. Inte sällan framställs vår totalkonsumtion som representativ för vad vi faktiskt äter − vilket är helt fel. Det finns ingen officiell siffra över hur stor den verkliga konsumtionen av kött är. Det är Livsmedelsverkets matvane­undersökning och Jordbruksverkets beräkningar utifrån denna som får tjäna som vägledning.

För att göra mångfalden av konsumtionsnivåer tydlig för alla användare har vi tagit fram en trappa i fem steg som vi uppdaterar en gång per år. Dessa sammanställningar finns publicerade på sidan om marknadsbalanser.

• Marknadsbalanser för kött, mjölk och ägg

En slutsats av våra beräkningar är att svenskarnas verkliga konsumtion av rött kött under 2024 i genomsnitt låg på 519 gram per vecka, vilket är 4 procent över det kostråd som gällde under året. Genomsnittet döljer en stor variation där vissa personer inte äter något kött alls, medan andra äter betydligt mer än genomsnittet. I figuren som visar konsumtion av kött i relation till kostråd har vi lagt in en streckad rak linje som visar rekommendationen för maximal konsumtion av rött kött och charkprodukter enligt nordiska närings­rekommendationer 2023 (NNR 2023), på 350 gram per person och vecka.

De svenska kostråden som uppdaterades den 28 april 2025 speglar NNR 2023, vilket betyder att Jordbruksverkets beräkning kommer att utgå från den nya nivån från 2025. Du kan läsa mer om kostråden på Livsmedelsverkets webbplats.

• Kött och chark (livsmedelsverket.se)

I beräkningen av den verkliga konsumtionen av kött som vi gör varje år indexerar vi resultatet från matvane­undersökningen 2010–2011 utifrån hur totalkonsumtionen av kött har utvecklats sedan dess. Eftersom vår beräkningsmodell är inofficiell och delvis bygger på en enkätundersökning som görs hos ett par tusen konsumenter med många års mellanrum, brukar Jordbruksverket framhålla att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen är omkring hälften av totalkonsumtionen. För 2024 motsvarar det cirka 40 kilo per person.

Svensk totalkonsumtion av kött i ett internationellt perspektiv

Internationella jämförelser utgår både från totalkonsumtionen och från försäljning i detaljhandeln. EU-kommissionen tar fram statistik för totalkonsumtionen av kött inom EU. Både OECD och FAO har uppgifter om den globala nivån, både historik och prognoser, på sina webbplatser.

Svensken äter mer nötkött och matfågel, men mindre griskött än den genomsnittlige EU-medborgaren. Totalt äter vi i Sverige ungefär 10 kilo mer kött per person och år än EU i genomsnitt, uttryckt i slaktad vikt, vilket på tallriken blir ungefär fem kilo. Om vi jämför genomsnitt för olika länder i världen är skillnaderna stora. I Indien är totalkonsumtionen av kött mycket låg med 3,5 kilo per person och år, medan den i USA är över 100 kilo per person och år. Siffrorna i figuren är hämtade från OECD:s databas för alla länder, förutom för Sverige där källan är Jordbruksverket.

Mer information

Jordbruksverket skriver många rapporter och andra publikationer utifrån vårt uppdrag och flera av dem handlar om animalie­produktionen. Här är ett axplock.

Rapport: Hållbar köttkonsumtion

Hur liten kan livsmedels­konsumtionens klimatpåverkan vara år 2050?

Rapport: Hållbar produktion och konsumtion av mat

Mervärden hos svensk mat

Kortrapport om animalie­marknaden 2024 (nyhetsbrev På tal om jordbruk och fiske)

Marknadsrapport om kött, mejeriprodukter och ägg