Konsumtion av kött
Jordbruksverket beräknar totalkonsumtionen av kött i slaktad vikt varje år och även direktkonsumtionen av styckningsdetaljer, charkprodukter, konserver och frysta rätter med kött. Det finns ingen officiell siffra över hur mycket kött som hamnar på tallriken, men utifrån Livsmedelsverkets matvaneundersökning räknar vi med att den verkliga konsumtionen är knappt hälften av totalkonsumtionen.
Priser och ekonomi påverkar vår konsumtion av kött, men den styrs också alltmer av värderingar och trender.
Genom att vi blir mer medvetna om hur vi äter kött kan vi påverka miljön och klimatet, men också landsbygdens utveckling, vår egen hälsa, djurens välfärd, landets försörjningsförmåga och den globala livsmedelsförsörjningen. Det handlar om
- hur mycket kött vi äter
- vilken typ av kött det är
- var köttet kommer ifrån och hur det har producerats.
Den här statistiken tar vi fram
Varje år publicerar vi officiell statistik för totalkonsumtion av kött. Totalkonsumtion visar det kött som är godkänt att ätas av människor, och räknas i slaktad vikt. Vi publicerar också årlig officiell statistik för direktkonsumtion av kylt och fryst kött som inte har förädlats, charkuterivaror och konserver samt frysta produkter som innehåller kött.
En gång per kvartal gör vi inofficiella beräkningar av totalkonsumtionen av kött som baseras på samma underlag som den årliga officiella beräkningen. Dessa beräkningar har tillkommit för att ge snabbare och mer frekvent information om hur köttkonsumtionen och andra delar av marknaden utvecklas.
Vi gör även en årlig beräkning av hur mycket kött som hamnar på tallriken. Här utgår vi från Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning som genomfördes 2010–2011, men vi räknar om siffrorna i undersökningen utifrån hur totalkonsumtionen har utvecklats det senaste året.
Totalkonsumtionen av kött
Statistiken för totalkonsumtion av samtliga livsmedelsgrupper publiceras i december varje år i Jordbruksverkets officiella statistik. Det sker alltså med knappt ett års eftersläpning och siffrorna är preliminära hela det efterföljande året. Vi publicerar också en preliminär siffra redan i mars för totalkonsumtionen av kött, mejeriprodukter och ägg. Den tidiga publiceringen görs både i statistikdatabasen och på sidan som visar marknadsbalanser för kött, mjölk och ägg. Mer information om hur totalkonsumtionen beräknas finns på dessa sidor.
En inofficiell beräkning av totalkonsumtionen av kött beräknas därefter en gång per kvartal och publiceras med ungefär två månaders fördröjning på sidan där marknadsbalanserna finns. Beräkningen baseras liksom de årliga siffrorna på statistik om produktion och utrikeshandel, närmare bestämt produktion plus import minus export. Totalkonsumtionen visar vår konsumtion av kött i slaktad vikt, vilket innebär att även ben, senor, putsfett och andra delar av djuret som vi inte äter ingår. Även svinn och förluster mellan slakteri och gaffel ingår och dessutom används sannolikt en mindre del av kött som godkänts som livsmedel till husdjursfoder. Man kan sammanfattningsvis säga att totalkonsumtionen visar den mängd i slaktad vikt som går åt för att ge oss kött på tallriken.
Så här har totalkonsumtionen förändrats
Totalkonsumtionen av kött har minskat från den svenska rekordnivån, det vi brukar kalla ”peak meat”, på 88,3 kg per capita 2016 till 79,0 kg per capita 2023. Fördelningen på köttslag redovisas i en figur nedan. Övrigt kött omfattar kött från vilt, ren, häst samt inälvor.
När köttkonsumtionen förändras kan det bero på konsumenternas varierande intresse för matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, djuretik, tillgänglighet, marknadsföring, priser och hushållsekonomi. Samtidigt som totalkonsumtionen av kött har minskat trendmässigt sedan 2017 har marknadsandelen, som vi också kallar försörjningsförmågan, ökat för de flesta köttslag. Det finns ett växande intresse i samhället för svenska mervärden i djurhållningen och produktionen av kött. Samtidigt har medvetenheten om hur viktigt det är att Sverige har en robust och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion ökat de senaste åren, med återkommande kriser kopplat till pandemin, djursjukdomar, extremväder och det försämrade säkerhetspolitiska läget. Detta stärker efterfrågan på mat från Sveriges bönder.
Den globala pandemin gav under det första året extra skjuts åt utvecklingen med minskad köttkonsumtion och ökad svensk marknadsandel, på grund av vårt ändrade sätt att umgås, äta och arbeta. Under 2020 innebar det att totalkonsumtionen minskade mer och att den svenska marknadsandelen ökade mer än tidigare år. Effekten bottnade i att restaurangerna, som har en relativt hög importandel för kött, kraftigt minskade sin verksamhet samtidigt som hushållen åt en betydligt större andel av måltiderna i hemmen. När vi handlar kött i butik handlar vi främst svenskt. Under 2021 öppnade samhället successivt upp igen och utvecklingen återgick till tidigare mönster. I praktiken innebar det en liten ökning av köttkonsumtionen som minskat osedvanligt mycket året innan och en oförändrad svensk marknadsandel.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina som inleddes i februari 2022, gav bränsle åt den ökning av kostnader för insatsvaror till lantbruket som inleddes redan under andra halvåret 2021. Stigande produktionskostnader har lett till prisökningar i alla led av livsmedelskedjan de senaste åren, men procentuellt har priserna ökat mest till konsument. Trots ökade priser så minskade inte köttkonsumtionen 2022, utan den ökade med 0,7 procent. Däremot sjönk den svenska marknadsandelen för flera köttslag och för kött totalt minskade marknadsandelen från 72 procent 2021 till 70 procent 2022. Orsaken är att vi letar lågpris när hushållsekonomin är ansträngd och svenskt kött konkurrerar inte alltid med ett lågt pris. Under 2023 vände köttkonsumtionen nedåt igen, med 1,7 procent, och landade på 79,0 kg per capita. Den svenska marknadsandelen förblev oförändrad på 70 procent för kött totalt. Vi ser två huvudsakliga förklaringar till att köttkonsumtionen minskade 2023: ökade matpriser hämmade försäljningen av all mat och i synnerhet dyrare livsmedel och samtidigt minskade hushållssvinnet. Det är mer angeläget att inte låta något förfaras när maten kostar.
På vår sida om priser och marknadsinformation hittar du marknadsbalanserna, som förutom totalkonsumtion visar utvecklingen för produktion, import, export och svensk marknadsandel. På sidan finns också en marknadsrapport som Jordbruksverket skriver årligen.
Direktkonsumtion av kött
Direktkonsumtionen av kött visar hur stora mängder konsumenten köper uppdelat på
- rent kött (kylt och fryst)
- charkuterivaror och konserver
- frysta produkter som innehåller kött.
Eftersom direktkonsumtionen visar mängden av en vara i den form den når konsumenten, är även andra ingredienser inkluderade i beräkningen. Till exempel ingår en viss mängd ben, som benet på fläskkotletten, som konsumenten köper men inte äter. För charkprodukter och frysta produkter ingår de övriga ingredienserna i siffrorna, det kan handla om allt från pajdeg till mejeriprodukter och grönsaker. Det går därför inte att lägga ihop de tre grupperna och få en siffra på den totala direktkonsumtionen av just kött. I direktkonsumtionen görs avdrag för svinn fram till att det når konsumenten, men det som hushållen sedan slänger tar man inte hänsyn till.
Direktkonsumtionen har ett års eftersläpning och uppgifter för 2023 publiceras i slutet av 2024. Under 2022 var direktkonsumtionen av livsmedel med kött per person preliminärt
- 49,2 kg kylt och fryst kött
- 18,1 kg charkvaror och konserver
- 8,6 kg frysta produkter som innehåller kött.
Konsumtion av tillagat kött
Livsmedelsverket genomför regelbundet en rikstäckande matvaneundersökning som kallas för Riksmaten. Siffrorna baseras på vad enkätdeltagarna har uppgett att de har ätit i tillagad form, alltså ”spetsat på gaffeln”. Riksmaten redovisar skillnader mellan grupper i samhället, till exempel män och kvinnor eller unga och vuxna.
Den senaste matvaneundersökningen för vuxna från 2010–2011 visar en köttkonsumtion för ett genomsnitt av vuxna män och kvinnor på 40,3 kilo per person och år, eller 775 gram per person och vecka.
Konsumtionen av kött delas in i tre grupper:
- rent kött och inälvor eller blod av nöt, gris och lamm – alltså rött kött (475 gram/vecka)
- korv (150 gram/vecka)
- matfågel (150 gram/vecka).
Skillnaden mellan kvinnor och män är ganska stor för rött kött och korv, medan det inte skiljer sig åt i konsumtionen av kyckling.
För kött beräknar Livsmedelsverket också storleken på konsumtionen av rått kött före tillagning. Livsmedelsverket bedömer att de som har deltagit i undersökningen rapporterar att de äter lite mindre kött än vad de egentligen gör, så kallad underrapportering, och därför lägger de på en viss mängd i uppräkning från tillagad vikt till rå vikt. Vätskeförlust mellan rå vikt och färdig måltid ingår också i uppräkningen.
Efter Livsmedelverkets uppräkning till rå vikt hamnar siffran 40,3 kg på 50–55 kg. I de beräkningar som Jordbruksverket gör antas nivån i rå vikt ligga på 52,5 kg per person och år, alltså talet mittemellan 50 och 55 kg. Den här siffran har egentligen underordnad betydelse i våra resonemang kring köttkonsumtionen; det är framför allt vad vi faktiskt äter som är intressant.
Vi har utifrån egna beräkningar kommit fram till att en bra tumregel är att den verkliga konsumtionen är lite mindre än hälften av totalkonsumtionen, vilket för 2023 skulle motsvara 36,5 kg per person. Man bör komma ihåg att konsumtionen av kött varierar mellan olika individer, att våra beräkningar visar ett riksgenomsnitt och att Riksmaten är en enkätundersökning som görs hos ett par tusen konsumenter.
Många missförstånd kring vår köttkonsumtion
Eftersom det finns siffror och statistik för olika nivåer av köttkonsumtion blir det lätt missförstånd när de används. Inte sällan framställs vår totalkonsumtion som representativ för vad vi faktiskt äter − vilket är helt fel. Det finns ingen officiell siffra över hur stor den verkliga konsumtionen av kött är, utan det är Livsmedelsverkets matvaneundersökning och Jordbruksverkets beräkningar som får representera vår verkliga konsumtion av kött.
Vi har tagit fram en figur i form av en trappa i fem steg för att illustrera vår konsumtion av kött. En slutsats är att svenskarnas konsumtion av rött kött i genomsnitt låg på 511 gram per vecka, vilket är 2 procent över nuvarande kostråd. Genomsnittet döljer en stor variation av köttkonsumtion där vissa personer inte äter något kött alls, medan andra äter betydligt mer än genomsnittet på 511 gram per vecka.
I beräkningen för 2023 har vi indexerat resultatet från matvaneundersökningen 2010–2011 utifrån hur totalkonsumtionen av kött har utvecklats sedan dess.
Svensk totalkonsumtion av kött i ett internationellt perspektiv
Internationella jämförelser utgår både från totalkonsumtionen (carcasse weight equivalent, cwe) och från försäljning i detaljhandeln (retail weight equivalent, rwe). EU-kommissionen tar fram statistik för totalkonsumtionen av kött inom EU. Både OECD och FAO har uppgifter om den globala nivån, både historik och prognoser, på sina webbplatser.
Svensken äter mer nötkött, men mindre griskött och matfågel än den genomsnittlige EU-medborgaren. Om vi jämför genomsnitt för olika länder i världen är skillnaderna stora. I Indien är totalkonsumtionen av kött mycket låg, medan den i USA ligger långt över EU:s nivåer. Siffrorna i grafen nedan är hämtade från OECD:s databas för alla länder, förutom för Sverige där källan är Jordbruksverket och för EU-27 där källan är EU-kommissionen.
Ett mått på svensk konkurrenskraft och försörjningsförmåga
Figuren nedan visar att den svenska marknadsandelen för kött, det vi också kallar självförsörjningsgrad eller försörjningsförmåga, har minskat mer eller mindre för samtliga köttslag sedan EU-inträdet. Sedan 2014 har kurvorna i alla fall tidvis vänt uppåt igen och det beror bland annat på att konsumenterna idag värderar svenska mervärden kopplat till miljö, livsmedelstrygghet och djurvälfärd i högre grad.
Det är viktigt att poängtera att marknadsandelen visar hur stor andel av den svenska efterfrågan som hade kunnat täckas av den svenska produktionen – alltså vår försörjningsförmåga. Det visar inte hur stor andel av köttet vi åt som var svenskt, eftersom vi exporterar en del av vårt kött.
Ökad efterfrågan på svenskt kött har lett till minskad import, framför allt av griskött. Under pandemiåret 2020 minskade importen av samtliga köttslag ännu mer än tidigare, sammantaget med 14 procent, vilket kan jämföras med en minskning på 2 procent 2019. En viktig anledning till den stora förändringen är att många konsumenter kraftigt drog ner på antalet restaurangbesök, där andelen importerat kött i allmänhet är hög, och i stället åt fler måltider hemma med råvaror från dagligvaruhandeln, som säljer en hög andel svenskt kött. Under 2021 ökade importen i takt med att samhället öppnade upp. Man kan säga att utvecklingen gick tillbaka till samma hjulspår som före pandemin.
Trots att den miljömässiga hållbarheten värderas högre i dag än tidigare, har priset på kött och konjunkturläge alltjämt stor betydelse för många konsumenter. Även valutaförändringar påverkar den svenska marknadsandelen för kött, en svag svensk krona gör import mindre intressant, medan en stark krona gynnar importen. Under 2022 fortsatte importen av kött att öka för flera köttslag och orsaken torde främst vara att hushållens disponibla inkomst minskade på grund av inflation och stigande räntor. Det fick många konsumenter att leta lågpris, där importerade alternativ har en konkurrensfördel. Under 2023 har importen både ökat och minskat, beroende på vilket köttslag som studeras. En svag svensk krona har sannolikt dämpat importökningen de senaste två åren. Du kan läsa mer om den här utvecklingen i marknadsrapporterna som finns för varje animaliesektor.
Hållbar köttkonsumtion
Vi arbetar för en ökad och hållbar matproduktion, god djurvälfärd och en levande landsbygd i hela Sverige. Sedan 2017 har vi också flera uppdrag kopplat till den svenska livsmedelsstrategin. Vi tar fram många rapporter och andra skrifter utifrån vårt uppdrag och flera av dem handlar om kött och svensk produktion och konsumtion av animalieprodukter.