Sällskapsfåglar
För att dina fåglar ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras fåglar kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med fåglar finns det särskilda regler att följa.
Så här sköter du dina sällskapsfåglar
Om du håller sällskapsfåglar för sällskap eller hobby måste du känna till och följa djurskyddsbestämmelserna för sällskapsfåglar. Du måste bland annat tänka på att de flesta fåglar är sociala djur. Huvudregeln är att de ska hållas i par eller grupp. Om du ändå håller en fågel ensam måste den ha tät social kontakt med en människa.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta sällskapsfåglar. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Du får inte ha rovfåglar
I Sverige är det inte tillåtet för privatpersoner att ha rovfåglar.
Foder och vatten
Olika fågelarter har olika behov när det gäller mat. Du ska därför anpassa fodermängden och fodertypen till arten och sättet som du håller fåglarna på. Om du håller flera fåglar tillsammans ska alla fåglarna kunna nå fodret utan att de hindrar varandra.
Dina fåglar ska ha fri tillgång till vatten. Fågelarter som har hög ämnesomsättning ska ha fri tillgång till foder. Arter som är kortare än 15 cm och arter som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter har ofta hög ämnesomsättning.
Även fåglar som har särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Hit hör bland annat fåglar som hålls utomhus under den kalla årstiden. Deras foder måste innehålla tillräckligt med energi för att fågeln själv ska kunna producera värme.
Vissa fågelarter behöver ha tillgång till matsmältningsgrus. Detta gäller framförallt de arter som äter frön utan att först skala dem.
Du får mata fåglar med imagos, puppor och larver under förutsättning att foderregelverket i övrigt följs.
Du får inte mata fåglar med matavfall
Det finns allvarliga djursmittor som kan spridas med matavfall, till exempel newcastlesjuka till fåglar. Det räcker med att det som kommer från köket innehåller små mängder animaliskt, eller att det finns risk för att det har kommit i kontakt med något animaliskt för att det ska vara en möjlig smittkälla. Du får därför inte utfodra fåglar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.
Vingtrimning
För att unga fåglar ska få lära sig flyga är all vingtrimning förbjuden för fåglar som är yngre än ett år. Även för vuxna fåglar får flygförmågan bara begränsas om de inte kan tränas att använda flygsele. I dessa fall får vingtrimning ske en gång om året, till exempel för att möjliggöra utevistelser utan bur på sommaren.
Fåglar som är utomhus
Det är tillåtet att ha sällskapsfåglar utomhus. Om temperaturen är lägre än vad arten är van vid i naturen måste du ge fåglarna tid att vänja sig vid den lägre temperaturen, och se till att temperaturen inte är skadlig för deras hälsa. Fåglarna ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen är högre än 0 grader. Du måste också se till att fåglarna är skyddade mot regn och vind och att de har tillgång till skugga under sommaren.
Det är tillåtet att använda en så kallad flygsele. Flygselens koppel måste hanteras av en människa och får inte fästas i ett fast föremål.
Det är inte tillåtet att koppla fast en fågel med hjälp av en fotring.
Om dina fåglar blir sjuka
Om din fågel är sjuk, skadad eller visar andra tecken på ohälsa, ska den snarast ges nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din fågel inte mår bra.
Miljön där fåglarna hålls
En stimulerande miljö är en viktig faktor för att fåglar ska kunna bete sig naturligt. Miljön i buren eller voljären (fågelhuset) ska vara sådan att fåglarna kan sysselsätta sig. Saker som att flyga mellan pinnar, klättra, gnaga på saker eller leta efter mat stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden. Varje dag bör fåglarna även ha tillgång till ett utrymme där de kan flyga fritt.
- I burar för marklevande fåglar ska burens botten vara täckt med strömedel. Inredningen i buren ska ge fåglarna möjlighet att söka skydd.
- Badande burfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadet får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.
- Fåglar som är sandbadande ska ha tillgång till ren och finkornig sand.
Fåglarna ska ha sittpinnar
De flesta sällskapsfåglar behöver sittpinnar. Undantaget är arter som bara vistas på marken. Sittpinnarna ska ge fåglarna längsta möjliga flygsträcka i buren. Pinnarna ska vara placerade så att spillning inte förorenar djurens foder och vatten och vara anpassade efter storleken på fågelns fötter. Det är bra om det finns sittpinnar som är olika grova så att fågeln kan träna sitt grepp.
Minsta utrymme
Sällskapsfåglar behöver ha gott om plats att röra sig på. Bredden på utrymmet där en fågel vistas ska vara minst två gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.
Djurskyddsföreskrifterna anger hur stora utrymmen minst ska vara. Utrymmen får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan.
| Fågelns längd från näbbspets till stjärtspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per fågel vid grupphållning | Minsta mått på längsta sidan | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| upp till 15 cm | 0,31 m² | 0,03 m² | 0,7 m | 0,6 m |
| 16–20 cm | 0,31 m² | 0,04 m² | 0,7 m | 0,6 m |
| 21–25 cm | 0,45 m² | 0,055 m² | 0,9 m | 0,6 m |
| 26–35 cm | 0,84 m² | 0,1 m² | 1,2 m | 0,8 m |
| 36–45 cm | 1,44 m² | 0,6 m² | 1,6 m | 1,0 m |
| 46–55 cm | 2,2 m² | 1,0 m² | 2,0 m | 1,2 m |
| 56–65 cm | 3,12 m² | 1,5 m² | 2,4 m | 1,5 m |
| 66–75 cm | 4,2 m² | 2,0 m² | 2,8 m | 1,8 m |
| mer än 75 cm | 6,5 m² | 3,0 m² | 3,6 m | 1,8 m |
Vaktlar för sällskap och hobby
Om du har vaktlar enbart för sällskap och hobby, till exempel japansk vaktel, kinesisk dvärgvaktel eller någon annan vaktelart som är vanlig som sällskapsfågel i Sverige gäller reglerna för sällskapsfåglar i Jordbruksverkets föreskrifter för djur för sällskap och hobby (SJVFS 2019:15). Läs de allmänna reglerna (kapitel 4) samt om sällskapsfåglar (kapitel 6). Minsta tillåtna mått på utrymmen finns i bilaga 1:1 i föreskrifterna och bestäms utifrån fågels längd. (I tabellen här ovanför ser du ett utdrag från bilaga 1:1).
Om du har vaktlar för ägg- eller köttproduktion gäller andra regler än de som gäller för sällskapsfåglar. Mer information om vaktlar för ägg- och köttproduktion hittar du på sidan Mått i stallar och utrymmen för fjäderfän.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Ta hand om ett dött sällskapsdjur
Kremering
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Nedgrävning
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
- var din mark ligger och hur stor den är
- om det är ett stort eller litet djur.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Tillstånd för verksamheter med sällskapsfåglar
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
- driva en yrkesmässig verksamhet med sällskapsfåglar
- hyra ut eller förvara och utfodra andras sällskapsfåglar i större omfattning (6 förvaringsutrymmen eller fler).
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Registrera anläggningen
De platser där fåglar eller kläckägg hålls ska registreras som anläggning. Det är den som är ansvarig för djuren på platsen, det vill säga den som driver anläggningen som ska registrera den.
Hushåll där sällskapsdjur hålls räknas i regel inte som anläggningar och de är därför undantagna från kraven på registrering. Det gäller under förutsättning att dessa djur hålls för privata ändamål utan kommersiellt syfte.
Platser där höns, kalkoner, pärlhöns, ankor (inklusive änder), gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och strutsfåglar (Ratitae) hålls måste alltid registreras som anläggning oberoende av syftet med djurhållningen eller antalet djur som man håller.
Du registrerar din anläggning i vår e-tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Transportera fåglar
Enstaka djur i bil
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
Transportburar för fåglar
Transportburen för transport av sällskapsfåglar, förutom större papegojor, ska vara minst ett halvt vingspann djup och minst ett halvt vingspann bred. För större papegojor ska transportburen vara minst ett halvt vingspann djup och minst en tredjedels vingspann bred. Buren ska ha ribbor på golvet eller sittpinnar som alla fåglarna kan sitta på samtidigt.
För sådana fåglar som lätt drabbas av panik, exempelvis finkar, ska taket ha en mjuk stoppning. Fåglar ska transporteras dragfritt och i dämpad belysning. Det ska finnas foder och vatten i buren. Som ett alternativ kan det finnas vattenrika frukter eller grönsaker. Större papegojor ska du transportera individuellt.
När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Ta in sällskapsfåglar till Sverige
Definition av sällskapsfåglar vid förflyttning
Sällskapsfåglar definieras i djurhälsoförordningen som hållna djur. De hålls för privata ändamål utan kommersiellt syfte. För att det ska vara fråga om en förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte krävs det att förflyttningen:
- inte syftar till försäljning eller någon annan form av överlåtelse av äganderätten, samt
- är en del av sällskapsdjursägarens förflyttning
- antingen under dennes direkta ansvar, eller
- under ansvar av en auktoriserad person, om djuret är åtskilt från ägaren och djurägaren reser fem dagar före eller efter sällskapsfågeln
- gäller max fem fåglar i samma förflyttning.
Detta innebär att vid en försäljning eller en förflyttning utan sällskapsdjursägaren ska reglerna för fåglar i fångenskap följas istället.
Observera!
Vissa fågelarter betraktas aldrig som sällskapsfåglar och måste följa regler för fåglar i fångenskap. Det gäller höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och strutsfåglar.
Fåglar i Fångenskap
Om syftet med hållandet av fåglarna inte är varken kött- eller äggproduktion utan istället kan vara att delta på utställningar, tävlingar eller uppfödning och försäljning är dessa fåglar fåglar i fångenskap. Sällskapsfåglar som är fler än fem, eller reser fler än 5 dagar före eller efter sin ägare ska också följa regler för fåglar i fångenskap.
Fjäderfän
För fjäderfän, till exempel höns, kalkoner, duvor och strutsar som hålls för kött eller äggproduktion gäller andra regler.
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Skyddade arter
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Du ansvarar för att reglerna följs
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Du måste i förväg ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om djurens art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Ta in sällskapsfåglar
Införsel från EU-länder samt Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten
Du får föra in enstaka fåglar (maximalt fem) från EU, Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten.
Du behöver inte ha djurhälsointyg, eller egenförsäkran för att ta in sällskapsfåglar från dessa länder. En förutsättning är att de reser med dig eller ditt ombud. Fåglarna måste vara friska.
Observera att du däremot kan behöva CITES-tillstånd för vissa hotade fågelarter som du tar in från Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten.
Införsel från länder utanför EU (förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten)
Landet du för fåglarna ifrån måste vara medlem i WOAH, världshälsoorganisationen för djurhälsa.
Märkning av sällskapsfåglar
Sällskapsfåglar från tredjeland ska vara märkt med en permanent, outplånlig och läsbar individuell märkning med en alfanumerisk kod. Sällskapsfågeln kan t.ex vara märkt med bland annat, benring eller mikrochip.
I vissa fall krävs inte individuell märkning av sällskapsfåglar, det gäller exempelvis om sällskapsfågeln är avsedd för karantänsanläggning i unionen. Då ska fågeln placeras i en container som förseglas av en officiell veterinär före avsändandet till unionen och förseglingen ska inte brytas förrän karantänstiden är över.
Hälsokrav och hälsointyg
Inom 48 timmar före eller på sista arbetsdagen före avsändandet måste en klinisk undersökning av fåglarna göras. Undersökningen ska visa att de är fria från uppenbara tecken på sjukdom. Efter den kliniska undersökningen får sällskapsfåglar inte vara i kontakt med andra fåglar.
Fåglarna måste uppfylla ett av följande tre alternativ:
- Sällskapsfågeln har hållits isolerad under officiell tillsyn i minst 30 dagar före avsändandet och kommer från ett tredjeland som förtecknas i tabellen i del 1 av bilaga V, XIV, eller XIX till genomförandeförordning (EU) 2021/404. Det gäller för sällskapsfåglar som kommer från Albanien, Argentina, Australien, Brasilien, Bosnien och Hercegovina, Botswana, Kanada, Schweiz, Chile, Kina, Förenade Kungariket, Guernsey, Grönland, Hongkong, Israel, Island, Japan, Sydkorea, Madagaskar, Mexiko, Moldavien, Montenegro, Malaysia, Nordmakedonien, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, Serbien, Ryssland, Singapore, Saint-Pierre-et-Miquelon, Thailand, Tunisien, Turkiet, USA, Ukraina, Uruguay, Sydafrika, Zimbabwe.
- Sällskapsfågeln har under de senaste sex månaderna, dock senast 60 dagar, före dagen för avsändandet till unionen genomgått en fullständig första vaccinering och i förekommande fall omvaccinerats med ett godkänt vaccin mot aviär influensa av subtyperna H5 och H7. Vaccinet får inte vara ett levande försvagat vaccin. Vaccineringen ska genomföras av en förordnad veterinär eller en officiell veterinär i tredjelandet.
- I tredjelandet har sällskapsfågeln hållits isolerad under tillsyn av en förordnad veterinär eller en officiell veterinär i minst 14 dagar före dagen för avsändandet och sällskapsfågeln ska ha genomgått ett test för påvisande av H5- och H7-antigen eller H5- och H7-genom på ett prov som tagits av en förordnad veterinär eller officiell veterinär tidigast den sjunde dagen av isoleringen. Provtagningen ska gå till i enlighet med de krav som finns i WOAH:s Manual of Diagnostic Test and Vaccines for Terrestrial Animals. Det ska visa att fåglarna inte bär på smitta för fågelinfluensa. Information finns på WOAH:s
Undantag till hälsokrav
Om ovanstående hälsokrav inte kan uppfyllas finns det möjlighet att föra in sällskapsfåglar direkt till en karantänsanläggning inom unionen. Flyttningen till en karantänsanläggning måste ske direkt och fåglarna kommer då isoleras i karantänanläggningen i minst 30dagar. Fåglarna släpps ut från karantänen endast efter skriftligt tillstånd från en officiell veterinär.
Karantänsanläggningen måste vara godkänd av behöriga myndigheten i det landet. I Sverige finns inga sådana karantänsanläggningar för fåglar, vilket innebär att om hälsovillkoren inte kan uppfyllas är det endast möjligt att föra in fåglarna via annan medlemsstat. Det finns godkända karantäner i Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Nederländerna, Polen och Portugal. Tänk på att ta kontakt med behöriga myndighet i det landet för att ta reda på om landet ställer fler krav.
Djurhälsointyg och försäkran från djurägaren
Sällskapsfåglar från tredjeland måste åtföljas av ett djurhälsointyg som fylls i och stämplas av en officiell veterinär eller den centrala veterinärmyndigheten i det aktuella landet. Sällskapsfåglarna måste även åtföljas av en försäkran som fylls i av sällskapsdjursägaren.
Om landet som ditt djur ska resa från inte accepterar andra länders intyg, så kan landet skapa ett eget intyg utifrån den mall som finns i bilaga 1 del 1 och del 2 till genomförandeförordning (EU) 2021/1938
Det här är en officiell veterinär
En officiell veterinär är en veterinär med ett speciellt förordnande som har en central roll i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. En officiell veterinär kallas ”official veterinarian” på engelska, men kan ha olika titlar i olika länder.
Officiella veterinärer finns inte i alla länder. Om landet saknar officiella veterinärer ska du i stället anlita en legitimerad veterinär och sedan få intyget stämplat av den centrala veterinärmyndigheten i landet. Kontakta myndigheten i god tid och be om skriftlig information om hur detta ska gå till.
Införseln ska anmälas
Sällskapsfåglar får endast föras in till EU via en godkänd Entry Point. Fåglarna ska tas in genom en Entry Point i det första EU‑land som fåglarna anländer till. I Sverige är Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter godkända EU Entry Points för sällskapsdjur.
- Om Sverige är det första EU‑land som fåglarna reser till så ska du visa upp djuren för Tullverket för kontroll vid en av ovanstående Entry Points.
- Om du reser till Sverige via ett annat EU‑land ska fåglarna anmälas till Tullverket vid inresan till Sverige.
- Fåglarna ska isoleras i hemmet 30 dagar efter införseln.
Om fåglarnas art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en sakkunnig person som utsetts av Jordbruksverket att hjälpa till med att bestämma arten. Den som vill föra in djuren betalar kostnaden för artbestämningen.
Djur som importerats från land utanför EU och som inte uppfyller importkraven kan avvisas och skickas tillbaka till ursprungslandet eller avlivas.
Krav vid ankomst
Du ska föra sällskapsfåglar direkt till ditt hushåll eller bostad och du ska hålla fåglarna isolerade i 30dagar. Det innebär att under denna period får sällskapsfåglar inte delta i föreställningar, mässor utställningar eller andra platser där fåglar samlas.
Föra ut sällskapsfåglar från Sverige till andra medlemsstater
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!
- Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda på vilket intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
- Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
- Jag har skrivit ut ett veterinärcertifikat, som visar att Sverige är fritt från vissa djursjukdomar, från Jordbruksverkets webbplats (bara om mottagarlandet kräver det).
- Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
- Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.
Ta ut djur till länder utanför EU
Ta reda på om det finns exportrestriktioner
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta kontakt med landet dit djuren ska
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
- Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
- Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
- Behövs det något särskilt godkännande?
- Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
- Vilket hälsointyg behövs?
- Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?
Skaffa ett hälsointyg
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Lämna en tulldeklaration
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Det här behöver du som exportör göra
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
- Tillsammans med importören, ta reda på vilka intyg som ska medfölja sändningen.
- Säkerställa att du har behörighet till det webbaserade systemet Traces, för att kunna fylla i uppgifter i intyget.
- Kontrollera att avsändande anläggning är registrerad eller godkänd och att transportören uppfyller de krav som gäller.
- Om transporten till Storbritannien sker via andra EU-länder så behöver du också läsa på om vad som gäller för att föra ut till andra EU-länder.
- Ta kontakt med en officiell veterinär i god tid!
Hälsointyg och föranmälan
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet Traces eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
- Importören ska anmäla sändningen i Storbritannien i datasystemet IPAFFS
- Sändningen får ett unikt notifieringsnummer (UNN) i IPAFFS som har formatet IMP.GB.2021.1XXXXXX.
- Ett hälsointyg som utfärdats av en officiell veterinär i Sverige ska alltid medfölja.
- Importören i Storbritannien ska ge UNN-numret till exportören eller den officiella veterinären i Sverige som lägger in numret i hälsointyget.
- Exportören ger importören en elektronisk kopia av hälsointyget så att intyget kan laddas upp i IPAFFS.
- Exportören ansvarar för att hälsointyget i original medföljer sändningen.
Om djuren ska tillbaka till Sverige senare
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.
Kontakta oss om du har frågor
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29
- EU:s förordning (EU) nr 139/2013 om djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän för denna import (eur-lex.europa.eu)
- EU-beslut nr 2007/25 om skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa och förflyttning av sällskapsfåglar som åtföljer sin ägare till gemenskapen (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar (eur-lex.europa.se)EU:s delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (eur-lex.europa.eu)
Senast granskad: 2024-03-04