Sällskapsfåglar
För att dina fåglar ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras fåglar kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med fåglar finns det särskilda regler att följa.
Så här sköter du dina sällskapsfåglar
Om du håller sällskapsfåglar för sällskap eller hobby måste du känna till och följa djurskyddsbestämmelserna för sällskapsfåglar. Du måste bland annat tänka på att de flesta fåglar är sociala djur. Huvudregeln är att de ska hållas i par eller grupp. Om du ändå håller en fågel ensam måste den ha tät social kontakt med en människa.
Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta sällskapsfåglar. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns länkade under rubriken Författningar.
Du får inte ha rovfåglar
I Sverige är det inte tillåtet för privatpersoner att ha rovfåglar.
Foder och vatten
Olika fågelarter har olika behov när det gäller mat. Du ska därför anpassa fodermängden och fodertypen till arten och sättet som du håller fåglarna på. Om du håller flera fåglar tillsammans ska alla fåglarna kunna nå fodret utan att de hindrar varandra.
Dina fåglar ska ha fri tillgång till vatten. Fågelarter som har hög ämnesomsättning ska ha fri tillgång till foder. Arter som är kortare än 15 cm och arter som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter har ofta hög ämnesomsättning.
Även fåglar som har särskilda behov ska ha fri tillgång till foder. Hit hör bland annat fåglar som hålls utomhus under den kalla årstiden. Deras foder måste innehålla tillräckligt med energi för att fågeln själv ska kunna producera värme.
Vissa fågelarter behöver ha tillgång till matsmältningsgrus. Detta gäller framförallt de arter som äter frön utan att först skala dem.
Du får mata fåglar med imagos, puppor och larver under förutsättning att foderregelverket i övrigt följs.
Du får inte mata fåglar med matavfall
Det finns allvarliga djursmittor som kan spridas med matavfall, till exempel newcastlesjuka till fåglar. Det räcker med att det som kommer från köket innehåller små mängder animaliskt, eller att det finns risk för att det har kommit i kontakt med något animaliskt för att det ska vara en möjlig smittkälla. Du får därför inte utfodra fåglar med matavfall, inklusive använd matolja, som kommer från restauranger, storkök och andra typer av kök som centralkök och hushållskök.
Vingtrimning
För att unga fåglar ska få lära sig flyga är all vingtrimning förbjuden för fåglar som är yngre än ett år. Även för vuxna fåglar får flygförmågan bara begränsas om de inte kan tränas att använda flygsele. I dessa fall får vingtrimning ske en gång om året, till exempel för att möjliggöra utevistelser utan bur på sommaren.
Fåglar som är utomhus
Det är tillåtet att ha sällskapsfåglar utomhus. Om temperaturen är lägre än vad arten är van vid i naturen måste du ge fåglarna tid att vänja sig vid den lägre temperaturen, och se till att temperaturen inte är skadlig för deras hälsa. Fåglarna ska alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen är högre än 0 grader. Du måste också se till att fåglarna är skyddade mot regn och vind och att de har tillgång till skugga under sommaren.
Det är tillåtet att använda en så kallad flygsele. Flygselens koppel måste hanteras av en människa och får inte fästas i ett fast föremål.
Det är inte tillåtet att koppla fast en fågel med hjälp av en fotring.
Om dina fåglar blir sjuka
Om din fågel är sjuk, skadad eller visar andra tecken på ohälsa, ska den snarast ges nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din fågel inte mår bra.
Miljön där fåglarna hålls
En stimulerande miljö är en viktig faktor för att fåglar ska kunna bete sig naturligt. Miljön i buren eller voljären (fågelhuset) ska vara sådan att fåglarna kan sysselsätta sig. Saker som att flyga mellan pinnar, klättra, gnaga på saker eller leta efter mat stimulerar dem att utföra sina naturliga beteenden. Varje dag bör fåglarna även ha tillgång till ett utrymme där de kan flyga fritt.
- I burar för marklevande fåglar ska burens botten vara täckt med strömedel. Inredningen i buren ska ge fåglarna möjlighet att söka skydd.
- Badande burfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadet får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.
- Fåglar som är sandbadande ska ha tillgång till ren och finkornig sand.
Fåglarna ska ha sittpinnar
De flesta sällskapsfåglar behöver sittpinnar. Undantaget är arter som bara vistas på marken. Sittpinnarna ska ge fåglarna längsta möjliga flygsträcka i buren. Pinnarna ska vara placerade så att spillning inte förorenar djurens foder och vatten och vara anpassade efter storleken på fågelns fötter. Det är bra om det finns sittpinnar som är olika grova så att fågeln kan träna sitt grepp.
Minsta utrymme
Sällskapsfåglar behöver ha gott om plats att röra sig på. Bredden på utrymmet där en fågel vistas ska vara minst två gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.
Djurskyddsföreskrifterna anger hur stora utrymmen minst ska vara. Utrymmen får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan.
| Fågelns längd från näbbspets till stjärtspets | Minsta tillåtna yta | Minsta yta per fågel vid grupphållning | Minsta mått på längsta sidan | Minsta höjd |
|---|---|---|---|---|
| upp till 15 cm | 0,31 m² | 0,03 m² | 0,7 m | 0,6 m |
| 16–20 cm | 0,31 m² | 0,04 m² | 0,7 m | 0,6 m |
| 21–25 cm | 0,45 m² | 0,055 m² | 0,9 m | 0,6 m |
| 26–35 cm | 0,84 m² | 0,1 m² | 1,2 m | 0,8 m |
| 36–45 cm | 1,44 m² | 0,6 m² | 1,6 m | 1,0 m |
| 46–55 cm | 2,2 m² | 1,0 m² | 2,0 m | 1,2 m |
| 56–65 cm | 3,12 m² | 1,5 m² | 2,4 m | 1,5 m |
| 66–75 cm | 4,2 m² | 2,0 m² | 2,8 m | 1,8 m |
| mer än 75 cm | 6,5 m² | 3,0 m² | 3,6 m | 1,8 m |
Vaktlar för sällskap och hobby
Om du har vaktlar enbart för sällskap och hobby, till exempel japansk vaktel, kinesisk dvärgvaktel eller någon annan vaktelart som är vanlig som sällskapsfågel i Sverige gäller reglerna för sällskapsfåglar i Jordbruksverkets föreskrifter för djur för sällskap och hobby (SJVFS 2019:15). Läs de allmänna reglerna (kapitel 4) samt om sällskapsfåglar (kapitel 6). Minsta tillåtna mått på utrymmen finns i bilaga 1:1 i föreskrifterna och bestäms utifrån fågels längd. (I tabellen här ovanför ser du ett utdrag från bilaga 1:1).
Om du har vaktlar för ägg- eller köttproduktion gäller andra regler än de som gäller för sällskapsfåglar. Mer information om vaktlar för ägg- och köttproduktion hittar du på sidan Mått i stallar och utrymmen för fjäderfän.
Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens
Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska och se till att smitta inte sprids till andra djur. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra att djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.
Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna
Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.
Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika
Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.
Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.
Ta hand om ett dött sällskapsdjur
Kremering
Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremeringsanläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.
Nedgrävning
Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på
- var din mark ligger och hur stor den är
- om det är ett stort eller litet djur.
I vissa delar av landet finns det även begravningsplatser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.
Tillstånd för verksamheter med sällskapsfåglar
Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få
- driva en yrkesmässig verksamhet med sällskapsfåglar
- hyra ut eller förvara och utfodra andras sällskapsfåglar i större omfattning (6 förvaringsutrymmen eller fler).
Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.
Sök tillståndet hos länsstyrelsen
Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.
När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen
- att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
- att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskyddsreglerna.
Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet
Du kan söka tillståndet både som fysisk person (privatperson eller enskild firma) och som juridisk person (exempelvis ett företag, ett kooperativ eller en förening).
Ett tillstånd ges till en person (fysisk eller juridisk). Det kan vara flera personer som behöver tillstånd på samma fastighet eller anläggning, om de driver olika tillståndspliktiga verksamheter. Det gäller till exempel om flera uthyrare har en gemensam anläggning, men skilda ekonomier.
Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd
Om en verksamhet byter ägare måste den nya ägaren söka ett nytt tillstånd för att få sin lämplighet och kompetens bedömd.
Samma sak gäller om du flyttar verksamheten till en annan anläggning. Du måste då söka ett nytt tillstånd för att få den nya anläggningen godkänd.
Brottsligt att inte ha tillstånd
Det är ett brott mot djurskyddslagen att inte ha tillstånd när reglerna kräver att du ska ha det. Den som saknar tillstånd riskerar åtal och kan dömas till böter eller fängelse.
Registrera anläggningen
De platser där fåglar eller kläckägg hålls ska registreras som anläggning. Det är den som är ansvarig för djuren på platsen, det vill säga den som driver anläggningen som ska registrera den.
Hushåll där sällskapsdjur hålls räknas i regel inte som anläggningar och de är därför undantagna från kraven på registrering. Det gäller under förutsättning att dessa djur hålls för privata ändamål utan kommersiellt syfte.
Platser där höns, kalkoner, pärlhöns, ankor (inklusive änder), gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och strutsfåglar (Ratitae) hålls måste alltid registreras som anläggning oberoende av syftet med djurhållningen eller antalet djur som man håller.
Du registrerar din anläggning i vår e-tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott.
Transportera fåglar
Enstaka djur i bil
Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.
Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.
Om du är osäker på hur du ska transportera ditt djur, kan du vända dig till din länsstyrelse för rådgivning.
Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.
Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil
Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.
Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.
Transportburar för fåglar
Transportburen för transport av sällskapsfåglar, förutom större papegojor, ska vara minst ett halvt vingspann djup och minst ett halvt vingspann bred. För större papegojor ska transportburen vara minst ett halvt vingspann djup och minst en tredjedels vingspann bred. Buren ska ha ribbor på golvet eller sittpinnar som alla fåglarna kan sitta på samtidigt.
För sådana fåglar som lätt drabbas av panik, exempelvis finkar, ska taket ha en mjuk stoppning. Fåglar ska transporteras dragfritt och i dämpad belysning. Det ska finnas foder och vatten i buren. Som ett alternativ kan det finnas vattenrika frukter eller grönsaker. Större papegojor ska du transportera individuellt.
När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven
Om det är brådskande får du transportera ett sjukt eller skadat djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven. Men det får inte finnas någon risk för att djuret kan lida av transporten. Om du är tveksam till om det är lämpligt att transportera djuret ska du kontakta en veterinär.
Ta in sällskapsfåglar till Sverige
Den här informationen gäller sällskapsfåglar. För fjäderfän, till exempel höns, kalkoner, duvor och strutsar gäller andra regler.
Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.
Skyddade arter
Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Du ansvarar för att reglerna följs
Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Du måste i förväg ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.
Om djurens art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.
Ta in enstaka fåglar som inte ska säljas
Sällskapsdjur är djur
- som är maximalt fem eller färre
- som reser med ägaren eller ägarens ombud
- som inte ska säljas eller byta ägare när de förts in i Sverige.
Om du vill föra in djur som inte omfattas av definitionen av sällskapsdjur enligt ovan så räknas de som handelsdjur.
Införsel från EU-länder samt Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten
Du får föra in enstaka fåglar (maximalt fem) från EU, Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten. En förutsättning är att de reser med dig eller ditt ombud. Fåglarna måste vara friska. Observera att du däremot kan behöva CITES-tillstånd för vissa hotade fågelarter som du tar in från Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten.
Införsel från länder utanför EU (förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten)
Landet du för fåglarna ifrån måste vara medlem i WOAH, världshälsoorganisationen för djurhälsa.
Hälsokrav och hälsointyg
Inom 48 timmar före eller på sista arbetsdagen före avsändandet måste en klinisk undersökning av fåglarna göras. Undersökningen ska visa att de är fria från uppenbara tecken på sjukdom.
Fåglarna måste uppfylla ett av följande tre alternativ:
- Fåglarna har hållits isolerade i minst 10 dagar före exporten och har genomgått ett test för påvisande av H5N1-antigen eller H5N1-genom av aviär influensa, i enlighet med de krav som finns i WOAH:s Manual of Diagnostic Test and Vaccines for Terrestrial Animals. Provet ska tas tidigast på tredje dagen av isoleringen. Det ska visa att fåglarna inte bär på smitta för fågelinfluensa. Information finns på WOAH:s webbplats. Fåglarnas ägare eller dennes ombud måste skriva under en försäkran om att fåglarna har isolerats 10 dagar före införseln.
- Fåglarna har hållits i karantän i 30 dagar efter importen till EU på en godkänd karantänsanläggning i enlighet med artikel 6.1 i Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013. Eftersom det inte finns några godkända karantäner i Sverige måste du ta in fåglarna via det land de ska vistas i karantän i 30 dagar. Det finns godkända karantäner i Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal och Storbritannien.
- Fåglarna har hållits isolerade i 30 dagar före exporten på avreseorten i ett tredjeland som förtecknas i del 1 i bilaga I eller del 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) nr 206/2010
Införseln ska anmälas
Fåglar får endast föras in till EU via en godkänd Entry Point. Fåglarna ska tas in genom en Entry Point i det första EU‑land som fåglarna anländer till. I Sverige är Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter godkända EU Entry Points för sällskapsdjur.
- Om Sverige är det första EU‑land som fåglarna reser till så ska du visa upp djuren för Tullverket för kontroll vid en av ovanstående Entry Points.
- Om du reser till Sverige via ett annat EU‑land ska fåglarna anmälas till Tullverket vid inresan till Sverige.
- Fåglarna ska isoleras i hemmet 30 dagar efter införseln.
Om fåglarnas art är oklar
Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en sakkunnig person som utsetts av Jordbruksverket att hjälpa till med att bestämma arten. Den som vill föra in djuren betalar kostnaden för artkontrollen.
Djur som importerats från land utanför EU och som inte uppfyller importkraven kan avvisas och skickas tillbaka till ursprungslandet eller avlivas.
Ta in fåglar som ska säljas
Handelsdjur är
- djur som är avsedda för försäljning eller ägarbyte
- djur som transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med
- sällskapsdjur som är fler än fem.
Kontakta oss om du vill veta mer
Om du behöver hjälp med att ta in sällskapsfåglar som handelsdjur är du välkommen att kontakta oss.
Införsel från EU-länder samt Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten
Hälsokrav och hälsointyg
En officiell veterinär i utförsellandet ska utfärda ett hälsointyg under det sista dygnet innan fåglarna sänds iväg. Originalen ska följa med transporten till destinationen i Sverige. Du ska behålla intyget under minst sex månader för att på begäran kunna visa upp det för en officiell veterinär.
Av hälsointyget ska det framgå att djuren uppfyller de här särskilda villkoren:
- Fåglarna ska komma från en anläggning eller ett område där inga fall av fågelinfluensa (orthomyxoviridae) har funnits inom 30 dagar före avsändandet, och komma från en anläggning eller ett område där det inte finns några restriktioner på grund av Newcastlesjuka (paramyxovirus grupp 1).
- Papegojfåglar ska dessutom komma från en anläggning där psittakos (chlamydia psittaci) inte har funnits inom de senaste två månaderna före avsändandet. De får inte ha varit i kontakt med fåglar från en smittad anläggning. Papegojfåglar ska vara identifierade på ett sådant sätt att ursprungsanläggningen kan spåras.
Papegojor ska vara märkta
En papegoja som ska tas in från ett EU-land ska vara märkt med ett chip, en benring eller en tatuering.
Chippet ska vara godkänt av den behöriga myndigheten i landet som djuret kommer ifrån. Om djuret är märkt i Sverige ska chippet vara godkänt av Jordbruksverket. Vilka chip som Jordbruksverket har godkänt kan du se i stycket Föra ut sällskapsfåglar från Sverige.
Om djuret kontrolleras vid gränsen och chippet inte är läsligt kan djuret bli avvisat till det land som det kom ifrån, eventuellt satt i karantän eller i värsta fall avlivas. Eftersom det alltid finns en risk för att chipet inte är läsligt kan du för säkerhets skull ta med en egen chipavläsare.
Om fågeln märks med benring ska den ha minst en benring. Benringen ska vara fäst vid benet och visa fågelns identitetskod.
Om fågeln märks med tatuering så ska tatueringen visa fågelns identitetskod.
Införsel från länder utanför EU förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten
Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.
Tillåtna länder utanför EU
I enlighet med kraven i bilaga I till Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 har Europeiska kommissionen utarbetat en förteckning över tredje länder från vilka medlemsstaterna får tillåta import av fåglar i fångenskap.
Förteckning över tredjelandet som är godkänd för import av fåglar i fångenskap finns i bilaga I till kommissionens förordning 798/2008.
Listan uppdaterades den 13 december 2017 och det är endast tillåtet att ta in fångenskapsfåglar från följande länder:
Argentina, Australien, Brasilien (Delstaterna Mato Grosso, Paraná, Rio Grande do Sul, Santa Catarina och São Paulo), Filippinerna (National Capital Region), Israel Kanada, Chile, Nya Zeeland, Tunisien, Förenta staterna.
Hälsokrav och hälsointyg
Fåglarna måste ursprungligen komma från, eller ha varit i 21 dagar på, en godkänd fortplantningsanläggning enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 139/2013. Fåglarna får inte ha vaccinerats mot aviär influensa men ska däremot 7-14 dagar före sändningen ha testats negativt för virus av aviär influensa och Newcastlesjuka. Fåglarna måste vara märkta med försluten benring eller mikrochip som ska innehålla ISO-koden för det exporterande tredjelandet samt ett unikt serienummer. Ett hälsointyg ska utfärdas och ska innehålla information om identifieringsnummer för de individer som ska transporteras, förlagan till intyget finns tillgänglig i bilaga 3 i (EU) nr 139/2013. Intyget ska utfärdas i enlighet med de villkor som specificeras för handel med fåglar från EU-länder under rubriken ”Hälsokrav och hälsointyg” ovan och är giltigt i tio dagar. Transporten ska ske i behållare som märkts med samma identifieringsnummer som fåglarna som förflyttas.
Krav på karantän
Handelsfåglar som kommer från länder utanför EU måste vistas i karantän i 30 dagar. Det finns dock inga godkända karantäner och karantänsstationer i Sverige. Följande länder har godkända karantäner: Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal och Storbritannien.
Intyg ska medfölja förflyttningen där mottagande karantäns ansvariga ska underteckna att fåglarna kommer tas emot och ska även skrivas under av importör eller ombud som är ansvarig för införseln. Fåglarna får endast lämna en karantän när skriftligt tillstånd från officiell veterinär finns.
Införseln ska anmälas
Fåglar som importeras från länder utanför EU förutom Andorra, Färöarna, Grönland, Island, Lichtenstein, Monaco, Norge, San Marino, Schweiz och Vatikanstaten får endast föras in via gränskontrollstationer i Stockholm-Arlanda eller Göteborg-Landvetter.
- Du ska kontakta gränskontrollveterinären på införselorten och anmäla införseln senast en arbetsdag före djurens ankomst.
- När du passerar gränsen med djuren ska du anmäla dig hos tullen och gränskontrollveterinären. Den som för in djuren betalar besiktningen som gränskontrollveterinären gör. Det kan vara bra att i förväg ta reda på hur mycket det kostar.
Om fåglarnas art är oklar
Om det finns tveksamhet om fåglarnas art kan tullen tillkalla en av Jordbruksverket förordnad sakkunnig som kan hjälpa till med bedömningen. Den som för in fåglarna betalar för artkontrollen.
Importören ansvarar för att reglerna följs
Det är den som för in djuren som ansvarar för att gällande införselbestämmelser följs. Om inte införselvillkoren är uppfyllda kan djuren avvisas, eller avlivas, vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.
Införselreglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma djursjukdomar kräver det.
Föra ut sällskapsfåglar från Sverige
Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.
Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!
- Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda på vilket intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
- Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
- Jag har skrivit ut ett veterinärcertifikat, som visar att Sverige är fritt från vissa djursjukdomar, från Jordbruksverkets webbplats (bara om mottagarlandet kräver det).
- Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
- Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.
Registrera anläggningen
Om du ska föra ut fåglar från Sverige som ska byta ägare, så ska anläggningen som du flyttar djuret från vara registrerad hos oss. Du gör registreringen i vår e-tjänst. Där kan du också läsa mer om reglerna.
Nya regler märkning av papegojor
Sedan den 21 april 2021 är det nya krav på märkning av papegojor som ska resa till ett annat EU-land . De nya kraven gäller om papegojan ska byta ägare, resa mer än 5 dagar före eller efter sin ägare, eller resa i en grupp på fler än 5 papegojor.
Syftet med de nya reglerna är att förbättra djurhälsan och förhindra utbrott av sjukdomar.
Papegojor ska i vissa fall vara märkta
En papegoja som ska resa till ett annat EU-land ska vara märkt med chip, benring eller tatuering i de här fallen:
- papegojan ska byta ägare
- papegojan ska resa mer än 5 dagar före eller efter sin ägare
- papegojan ska resa i en grupp på fler än 5 papegojor.
Papegojor som innan den 21 april 2021 har märkts i enlighet med direktiv 92/65/EEG behöver inte märkas om.Om fågeln märks med tatuering så ska tatueringen visa fågelns identitetskod.
Om fågeln märks med chip ska chippet vara godkänt av den behöriga myndigheten i landet som fågeln kommer ifrån. Om fågeln märks i Sverige ska de vara ett chip som Jordbruksverket har godkänt.
Om fågeln märks med benring ska den ha minst en benring. Benringen ska vara fäst vid benet och visa fågelns identitetskod.
Chip som är godkända av Jordbruksverket
Tillverkare | ICAR:s produktkod | Nummerserie |
|---|---|---|
AEG Identifikationssysteme GmbH | 968003 och 968004 | 752 0 968 0000 0000– 752 0 968 9999 9999 |
Datamars | 981011 | 752 0 981 0000 0000–752 0 981 9999 9999 |
Datamars Iberica, S.L.U. | 941013 | 752 0 941 0000 0000–752 0 941 9999 9999 |
RF Holding (Beheer) BV | 967003 och 967004 | 752 0 967 0000 0000–752 0 967 9999 9999 |
Shenzhen Inno RFID Technology Co,Ltd | 900276 | 752 0 900 0100 1000– 752 0 900 0101 0999 |
Ett godkänt chip uppfyller de krav som finns i EU:s djurhälsoförordning. När vi godkänner chip tar vi inte ställning till chippens prestanda och övriga egenskaper. För frågor om prestanda och egenskaper får du kontakta tillverkaren, din veterinär eller godkänd chipmärkare.
Om papegojan är märkt med ett chip som inte är godkänt av Jordbruksverket så behöver du antingen märka om papegojan eller ha med en egen avläsare som kan läsa av chippet.
Djur som ska säljas till EU-länder eller länder som infört EU:s veterinära regler
Om du ska sälja fåglar till länder inom EU eller länder som infört EU:s veterinära regler måste du vara registrerad för utförsel.
Du ska registrera dig via vår e-tjänst minst 7 arbetsdagar före det första beräknade införseltillfället.
Registreringen gäller under 2 år från den dag du blir registrerad. Registreringen är avgiftsfri.
Ta ut djur till länder utanför EU
Ta reda på om det finns exportrestriktioner
Innan du reser med djur eller exporterar dem till länder utanför EU behöver du ta reda på om det finns exportrestriktioner på grund av smittsamma djursjukdomar.
Ta kontakt med landet dit djuren ska
Ta i god tid kontakt med landets ambassad eller veterinärmyndighet och ta reda på det här:
- Är det möjligt att resa till landet med djuren eller exportera dem till landet?
- Vilka regler gäller i landet dit djuren ska?
- Behövs det något särskilt godkännande?
- Behöver du ansöka om något särskilt, till exempel importtillstånd?
- Vilket hälsointyg behövs?
- Ska djuren vaccineras innan transporten, eller sitta i karantän?
Skaffa ett hälsointyg
För att få resa med eller sälja ett djur till länder utanför EU behöver djuret ha ett hälsointyg som ska utfärdas av en officiell veterinär i Sverige innan resan. Ta kontakt med det aktuella landets veterinärmyndighet eller ambassad i god tid innan resan och ta reda på vilket intyg som ska användas och vilka krav som ställs för att djuret ska få resa till landet. När du har tagit reda på detta ska du ta kontakt med en officiell veterinär.
Lämna en tulldeklaration
Om du säljer djur till ett land utanför EU ska du lämna en elektronisk tulldeklaration till Tullverket.
Föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien
Här kan du läsa vad som gäller för att föra ut djur eller produkter av animaliskt ursprung till Storbritannien, men du måste också läsa de generella reglerna om att föra ut till länder utanför EU.
Sedan den 1 januari 2021 gäller nya regler för handel med Storbritannien. Ansvarig myndighet för reglerna är Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). Om du har frågor ska du vända dig till dem.
Reglerna beskrivs i vägledningen Border Operating Model.
Storbritannien genomför de nya reglerna i flera steg under 2021 och 2022. Villkor vid export till Storbritannien kan komma ändras, och därför är det viktigt att du som exportör håller dig uppdaterad via DEFRA:s webbplats.
Det här behöver du som exportör göra
Företag som ska exportera till Storbritannien behöver bland annat göra följande:
- Tillsammans med importören, ta reda på vilka intyg som ska medfölja sändningen.
- Säkerställa att du har behörighet till det webbaserade systemet Traces, för att kunna fylla i uppgifter i intyget.
- Kontrollera att avsändande anläggning är registrerad eller godkänd och att transportören uppfyller de krav som gäller.
- Om transporten till Storbritannien sker via andra EU-länder så behöver du också läsa på om vad som gäller för att föra ut till andra EU-länder.
- Ta kontakt med en officiell veterinär i god tid!
Hälsointyg och föranmälan
Importören i Storbritannien ska föranmäla levande djur, avelsmaterial och produkter av animaliskt ursprung från EU i Storbritanniens system Import of Products, Animals, Feed and Food System (IPAFFS). Det ska göras senast en arbetsdag före beräknad ankomst. Ett hälsointyg ska alltid följa med sändningen. Fysiska kontroller kan komma att genomföras.
Hälsointyg har tagits fram av Storbritannien och finns tillgängliga i det EU-gemensamma datasystemet Traces eller på DEFRA:s webbplats. Du som exportör är ansvarig för att ta reda på vilket intyg som ska användas och därför är det viktigt att du, eller med hjälp av importören, tar reda på vad som krävs genom att läsa på DEFRA:s webbplats. Där kan du även läsa mer om hur de olika delarna i intyget fylls i och vilka uppgifter som är obligatoriska och frivilliga.
Det här gäller vid export till Storbritannien:
- Importören ska anmäla sändningen i Storbritannien i datasystemet IPAFFS
- Sändningen får ett unikt notifieringsnummer (UNN) i IPAFFS som har formatet IMP.GB.2021.1XXXXXX.
- Ett hälsointyg som utfärdats av en officiell veterinär i Sverige ska alltid medfölja.
- Importören i Storbritannien ska ge UNN-numret till exportören eller den officiella veterinären i Sverige som lägger in numret i hälsointyget.
- Exportören ger importören en elektronisk kopia av hälsointyget så att intyget kan laddas upp i IPAFFS.
- Exportören ansvarar för att hälsointyget i original medföljer sändningen.
Om djuren ska tillbaka till Sverige senare
Om djuren ska resa tillbaka till Sverige efter sin vistelse i ett land utanför EU finns det svenska krav som ditt djur måste uppfylla. Kraven kan skilja sig mot dem vid utresan och är olika beroende på vilket land djuret reser från. Ta reda på vilka regler som gäller i Sverige innan avresa så att djuret verkligen kan följa med tillbaka hem igen. Du hittar reglerna längre upp på den här sidan.
Kontakta oss om du har frågor
Du är välkommen att kontakta oss om du har frågor.
Frågor och svar
Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?
Det är länsstyrelserna som kontrollerar att djurskyddslagstiftningen i Sverige följs. Upptäcker de att du inte har följt reglerna kan de kräva att du rättar till bristerna. Kravet kan kombineras med att du får betala vite om du inte rättar till bristerna.
Du kan också dömas till böter eller fängelse i högst två år om du av en domstol döms för brott mot djurskyddslagstiftningen.
Om du med uppsåt eller av grov oaktsamhet utsätter djur för lidande kan du dömas till böter eller fängelse för djurplågeri enligt brottsbalken. Om brottet anses grovt kan straffet bli fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år. Om du har brutit mot djurskyddslagstiftningen, på ett allvarligt sätt eller upprepade gånger, eller om du har dömts för djurplågeri, kan länsstyrelsen förbjuda dig att ha hand om djur, så kallat djurförbud.
Författningar
Söker efter grundforeskrifter:
2021:13
Söker efter grundforeskrifter:
2019:15
2019:27
2019:7
2019:29
- EU:s förordning (EU) nr 139/2013 om djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän för denna import (eur-lex.europa.eu)
- EU-beslut nr 2007/25 om skyddsåtgärder i samband med högpatogen aviär influensa och förflyttning av sällskapsfåglar som åtföljer sin ägare till gemenskapen (eur-lex.europa.eu)
- EU:s förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar (eur-lex.europa.se)EU:s delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg (eur-lex.europa.eu)